Boverkets årsredovisning 2016 · 2017. 3. 6. · Titel: Årsredovisning 2016 Upplaga: 300 ex...

ÅRSREDOVISNING

2016

Boverket februari 2017

Årsredovisning 2016

Titel: Årsredovisning 2016Upplaga: 300 exTryck: ISBN 978-91-7563-441-8PDF: ISBN 978-91-7563-442-5Dnr: 4247/2016

Illustration omslag: Jenny Lilja/BoverketPublikationen kan beställas från:Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 0455-35 30 50Fax: 0455-819 27E-post: [email protected]: www.boverket.se

Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.sePublikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera.

Boverket 2017

3ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET

Boverket fortsätter sitt arbete för att byggande ska förenklas och underlättas, där gestaltningen är en förutsättning för goda livsmiljöer. Det sker genom att stötta alla som är verksamma inom planering och byggande. Att bygga hem för människor kräver samverkan mellan många kompetenser och medborgarna måste bjudas in i processen.

Innehåll

GD. GD har ordet ..................................................................4

1.0 Resultatredovisning ......................................................6

1.1 Sektorsövergripande verksamhet .......................8 1.2 Fokusområde Städer .......................................... 16

1.3 Fokusområde Boende ......................................... 30

1.4 Fokusområde Byggnader ................................... 54

1.5 Organisationsstyrning ........................................ 64

2.0 Finansiell redovisning ................................................. 72

3.0 Uppdrag och publikationer ........................................ 88

4.0 Intern styrning och kontroll ....................................... 98

5.0 Generaldirektörens ställningstagande ...................100

4 ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKETGD HAR ORDET

5ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET

I regeringsuppdraget Vision för Sverige 2025 belyser Boverket fyra mega-trender som påverkar oss alla. Globaliseringen är ett faktum liksom urbaniseringen med väx-ande storstäder. Klimatförändringen och digita-liseringen är trender starkt kopplade till stä-ders och samhällens utveckling.

Visionen med dess tolv Sverigebilder som vi första gången presenterade för drygt fem år sedan aktualiseras genom de växande utmaningar vi arbetar med idag. Den är också ett stöd för att Boverkets målbild ligger rätt i den verklighet vi har att hantera.

Trots kraftigt ökad byggtakt saknas det bostäder för flera grupper. Sverige måste fortsätta bygga bostäder, utveckla det befintliga beståndet och verka för ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Att bygga hem för människor kräver samverkan mellan många kompetenser och medborgarna måste bjudas in i processen. I det komplexa arbetet är ge-staltningen en sammanhållande kraft för att vi ska få livs-miljöer som är trygga, vackra och funktionella. Boverket har under 2016 fortsatt arbeta för att byggande ska förenklas och underlättas. Våra aktiviteter har ökat yt-terligare för att leverera bland annat vägledningar och moduler i e-learning. Syftet är att stötta alla som är verk-samma inom planering och byggande, där inte minst lagtillämpning är en betydande del i arbetet. Vi har vidare fortsatt utveckla dialogen med vår omvärld för att ensa och vara behjälpliga för alla, från den enskilde medbor-garen till kommuner, länsstyrelser, byggbransch, med flera organisationer.

En viktig uppgift är att fördela stöd för att stimulera byg-gande och hållbar utveckling. Boverket fördelar bland annat statsbidraget för ökat bostadsbyggande som in-fördes 2016. Första året utgick stödet till 111 kommuner som delar på 1,84 miljarder kronor. Ett annat exempel är fördelning av medel till utvecklingsprojekt för att skapa jämställda offentliga miljöer, ett arbete Boverket kommer att rapportera under 2017.

Vårt arbete nu och framöver har förankring i regeringens prioriteringar samt vägledning genom bland annat 22-punktsprogrammet för fler bostäder som presenterades i juni 2016. Samhällsutmaningens bredd speglas i Agenda 2030 med de globala målen, som ger oss styrka i vårt hel-hetstänk.

Bland våra interna aktiviteter under året märks bland annat arbetet för certifiering av vårt verksamhetslednings-system. Boverket är en av de första myndigheterna som certifierats enligt de fyra perspektiven. Under ett intensivt 2016 har det också känts extra angeläget att ge tid åt värdegrundsfrågorna, utöver alla löpande goda insatser av Boverkets medarbetare. Vår gemensamma värdegrund ska genomsyra allt vi gör och ge oss kraft för kommande utmaningar.

Janna Valikgeneraldirektör

GD HAR ORDET

Hållbar utveckling inkluderar allaGD.

Foto

: M

orga

n K

arls

son

6 ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET1 RESULTATREDOVISNING

Boverket är en förvaltnings-myndighet som enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket ansvarar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenom-råden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Myndigheten ansvarar också för den centrala admi-nistrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.

Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sek-torsområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö och vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsområdet.Grunden för myndighetens arbete är plan- och bygglagen (2010:900), PBL, delar av miljöbalken (1998:808), MB, och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörj-ningsansvar, även kallad bostadsförsörjningslagen.

BOVERKETS MÅLSTRUKTURMålstrukturen inom Boverket består av tre övergripande fokusområden:

• städer• boende• byggnader.

Varje fokusområde styrs genom ett långsiktigt, strategiskt mål. Dessa mål motsvarar de delmål som regeringen har satt upp men ur Boverkets perspektiv. Genom de strate-giska målen verkar Boverket för att bidra till måluppfyl-lelse inom verksamhetsområdet enligt instruktion m.m. och därigenom bidra till att uppfylla regeringens politik. De strategiska målen är i sin tur indelade i årliga etappmål vilka följs upp under året. I resultatredovisningen redo-visar Boverket de strategiska målen under respektive fo-kusområde, genom en måluppföljning och en uppföljning av prestationernas utveckling under året.

Sista kapitlet i resultatredovisningen beskriver Boverkets organisationsstyrning. Det omfattar intern verksamhets- och organisationsutveckling och svarar bland annat mot regleringsbrevets återrapporteringskrav avseende redovis-ning av resurser och interna utvecklingsprojekt.

ResultatredovisningIntroduktion och läsanvisningar1.0

7ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET 1 RESULTATREDOVISNING

BOVERKETS PRESTATIONERBoverket redovisar i årsredovisningsrapporten sin verk-samhet indelad i åtta prestationstyper:

• kunskapsunderlag• handbok och vägledning• tillsyn• garantihantering• bidragshantering• föreskrifter och allmänna råd• svar på remiss• svar på förfrågan.Prestationstyperna är samlingsbegrepp för verksamhetens utkomst av produkter och/eller tjänster. De sammantagna prestationerna bidrar med en påverkan och ger konkreta resultat, i syfte att på sikt leda till önskade samhällsef-fekter. Boverket har valt att arbeta processorienterat för att förenkla men framförallt för att skapa kvalitet i arbetet (se vidare om Boverkets integrerade verksamhetslednings-system under Organisationsstyrning).

Boverket genomför varje år de åtaganden som anges i myndighetens instruktion, genom villkor och återrapporte-ringskrav i regleringsbrevet och genom enskilda uppdrag. Verksamheten analyseras inom de olika prestationsty-perna.

Volymen på de olika prestationstyperna beror på omfatt-ningen av de uppdrag och den verksamhet som Boverket har genomfört under 2016. Exempelvis utgör prestations-typen Kunskapsunderlag Boverkets största prestationstyp, räknat i kostnader och årsarbetskrafter.

Från 2016 har de tidigare så kallade målområdena bytt be-nämning till fokusområden, och delats in i Städer, Boende och Byggnader. Ändringen har tillkommit för att tydligare markera Boverkets huvudinriktningar. Valet av fokusom-råden grundar sig på en samlad bild av hur Boverket ser på sina största utmaningar och hur myndigheten bäst kan ar-beta för att göra så stor nytta som möjligt för samhället. Fokusområdena utgår från lagar, förordningar och EU:s rättsakter och är sammanfattningar och tolkningar av de mål som formulerats av regering och riksdag, samt dialog med Boverkets intressenter. Fokusområdena är långsiktiga, har ingen sluttid och är heller inte mätbara.

Tidsserierna vad gäller utfall i kostnader och i årsarbets-krafter har justerats och därmed räknats om, i förhållande till föregående två år. Det beror på att några aktiviteter som tidigare låg under fokusområde Städer har varit miss-visande placerade och nu flyttats till korrekt fokusområde, Byggnader. Boverket har även sett över fördelningen av overheadkostnader relaterat till olika finansieringskällor. Båda dessa förändringar påverkar utfallet som framgår av de tidsserier som angivits i tidigare årsredovisningar.

8 ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET1.1 SEKTORSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET

9ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET 1.1 SEKTORSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET

Sektorsövergripande verksamhet1.1


1.1.1 Agenda 2030 och en övergripande miljö- och hållbarhetsrapportering

AGENDA 2030Boverket är en av flera statliga myndigheter som haft i uppdrag att redovisa underlag till regeringen avseende bi-drag till Sveriges genomförande av FN:s Agenda 2030 för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig ut-veckling. Boverket har därför genomfört en analys av hur myndighetens verksamhet bidrar till agendans genomför-ande, vilket redovisades i augusti 2016 (dnr 1208/2016).1

Boverket gör bedömningen att verksamheten har störst in-verkan inom tio av FN:s 17 globala mål. Särskilt stor be-tydelse har Boverkets verksamhet för mål 11, ”Hållbara städer och samhällen – Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara”. Även inom mål 13, ”Bekämpa klimatförändringen – Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändring-arna och dess konsekvenser”, har Boverkets verksamhet stor betydelse för flera delmål. Sambanden mellan Agenda 2030s delmål och de miljökvalitetsmål och generations-mål som Boverket också förhåller sig till är mycket starka.

MILJÖMÅLSRÅDET 2016

Boverkets generaldirektör deltar som en av 17 myndig-hetschefer i regeringens Miljömålsråd. Under 2016 har Miljömålsrådet haft fyra möten.2 Miljömålsrådet är en plattform för flera åtgärder och innebär ett intensifierat ar-bete på alla nivåer i samhället för att nå de svenska miljö-målen.

Miljömålsrådet ska årligen presentera åtgärder som myn-digheterna åtar sig att genomföra för att öka takten i ar-betet med att nå miljömålen. Listan ska publiceras den 1 mars varje år från och med 2016.

I tabellen nedan redovisas de samverkansåtgärder som Boverket deltar i och de som myndigheten har ansvar att driva.

1 http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/avslutade-uppdrag/agenda-2030/ Hämtad 2017-01-22. 2 http://www.miljomal.se/sv/Vem-gor-vad/Miljomalsradet/om-miljomalsradet/ Hämtad 2017-01-22.


Tabell 1 Boverket medverkar inom flera samverkansåtgärder

Tema Åtgärder Drivansvarig myndighet

Hållbara transporter Fossilfria och hållbara transporter Statens energimyndighet

Färre nya exponerade för buller och luftföroreningar Trafikverket

Ekonomi, tillväxt och konsumtion Initiativ till myndighetssamverkan kring frågor som rör hållbar utveckling i förhållande till barn och unga

Konsumentverket

Förstudie om vägledning om miljöbedömningar och vägledning av olika samhällsmål

Naturvårdsverket

Utveckla Hallå konsument Konsumentverket

Giftfri miljö Påskynda tillgängliggörande av information om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter – med fokus på sammansatta varor

Trafikverket

Grön infrastruktur och landskap Genomför handlingsplaner för grön infrastruktur Naturvårdsverket

Regional landskapsanalys (test av) Trafikverket

Havs- och vattenförvaltning En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt havsmiljöordningens åtgärdsprogram

Havs- och vattenmyndigheten

Hållbar stadsutveckling Plattformen för hållbar stadsutveckling(se vidare under Städer/Kunskapsunderlag)

Boverket

Stadsmiljöavtal 2.0(se vidare under Städer/Kunskapsunderlag)

Boverket

Barns och ungas miljöer – nationell samordning (se vidare under Städer/Kunskapsunderlag)

Boverket

Utveckla upphandlingskriterier för innemiljöer där barn kan bli exponerade för farliga kemikalier

Kemikalieinspektionen

Nationell tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer Strålsäkerhetsmyndigheten

Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering Sveriges geologiska undersökning

Jordbruksmarkens värden Jordbruksverket

Källa: Utdrag ur Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2016, NV-02027-15.

INDIKATORER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN OCH GENERATIONSMÅLETBoverket har under året genom ett regeringsuppdrag haft uppgiften att ta fram indikatorer för att följa upp miljö-kvalitetsmålen och Generationsmålet (dnr 1983/2016).

Avsikten är att genom tydliga indikatorer löpande kunna följa upp utvecklingstrenden i förhållande till målen. Fem indikatorer har tagits fram med primär koppling till God bebyggd miljö, under vägledning och samordning av Na-turvårdsverket och i dialog med Statistiska centralbyrån (SCB).

• tillgång till service och grönska• inomhusmiljö• total miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn• skyddad bebyggelse• bostäder i stationsnära lägen.Boverket avser att följa upp utvecklingen även i förhål-lande till målen i Agenda 2030 där det är relevant. Redo-visning sker under 2017.


Boverket är en av de 18 myndigheter som i sina regle-ringsbrev redan 2013 fick ett särskilt uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering av sin kärn-verksamhet. Arbetet fortsätter i enlighet med ”Handlings-plan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2015–2018” (dnr 213/2015). Några huvudpunkter i planen är att kom-plettera verktygen för ledning och styrning av kärnverk-samheten, att utveckla metoder och goda exempel anpas-sade för Boverkets verksamheter, att göra utbildnings- insatser för chefer och nyanställda samt att arbeta med att påverka attityder för att vidareutveckla förhållningssättet till frågan om jämställdhet. Satsningen syftar till att ut-veckla verksamheten så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Boverket har deltagit vid de nätverksträffar som har an-ordnats av Nationella sekretariatet för genusforskning och rapporterat om hur myndighetens arbete med jämställd-hetsintegrering fortgår. Boverket deltar även i ett regionalt nätverk för jämställdhet som Länsstyrelsen i Blekinge län tagit initiativ till.

Under 2016 har förberedelsearbete pågått för att genom-föra jämställdhetsintegreringen av verksamhetslednings-

systemet och att färdigställa arbetet med en modell för re-missarbetet. Arbete med att granska Boverkets styrande dokument ur ett jämställdhetsperspektiv har också påbörjats. Jämställdhetsperspektiv har beaktats i Boverkets vägled-ning för kommunernas arbete med riktlinjer för bostads-försörjningen och i idéskriften ”Rätt Tätt. En idéskrift om förtätning av städer och orter” (dnr 1523/2015). Boverket medverkade på jäm-ställdhetsdagarna i Malmö januari 2016. Både seminariet, som handlade om jämställda of-fentliga miljöer, och utställningen som Boverket hade för-berett var välbesökta.

Utbildning i genuskunskap ingår vid introduktion av ny-anställda chefer och övriga medarbetare. Ett stöddoku-ment (dnr 2939/2016) har tagits fram, ”Jämställdhetsinte-grera! – ett stödmaterial för Boverket”. Det innehåller tips på arbetssätt och en introduktion till jämställdhetsintegre-ring. Dokumentet har väckt stort intresse hos övriga myn-digheter som ingår i regeringens satsning på jämställd-hetsintegrering i myndigheter (JiM).

1.1.2 Jämställdhetsintegrering

INSTRUKTIONEN 3 § 2, 7§

Dagens funktionshinderpolitik grundar sig på bland annat ett antal nationella mål som riksdagen beslutade om 2000. Politiken syftar till att människor med funktionsnedsätt-ning ska kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet. Boverket har ett sektorsansvar för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde och ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra berörda parter.

SLUTREDOVISNINGEN AV DELMÅLSARBETET

I mars 2016 slutredovisade Boverket sitt delmålsarbete (rapport 2016:8, dnr 315/2016) inom ramen för Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011—2016.

Boverket har arbetat med följande delmål:1. En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna

om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs.

2. En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om en-kelt avhjälpta hinder.

3. Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshus-bestånd ur tillgänglighetssynpunkt.

4. Funktionshindersperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016.

5. Senast 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet.

1.1.3 Funktionshinderpolitiken


3 Redovisning av Boverkets uppdrag att ta fram vägledning och föreskrifter till bestämmelserna om tillfälliga anläggningsboenden i plan- och byggförordningen (2011:338) PBF (dnr 3406/2015).4 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/flyktingsituationen/tillfalligaanlaggningsboenden/allmant/ Hämtad 2017-01-10.5 Boverkets föreskrifter (2016:6) om ändring i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

Det var bara delmål 3 om kommunernas inventeringar av flerbostadshusbeståndet som uppnåddes. Som förvalt-ningsmyndighet för frågor om till exempel byggd miljö, fysisk planering samt byggande och förvaltning kommer frågor om tillgänglighet in i många olika sammanhang, och i slutredovisningen av delmålsarbetet uppgav Boverket att det arbete som gjorts under de olika delmålen kommer att fortsätta då de anknyter så starkt till Boverkets verksamhet.

Boverket har ett permanent samråd med funktionshinders-förbunden, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Under året har samrådsmöten ägt rum vid tre tillfällen. Vid årets sista möte i oktober 2016 låg fokus på den kom-munala tillsynen i fråga om framför allt enkelt avhjälpta hinder och förutom samrådets ordinarie representanter deltog tre kommuner.

Boverket har tagit fram vägledning och föreskrifter när det gäller tillgänglighet för tillfälliga anläggningsboenden för asylsökande.3 Detta efter ett regeringsuppdrag att ta fram vägledning och föreskrifter beträffande i vilken utsträck-ning som de tekniska egenskapskraven och utformnings-kraven i fråga om tillfälliga anläggningsboenden ska an-passas och avsteg från kraven ska göras, utifrån den ändring som skedde i 3 kapitlet 28 § plan- och byggförord-ningen från årsskiftet 2015/2016. En särskild vägledning publicerades i februari 2016.4 Föreskrifter och allmänna råd togs sedan fram under våren och började gälla den 1 juli 2016, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:5) om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsbo-ende, ATA. I samband med det slutredovisade Boverket också uppdraget till Näringsdepartementet.

Vad gäller delmål 5 om att landets kommuner senast 2016 ska utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpass-ningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet, konsta-terar Boverket att det finns mer att göra för att nå delmålet (se vidare under Boende/Tillsyn).

Boverket har skrivit rapporten Tillgänglighet i student-bostäder (rapport 2016:22, dnr 131/2016). Boverket be-skriver i rapporten att det på senare tid redan har gjorts flera ändringar i Boverkets byggregler (2011:6) – före-skrifter och allmänna råd, BBR, för att möjliggöra byg-gandet av små bostäder. Härigenom har det blivit möjligt att bygga små och yteffektiva studentbostäder utan att för den skull göra avkall på tillgängligheten. Det finns både negativa och positiva konsekvenser av att ta bort tillgäng-lighetskraven och det är svårt att göra en avvägning mellan dessa. Detta på grund av att de positiva konse-kvenserna huvudsakligen är av sådant slag att de är mät-bara, till exempel minskade produktionskostnader för stu-dentbostäder, medan de negativa konsekvenserna, såsom diskriminering och utanförskap, är svårare att uttrycka i ekonomiska termer.

Den 1 juli 2016 har reglerna när det gäller tillgänglighet i Boverkets byggregler5, förtydligats och kompletterats. Under årets andra hälft har ett omfattande arbete med vägledningar till ett flertal tillgänglighetsföreskrifter och allmänna råd i Boverkets byggregler pågått. Vägledning-arna kommer att finnas på PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplats. Ytterligare insatser kopplat till fo-kusområde Byggnader är Boverkets rapport Nordiskt samarbete för harmonisering av byggregler om till-gänglighet (rapport 2016:10, dnr 4071/2014).


Boverket hanterar flera bidrag inom de tre fokusområ-dena. Nedan finns en översikt över bidragen och de utbe-talningar som gjorts under året. De beskrivs närmare under respektive fokusområde.

Tabell 2 Utbetalda bidragsbelopp 2016

Bidrag Utbetalt belopp (mnkr)

Fokusområde Städer

Jämställdhet i offentliga miljöer 9,0

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 0

Stöd till ickestatliga kulturlokaler 8,5

Stöd till allmänna samlingslokaler 30,5

Stöd till hållbara städer 4,2

Fokusområde Boende

Innovativt byggande 3,4

Investeringsstöd till äldrebostäder 268,8

Stöd ordna bostad 0,8

Investeringsstöd för anordnande av hyres-bostäder och bostäder för studerande

0

Statsbidrag för ökat bostadsbyggande 1 849,0

Renovering och energieffektivisering 0

Stöd till renovering av utomhusmiljöer 148,4

Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag

-1,5

PBL kompetens - Stöd till nationella ut-vecklingsprojekt

1,9

Stöd gällande utveckling i strandnära lägen

2,4

Fokusområde Byggnader

Stöd till upprustning av skolutemiljöer 6,7

Stöd till upprustning av skollokaler 50,7

Källa: Agresso

1.1.4 Bidragshantering – en översikt

16 1.2 FOKUSOMRÅDE STÄDER ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET

Bild: Jenny Lilja/Boverket

171.2 FOKUSOMRÅDE STÄDERÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET

Under fokusområde Städer redovisar

Boverket sitt arbete med att nå de mål som gäller för områ-

det. Verksamheterna inom fokusområdet handlar huvudsakli-

gen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och bidrag

samt medborgar- och myndighetsservice.

I och med att större städer blir allt viktigare motorer för till-

växt i hela landet skapas också kapacitets- och planeringspro-

blem. Det innebär också utmaningar för landsbygden och de

mindre orterna. Boverket utvecklar därför i samverkan med an-

dra aktörer en förbättrad integrering av bebyggelse- och trans-

portplanering för hela landet, som samtidigt stödjer hållbara

samhällsstrukturer.

Avsnittet inleds med en redovisning av resursanvändning och

måluppföljning.

Fokusområde Städer1.2


1.2.1 Resursanvändning

1.2.2 Måluppföljning

Tabell 3 Resursanvändning inom fokusområde Städer

2016 2015 2014

åak mnkr åak mnkr åak mnkr

Intäkter av anslag

62,8 72,1 71,6

Övriga intäkter 2,3 1,4 3,9

Kostnader -65,1 -73,5 -75,5

-Förvaltnings-kostnader

-65,0 -73,5 -73,0

-Transfereringar -0,1 - -2,5

Årsarbetskrafter 52,3 60,5 56,1

Källa: Mercur

Tidsserierna har räknats om i förhållande till tidigare årsredovis-ningar.

Totalt använde Boverket 24,4 (26,9 under 2015) procent av den totala andelen räknat i årsarbetskrafter inom fokus-område Städer.

Figur 1 Prestationstyperna i antal årsarbetskrafter per år inom fokusområde Städer

Källa: Mercur

Boverkets strategiska mål för fokusområde Städer är

• Fler urbana miljöer svarar mot människors behov av en fungerande vardag.

Boverket verkar för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Myndigheten arbetar också kontinuerligt för att trygga en god livsmiljö och att verka för att skapa goda förutsättningar för byg-gande av bostäder och lokaler. Det gäller även etablering av företag och annat samhällsbyggande. Det gör myndig-heten genom att i tidigt skede ta fram kunskapsunderlag (till exempel analys- och utvecklingsrapporter) i syfte att hantera både positiva och negativa samhällstrender. Under året har Boverket arbetat med insatser för att skapa funge-rande vardagsmiljöer för alla. Det har myndigheten gjort genom olika typer av aktiviteter och uppdrag, såsom det fortsatta arbetet med goda ljudnivåer och arbetet inom

ramen för Plattform för hållbar stadsutveckling. Arbetet med plattformen görs i nära samverkan med andra myn-digheter och bidrar på så sätt till både samordning, kun-skapsutveckling och kunskapsspridning för fokusområdet. Boverket bidrar till tvärsektoriell samverkan inom flera områden varav miljömålsinsatser och uppföljning av dessa är en viktig del. Myndigheten har även sektorsan-svar inom funktionshinderpolitiken och spelar även där en viktig roll för samordningsfrågorna. Inom samhällsplane-ring för näringslivsutveckling samverkar Boverket bland annat med Tillväxtverket och har arbetat med uppdraget Tillväxt kräver planering (rapport 2016:9, dnr 1610/2013).

Inom ramen för Miljömålsrådets arbete ansvarar Boverket för flera samverkansåtgärder och tar därmed ansvar för att både kartlägga och identifiera behov som kan stimulera till en hållbar utveckling. Miljömålsuppdraget i stort är ett medel för att skapa incitament för att verka för en god

Städer

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

Före

skrif

ter

och

allm

änna

råd

Sva

r på

rem

iss

Sva

r på

för

fråg

an

Bid

rags

hant

erin

g

Han

dbok

och

väg

ledn

ing

Kun

skap

sund

erla

g

2016 2015 2014

6%6%

1%

8%

7%

72%

2016

Föreskrifter och allmänna råd

Svar på remiss

Svar på förfrågan

Bidragshantering

Handbok och vägledning

Kunskapsunderlag


livsmiljö, och den handlingsplan för Boverkets miljömåls-arbete 2016—2019 som tagits fram och som gäller från 2016, är en viktig faktor för att bidra till de mål som ligger inom verksamhetsområdet.

Boverket har under 2016 inom fokusområde Städer ar-betat med uppdrag som Klimatanpassning, hälsa, risk och säkerhet i samhällsplaneringen. Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer är ett exempel på åtgärd vad gäller goda lösningar för områden med strukturella pro-blem.

Boverket har arbetat med flera vägledningar under 2016, framför allt riktade mot kommuner och länsstyrelser för att ge ökat stöd i olika frågor, till exempel stöd i översikts-planering.

Mycket av det Boverket arbetar med innebär att man medverkar i och upprätthåller olika nätverk med andra myndigheter och övriga aktörer. Detta för att medverka till kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och kunskaps-spridning.

PRESTATIONERNAS UTVECKLING UNDER ÅRETUnder 2016 har antalet årsarbetskrafter som använts inom fokusområde Städer minskat med 8,2, det vill säga en minskning från 60,5 till 52,3 årsarbetskrafter. Minsk-ningen beror på att en andel av resurserna under 2016 koncentrerats till fokusområde Boende i stället. Anled-ningen till detta styrs i största utsträckning av vilken typ av uppdrag som Boverket får från regeringen. Under 2016 har störst ökning av antalet årsarbetskrafter och kostnader skett inom fokusområde Boende. För Boverket totalt har antalet årsarbetskrafter minskat under 2016.

En minskning av resursförbrukningen har skett inom alla prestationstyper med undantag för Svar på remiss. Minsk-ningen som skett inom prestationstyp Bidragshantering, beror på att några bidrag är under avveckling och att ök-ningen kring nya stöd ligger inom de andra fokusområ-dena. Minskningen i antal årsarbetskrafter har varit störst vad gäller prestationstyp Kunskapsunderlag, med 4,6 års-arbetskrafter.

Sett i perspektiv till 2014 är skillnaden inte så påfallande då det kan tolkas som en stabilisering till tidigare nivåer. För 2015 hade dåvarande målområde (motsvarar fokus-område för 2016) förstärkts på grund av en rad regerings-

uppdrag som krävde en ökad arbetsinsats och därigenom förstärkning av fokusområdet med flera projektanställ-ningar.

Städer är det fokusområde som jämfört med övriga fokus-områden till störst andel utgörs av prestationstypen Kun-skapsunderlag med 73 procent. Det har skett en successiv ökning av prestationstypen med 6 procent sedan 2014.

Tabell 4 Prestationernas utveckling 2014—2016, inom fokusom-råde Städer

2016 2015 2014



3,4 -3,9 4,5 -5,0 1,5 -1,9

Svar på remiss 2,9 -3,1 1,9 -1,9 1,9 -2,0

Svar på förfrå-gan

0,3 -0,3 0,4 -0,4 0,6 -0,7

Bidragshantering 4,3 -3,8 6,6 -6,9 7,8 -8,5


3,7 -4,8 4,9 -5,1 6,9 -8,6

Kunskaps- underlag

37,7 -49,1 42,3 -54,2 37,4 -51,3

Källa: Mercur

Figur 2 Prestationerna 2016 fördelade i procentandel årsarbetskrafter

Källa: Mercur

Städer

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

Före

skrif

ter

och

allm

änna

råd

Sva

r på

rem

iss

Sva

r på

för

fråg

an

Bid

rags

hant

erin

g

Han

dbok

och

väg

ledn

ing

Kun

skap

sund

erla

g

2016 2015 2014

6%6%

1%

8%

7%

72%

2016


Svar på remiss


Bidragshantering


Kunskapsunderlag


6 Regleringsbrev 2015 (dnr 3783/2015), återrapporteringskrav 1.7 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning/uppfoljning-tillsyn/statistik-tillsyn/ Hämtad 2017-01-20.8 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning/uppfoljning-tillsyn/overklagade-kommunala-tillsynsbeslut/ Hämtad 2017-01-20.9 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning/uppfoljning-tillsyn/tema-lekplatser/ Hämtad 2017-01-20.10 http://hallbarstad.se/ Hämtad 2016-12-30.

1.2.3 Återrapportering enligt regleringsbrevet

1.2.4 Kunskapsunderlag

Boverket ska sammanställa och redovisa de uppgifter som Boverket särskilt erhåller från länsstyrelserna i enlighet med länsstyrelsernas regleringsbrev uppdrag 43, Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet.

Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska Boverket sammanställa och redovisa erfarenheterna från kommunernas tillsynsarbete samt länsstyrelsernas och verkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning till reger-ingen. Länsstyrelserna ska följa upp och utvärdera bygg-nadsnämndernas tillsynsarbete samt ge tillsynsvägledning genom att ge byggnadsnämnderna råd och stöd.

Länsstyrelserna ska lämna redovisningen av uppdrag 43 till Boverket senast den 29 januari 2016. Boverkets redo-visning ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepar-tementet) senast den 15 april 2016.

UPPFÖLJNING TILLSYN OCH TILLSYNSVÄGLEDNING6 Boverket ska årligen sammanställa och redovisa erfaren-heterna från kommunernas tillsynsarbete samt länsstyrel-sernas och Boverkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning till regeringen. Uppdraget kommer från 8 kapitlet plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets regle-ringsbrev. Statistik hämtas årligen in via enkäter till läns-styrelser och kommuner och en sammanställning görs av länsstyrelsernas återrapportering av särskilt utvalda teman för året.

I april 2016 redovisade Boverket sammanställningen gäl-lande 2015 till Näringsdepartementet och publicerade re-sultatet på PBL kunskapsbanken. Boverket börjar se posi-tiva resultat på de satsningar som gjorts gällande tillsynsvägledning av regeringen, Boverket och länsstyrel-serna sedan 2013. Sammanställningen visar bland annat att kommunerna verkar ha öppnat fler tillsynsärenden jämfört med tidigare år7, att fler kommunala tillsynsbeslut står sig vid överklagande jämfört med tidigare år8 men att kommunernas tillsyn över lekplatser är lågprioriterat.9

STADSUTVECKLING OCH FYSISK PLANERINGINSTRUKTIONEN 2 §1-4

PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLINGPlattform för hållbar stadsutveckling (dnr 2105/2015) är både en mötesplats för lokala och regionala initiativ och en mötesplattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Plattformen har under 2016 kraftsamlat kring bostads-frågan. Det behöver byggas många bostäder framöver, och de bostäder som byggs behöver ta hänsyn till en hållbar stadsutveckling och hållbara samhällsstrukturer. Det stora bostadsbehovet är ett skäl till varför plattfor-mens funktion som mötesplats blir allt viktigare, eftersom kommunernas behov av kunskap, erfarenhetsutbyte och långsiktighet kommer att öka. Plattformen skapar möjlig-

heter för dialog och kunskapsutbyte om bostadsfrågan. På så sätt kan en helhetssyn om fysisk planering och bostads-byggande främjas och säkerställas.

Plattformens webbplats Hållbar Stad10 har utvecklats under 2016 med fokus på de olika stöd som finns kopp-lade till hållbar stadsutveckling och ett ökat bostadsbyg-gande, och man har även spridit exempel om hållbar stadsutveckling.

Plattformsmyndigheterna (Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Tillväxtverket och Statens energimyndighet) har under 2016 tagit fram en gemensam verksamhetsplan med aktiviteter knutna till delmål om kunskapsspridning, samordning, erfarenhetsutbyte, kunskapsutveckling och


11 http://vasab.org/index.php/documents/territorial-development/cat_view/7-documents/16-territorial-development/122-vasab-conference-achieving-good-living-environment-territory-matters-what-s-beyond-2030-for-macro-region-7-june-2016-warsaw /Hämtad 2016-12-30.12 http://www.aktuellhallbarhet.se/konferens/bssgbc16/ Hämtad 2016-12-30.13 http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/10/en--nationell-strategi-for-hallbar-regional--tillvaxt-och-attraktions-kraft-20152020/ Hämtad 2016-12-30.

samverkan. Verksamhetsplanen innehåller också en ge-mensam rambudget. Alla aktiviteter i planen har genom-förts. Årets resultat har redovisats i rapporten Plattform för hållbar utveckling - årsrapport för 2016 (rapport 2016:33, dnr 2105/2015).

Exempel på aktiviteter som har genomförts under 2016 är seminarieserien ”Bostäder för alla – men hur?”, som ge-nomförts tillsammans med SKL, länsstyrelserna, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, (SABO) och Sveriges byggindustrier. Samarrangemang ”Att bygga stad” med Arkitektur- och designcentrum (ArkDes) och Movium i Kiruna och Plattformsdagarna som genomfördes i de-cember i Malmö. För övrigt har en workshop om ekosys-temtjänster genomförts i Stockholm. Plattformen presen-terades vid Visions and strategies around the Baltic Sea (VASAB) konferens i juni i Warszawa.11 Plattformen var också representerad i Almedalen och deltog i Sweden Green Building Council:s (SGBC) konferens under ok-tober.12

HÅLLBAR STADSUTVECKLINGEn mängd fortlöpnade aktiviteter har skett, såsom styrel-searbete i Svenska Stadskärnor och kunskapsutbyte med andra centrala myndigheter. Boverket har även ingått i olika referensgrupper, exempelvis Statens konstråds ”Konst händer”, Kulturrådets ”Kreativa platser” och Mistra Urban Futures forskningsprojekt om medborgar-dialog. Kulturmiljön har uppmärksammats inom ramen för PBL-arbetet, bland annat genom allmänna råd i Boverkets byggregler. Boverket har i samverkan med Riksantikvarieämbetet informerat om riksintressen.

I mars publicerades Rätt tätt – en idéskrift om förtät-ning av städer och orter (dnr 1523/2015). Skriften vänder sig till personer verksamma inom samhällsplane-ring och andra intresserade av städers och orters utveck-ling. Syftet är att lyfta förtätningens utmaningar men också visa dess möjligheter. Några särskilt viktiga as-pekter lyfts, till exempel betydelsen av dagsljus och att skapa en god ljudmiljö. Exempel på förtätningsprojekt visas. Skriften har presenterats på flera konferenser, vid ett presseminarium i juni, en artikel i tidningen PLAN och i ett radioinslag. Skriften översätts nu till engelska. ”Rätt tätt” är en del av Boverkets arbete med jämställdhetsinte-grering.

Boverket har en ledande roll inom arkitekturpolitiken,

vilket även framgår av myndighetens instruktion. Under året har Boverket genomfört flera aktiviteter kopplade till arkitektur och gestaltning. Kunskapshöjande interna semi-narier har hållits, bland annat ett om dag- och solljus till-sammans med nio inbjudna forskare. Gestaltningens bety-dels har lyfts i informationsmaterial kring utemiljö- respektive skolmiljöstöden. I oktober genomförde Boverket konferensen ”Gestaltning och PBL” med delta-gare från kommuner, länsstyrelser, domstolar, bygg- och konsultbranschen, departement och universitetsvärlden. Kunskapsdialogen ”Gestaltningens betydelse i en hållbar stad” hölls på Plattformsdagarna i december. Serien med evenemang om gestaltningens betydelse för en god livs-miljö som pågått under 2016 fortsätter även under 2017.

SAMHÄLLSPLANERING FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLINGBoverket har haft regeringens uppdrag (dnr 1610/2013) att tillsammans med Tillväxtverket genomföra ett program för att stärka förutsättningarna till samspel mellan det lo-kala fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för näringslivsutveckling och hållbar tillväxt. Femton kom-munala, mellankommunala och regionala pilotprojekt har medfinansierats inom ramen för programmet. Den 27 ja-nuari 2016 arrangerade de båda myndigheterna en avslut-ningskonferens som lyfte fram kunskaper och erfarenheter från uppdraget. De tre teman som var i fokus under dagen var ”Värdeskapande samverkansprocesser”, ”Planering för innovativa platser” och ”Framtidens samhällsplane-rare”. Slutrapporten av uppdraget publicerades i mars 2016 som rapporten Tillväxt kräver planering (rapport 2016:9) och innehöll såväl slutsatser som rekommenda-tioner.

Boverket har under 2016 medverkat till att genomföra re-geringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt (dnr 1796/2016).13 Vid genomförandet av strategin tog Boverket fasta på den internt framtagna strategin för regi-onala tillväxtfrågor (dnr 2446/2014). Som del av detta har Boverket gjort en intervjustudie med regionala planerare för att få deras bild av utvecklingen inom regional fysisk planering. Resultatet av intervjustudien har sammanställts i konsultrapporten Regionernas arbete med regional fy-sisk planering” (dnr 797/2016).

Boverket medverkar i Näringsdepartementets analysgrupp för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft som bland annat ger underlag till återkommande regionala tjänste-manna- respektive politikerforum.


14 Remiss: Boverkets förslag till Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken (dnr 3190/2014).15 Återrapportering av uppdrag 2 i Regleringsbrev 2015 (dnr 205/2015).16 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten / Hämtad 2016-12-30.17 Dnr 98/2016.

Under 2016 har Boverket fortsatt att följa och stötta de kommuner och regioner som frivilligt anmält sig som test-piloter i arbetet med att utveckla Boverkets modell för översiktsplan (dnr 2364/2013). Samarbetet har skett genom återkommande fysiska och digitala möten.

Under sommaren avslutades utvecklingsprojektet ”Den Attraktiva Regionen—om en regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljö-effektiv rörlighet och social hållbarhet” där Boverket medverkat aktivt i arbets- och styrgrupp. Erfarenheterna från detta projekt utgör viktiga kunskapsunderlag för att kunna genomföra den regionala tillväxtpolitiken.

SAMORDNING OCH VÄGLEDNING AVSEENDE RIKSINTRESSESYSTEMETBoverket delredovisade den 12 april 2016 regeringsupp-draget (dnr 3190/2014) som rör riksintressefrågor. Redo-visningen innefattade fyra delar, varav den första delen gällde fördjupad samordning av riksintressemyndighe-ternas arbete med underlag. Den andra delen avsåg väg-ledning om vad påtaglig skada på riksintressen innebär i planprocessen. Boverket har i dialog med alla riksintres-semyndigheter och med länsstyrelserna sett närmare på detta problem och ser behovet av att snarast se över lag-stiftningen som reglerar riksintressesystemet eftersom det finns stora problem förknippat med detta. Inom det nuva-rande systemet går det bara att göra marginella förbätt-ringar. Den tredje delen av redovisningen bestod av en sammanfattning av länsstyrelsernas arbete med riksin-tressen medan den fjärde delen var en analys av vad Boverkets arbete kan leda fram till.

I arbetet med samordningen av riksintressemyndighe-ternas underlag har Boverket tagit fram en vägledning och skickat den på remiss.14 Under 2016 arrangerades två na-tionella workshops för riksintressemyndigheter, andra na-tionella myndigheter och representanter för länsstyrel-serna. Frågor som togs upp rörde bland annat bostäder och riksintressen, beteckning av riksintressen, havsplane-ringen samt riksintressena och om Boverkets pågående vägledningsarbeten.

REGIONALISERING AV NATIONELLA MÅL, PLANER OCH PROGRAMBoverket överlämnade under första kvartalet 2016 den tredje och sista delen i en serie återrapporteringar från

länsstyrelsernas arbete med ”Regionalisering av nationella mål, planer och program.15 2016 års återrapportering före-gicks av ett underlag och en gemensam återrapporterings-mall som Boverket tagit fram i samverkan med utsedda handläggare från länsstyrelsernas Forum för hållbart sam-hällsbyggande.

KOMMUNALA MARKANVISNINGARINSTRUKTIONEN 8 B §

Enligt Boverkets instruktion ska Boverket ge råd och stöd om, följa upp och analysera samt årligen sammanställa er-farenheterna från tillämpningen av lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar. I den senaste bostadsmark-nadsenkäten kunde Boverket konstatera att 30 procent av kommunerna har riktlinjer för markanvisningar. En tred-jedel av dessa har riktlinjer som antagits redan före den nya lagen trädde i kraft.16 I Boverkets årliga uppföljning av PBL tog myndigheten upp frågor om kommunernas er-farenheter av framtagandet av riktlinjerna och använd-ningen av dem. Genom enkäten har kommunerna haft möjlighet att ge förslag på vad en vägledning från Boverket kan innehålla.

MILJÖ- OCH KLIMATFRÅGORINSTRUKTIONEN 3 § 1 OCH 8 B §

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNINGBoverket har under året färdigställt och levererat uppfölj-ningsrapporten ”Årlig uppföljning 2016”17 till Naturvårds-verket för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Rap-porten utgör underlag till Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget om uppföljning av miljökvalitetsmålen. Mil-jökvalitetsmålet God bebyggd miljö bedöms inte kunna nås till 2020, däremot har utvecklingen visat en svagt po-sitiv trend.

Kommunernas ambitioner att skapa hållbara livsmiljöer för sina invånare märks i åtgärder för ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik och minskad biltrafik i stadscentra, samt ökad tillgång till tätortsnära natur genom bevarande och utveckling av grönområden. Utmaningen är att uppnå en hållbar stadsutveckling i både stora och små kom-muner där förutsättningarna är vitt skilda. Det ökade bo-stadsbehovet kan öka risken att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Analyser av byggnaders miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv kan på sikt leda till att mer effektiva åtgärder vidtas för att minska miljöpåverkan från byggnaderna.


Boverket har på regeringens uppdrag tagit fram Hand-lingsplan för Boverkets miljömålsarbete för åren 2016—2019 (rapport 2016:20, dnr 1982/2015), som visar hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen. Åtgär-derna som identifierats i handlingsplanen är ett led i Boverkets instruktionsenliga uppdrag att bidra till att nå miljökvalitetsmålen inom sitt verksamhetsområde.

Åtgärderna i handlingsplanen utgår från Boverkets tre fo-kusområden Städer, Boende och Byggnader och syftar till att bidra till att nå ett flertal miljökvalitetsmål. Boverket har i urvalsprocessen även tagit hänsyn till att åtgärderna ska ha möjlighet att bidra till FN:s globala mål (Agenda 2030). Bland åtgärderna hittar man bland annat en idé-skrift om livscykelanalyser för byggnader, en vägledning om klimatfrågor i översiktsplaneringen och en vägledning om ekosystemtjänster. Handlingsplanen är ett levande dokument och ska årligen ses över och revideras vid behov i samband med myndighetens verksamhetsplane-ring.

Det pågår inom miljömålsuppföljningen även ett arbete med geografiska analyser av den byggda miljön. Arbetet syftar till att undersöka rumsliga aspekter av byggandet och hur nybyggnation påverkar människans livsmiljö och måluppfyllelsen av God bebyggd miljö. Boverket under-söker bland annat stationsnära lägen och människors ex-ponering för buller.

STADSMILJÖAVTAL 2.0Kommuner och landsting kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat Stadsmiljöavtal, enligt för-ordning (2015:579) om stöd för att främja hållbara stads-miljöer. Stödet uppgår till två miljarder kronor under peri-oden 2015—2018. Som en verksamhet inom Miljömålsrådet har Boverket under 2016 haft drivansvar för uppdraget Stadsmiljöavtal 2.0 (dnr 1085/2016). Upp-dragets syfte är ge möjlighet till en fortsättning av nuva-rande Stadsmiljöavtal, för att utveckla Sveriges tätortsmil-jöer även efter 2018. I uppdraget ingår Trafikverket, Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Folkhälso-myndigheten, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Myndighetsgruppen har haft fyra möten under 2016.Målet med Stadsmiljöavtal 2.0 är att de ska stimulera till en hållbar utveckling av funktionsblandade tätorter. Det ska finnas en god tillgänglighet och närhet till viktig sam-hällsservice, bostäder, arbetsplatser samt rekreation och

friluftsliv, men även ge tillgång till en utveckling av sta-dens gestaltning och infrastruktur. Åtgärden är ett sätt att ge kommunerna ekonomiska incitament för att utveckla stadsmiljön och göra det enklare för invånarna att välja hållbara transportslag.

Boverket har deltagit i arbetet med att utvärdera inkomna ansökningar om stadsmiljöavtal, i både vårens och hös-tens ansökningsomgångar.

I regeringens proposition 2016/17:21 ”Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrens-kraft och hållbar utveckling” föreslår man att stadsmiljö-avtalen ska bli en del av Trafikverkets åtgärdsplanering och därmed finnas med i den kommande nationella planen som gäller för åren 2018—2029. En rapport om ett ut-vecklat stadsmiljöavtal ska levereras, som underlag till Trafikverkets åtgärdsplanering, i början på 2017.

BARNS OCH UNGAS MILJÖER Inom ramen för Miljömålsrådet arbetar myndigheterna med gemensamma projekt, så kallade samverkansåt-gärder. Boverket är sammankallande myndighet och an-svarar för samverkansåtgärden Barns och ungas miljöer (dnr 1248/2016) som syftar till att få till en nationell samordning av olika myndigheters arbete gällande barns och ungas miljöer. Det omfattar också att undersöka behov av att utveckla gemensamma metoder för uppfölj-ning och utveckling. Åtgärden omfattar såväl inomhus- som utomhusmiljö.

STRATEGI FÖR DRICKSVATTENBoverket fick under 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för arbetet med samordning, förbättring och utveckling av frågor om material i kontakt med dricksvatten. I arbetet med uppdraget samrådde Boverket med Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Swedac. Dessutom hade Boverket en dialog med andra intressenter, såsom branschorganisationer, materialtillver-kare och typgodkännandeorgan. Uppdraget redovisades för Näringsdepartementet i maj 2016 i Boverkets rapport Strategi för material i kontakt med dricksvatten (rap-port 2016:15, dnr 3115/2015).I rapporten presenteras ett förslag till strategi som inne-håller flera åtgärder. Bland annat innebär förslaget att be-rörda myndigheter så snart som möjligt ska publicera in-


18 Boverkets allmänna råd (2015:1) om friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet, FRI.19 https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5612 Hämtad 2017-02-06.

formation om sina ansvarsområden och om nuvarande regler. Det gäller bland annat om typgodkännande av ma-terial och produkter och om byggherrars och huvudmäns ansvar. Boverket har under hösten 2016 påbörjat ett infor-mationsarbete.

Vidare innebär förslaget till strategi att Boverket ska ut-reda om kraven i Boverkets byggregler bör preciseras så att det framgår vilka material, standarder, gränsvärden och utvärderingsdokument som ska eller bör användas när ett materials eller en produkts lämplighet bedöms. Slutligen anges i rapporten att Sverige bör undersöka möjligheterna att ta aktiv del i det arbete som bedrivs inom EU för att få till stånd gemensamma europeiska regler på området.

FYSISKA SAMHÄLLSSTRUKTURERFysiska samhällsstrukturer handlar om Boverkets arbete kopplat till integrerad mark-, infrastruktur- och bebyggel-seplanering. Syftet med aktiviteten är att verka för en än-damålsenlig bebyggelsestruktur och en hållbar markan-vändning. Många kommuner genomgår en urbanisering som bygger på förtätning och funktionsblandning. Boverkets uppdrag i detta är att verka för en aktiv och väl avvägd fysisk planering som ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, nu och i framtiden.

Boverket har tagit fram underlag till Regeringskansliets arbete med en Nationell cykelstrategi (dnr 97/2016). I detta arbete har Boverket ansvarat för underlaget om ”Cy-keltrafikens roll för en hållbar samhällsutveckling”. Boverket har även deltagit på arbetsmöten och expert-möten inom detta uppdrag.

Boverket tog 2015 fram en vägledning ”Gör plats för unga! En vägledning för planering och förvaltning av sko-lans och förskolans utemiljö” och allmänna råd18 gällande utemiljöer vid skolor och förskolor, som under 2016 gene-rerat en hel del frågor om hur allmänna råd och vägled-ning ska tolkas och tillämpas i planering och prövning. Boverket ser att alltfler kommuner tar fram egna riktlinjer för lämplig storlek på friytor. Det har också visat sig att miljönämnderna i kommunerna tillämpar Boverkets väg-ledning och råd i miljöbalksprövningar med hänvisning till att för liten friyta medför en olägenhet för barns och ungas hälsa. Detta i brist på vägledning för miljöbalksä-renden gällande friyta. Huruvida hälsobegreppet i plan-

och bygglagen och i miljöbalken är synonyma ligger för närvarande för prövning i mark- och miljödomstolen.Under 2016 har Boverket deltagit i Statens energimyndig-hets regeringsuppdrag ”Samordning av omställning i transportsektorn”. I oktober levererades en delrapporte-ring i form av en nulägesbeskrivning till regeringskans-liet.19 Efter rapporteringen har arbetet med att ta fram en strategisk plan fortsatt. KLIMATANPASSNING, RISK, HÄLSA OCH SÄKERHET I SAMHÄLLSPLANERINGEN INSTRUKTIONEN 8 A §

Under 2016 har Boverket arbetat med flera olika åtgärder inom klimatanpassning, hälsa och säkerhet i fysisk plane-ring. Bland annat har Boverket arbetat med åtgärder avse-ende miljö- och klimatanpassade byggregler, en aktivitet som ingår i handlingsplan för Boverkets miljömålsarbete.

Med ekonomiskt stöd från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) håller Boverket på att ut-veckla ett planeringsverktyg för anpassning till ett för-ändrat klimat. Verktyget visar hur planhandläggaren med hjälp av plan- och bygglagen kan hantera effekterna av det förändrade klimatet i översiktsplan, detaljplan och bygglov. Verktyget kommer att publiceras på PBL-kun-skapsbanken som ett webbverktyg under första halvåret 2017.

Boverket är med i olika myndighetsnätverk som har kopp-ling till klimatanpassning, risk, hälsa och säkerhet. Dessa är Myndighetsnätverket för stranderosion, Delegationen för ras och skred, Myndighetsnätverket för klimatanpass-ning och Nationellt kunskapscentrum för klimatanpass-ning. Inom dessa nätverk pågår det olika aktiviteter som Boverket deltar i. Boverket har även under året deltagit i länsstyrelsernas årsmöte för klimatanpassningssamord-nare.

Boverket har också lämnat synpunkter på länsstyrelsernas ”Checklista för klimatanpassning i fysisk planering”, som är ett verktyg för handläggare på kommun och länssty-relse. Checklistan ska främst vara ett stöd till länsstyrel-sens handläggare i deras granskning av om kommunerna har tagit hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat i sin översiktsplan och detaljplanering (dnr 607/2016).


20 http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/hur-mycket-bullrar-vagtrafiken_low.pdf21 http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/halsa-och-klimat-i-samhallsplaneringen/buller-beror-manga/ buller-i-planeringen/god-ljudmiljo-och-akustisk-design/ Hämtad 2017-02-17.

GODA LJUDMILJÖERINSTRUKTIONEN 8 A §

Sedan 2015 ska beräknade ljudnivåer för omgivnings-buller redovisas vid planläggning och bygglov, ljudnivåer som även ska accepteras vid senare tillämpning enligt miljöbalken. Därför har det blivit ännu viktigare att bul-lerfrågor hanteras noggrant i planeringsprocessen. Boverket har tagit fram två metoder som kan användas som underlag vid översiktliga bedömningar av vägtrafik-buller.20 Informationen är även avsedd som en pedagogisk beskrivning av utbredningen av vägtrafikbuller och hur olika faktorer som trafikmängd, avstånd och hastighet på-verkar resultatet. Arbetet har bedrivits i ett samarbete mellan Boverket och SKL.

Under 2015 genomfördes ett flertal regeländringar inom bullerområdet. Dessutom gjordes en komplettering i mil-jöbalken som gäller från 1 januari 2016. Den avser situa-tioner då bostäder tillkommer i närheten av verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken och tillhörande villkor om buller. Ändringarna har under året medfört ett fortsatt stort informationsbehov. Många frågor har löpande kommit in till Boverket. Ett urval av inkomna frågor med Boverkets svar har publicerats på PBL-kunskapsbanken: ”Frågor och svar om buller”. Boverket har även medver-kat vid ett antal externa arrangemang, däribland tre konfe-renser tillsammans med länsstyrelserna i Uppsala, Väster-botten och Östergötland. Ett webbseminarium med tema buller genomfördes under september.

Akustisk design, exempelvis genom att arbeta med grönska och absorberande material, är ett hjälpmedel som innebär att begränsa oönskade ljud och förstärka positiva ljud. Det leder det även till bättre luftkvalitet, dagvatten-hantering, klimatanpassning och en attraktivare stad. Un-der våren publicerade Boverket en film om akustisk de-sign och goda ljudmiljöer. Filmen syftar till att starta en diskussion samt att visa och informera om nya sätt att ar-beta för hållbara och trivsamma städer.21

Arbetet inom den nationella samordningen av omgiv-ningsbuller har fortsatt. Samverkan har skett med Natur-vårdsverket (sammankallande), Trafikverket, Transport-styrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Under året har rapporter publicerats om:

• riktvärden och kunskapsunderlag om stomljud och vibrationer

• lågfrekvent ljud från trafik

• översyn av nationella metoder för beräkning och mätning av buller.

Ett arbete pågår avseende uppdrag 2 i regleringsbrev för 2016 om att följa upp bestämmelserna i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, har på-gått under 2016 och ska slutredovisas senast den 18 april 2017.

INTERNATIONELLT ARBETEINSTRUKTIONEN 9 §

NORDISKT PLANMYNDIGHETSMÖTE De nordiska planmyndigheterna höll ett möte i augusti 2016 i Tammerfors, Finland, med teman om digitalisering och den regionala nivåns existens i de nordiska länderna. I Danmark är den regionala nivån avskaffad och makten flyttad till de nya kommunerna. I Finland ska det 2018 hållas direkta landskapsval och året därpå läggs de statliga regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna ned, och befogenheter flyttas över till landskapen och kommu-nerna. Den norska statens försök med en frivillig kom-munreform fram till 1 juli 2016 har lett till en minskning med knappt 50 kommuner.

Under året genomförde planmyndigheterna två work-shopar på temat digitalisering och ett möte för plan- och byggjurister och kommunala planerare.

FYSISK PLANERING OCH RUMSLIG UTVECKLINGInom fysisk planering deltar Boverket på regeringens uppdrag aktivt i övervakningskommittén för EU:s forsk-ningsprogram för rumslig utveckling, ESPON. ESPON är ett europeiskt program för transnationellt sammansatta forskningsprojekt inriktade på tillämpad territoriell forsk-ning (dnr 635/2015). Projekten bidrar till att bygga upp kunskap om planeringsfrågor, policyverktyg och territo-riell och regional utveckling i Europa genom att ta fram jämförbar information, fakta, analyser och scenarier. Re-sultaten av projekten ger underlag för att formulera och implementera territoriell politik.


22 http://www.boverket.se/contentassets/cc905c6e17a44b0ea26d488bf747b383/far-ekosystemtjanster-tillrackligt-stod-i-pbl.pdf/ Hämtad 2017-01-17.

Boverket har under hösten förberett Sveriges kommande ordförandeskap i VASAB. Det har man gjort genom att delta i arrangemang knutna till Östersjösamarbetet och Smarta städer. Smarta städer är det svenska ordförande-skapets prioritering inom VASAB. Övriga teman som togs upp var bland annat tillgänglighetsanalys, beskrivning av rumslig utveckling och havsplanering.

BESÖK FRÅN UTLÄNDSKA MYNDIGHETERFörutom den myndighetssamverkan som sker inom Norden och EU har Boverket tagit emot myndighets- och ministeriedelegationer från flera länder under 2016.

Vid besöket från Turkiet låg fokus på nya hållbara stads-delar. Polens byggnadsministerium som besökte Boverket

fick information om svensk planering, byggande och nä-ringslivsutveckling. Chiles ministerier för bostäder res-pektive energi besökte Boverket på temat energieffektivi-sering av befintligt byggnadsbestånd. Lettlands myndighet för marknadskontroll utbytte erfarenheter med Boverket om marknadskontroll av byggprodukter.

ÖVRIGT SAMARBETEUnder året har Boverket biträtt Lantmäteriet i ett reger-ingsuppdrag att förbereda, samordna och genomföra Sve-riges deltagande i FN-konferensen Habitat III. Boverket har lämnat underlag till rapportering och medverkat vid den europeiska regionala konferensen i Prag den 16—17 mars samt i Habitat III i Quito den 17—20 oktober.

1.2.5 Handbok och vägledning

VÄGLEDNING HÄLSA, SÄKERHET OCH RISK FÖR OLYCKORBoverket arbetar på uppdrag av regeringen (dnr 129/2016) med att ta fram vägledning om hur kommuner och läns-styrelser i olika skeden av planprocessen ska tillgodose plan- och bygglagens krav på att beakta människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och er-osion. Uppdraget kommer att redovisas i april 2017. Under 2016 har vägledningen påbörjats och samverkande myndigheterna inom uppdraget har lämnat synpunkter på innehåll. En workshop för de samverkande myndigheterna hölls i Stockholm under september. De samverkande myndigheterna är enligt uppdraget Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskap (MSB), Statens geotekniska in-stitut (SGI), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Folkhälsomyndigheten och länsstyrel-serna. Utöver dessa har även Trafikverket och SKL beretts möjlighet att komma in med synpunkter på innehållet.

VÄGLEDNING OM EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH GRÖN INFRASTRUKTURBoverket har under 2016 initierat ett vägledningsarbete (dnr 939/2016) om ekosystemtjänster och grönstruktur i den byggda miljön. Arbetet ska bedrivas fram till 2018 och bidra till attraktiva städer och tätorter samt att Sverige ska nå etappmålet om betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Fokus under 2016 har varit att lyfta fram vad ekosystem-tjänster i den byggda miljön kan innebära, varför vi be-höver arbeta med dem och ge exempel på hur vi kan göra i planering, byggande och förvaltning. Detta har skett genom att anordna seminarier både externt och internt, bygga nätverk, ta fram en infografik om ekosystemtjänster i staden tillsammans med Naturvårdsverket samt utveckla Boverkets texter på webbplatsen.

Ett viktigt underlag i arbetet har varit Malmö stads ut-vecklingsprojekt inom PBL-kompetens, det så kallade BEST-projektet (Boverket och ekosystemtjänsterna), som utredde hur kommunerna arbetar med ekosystemtjänster i planeringen för närvarande och vilket lagstöd som finns. Tillsammans har Boverket och Malmö stad haft flera se-minarier med rapporten22 som utgångspunkt. Ett annat viktigt underlag har varit Boverkets förstudie om Miljö- och klimatanpassade byggregler (rapport 2016:14, dnr 1643/2015). Boverket har med konsulthjälp tagit fram en rapport om möjligheter i plan- och bygglagen respektive miljöbalken att bevara, stärka och utveckla ekosystem-tjänster i planering, byggande och förvaltning. Rapporten ligger till grund för Boverkets fortsatta arbete med väg-ledning (dnr 939/2016).

Boverket medverkar också i två av Naturvårdsverkets re-geringsuppdrag. Dels nätverket för kommunikationssats-ning om ekosystemtjänster (dnr 3264/2014), dels i den na-


23 www.hallbarstad.se/ Hämtad 2017-01-17.

1.2.6 Bidragshantering

INSTRUKTIONEN 3 § 12

JÄMSTÄLLDHET I OFFENTLIGA MILJÖER

Tabell 5 Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer

2016 2015 2014

Antal utbetalningar 25 15 6

Utbetalt belopp mnkr 9,0 15,2 5,0

Källa: Bidragssystemet Bofinc och för utbetalt belopp Agresso

Enligt förordning (2013:1102) om stöd till utvecklings-projekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tät-orter, har bidrag kunnat sökas för fysiska, strategiska, me-todutvecklande åtgärder eller en kombination av dessa, i form av integrering av ett tydligt jämställdhetsperspektiv i gestaltning av mötesplatser och stråk såväl inom- som ut-omhus. Stödet har varit öppet att sökas för en bred krets av stödmottagare, såsom kommuner, landsting, huvudmän för kollektivtrafik, fastighetsbolag, ideella föreningar, samt universitet och högskolor.

Den 1 februari 2014 trädde stödet i kraft och var sökbart till och med den 31 mars 2016. Under åren 2014-2016 har sammanlagt 24 projekt beviljats stöd. Vid prövningen av ansökningar har Boverket särskilt uppmärksammat flickors och pojkars perspektiv.

Till 2016 års beslutsomgång inkom sammanlagt 54 ansök-ningar om stöd. Boverket har under 2016 beviljat stöd till fyra ansökningar.

I november 2016 arrangerade Boverket en konferens där elva av projekten presenterades. De knappt 100 deltagarna kom bland annat från kommuner, länsstyrelser, näringsliv och civilsamhälle. Boverket har också spelat in tre filmer om projekten i Eslöv, Katrineholm och Kristianstad. Dessa har publicerats på Boverkets webbplats.

BIDRAG TILL ÅTGÄRDER MOT RADON I BOSTÄDER

Tabell 6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

2016 2015 2014

Antal utbetalningar 2 651 1 913

Utbetalt belopp mnkr 0 7,8 22,9


Boverket administrerar statens bidrag till radonsanering i egnahem tillsammans med landets länsstyrelser. Det görs enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidraget håller på att avvecklas och sista dag för att söka bidraget var den 31 december 2014.

tionella koordineringen av länsstyrelsernas arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (dnr 569/2015).

Kunskaps- och metodutvecklingen om ekosystemtjänster i den byggda miljön sker snabbt. Därför anordnade Boverket och Naturvårdsverket, inom ramen för Platt-formen för hållbar stadsutveckling, seminariet Ekosys-temtjänster i staden – vad händer och hur kan vi sam-verka, i september i Stockholm. Här samlades experter och praktiker från hela Sverige.23 Boverket anordnade även en kunskapsdialog om Ekosystemtjänster i plane-ring, byggande och förvaltning på Plattformsdagarna 2016.

STRATEGISK ÖVERSIKTSPLANBoverket har under december 2016 redovisat uppdraget Vägledning om klimatfrågor i översiktsplaneringen enligt uppdrag 12, regleringsbrevet för 2016 (dnr 133/2016). ”Vägledning och plan för informationsinsatser” syftar till att ge kommunerna stöd i översiktsplaneringen. Den ska på så vis medverka till en minskad klimatpåverkan och bi-drar till att miljömålen God bebyggd miljö och Minskad klimatpåverkan nås. Inrapporteringen består av ett webb-manus och materialet kommer att publiceras på PBL Kun-skapsbanken.


STÖD TILL ICKE-STATLIGA KULTURLOKALER

Tabell 7 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

2016 2015 2014




Stöd till icke-statliga kulturlokaler infördes 1990 genom förordning (1990:573) om stöd till vissa ickestatliga kul-turlokaler.

Till 2016 års beslutsomgång som inträffade i februari 2016 inkom sammanlagt 37 ansökningar om stöd, varav Boverket beviljade 17 ansökningar, motsvarande cirka 9,9 miljoner kronor.

Ansökningsperioden var 1 oktober 2014 till 30 september 2015. För ansökningar som kommit in under perioden 1 oktober 2015 till 30 september 2016 fattas beslut av Sam-lingslokaldelegationen under februari 2017.

STÖD TILL ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER

Tabell 8 Stöd till allmänna samlingslokaler

2016 2015 2014



- varav investeringsbidrag 22,2 19,8 23,1

- varav bidrag för verksamhetsut-veckling

8,3 8,8 8,8


INVESTERINGSBIDRAG

Stöd lämnas enligt förordning (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Till beslutsomgång 2016 med ansökningsperiod 1 januari till 31 december inkom sammanlagt 245 ansökningar om stöd, varav Boverket vid beslutmötet i maj 2016, beviljade 85 ansökningar motsva-rande 22,2 miljoner kr.

BIDRAG FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING

Av årets anslag på totalt 8,8 miljoner kronor har 4 mil-joner kronor fördelats till riksorganisationerna för organi-

sationernas allmänna utvecklings-, informations- och råd-givningsarbete och för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. De 4 miljoner kronor har fördelats enligt följande: 1,6 miljoner kronor till Folkets Hus och Parker, 1,5 miljoner kronor till Byg-degårdarnas Riksförbund och 0,9 miljoner kronor till Våra Gårdar.

Till beslutsomgången avseende utvecklingsbidraget till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler för 2016 inkom sammanlagt 32 ansökningar om stöd, varav Boverket beviljade 8 ansökningar, motsvarande 4,5 mil-joner kronor. Boverket beslutade om stöd vid ett tillfälle under 2016. Ansökningsperiod var 1 september 2015 till 31 augusti 2016.

STÖD TILL HÅLLBARA STÄDER

Tabell 9 Stöd till hållbara städer

2016 2015 2014


Utbetalt belopp mnkr 4,2 -8,2 * 3,2


*Utbetalt belopp minus återkrav

Boverket har övertagit Delegationen för hållbara städers roll (verksam 2008-2012) att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda projekten möj-lighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida erfa-renheter från dem samt att utvärdera stödet. Stöd lämnas enligt förordning (2008:1407) om statligt stöd för hållbara städer. Under året har erfarenheter från projekten spridits vid ett antal seminarier och konferenser, främst ”Platt-formsdagarna” som hölls i Malmö i december. Boverket var huvudarrangör och flera av stödprojekten medverkade för att dela med sig av erfarenheter och resultat, både i seminarieform och i s.k. speeddating. Under året har Boverket även hållit projektwebben uppdaterad.24

24 http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/delegationen-for-hallbara-stader/stadsbyggnadsprojekt/ Hämtad 2017-01-17.

30 1.3 FOKUSOMRÅDE BOENDE ÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET

Bild: Jenny Lilja/Boverket

311.3 FOKUSOMRÅDE BOENDEÅRSREDOVISNING 2016 BOVERKET

Inom fokusområdet Boende har

Boverket genomfört ett stort antal aktiviteter i syfte att ut-

veckla förståelse för marknadens funktionssätt. Bland annat

har Boverket tagit fram olika rapporter och indikatorer för bo-

stadsbyggande. Myndigheten har också genomfört regionala

analyser av bostadsmarknaden.

Boverket gör också både kvantitativa och kvalitativa analyser

och utredningar som utgår från den enskildes, företagens och

myndigheternas behovsbild. Fokusområde Boende omfattar

olika typer av bostäder och upplåtelseformer, och innefattar

både stad och land.

Fokusområde Boende1.3


1.3.1 Resursanvändning

1.3.2 Måluppföljning

Tabell 10 Resursanvändning inom fokusområde Boende

2016 2015 2014


Intäkter av anslag

2 515,6 476,5 594,0

Övriga intäkter

181,1 111,8 104,2

Årets kapital-förändring

-66,3 -15,2 -27,1

Kostnader -2 630,4 -573,1 -671,1

-Förvaltnings-kostnader

-109,9 -135,3 -122,1

-Transfere-ringar*

-2 520,5 -437,7 -549,0

Årsarbets-krafter

118,6 118,1 116,1

Källa: Mercur

Tidsserierna har räknats om i förhållande till tidigare årsredovis-ningar.

*Av transfereringar är 1 849,0 mnkr stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande

Totalt använde Boverket 55,8 procent (52,4 procent under 2015) av den totala andelen räknat i årsarbetskrafter inom fokusområde Boende.

Figur 3 Prestationstyperna i antal årsarbetskrafter per år, inom fokusområde Boende

Källa: Mercur

Boverkets strategiska mål för fokusområde Boende är

• Fler ska erbjudas bostad.

Boverket har under 2016 genomfört aktiviteter som i så hög grad som möjligt syftar till att ge förutsättningar för att fler människor ska erbjudas bostad, och där olika män-niskors behov av bostäder samtidigt tillgodoses. Boverket har identifierat olika faktorer som ska kunna påskynda ut-vecklingen. En gäller själva byggprocessen och vikten av att undanröja hinder i att gå från idé till färdig byggnad. Under 2015 genomfördes en rad åtgärder kopplade till att se över hur nybyggnationen ska kunna snabbas på samti-digt som det ökade beståndet ska kunna användas bättre. Detta arbete har fortsatt under 2016, och det har resulterat

i flera nya uppdrag från regeringen.

Framför allt kan omfattande resursinsatser härledas till de insatser som gjorts kring bidragshantering och garantihan-tering. Boverket har genomfört stora insatser vad gäller systemanpassningar och systemutveckling, arbete kring föreskrifter och informationskampanjer för att nå ut till de som är målgrupperna. Vad gäller kreditgarantier har Boverket genomfört en stor informationskampanj i media riktat mot byggherrar och banker. Avsikten har varit att öka medvetandegraden kring finansieringsmöjligheten för att få fler att använda sig av möjligheten.

Arbetet med att utveckla och förvalta Boverkets bygg-regler har varit i fokus under 2016. Här har Boverket tagit

Boende

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

Före

skrif

ter

och

allm

änna

råd

Sva

r på

rem

iss

Sva

r på

för

fråg

an

Bid

rags

hant

erin

g

Gar

antih

ante

ring

Tills

yn

Han

dbok

och

väg

ledn

ing

Kun

skap

sund

erla

g

2016 2015 2014

7%3%

12%

8%

4%

10%

15%

41%

2016


Svar på remiss


Bidragshantering

Garantihantering

Tillsyn


Kunskapsunderlag


fram en vägledning för att öka kompetensen hos kommuner och länsstyrelser vad gäller att skriva beslut och handlägga överklaganden enligt plan- och bygglagen (rapport 2016:7). Hela plan- och bygglagen och förord-ningen har under 2016 översatts på regeringens uppdrag till engelska. Ett annat uppdrag som myndigheten har ut-fört, också det med hjälp av öronmärkta anslagsmedel, är att översätta europeiska konstruktionsstandarder till svenska, så att tillgängligheten för användarna ökar. Boverket har med tillförda anslagsmedel genomfört kom-petensinsatser kring plan- och bygglagen, ett uppdrag som pågått sedan 2014. Målet har varit att främja en mer en-hetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen.

PBL-kunskapsbanken är en handbok för användare av plan- och bygglagen och utgör stöd för kommunerna i sitt arbete. Boverket har under 2016 fortsatt att utveckla inne-hållet på webbplatsen. Utöver detta har Boverket också arbetat med en handbok om detta som hjälp till kommu-nerna som tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Vad gäller behovet av att få fram en mer effektiv bygglov- och byggprocess i syfte att stimulera samhällsbyggandet har projekt ”Får jag lov?” som påbörjades under 2015 (då som förstudie) fått delfinansiering av Vinnova för fortsatt arbete och ny projektfas.

Under 2016 har Boverket avsatt ytterligare resurser till att se över utvecklingen på bostadsmarknaden. Bland annat har rapporten Den sociala bostadssektorn i Europa – jäm-förelser mellan sex EU-länder tagit upp problem kring de

hushåll som har svårt att få en bostad på marknadens villkor. Syftet med rapporten har varit att ta fram ett kun-skapsunderlag som visar olika åtgärder som används i EU för att underlätta för denna grupp. Boverkets reviderade byggbehovsprognos visar på att det behövs 710 000 bo-städer fram till 2025. För att visa var det har tillkommit bostadsbyggande, har Boverket tagit fram rapporten Kart-läggning av det faktiska bostadsbyggandet. Kartläggning har även gjorts av trångboddheten i storstadsregionerna, vilket också är viktigt att ha översikt över för att kunna föreslå verksamma åtgärder. Metoden för att utreda hur de framtida behovsprognoserna över bostadbyggande har också setts över under 2016.

PRESTATIONERNAS UTVECKLING UNDER ÅRET

Prestationstypen Kunskapsunderlag har ökat något i antal årsarbetskrafter under 2016, från 47,6 till 49,4. Ökningen är väsentligt högre än vad som framgår, då det samtidigt har skett en minskning av de totalt förbrukade årsarbets-krafterna inom Boverket för alla fokusområden, från 225 under 2015 till 214 under 2016. Samtidigt har även pre-stationstypen Bidragshantering ökat från 5,4 årsarbets-krafter till 8,9, vilket är en spegling av den resursökning som införandet av de nya bidragen inneburit för verksam-heten. Mycket tid och resurser har lagt på att anpassa system, att bedriva information och att ta fram föreskrifter och allmänna råd (viss ökning även inom denna presta-tionstyp). Endast inom prestationstypen Tillsyn har det skett en minskning.

Tabell 11 Prestationernas utveckling 2014-2016, inom fokusområde Boende

Prestationstyp 2016 2015 2014


Föreskrifter och allmänna råd 8,5 -11,3 7,9 -9,3 7,0 -8,9

Svar på remiss 3,5 -3,8 2,3 -2,3 2,9 -3,0

Svar på förfrågan 14,4 -15,1 14,3 -14,3 16,9 -18,0

Bidragshantering 8,9 -16,1 5,4 -9,4 5,0 -9,2

Garantihantering 4,4 -17,0 4,9 -10,7 5,3 -5,0

Tillsyn 12,1 -11,6 16,5 -15,7 14,1 -13,3

Handbok och vägledning 18,2 -24,3 19,2 -20,7 18,6 -20,9

Kunskapsunderlag 49,4 -57,9 47,6 -56,1 46,3 -50,5

Källa: Mercur


25 Regleringsbrev 2015 (dnr 3783/2015), återrapporteringskrav 2. 26 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning/ Hämtad 2017-01-20.27 Regleringsbrev 2015 (dnr 3783/2015), återrapporteringskrav 3.

Figur 4 Prestationerna 2016 fördelade i procentandel årsarbetskrafter, inom fokusområde Boende

Källa: Mercur

1.3.3 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Boverket ska sammanställa och redovisa de uppgifter som Boverket särskilt erhåller från länsstyrelserna i enlighet med länsstyrelsernas regleringsbrev uppdrag 44, Uppfölj-ning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.

Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska Boverket bland annat sammanställa och redovisa erfaren-heterna från tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900). Länsstyrelserna ska följa upp byggnadsnämn-dernas tillämpning av plan- och bygglagen och ge råd och stöd. Länsstyrelserna ska också granska kommunala planer och ta fram planeringsunderlag.

Länsstyrelserna ska lämna redovisningen av uppdrag 44 till Boverket senast den 29 januari 2016. Boverkets redo-visning ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepar-tementet) senast den 15 april 2016. UPPFÖLJNING AV TILLÄMPNINGEN AV PLAN- OCH BYGGLAGSTIFTNINGEN25Boverket ska årligen rapportera till regeringen hur till-lämpningen av plan- och bygglagstiftningen utvecklas. Uppdraget kommer från 8 kapitlet plan- och byggförord-ningen och Boverkets regleringsbrev. Uppföljningen be-står av statistik som Boverket har hämtat in via årliga en-käter till länsstyrelser och kommuner, en sammanställning

av länsstyrelsernas återrapportering av särskilt utvalda teman för året och aktuella tendenser som Boverket upp-märksammat under året.

I april 2016 redovisade Boverket uppföljningen gällande 2015 till Näringsdepartementet och publicerade resultatet på PBL kunskapsbanken. Statistiken för 2015 visar bland annat att 30 procent av de gällande översiktsplanerna är antagna 2012 eller senare, att färre detaljplaner antagits jämfört med tidigare år och att andelen lov och förhands-besked som överklagas ligger fortsatt lågt på omkring 3 procent.26

Boverket ska sammanställa och analysera de uppgifter rö-rande handläggningstider som Boverket särskilt erhåller från länsstyrelserna i enlighet med länsstyrelsernas regle-ringsbrev uppdrag 46, Inriktningsmål för handläggning av överklagade PBL-ärenden. Boverkets sammanställning och analys ska redovisas till Regeringskansliet (Närings-departementet) senast den 29 april 2016.

INRIKTNINGSMÅL FÖR HANDLÄGGNING AV ÖVER-KLAGADE ÄRENDEN ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN27

Boverket har haft som återrapporteringskrav att samman-ställa och analysera länsstyrelsernas rapportering gällande inriktningsmål för handläggning av överklagade ärenden

Boende

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

Före

skrif

ter

och

allm

änna

råd

Sva

r på

rem

iss

Sva

r på

för

fråg

an

Bid

rags

hant

erin

g

Gar

antih

ante

ring

Tills

yn

Han

dbok

och

väg

ledn

ing

Kun

skap

sund

erla

g

2016 2015 2014

7%3%

12%

8%

4%

10%

15%

41%

2016


Svar på remiss


Bidragshantering

Garantihantering

Tillsyn


Kunskapsunderlag

Boende

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

Före

skrif

ter

och

allm

änna

råd

Sva

r på

rem

iss

Sva

r på

för

fråg

an

Bid

rags

hant

erin

g

Gar

antih

ante

ring

Tills

yn

Han

dbok

och

väg

ledn

ing

Kun

skap

sund

erla

g

2016 2015 2014

7%3%

12%

8%

4%

10%

15%

41%

2016


Svar på remiss


Bidragshantering

Garantihantering

Tillsyn


Kunskapsunderlag


28 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning/Statistik/statistik-detaljplaner/lansstyrelsens-handlaggningstider/ Hämtad 2017-01-29.29 http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/uppfoljning/Statistik/statistik-lov-bygg/lansstyrelsens-handlaggningstider/ Hämtad 2017-01-29.30 http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/pbl-kompetens/nyhetsbrev-pbl-kompetens/ Hämtad 2017-01-20.

enligt plan- och bygglagen. Uppdraget har varit återkom-mande sedan 2012 och statistiken samlas in genom en-käter till länsstyrelserna.

I april 2016 redovisade Boverket resultatet av 2015 års sammanställning till Näringsdepartementet och publice-rade resultatet på PBL-kunskapsbanken. Antal länssty-relser som når målen för planärenden har fram till den 1 juli 2016 ökat stadigt för varje år sedan mätningarna på-

börjades 2012 och trenden har hållit i sig.28 Efter den 1 juli 2016 går ärendena till domstolar och inte till länssty-relser. När det gäller de två inriktningsmålen för lov-ärenden är det fortsatt fler länsstyrelser som klarar av att få ärenden avgjorda inom 120 dagar jämfört med tidigare år, men däremot färre som klarar att få ärenden avgjorda inom 180 dagar.29

1.3.4 Kunskapsunderlag

BOSTADSBYGGANDET, BOSTADSBESTÅND OCH REGELFÖRENKLINGARINSTRUKTIONEN 3 § 8

BOVERKETS BYGGREGLERI arbetet med att utveckla och förvalta Boverkets bygg-regler har myndigheten genomfört en undersökning för att ta reda på hur de viktigaste målgrupperna använder och uppfattar Boverkets byggregler. Undersökningen har om-fattat 84 djupintervjuer och drygt 1 000 enkätundersök-ningar. De målgrupper som deltagit i undersökningen ut-görs av bland annat arkitekter, konstruktörer, VVS-projektörer, byggprojektörer, brandkonsulter, bygglovshandläggare, byggnadsinspektörer, byggchefer, ansvariga på privata och kommunala fastighetsbolag, funktionskontrollanter (OVK) och kontrollansvariga (KA). Undersökningens syfte har varit att identifiera pro-blemområden inom Boverkets byggregler och att ge en fördjupad bild av dessa problemområden.

Undersökningen redovisar att Boverkets byggregler är regler som fungerar väl även om det finns ett antal pro-blem och förbättringsområden att ta hänsyn till vid fram-tida utveckling. Funktionsbaserade krav i reglerna skapar möjlighet till flexibilitet och individuella lösningar men bidrar också till en otydlighet och ett stort tolkningsut-rymme av kraven. Det efterfrågas därför råd, handböcker och mer konkreta exempel på hur kraven ska tolkas för att effektivisera och förenkla hanteringen av reglerna.

STANDARDISERING OCH ÖVERSÄTTNING AV STANDARDERBoverket har under år 2016 deltagit i 17 tekniska kommit-téer hos Swedish Standards Institute (SIS). Genom att delta i de tekniska kommittéerna har Boverket möjlighet att påverka standarder i ett tidigare skede än när stan-darden skickas på remiss.

Liksom tidigare år har Boverket låtit översätta europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) till svenska. Då de flesta grundstandarder redan finns i svensk översättning, har översättningsarbetet främst kommit att avse tillägg och rättelser. Arbetet har finansierats med riktade an-slagsmedel för att Boverket ska kunna tillgängligg�

Boverkets årsredovisning 2016 · 2017. 3. 6. · Titel: Årsredovisning 2016 Upplaga: 300 ex...

Documents

Transcript of Boverkets årsredovisning 2016 · 2017. 3. 6. · Titel: Årsredovisning 2016 Upplaga: 300 ex...