Bergsport 146 Jun 2010

Bergsport #146 · juni 2010

SPORTOrihuelaUTRUSTNING

Så fixar dusuperlätttradrack

#146 juni 2010 Pris: 50 sek.SvenSka klätterförbundet

FITz ROyGRaNIT FRÅN hImmeleN

TJEJER TAR HÖJD i

mONTSeRRaT

REsmål

Vill du bli

IRATA-ceRTIfIeRAd

IndusTRIkläTTRARe?

läs meR på

ropeaccess.se

INGENJÖRSTEKNIK PÅ HÖG HÖJD

Rope Access Sverige AB grundades 1997 och är det enda företaget i Sverige som är ackrediterat av IRATA, världens hårdaste säkerhetsstandard för höghöjdsarbete. Vår huvud-verksamhet är besiktning och underhållpå hög höjd åt industrin med marknads-områden bro, kraft och processindustrisamt utbildning i säkert höghöjdsarbete.Läs mer på www.ropeaccess.se

4 Bergsport #146 · juni 2010

Innehåll JunI 2010

10 Ericsson mot K2

14 Fitz Roy

20 Montserrat

32 Lätt rack

34 Sommarläger

40 Orihuela

47 Steve House nya bok

olle

Ber

glun

d fir

ar s

ig n

ed f

rån

klip

pan

en s

en f

örso

mm

arkv

äll v

id r

ingk

alle

n.Fo

to A

lexa

nder

ryd

én

I det ständiga forumfäktan-det mellan sportråttor och mossklättrare är det nåt som glömts bort. Jag tänker för-stås på topprep. Ni vet, det där som nybörjare håller på med.

Jag skulle vilja slå ett slag för att uppgradera toppre-pets status. Metoden har en väldig massa fördelar. I det närmaste total säkerhet är en. Minimalt behov av utrustning en annan. Snabbare och där-med mer klättring en tredje. Men framför allt: påverkan på berget är obefintlig.

Så varför detta sug efter att till varje pris leda allting? Om du har topprepat en led, varför vill du så gärna leda den sedan? Är det för lätt med topprep? För allt i världen, klättra en hårdare led då! Saknar du den mentala biten? Lägg dina egna kilar!

Att göra en halvmesyr och kräva bult för att det ger en men-tal utmaning är ju lite löjligt, särskilt om man argumentar för modern, tät bultning. Då blir ju själva klippet bara ett fabricerat extramoment. Man kunde lika gärna införa en obligatorisk handklappning på förutbestämda platser längs leden.

Det finns massvis av leder där topprep är en dålig idé. För det första måste man ju ta sig upp och rigga, och om det inte finns en uppenbar hylla så kan det bli svårt. Ett större problem är de branta turerna - de går helt enkelt inte att klättra säkert på topprep, eftersom risken är att man vid ett fall svingar ut och träffar marken, träd eller klippor intill. I sådana fall får diskussionen om bultning och trad leva vidare. Men det är få klippor i Sverige som är så branta att topprep är uteslutet.

Jag har ingen illusion om att topprepning kommer att erövra en plats som legitim bestigning. Men jag skulle vilja upp-muntra alla aktiva som är ute och nyturar att, i de fall då väggen är vertikal och det finns något som helst skäl att tro att en linje kan klättras med egna säkringar, låta bli att bul-ta och istället rigga ett bra toppankare. Då bevarar vi leden för framtida klättrare, och undviker konflikt, samtidigt som leden blir tillgänglig även för icke-tradare. Och nytursmaka-ren kan lägga sitt engagemang på leder där bultarna behövs. Klassisk win-win.

Omslagsbild: Ulorna är antagligen ett av Sveriges mest natursköna klätter- områden. Peter Schön lapar sol pÂ 7a+ intill strandkanten. Foto: POA www.poaphotography.com

Alltid på topp

John

Liu

ngm

an

Till Gottbrath

Box 25 • 832 21 Frösön • 063 57 15 50W W W . H I L L E B E R G . C O M

Läs mer och få Tälthandboken gratis på www.hilleberg.com

Hilleberg har i över 35 år utvecklat fjälltält av högsta kvalitet. I sortimentet finns en- till åttamanstält, utvecklade i Jämtland och använda av entusiaster över hela världen.

Alla Hillebergtält har:� Marknadsledande material

� Konstruktion för högsta säkerhet

� Maximalt utrymme till lägsta vikt

� Snabb och enkel uppsättning

Vildmarksboendei toppklass

HillebergAd-BergsportSV0510-HalfVERT-TillG-108x285BLD5.pdf 1 6/1/10 18:14

Bergsport utges Av svenskA klätterFörBundet

redAktionsAdress Bergsport, Amalia Jönssons g 16, 421 31 Frölunda

teleFon Tel. 031-743 21 71

e-post [email protected]

redAktör John Liungman

lAyout Lotta Bernhed, Zetterqvist tryckeri

prepress Zetterqvist tryckeri

AnnonsBokning Fredrik Johansson, Tel. 031-743 20 85, [email protected]

producerAs Av ZetterQvist Förlag AB, Tel. 031-743 20 80, fax 031-743 20 90

tryck SG Zetterqvist, Göteborg

BERGSPORT kommer ut med fyra nummer per år. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Texter redigeras och kortas efter behov. Bilder kan komma att beskäras. Åsikter i artiklar och debatt inlägg är författarens och inte redaktionens.

omslAgsBild

Michael Olausson klättrar den delikata och balansiga areten Supernova (7a) i Fjällbo, Göteborg. Här har han gjort cruxet men har fortfarande ett nervkittlande klipp kvar. Foto: Martin Arvidson


electric avenue på kilHenrik Bolanders välkända electric Avenue (9-) har nu klättrats på kil. det var Andreas klarström som under valborgshelgen struntade i bultarna och förlitade sig på egna placeringar. efter övning på topprep gjorde han två ledförsök med fall på egna kilar, innan han på tredje försöket kunde sända den eftertraktade linjen. turen bjöd på ett par runouts på ca fem meter, men med goda placeringar och inte särskilt farligt, om man får tro klarström själv. - leden är väldigt välsäkrad, bättre än många andra 9- i Bohuslän. men det är mentalt krävande att lägga kilarna, säger klarström.leden fick sin förstabestigning 1997 av Henrik Bolander, och utrustades då med några bultar. - det här är en av de finaste svåra sprickorna i Bohuslän, menar klarström, som konstaterar att få försöker sig på den. Hans teori är att trad-klättrare undviker den för att den är bultad, medan sportklättrare tycker att det för glest mellan hängarna.i filmen crackoholic säger förstabestigaren Bolander att bultningen är avsiktligt gles, för att bibehålla lite av den bohuslänska äventyrligheten. klarström har inte särskilt heta känslor om det, utan säger: - jag bryr mig egentligen inte, jag tycker att topprep är okej stil! Att klättra på kil ger bara lite extra krydda!

Sveriges hårdaste i Småland?

stefan rasmussen, som ligger bakom en mängd tuffa problem i småland och på annat håll, klarade nyligen sin projekt the hourglass på Björnblocket. stefan tror det kan handla om 8B+ vilket i så fall skulle kunna vara sveriges svåraste problem. de åtta flytten har seder-mera repeterats av österrikaren jörg guntram, men vid pressläggning är det oklart vad jörg säger om graden. Hårt är det i alla fall!

5000 på världens taknär vårens everestsäsong rundades av konstaterade explorersWeb att 5000 personer nu stått på toppen av berget sedan edmund Hillary och tenzing norgay flåsade sig upp de sista höjd-metrarna den 29 maj 1953. närmare 50 expeditioner av olika storlekar har gett sig på everest bara i år, och många har varit framgångsrika. åtminstone två personer har omkommit.

nyheter

antika bergSport SökeSconny lindgren i älvdalen har en gedigen samling med gamla Bergsport, men saknar några nummer. kan du hjälpa till? Följande benbitar saknas i hans dinaosaurieskelett: 1985 #46 , #47, #48. 1986 #52. 1987 #53. 1989 #61, #62. 1990 #1. 1991 #1. 1992 #4. 1993 #1.

kontakta conny på: [email protected]

Mycket lätt och vindavvisande jacka som står emot lättare regn och passar bra för vand-ring, resa och träning. Scirocco Jacket är packbar i den egna bröstfickan med mycket liten packvolym och har justerbar huva och ärmslut. Jackan är tillverkad i återvunnen polyester - Eco Circle. Vikt: 180gFärg: Black, Chili Red, Sky Blue, Citrus och Plain Amarant.Pris: 999 sek

SCIROCCO JACKET

tierra.se

klarström på en helt annan spricka.

7Bergsport #146 · juni 2010

Mycket lätt och vindavvisande jacka som står emot lättare regn och passar bra för vand-ring, resa och träning. Scirocco Jacket är packbar i den egna bröstfickan med mycket liten packvolym och har justerbar huva och ärmslut. Jackan är tillverkad i återvunnen polyester - Eco Circle. Vikt: 180gFärg: Black, Chili Red, Sky Blue, Citrus och Plain Amarant.Pris: 999 sek

SCIROCCO JACKET

tierra.se


MiSSa inte... 15-18 Juli girls get gigher: mental klättringträff med fokus på mental klättring. välkomna alla klätterkvin-nor hem till moa Wall och till de värmländska skogsklipporna! Alla är välkomna oavsett tidigare erfarenhet. kontakta [email protected].

17-18 Julirätt datum för boulder-SMvi har i tidigare nummer angivit ett felaktigt datum för sm i bouldering i malmö i sommar. korrekt datum ska alltså vara 17-18 juli. mer info hittar du på sm2010.climbing.nu.

24-26 Juligirls get Higher på ringkallen kontaktperson: Helena dahlgren [email protected]

9-14 auguStiStockholm climbing festivalFem dagar med tävlingar, filmvisning, seminarier, prylar, workshops, läger, och en massa annat kul. med besök av bland andra dani Andrada, david graham och said Belhaj. läs mer på www.sm-2010.klatterklubben.com.

21 auguStibohusläns kk 20 årBohusläns klätterklubb fyller 20 år i år och detta vill vi givetvis fira. kalaset kommer att gå av stapeln i samband med det årliga ”Bohusblotet”. god mat, trevligt folk, klätterhistorier mm utlovas. Anmälan sker på plats och mat kommer finnas till självkostnadspris. se www.bohuskk.se för mer info.

4-5 SepteMberclimb-out i Häggstastockholms kk bjuder in till climb-out i Häggsta i höst. i år förlängs häggstaträffen till helgaktivitet och det kommer att anordnas en middag på lördag kväll. välkomna stockholms- klättrare och andra klättrare, till klippan där allt började! mer info: www.klatterklubben.com eller klubbens Facebook-grupp.

11 SepteMbercrimpernu är det hög tid att damma av kameran och ge sig ut och klättra. klätterfilmfestivalen crimper är tillbaka och denna gång i ett samarbete med klätterverket i stockholm. eventet äger rum i klätterverkets lokaler. det blir öl, klättermingel och självklart – spännande filmer. Filmtävlingen är öppen för både professio-nella filmare och nybörjare. För mer information: www.crimper.se och www.klatterverket.se

18-19 SepteMbertunabergsträfftvå händelser av betydelse inträffar denna helg. sverige går till val för att utse en ny riksdag samt nya styrande i kommuner och landsting. dessutom äger tunabergsträffen rum! den klättrande menigheten uppmanas att poströsta, så att den kan närvara i berget och kring matbordet. garanterat festligare och roligare än att besöka en vallokal!Tunabergs Högfjälls- och Klätterklubb

aptitretare från landet i västnorsk Alpinklatring ges ut av norsk tindeklub, och är en journal över 2009 års hän-delser i bergen. Från norsk horisont, naturligtvis. men vi finner också ett par svenska bidrag, signerade Andreas klarström och erik massih, och diverse andra utländska besökare på besök i ”the northern playground”.tidskriften är en varierad och trevlig dokumentation av vad bröderna och systrarna i väst pysslat med under det gångna året, skildrat som en serie långa reportage. det handlar i första hand vassa nyturer med skäggiga män över gråkalla fjordar. i tidskriften får vi bland annat följa med till lyngen, lofoten, trollveggen, måbödalen (javisst, samma tur som grandelius skrivit om i Bs), men också vidare ut i världen: grönland, Alaska, sibirien, patagonien och Himalaya. den flerspråkiga ansatsen (norska och engelska) känns lite rörig, inte minst för den som redan brottas med norskan. ett sammanhållet språkval hade lyft tidningen ytterligare. För den som har ett par stegjärn och ett sabbatsår att slå ihjäl så är detta en ypperlig inspirationskälla. inte minst för det digra bildmaterialet. marko prezeljs fotografi från rulten (s13) är genial och kommer att bli en klassiker inom bergsfoto.

bra och billigt boende i bohuslän!ska du klättra i Bohuslän? vill du bo billigt och bra? då är Bo-husläns klätterklubbs stuga något för dig! klubben välkomnar alla som besöker området att campa eller bo i stugan! med-lemmar i klätterklubbar anslutna till svenska klätterförbundet har särskilt lågt pris. vill man bo i stugan måste man vara medlem i Bohusläns klätterklubb, men 400/200kr i medlems-avgift och sedan 50kr/natt gör att det ändå blir det billigaste boendet du kan få tag på! samtidigt stödjer du klättringen i Bohuslän. läs mer på www.bohuskk.se

nyheter


Så vinner du årets crimper-festival Juni – idé: fundera, inspireras, brainstorma. på klipporna och blocken, i skogen, på crimpers hemsida, i friluftsbutiken, på sommarfesten, och framför allt i din fantasi! Juli – produktion: manus, rollbesättning, teknisk genom-gång, filma, klättra, klättra, klättra, falla, spotta, placera, klippa, sträcka, crimpa, dyna, hoppa, smeara, bouldra, vila, le, säkra, toppa, rensa, filma, filma, filma… Augusti – redigering: klippa, klippa lite till, filma igen, klippa om, redigera långa sena nätter, förkasta den ursprung-liga idén och börja om, och du, don’t kill your darlings! 20 augusti – inlämning: skicka din färdiga 3 minuter långa klätterfilm till oss senast 20 augusti. skicka flera om du vill. vi kommer att hinna visa 12 filmer. Får vi in fler kommer de att finnas tillgängliga utom tävlan på www.crimper.se, och eventuellt visas även de på bioduk, dagtid, före tävlingen. information om vart filmen ska finns på hemsidan. September – hålla tummarna... 9 september – vinna! kom till dieselverkstan och se de tävlande bidragen kl 18-20, passa på att se boulder bash-finalen, och bered dig på att avfyra ett strålande leende när du hämtar ut priset för Bästa foto, Bästa idé, mest inspiration eller det ärofyllda publikens val.

www.HANwAG.deHANwAG-skor fiNNs Hos NAturkompANiet ocH ANdrA välsorterAde friluftsbutiker. för iNfo riNG 0660-211040

“lättviktAre”

• Välventilerad

• Vattentät

• Greppsäker

HANwAG drifter Xcr

mystiska saker händer när klättrare möts på crimper-festival.


Fredrik ericsson åker skidor på k2 2008.

Fredrik Ericsson sätter målen högt. I som-mar ska han klättra K2. Nästa år blir det förhoppningsvis Kangchenjunga och Eve-rest. Klarar han av det så har han inte bara bestigit världens tre högsta berg, utan också åkt skidor ner. ”Frippe” Ericsson är en av världens le-dande extremskidåkare och har under de senaste åren åkt skidor på några av värl-dens högsta berg, såsom Dhaulagiri, Laila Peak, Gasherbrum 2, Shisha Pangma och Peak Somoni. Han är också en respekterad klättrare, som har stått på toppen av ett åt-tatusenmetersberg - Gasherbrum 2. - Jag använder inte syrgas eller hög-höjdsbärare. Förutom all vanlig klätterut-rustning bär jag även skidutrustningen och jag har randonnepjäxor på fötterna som är långt ifrån lika sköna eller varma som klät-terskor. Därför är det jobbigare för mig, men då blir också belöningen desto större om jag lyckas, säger Frippe. Frippe gjorde 2008 ett försök på Kang-chenjunga, men vände då på 6800 meter på grund av dåligt väder. Förra året försökte han sig på K2, men avbröt efter att klät-terpartnern Michele Fait förolyckades på berget. Men nu är det alltså dags igen.Den första stora utmaningen inleds nu när Frippe tillsammans med den amerikanska klätterjournalisten Trey Cook påbörjar re-san till Karakorum-bergen i Pakistan. Ber-

get de ska bestiga först – K2 – anses som den svåraste av alla 8000-meters berg. - Jag har redan åkt på fem av världens fjorton 8 000-meters berg. På dessa expe-ditioner har jag samlat på mig ovärderliga kunskaper som kommer hjälpa mig när jag nu siktar på de absolut högsta bergen, säger Frippe Ericsson. Även Trey Cook har gedigen erfarenhet och har bland annat varit på 7000 meter på K2. K2 bestegs för första gången 1954 av Italienarna Achille Compagnoni och Lino Lacedelli och Göran Kropp blev 1993 för-sta svenska bestigare. Berget har sedan dess bestigits via ett tiotal olika leder och ett 200-tal har lyckats nå toppen. Men ännu har ingen lyckats åka skidor utför K2, trots att några av världens bästa extremskidåkare har försökt. Under en månad kommer Frippe och Trey att basera sig på Goodwin Austen Gla-ciären vid foten av K2 för att förbereda sig inför den stora utmaningen genom ackli-matseringsklättringar på berget. I mitten av juli påbörjar de den hårda klättringen till toppen. Klättringen går upp längs den 3500 höjdmeter långa syd-sydost ryggen (“Cesen route”), som ansluter till den mest populära leden Abruzzi Spur vid läger 3. Frippe har valt den vägen för att den möjliggör skidåk-ning på nervägen.

Paret tillämpar en mix av tekniker som närmast kan kallas fin expeditionsstil. Från baslägret sköter de all klättring själva, med ett enda tält som de gradvis flyttar uppåt berget. De acklimatiserar sig på berget och kommer alltså att gå ner till baslägret mel-lan förflyttningarna. Fasta rep kommer de att använda emellanåt. Trey kommer inte att åka skidor ner utan firar vissa partier på nervägen. När Frippe och Trey är fullt acklimati-serade beräknar de att klättringen från bas-lägret till toppen tar fyra dagar. Skidåket, som är själva höjdpunkten på den två må-nader långa expeditionen, beräknas ta cirka fem timmar. Åket går ända ner till baslä-gret, har en sammanlagd fallhöjd på 3 500 meter och är bitvis mycket brant – upp till 50 graders lutning. - Att åka skidor på över 8 000 meters höjd är ingen lek. Det är extremt jobbigt och i början orkar jag bara ett par svängar innan jag måste stanna för att vila. Efter fy-ra-fem svängar är jag ungefär lika trött som efter en kilometers skidåkning i alperna, säger Frippe. På frågan om vad som är det största hindret svarar Frippe: - Vädret är det största motståndaren. Det gäller att ha tur med vädret. Läs mer på Fredrik Ericssons webbsida: www.fredrikericsson.com

På skidor utför världens tre högsta berg

Fredrik ericsson på 6300 meters höjd.

nyheter


Den 10 mars träffades ett 30-tal förväntansfulla och laddade tje-jer från klätternätverket Girls Get Higher på Storulvån för att ta sig vidare till Sylarnas fjällstation med hägrande alpina även-tyr och workshops. Träffen var planerad av Helena Brogren, en av initiativtagarna till Girls get Higher, och leddes av de kunniga och inspirerande coacherna Erika Ranstedt, Helena Bjurberg, Sara Widell, Johanna Tiensuu-Stålnacke och Anna Malou Peterson. Entusiasmen försvann inte ens då snö och hårda vindar tvingade oss att stanna kvar på Storulvån eftersom bandvagnen inte kunna ta oss och mängder av alpin utrustning vidare till Sylarna. Dagen ägnades istället åt lavinkunskap, transceiversök och bivakering och avslutades med en föreläsning av Anna Malou om en bestigning hon gjort på Denali. Nästa dag hade vinden mojnat något vilket möjliggjorde trans-port upp till Sylarna, några gav sig iväg på skidor och andra tog bandvagnen. Väl på plats välkomnade Mattias, stationschefen, med äkta Sylsaft så att gänget kunde ladda inför eftermiddagens topp-tur och tältuppsättning för de som skulle tälta. Toppturen gick till Herrklumpen, 1288 möh och toppen nåddes trots dålig sikt och upp till 25 m/s i byarna. Efter middagen så berättade Erika

om skidåkning på hög höjd i framförallt Kina men visade också pu-derbilder från Iran och Japan. Hårda vindar, snö och mjölkig sikt medförde att det blev tid för många workshops under fredagen. Vi fördjupade oss i att planera alpina klätterturer, self arrest, isyx- och stegjärnsteknik, lavinteori, matlagning på fjället. På kvällen delade Johanna med sig av erfarenheter av att klättra storvägg i Yosemite och psykologin bakom att utvecklas som klättrare.Vädret höll i sig även nästa dag. Några tappra gav sig ut på tur för att gräva snöprofil och öva skidteknik medan andra stannade i när-het i fjällstationen för att träna på att bygga spel för att kunna rädda sig ur glaciärspricker, sjukvård på fjället och fortsätta bygga snöankare, träna selfarrest och isyx- och stegjärnsteknik. Öster-sunds klätterklubb som också hade träff på Sylarna hade bjudit in Rafael Jensen som under kvällen berättade om olika erfarenheter som ledde fram till hans hittills största klätterprojekt, att bestiga K2. Söndagen var det dags att packa ihop. En del passade på att gå på tur inåt Sylmassivet och ett gäng skidade tillbaka till Storulvån. Det var också dagen då solen för ett ögonblick trängde genom att gjorde topparna synliga vilket gav rejäl mersmak för området.

sylarna

TJEJTRäff på

Sylarna Text: Jennie KnutssonFoto: Katrin Lindbäck

Anna malou peterson och sara Widell placerar en deadman i rätt vinkel. överst på sidan: self-arrest övning på stationens tak.


få men engagerade deltagare på förbundsmöteshelgen

niklaes tackar för sigFör lite drygt fem år sedan fick jag förfrågan från valberedningen om att få vara med i förbundsstyrelsen, vilket var något jag kunde tänka mig. lite närmare för-bundsmötet blev jag kontaktad igen och då med frågan om jag kunde ta ordföran-deposten. med viss tvekan accepterade jag att kandidera. tveksamheten var att jag gärna suttit med som ledamot en tid innan en eventuell ordförandepost. nu efter fem år är jag glad att jag tackade ja. det har varit fem mycket händelserika år med glädje, frustration och massvis med fantastiska möten med människor som brinner för klättringen. jag vill tacka alla som arbetat och arbetar för förbundet och ute i klubbarna - ni betyder enormt mycket och gör att klättringen fortsätter att utvecklas! tack för förtroendet och för ett par fantastiska år!

Niklaes Nathén, avgående ordförande

viktiga beSlut på årSMötetrapportering av MedleMMarklubbar rapporterar sina medlem-mar till förbundet för att få bidrag, försäkring och Bergsport, och rap-porteringen skall från i år ske i rFs idrottonline-system istället för med excel-blad eller papper.

oMbud i diStriktetklubbar kan inrätta ombud klätt-ring vilkas huvuduppgift är att hålla kontakten med distriktsförbunden, tex västmanlands idrottsförbund. Förslaget till att inrätta ombud kom i första hand för att underlätta att få ut de sdF-bidrag klubbarna har rätt till men har varit svårt att få ut eftersom förbundet inte haft några sdF (tex dalarnas klätterförbund).

elektroniSk kallelSeen ändring gjordes så att kallelsen till förbundsmöte nu kan skickas på annat sätt än via post.

Motionera i god tidvill du skicka in en motion till förbundsmötet ska detta nu göras åtta veckor innan mötet. vill ni skicka förslag till valberedningen på personer till förbundsstyrelsen gäller detsamma.

två Suppleanterstyrelsen har nu utökats till att ha två suppleanter som inträder vid långva-rig frånvaro av ordinarie ledamot.

utMärkelSerstyrelsen har fått ytterligare en uppgift, att besluta om tilldelning av skF´s utmärkelser som då även innebär att statuter för utmärkelser ska tas fram.

tävling i Stadgarnavi har fått ett nytt kapitel i stadgarna som reglerar vår tävlingsverksamhet.

koMMunikationi övrigt tog styrelsen till sig att tyd-ligare kommunicera ut information med ett bredare perspektiv.

förbundet

det blev en lång men givande förbunds-möteshelg 17-18 april med mycket infor-mation och många förslag som kommer påverka oss på olika sätt framöver. endast tolv av förbundets 58 klubbar var representerade men de var mycket engagerade och delaktiga. lördagen bjöd på en variation av olika ämnesområden som alla på olika sätt kretsade kring fördelen med med-lemskapet i förbundet. Bland annat placerades klubbarna in i organisationen ”idrott” i stort och inom kommunerna, för att tydliggöra värdet av all hjälp och olika bidrag klubbar kan få i och med att de är anslutna till klätterförbundet. en representant från sisu idrottsutbildarna besökte mötet och gav konkreta tips på hur vi kan söka medel och få hjälp för att höja kvaliteten på vår verksamhet. även Folksam deltog under lördagen och gav en djupare förklaring till vad som ingår i försäkringarna som auto-matiskt ingår när en klubb är medlem i svenska klätterförbundet. resetilläggs-försäkringen gicks också igenom. utöver detta fick vi tillbakablick av de två år som gått sedan förra förbunds-mötet och de uppdrag som förbunds-styrelsen fick med sig. styrelsen har under det senaste året jobbat intensivt med att få till en ny organisation och ett idéprogram som är bättre anpassat

för vårt förbund. idéprogrammet fanns som proposition till förbundsmötet men fick en längre presentation med tillfälle för frågor och reflektioner inför beslutet som skulle tas under söndagen. efter alla informationer och diskussio-ner blev det också lite klättring. det nya klättercentret telefonplan, som förbun-det tecknat avtal med som samarbets-partner, bjöd på visning av anläggningen samt klättring. de som hellre ville klättra ute hade nära till ekoberget. som alltid när man träffas brukar de informella stunderna som raster, målti-der och korridorsnack vara en viktig del, där mycket kommer fram och kreativite-ten ökar. middagen blev en höjdare där de flesta hade svårt att slita sig till lörda-gens sista punkt på schemat, visningen av ett utdrag ut filmen crackoholic, som fick stora applåder och många att le. till förbundsmötet hade styrelsen lagt sex propositioner, och tre föreningar hade sammanlagt inkommit med 27 motioner. För att något så när kunna styra upp detta hade vi tillfrågat en person utanför klättringen som har stor erfarenhet av att leda möten, tommy torstenson. men trots hans bestämda hand drog mötet ut på tiden med flera timmar. tyvärr kunde inte alla klubbar stanna hela förbundsmötet ut, på grund av tåg- och flygtider att passa.


varför finns klätterförbundet?

Förbundsmötet antog 18 april 2010 ett nytt idéprogram för förbundet, med verk-samhetsidé, värdegrund och vision. idéprogrammet är det första steget i ett mång-årigt arbete med att förbättra förbundets strategiska planering och uppföljning och att styra utvecklingen av svensk klättring under de närmaste tio åren. underlaget har varit ute på remiss i klubbarna, för att programmet ska bli så väl förankrat som möjligt. idéprogrammet kommer framöver att förfinas så att det så småningom leder fram till verksamhetsområden, målsättningar, strategier och handlingsplaner.

Klätterförbundets verksamhetsidé: Därför finns vi!vi främjar och utvecklar alla typer av klättring och gör dem tillgängliga för alla i sve-rige. vi företräder klättringens discipliner i den svenska idrotts- och friluftsrörelsen samt svensk klättring i utlandet.

Klätterförbundets värdegrund: Detta står vi för!• Klättring utmärks av glädje och gemenskap, rent spel, demokrati och delaktig-

het samt allas rätt att vara med.• Tillgång till klättring är en rättighet som präglas av varsamhet, hänsyn och gott

omdöme gentemot naturen och vår omgivning samt respekt för lokala access-begränsningar.

• Klättring bedrivs med minsta möjliga skada på naturmiljön samt i samförstånd med naturvården.

• Organiserad utbildning och spridning av kunskap om säkerhet är känneteck-nande för klättring.

• Disciplinernas mångfald och utövarnas egen frihet berikar sporten och stimule-rar såväl inomhus- som utomhusklättring för både bredd och elit.

• Klättringens frihet tillåter var och en att välja sitt eget äventyr där färdigheter och risker balanseras. Hantering av risk genom kunskap och erfarenhet är ett personligt ansvar och får ej innebära fara för andra.

• Att hjälpa någon i nöd har absolut prioritet över att nå de egna mål vi sätter upp för oss själva.

Klätterförbundets vision: Hit siktar vi!• Vi skall säkra tillgången till klättring i Sverige – nu och i framtiden – och fortsätta

att utveckla tillgången på ett levande och hållbart sätt.• Svensk klättring skall ha ett rikt föreningsliv med en livlig och aktiv klätterkultur,

där förbundet tillgodoser klubbars och enskilda klättrares behov av utbildning, förkovran och samvaro.

• Vi skall vara huvudorganisationen för svensk klättring och se till att klätterspor-ten och klättrare i sverige strävar efter det bästa beteendet och aldrig slutar att utvecklas.

• Vi skall bejaka och sprida kunskap om klättringens mångfald och värderingar till aktiva och till allmänhet.

• Sverige skall vara en framgångsrik och inspirerande internationell klätternation inom såväl bredd som elit.

förbundet

nya pengar från idrottslyftetriksidrottsförbundets satsning på idrottslyftet går nu (från och med 1 juli) in i period 4, det sista året i satsningen. vad som händer därefter hänger på valet i höst, men båda blocken verkar ense om att fortsätta satsningen på barn- och ungdomsidrott. Hur och i vilken omfattning får vi se. inför år 4 har svenska klätterförbundet tilldelats 408 000:- som vi ska fördela ut till klubbarna. precis som under år 3 har vi beslutat att ha två fasta datum för ansökningar, men efter önskemål har vi tidigarelagt dessa. de datum som gäller nu är 30 september och 31 januari. om ni planerar ett barn- och ung-domsprojekt i klubben så är ni väl-komna med en ansökan. om ni har flera projekt på gång så är det bättre att ni gör separata ansökningar för varje del för sig. om in till exempel ska bygga en barn- och ungdomsklättervägg och behöver köpa in utrustning till barn- och ungdomsaktiviteterna, eller kanske utbilda en tränare, så vill vi att ni gör dessa aktiviteter på separata ansök-ningar. det blir lättare i hanteringen för oss på kansliet och det blir tydligare för er när era ansökningar behandlats. Alltså, kom ihåg datumen: 30 sep-tember och 31 januari! mer information om idrottslyftet finns på klatterforbun-det.se. vi ser fram emot er ansökan. om ni har några frågor eller funderingar så är ni välkomna att höra av er till kans-liet.

>>Om jag vann på lotteri så skulle jag ändå göra precis

det jag gör nu. Jag kanske skulle äta bättre mat och ha en finare bil, men i grund och botten skulle jag leva pre-cis samma liv.<<

Solofenomenet Alex Honnold försöker definiera ”Living the

dream”.


magnus eriksson följer på åttonde repläng-den på Fitz roys nordpelare.


patagonienS gyllene granit

Text: Magnus ErikssonFoto: Magnus Eriksson & Martin Jakobsson

el chaltén, patagonien. Himmelriket på jorden. varför har vi inte åkt hit förr? Här finns block och fjäll, sittstart och hoppstart, klippa och is. Allt är brant och fint. vårt skäl att komma hit har ståstart. likt ett kärt barn bär den många namn men låt oss opoetiskt kalla den nordpelaren. nordpelaren på chaltén, aka Fitz roy.

Fitz roy med nordpelaren som den högra silhuetten. poincenot just till vänster. guillamet längst till höger.

fitz roy


I 80 timmar reser vi. Ömsom sittandes, ömsom släpandes på 60 kilo utrustning var. Någon gång i andra delen av januari är vi på plats i byn El Chaltén och innanför match-tröjan fladdrar fjärilarna i magen. När vi ser vårt fjäll på nära håll är det alldeles alldeles vansinnigt stort. Att vanliga jag, uppvuxen i en platt industristad, ska upp där känns avlägset. Martin kommer från ostkustens pärla men tycker ändå det är något anmärk-ningvärt.

Väntan på väderVår drömled på Fitz Roy består av fyra delar. Först måste vi ordna ett high camp. Sedan is och mixklättring i 300 meter följt

av 900 meter gyllene granit till toppen av pelaren. Därifrån firar man ned i ett hak och sedan återstår 400 meter klippa och is. Topon säger 6c/A2 1600 meter men den ska visst vara friklättrad av Houlding. Vi räknar med en tur på max tre dagar. En flitig besökare gav oss innan avresa rådet att välja tur efter väder. Det blåser mycket här. Litet uppehåll är lika med litet fjäll. Stora turer vid stabilt väder. Ett bra råd för den pragmatiska andinisten. Våra tre första veckor präglas av stabilt ostadigt väder och då blir små fjäll större utmaning-ar. Tre stycken blir det. En lördagsmorgon sista veckan på se-mestern äter vi frukost i high camp och

Det känns som att vi flyger upp för klippan. Matar meter på meter.

Solen skiner och det blåser för en gångs skull nästan inte alls.

martin på en brant, bred och hal replängd.

magnus följer på replängd 10 eller så.


ignorerar i en tyst överenskommelse him-len. Det snöar igen men ryggsäckarna står packade. Det snöar igen men vi riktar blicken mot marken och låtsas som att det inte snöar. Till slut blir verkligheten väl på-taglig och snart är vi tillbaka i tystheten i snögrottan. Och väntar.

Snabbare än någonsinVi får reda på att vädret ska slå om och inser att vi inte längre kommer att hinna hela vägen till toppen. Men vi vill just då, mer än något annat i världen, klättra där. En alternativ plan tar form. I denna läm-nar vi all onödig utrustning och klättrar så långt vi hinner, så länge vi orkar eller tills vi når toppen på pelaren. One mountain, one push, one love. När alarmet ljuder klockan 01 minns jag att den var 00.25 senast jag tittade. Alltså runt 30 minuters sömn. Dubbelt så bra som 15 i alla fall. I pannlampans sken avverkas nästan hela couloiren. Man hade sagt oss att den skulle vara svårare än vi trodde och det var den. Men samtidigt som solen tittar över horisonten lyckas Martin gräva sig igenom det sista snööverhänget och ta sig upp till pelaren.Här passar vi på att äta ordentligt samtidigt som utrustningen packas om. För att ha en chans måste vi klättra snabbt. Kanske snab-bare än vi någonsin gjort. Och för att göra

detta måste vi vara lätta. Lättare än någon-sin. Allt som kan lämnas får stanna här.

Doften av toppenDet känns som att vi flyger upp för klippan. Matar meter på meter. Solen skiner och det blåser för en gångs skull nästan inte alls. Li-ving the dream, som jänkarna säger. Vi har en skiss över leden men klättrar på instinkt. Jag leder de första 250 meterna och när det är dags för Martin att ta över har vi en kort paus. Klockan 11 har vi avverkat halva pe-laren. Det osar topp. Högre upp blir det mer och mer is i sprickorna. Vacker kall is som är i vägen. Vi tvingas ut på flak och svan. Till slut för mycket. Under hela förmiddagen har solen bearbetat rimfrosten högre upp på berget. Ju varmare det blir desto mer isregn. Som att ta kuber ur frysen och stoppa innanför tröjan. På en fin hylla, med två tredjede-lar av väggen under oss och någorlunda skonade från ras stannar vi. Här sitter vi i en timme. Det är egentligen inte ett svårt beslut att vända. Den sista replängden delades upp i två och tog närmare två tim-mar. Risken med att fortsätta väger tyngre än möjligheten att toppa ur och vi firar ner. Gamla ankare som vi backar upp gör livet enkelt och en dag senare är vi tillbaka i byn, stolta och nöjda ändå. Med tid kvar för en led till. ■

Klättrade fJäll och leder

Aguja de la S, Nordryggen, grad 5+ 300m.

Guillamet, Gigot couloir, 65-80 grader is, 5, 600m.

Poincenot, Whillans. 65 grader, M4, 5, 900m.

Fitz Roy, Nordpelaren, en kombination av Cassarotto/Kearney-Night/Chumichurra, vi klättrade ca 22 repl enligt topon, i rådande förhållan-

den som M4/5, 6c+, C1.

Guillamet, Brenner ridge. 6b+ 300m.

Ett stort tack till:

Svenska Klätterförbundet och Expeditionskommittén

Himalayafonden till Daniel Bidners minne

Tierra

Black Diamond

Fakta

Fitz RoyBerget cerro Fitz roy (3,375 m) ligger på gränsen mellan Argentina och chile. det fick sin förstabestigning genom lionel terray och guido magnone 1952. Berget är uppkallat efter den unge kaptenen robert Fitzroy på forskningsfartyget Beagle - samma skepp som senare blev berömt genom darwins resor. Beagle kartlade delar av patago-niens kust 1834. Berget kallas också cerro chal-tén, efter urinvånarnas ord för ”rykande berg”.närmaste flygplats är el calafate. därifrån går det dagliga bussar till el chaltén, ca 150 kr. i el chaltén finns mat, utrustning/gas och internet. vi köpte med torrmat och energikakor. 5 veckor på camping lago del desierto kostade cirka 1000 kr. rekom-menderas. i bergen gratis.det finns klättring för alla. om du gillar allt från block till fjäll behöver du aldrig vara uttråkad. under vårat besök genomfördes en boulderfestival med 200 deltagare och många besökare kom bara för block och sportklättring.1991 klättrade mikael Hellberg och den legenda-riska daniel Bidner upp på Fitz roy via normalvä-gen, Franco/Argentino. sedan dess har åtmins-tone fyra svenskar varit på besök och stångat sina huvuden mot graniten, isen och vinden. 2002 kom ett annat gäng nära toppen av cerro torre. våra grannar i väst har varit flitiga besökare och lämnat sina avtryck i form av nya leder och snabba repetitioner. det vore skoj om fler från hemmaplan gjorde slag i saken!

Fitz roy

ArgentinA

fitz roy

magnus eriksson på fjärde replängden på nordpelaren.


prylar

sommAr-leksAker

VARDE LJUSmicronlantern från primus är en smidig gaslykta, perfekt för bivack i mörkret. värmer naturligtvis upp tältet, men det gör ju även köket. nu finns lyktan inte bara med metallmesh, utan även med ljusstarkare frostat glas. nackdelen är förstås ökad känslighet. inbyggd tänd-ning. vikt: 124 g med mesh, 144 g med glasFinns bland annat på natur-kompaniet.

SänDAR-topginger tank, en snygg top från nya klädmärket Blurr. 88% nylon – 12% spandex, med tjusigt tryck. men sma-kar det så kostar det!pris: 995 kr på Addnature och Fjällsport

töRStSLäcKAREgatorade har tagit fram en ny variant på sin klassiska sportdryck, särskilt för svenska marknaden. drycken är fri från tillsatser, men ger vätska och elektrolyter för snabb återhämtning. Finns i smakerna svartvinbär, citron och apelsin. pris: 16 kr för 500 ml

Bergsport #146 · juni 2010 19

Kong ARgonkong har kommit med en ny serie super-lätta karbiner som går under namnet Argon. Wiregaten väger in på fjäderlätta 31 gram. det finns lättare, tex dmm och camp, men den här känns inte pytteliten utan är smidig att hantera. en bra kompromiss för den som vill lajta sitt tradrack. pris: 81 kr (wg) eller 112 kr (skruv) på northstar.se

Kong FUtURA HAnD kongs nya jumar är perfekt för

de lite större äventyren där vikt kan vara avgörande. trots liten och smidig

design och nästan halva vikten jämfört med klassiska jumarhandtag, gör den

sitt jobb vid repklättring, hissning eller vid självsäkring på fasta rep på höjd. vikt 125 g.

går att anpassa för små och stora händer.pris: 615 kr på northstar.se

prylar

sveavägen 62, stockholmtel: 08-24 30 02 | www.naturkompaniet.se

Välkommentill vår nya

klätteravdelning


För dem som inte har haft tillfälle att be-söka klättermeckat Montserrat utanför Bar-celona kan jag i korta drag beskriva dessa ståtliga klippformationer som följande: Fö-reställ dig en jäkla massa grus och småsten, häll över kopiösa mängder cement/kalk, blanda om allt tills du får en jämnt smet och modellera sedan smeten efter olika former exempelvis manliga könsorgan och ansikten, så får du konglomeratklättring i Montserrat.

Mystisk geologiEn historia som självklart diskuterades un-der resans gång var hur dessa klippformatio-ner en gång uppkommit. Den allmängiltiga versionen blev tillslut: Det måste ha varit en gigantisk flod som en gång för länge sedan samlade allt grus på hög just där och sedan på något vis massa miljoner år senare blev

det som det ser ut idag?!? Vissa av dessa ”pelare” bjöd på någon

form av multipitchklättring. Som sagt, då klippan består av småsten i alla möjliga olika formationer och färger är det helt otroligt svårt att urskilja en halvrostig bult 10 m ovanför ens huvud på en sva-lutande grusvägg. Detta i kombination med ickeex-isterande ankare ledde till en del intressanta run-outs och improviserade nedfirningar. En av dessa dagar avlutades med att vi fick möta Katinka och Helena med kall pizza och rödvin då de efter en lång dag på en av dessa pelare erfarit försvunna ankare och där en stackars buske blivit den slutliga im-provisationen.

- Titta här, i föraren ser ut som att man kan gå runt, det är bara en Via Ferrata upp sen är man vid klippan, och det borde fak-tiskt gå att fira från den punkten, den lig-

ger ju precis ovanför klippan. Johannes och Lars bestämde sig för att ta Via Ferratan till klippan samtidigt som jag och Hanna valde att multipitcha upp och sedan fira ned på den andra sidan.

EgoboostSammanfattningsvis, den mest givande er-farenheten i vårt replag under denna eska-pad var att jag lärde mig kissa med selen på, samt insikten att det går med repets hjälp forsla ned otroliga mängder vegetation och jord från klippavsatser. Men ned till den tänkta klippan kom vi aldrig då ankare för-svann och några lokala spanjorer avrådde från den idén. För Lars och Johannes erbjöd Via Ferratan en vek utmaning, och ej heller de hittade den tänkta klippan. Men de fick dock lite egoboost när de stötte på en brydd spanjor halvvägs upp som uppfattade Via

MontSerrat Med ggH

Text: Linda Oscarsson

ett glas höjer koncentrationen, två glas värmer kroppen, men väl inne på det 3-4 glaset så börjar balansen påverkas. spanien i all ära men rödvin och slackline är en mycket krävande utmaning även för den mest inbitne klättraren.

montserrat

Bergsport #146 · juni 2010 21Bild: linda oscarsson

Ferratan som väldigt krävande, och vilken han inte hade klarat av utan Johannes as-sistans.

Vi hade lyxen att bo på en 1000 år gam-mal vingård, renoverad i storslagen klätter-anpassad retro-design. Framför huset fanns ett rejält vindskydd med tre hängmattor, ett horisontellt läge som passar sig perfekt med en öl i handen efter en lång dag på klippan. På baksidan kan man träna sina muskler med lite vedhuggning eller hänga på den välplacerade fingerboarden. På etaget ned-anför finns en slackline och en trästång lämpad för otaliga akrobatiska övningar. Tillsammans gjorde allt detta till huset till ett perfekt klätterlogi.

Knåp med knoparMen vad gör då klätternördar på kvällen när maten ätits, vinet druckits och när mörkret är för mörkt för att gå ut? Jo, de knepar,

knåpar, coilar rep, knyter knutar och lär varandra olika tips och trix. Bland annat en komplex repcoil som tydligen ska vara optimal för att undvika att repet fastnar vid nedkastning. Med tanke på hur lång tid det tog att göra denna vackra formation kan man ju dock ifrågasätta dess egentliga effektivitet. Och om inte rep-knopandet stimulerade dessa klätternördar tillräckligt, erbjöd husets inner- och ytterväggar en hel del intressanta boulderproblem.

Något som kan vara värt att nämna för alla grötälskande friluftsnissar: ta med din egen gröt, svårt att hitta dessa underbart näringsrika små grynen i havet av vitt bröd och konservburkar på lokala butiken. Var som Hanna, var smart, ta med gröt trots Ryanairs bagagerestriktioner!

Skyltar som inte finnsOm man vill hyra huset eller få bra guid-

ning till klätterområden kring Barcelona kan man kontakta Pär på Hyper Active Spain i El Bruc, han gav oss mycket bra tips. Även Salvador som äger och förvaltar huset är en inbiten klättrare med stor kän-nedom om klippor och dess olika förutsätt-ningar. Men vad Pär än säger, så det är fan inte lätt att placera en kil eller kam i po-rös småstenskalk utan sprickor! Extravikt i form av traddrack som inte används är ju faktiskt inte så uppskattat.

Bra att veta för dem som kör bil: om skyltningen mot ett visst mål slutar att dyka upp, bara fortsätt köra rakt fram även om du befinner dig i en storstad med flera ron-deller, rödljus och stora korsningar.

Slutligen vill jag passa på att be om ur-säkt till det sköna gänget för att jag råkade somna på bordet på fina restaurangen som vi avslutade veckan med! Det visade sig visst att även dampbarn behöver sova ibland. ■

Bild: linda oscarsson

Bild: lars kristensson Bild: lars kristensson


spAnien

montserrAt

Fakta MontseRRat

Resa hitexempelvis ryanair till girona eller spainair till Barcelona. priser mellan 600 – 2000 kr när vi åkte i april.

Boendevi vill gärna rekommendera cal sant miquel. Från huset finns inom 1 h och 30 minuters bilkörning ungefär 50000 replängder klättring. ägarna känner till Allt och har guideböcker överallt så det är bara att fråga. climbinspain.com/where-to-stay/casa-montserrat

GuideBöckeRdet finns hur många som helst, vi använde främst montserrat cara sur rock climbing guidebook. Finns på tex: www.climb-europe.com

MatButik och klätteRBaR: el Bruc

klätteRButik: monistrol de montserrat

BRa att vetata med ett par dubbelrep om ni vill klättra långturer, normalt sett krävs 70-meters rep. 60-me-tersrep kan ni lämna hemma. ta med många Qds, typ 20 per replag.

säsonGtidig vår och höst. sommaren ofta väldigt varm och vintern kan vara kall. under vår resa i april behövdes både shorts och dunjacka. normalt sett varmt men det kan vara kallt i skuggan på höjd. vad gäller klättring i närheten, se kartan på: www.climbinspain.com/mapspär som har hjälpt oss med denna klätterresa går att hitta via: www.hyperactivespain.com

girls get Higher är ett rikstäckande nätverk för klättertjejer. syftet är att skapa större möjlighet för klättertjejer att knyta kontakter och utbyta erfaren-heter etc. via nätverket ordnas även klätterträffar. Alla är välkomna att engagera sig!Har du frågor om girls get Higher? vill du skriva något i nästa nyhetsbrev?Hör av dig till moa på [email protected]. och missa inte vår Facebook-grupp, nu med 355 medlemmar! sök på “girls get Higher klättring”.

GiRls Get hiGheR

montserrat

Bild: lars kristensson


tipS för

faSta rep

Klättra alpin stil om möjligt. Då har du full kontroll över den utrustning som används.

Klättra bara på fasta rep som din egen organisation satt upp och ansvarar för. Annars vet du ingenting om deras pålitlighet.

Placera mellansäkringar även för fasta rep, en var 15 meter, som styr bort repet från vassa kanter.

Om repet skall belastas vid jumarering, använd om möjligt statiskt rep. Det gör klättringen effektivare och repet skaver mindre över kanter.

Städa efter dig. Gamla rep både förfular och utgör säkerhetsrisker.

1

2

3

4

5

Vi befann oss på Muztagh Tower 1990. I början av augusti hade ett Stratos halvrep skadats så pass på manteln, att Erik Ringius som backup satte en prusik-knut på vardera sida om skadan och knöt ihop dessa. Repet var för sträckt för att kunna knyta själva repet. Stratosrepet fick möjligen sin skada, när en tung person belastade repet och samtidigt gick i sidled på en vägg utan bra placerings-möjligheter. Någon vecka senare hade Magnus Nilsson firat ned från C4 på Muztagh Tower. Halvvägs nere mot C3, på ca 60˚ is, brast repet ovan honom och han kanade ner mot den 800 meter höga och branta Västväggen. Katastrofen tycktes oundviklig. Då fastnade repstumpen mirakulöst och stoppade Magnus fall. Repet hade jag ursprungligen gjort fast tio meter ovanför ett ur isen uppstickande block. Det hade troligen legat och gnagt på stenen tills det brast under belastning. Vi borde naturligtvis ha satt en iskruv som styrde undan repet från stenen. Ytterligare någon vecka senare firade jag nerför slutningen mel-lan C3 och C2 på Muztagh Tower. Solen var tidvis framme och det var skönt väder, när stenarna dunsade ner. Jag lyckades flytta mig i sidled, men en sten slog ett litet hål i min hjälm. För att kunna komma snabbare undan eventuella nya ras åkte ryggsäcken av och kanade några hundra meter ner över bergschrund. Troligen hade

repen givit en falsk känsla av säkerhet, som tillåtit oss transport efter solens framkomst. Vi borde startat tidigare eller skjutit upp förflyttningen, men vi valde fel. På väg nerför K2 - halvvägs mellan C3 och C2 – hade Roger Payne något stöd av ett fast rep, som brast medan han säkrade min nerklättring. Tursamt verkar jag inte ha belastat honom eller rep vid fel ögonblick och han stod kvar. De här fyra exemplen visar på att fasta rep skall betraktas med skepsis. De kan lätt vagga in klättraren i en känsla av trygghet, med resultatet att man blir mindre vaksam. Okända rep kan ha suttit hur länge som helst, utsatta för väder och vind. De kan också ha riggats dåligt från början - det är omöjligt att veta. Men även ny-uppsatta rep kan vara skadade. En blåsig natt i Patagonien kan vara allt som behövs för att göra ett rep obrukbart. Vinden piskar repet mot vassa formationer eller skaver över kanter, och nerifrån har du ingen möjlighet att veta repets status. Själv fann jag i åren efter K2 att klättring i alpin stil var säkrare, då man jämt kände ”status quo” i fråga om tillgänglig utrustning. Tills man tappar delar av den eller rubbet. Oberoende av vilken lek du vill leka i bergen, se till att du be-stämmer spelreglerna själv och kommer till skott på säkert sätt med eller utan fasta rep samt har roligt med kompisarna.

Fasta rep i Himalaya. Bild: Annelie pompe

gör rätt Med

faSta rep

teknik

Användning av fasta rep är omtvistat, men också något man med säkerhet möter nå-gon gång i bergen vare sig man vill eller inte. rafael jensen delar här med sig av några sedelärande erfarenheter.


Klättra alpin stil om möjligt. Då har du full kontroll över den utrustning som används.

Klättra bara på fasta rep som din egen organisation satt upp och ansvarar för. Annars vet du ingenting om deras pålitlighet.

Placera mellansäkringar även för fasta rep, en var 15 meter, som styr bort repet från vassa kanter.

Om repet skall belastas vid jumarering, använd om möjligt statiskt rep. Det gör klättringen effektivare och repet skaver mindre över kanter.

Städa efter dig. Gamla rep både förfular och utgör säkerhetsrisker.michael olausson onsight på Hassan chop (7+) på skälefjäll.

Bild: martin Arvidson / mApHoto

skarpladdat


skarpladdat

Början på drömmen. magnus eriksson leder mot himlen. nordpelaren på Fitz roy i patagonien. Bild: martin jakobsson


xxxxxxxxxxxxxxxxx

skarpladdat


skarpladdat

Frej Wichmann siktar mot sista greppet på get rich or die trying (8) på Buråsen i Bohuslän, en led som först gjordes av petter restorp och oskar Alexandersson förra året.Bild: petter restorp


skarpladdat

karolina vessberg på bouldern sweden (6B) vid Bärgafjärden, sundsvall.Foto: Alexander rydén


skarpladdat

said Belhaj vid sector gullich, gorge du todra. Bild: jonas paulsson


xxxxxxxxxxxxxxxxx

skarpladdat


När det pratas om lättviktsutrustning för klättring så brukar det påfallande ofta vara i samband med svåra alpina turer el-ler onsight-klättring av tradleder i den övre delen av svårighetsskalan. Den här artikeln handlar inte om det. I stället ska vi titta på hur även vi vanliga ”söndagsklättrare” kan minska vikten på våra rack i syfte för att uppnå ökad komfort och rörelsefrihet.

Varför lättvikt?För 99% av alla klättrare spelar det ingen egentlig roll huruvida karbinerna på selen väger 30 gram eller 50 gram eller om vi an-vänder en hjälm på 250 gram eller ett halv-kilo, vi kommer att komma upp för våra leder ändå. Den stora vinsten handlar i stäl-let om ökad komfort, både på anmarschen och på klippan, och ökad rörelsefrihet.Ett normalt, välfyllt rack för tradklättring innehåller ungefär 35 vanliga karbiner. Om dessa karbiner väger 30 gram styck istället för 50 gram innebär det en viktskillnad på 600 gram vilket är klart märkbart på selen. Om några av dessa karbiner är monterade på 60-slingor för förlängning av säkringar så kommer en tunnare slinga inte bara att väga mindre utan också ta mindre plats på selen och vara lättare att hantera med min-dre trassel som följd. Byter du dessutom din tunga hjälm mot en modern lättviktshjälm så kommer du knappt att märka att du har den på huvudet.

Här följer några förslag på var det går att göra de största viktbesparingarna, men vi ska också titta på vilka nackdelar som kan finnas med detta. För någonstans har vik-ten kapats av prylarna, ofta på slitstyrka el-ler storlek men sällan på styrka. Det är där-för viktigt att du funderar på vilka behov just du har och att du är medveten om olika produkters begränsningar.

KarbinerVikten på karbiner har sjunkit stadigt (och mycket) under de senaste tio åren och de flesta större tillverkare erbjuder idag full-starka karbiner under 40 gram, de lättaste under 25 gram. Som exemplet ovan visar så finns det mycket stora viktbesparingar att göra på karbiner och expresser och lätta expresser behöver inte heller kosta mer än de tyngre alternativen, tvärtom så är några av marknadens mest prisvärda alternativ riktigt lätta. Var dock beredd på att många lätta karbiner är väldigt små, även om det finns fullstora karbiner under 40 gram, så fundera på hur små karbiner du kan tänka dig använda och kolla måtten innan du kö-per. Det är självklart inte bara karbinerna på expresserna det gäller heller, självklart kan man spara ännu mer vikt på karbiner-na som sitter på kammar och kilknippen. Även vikten på skruvkarbiner har rasat de senaste åren men samma sak gäller där, kolla storleken.

RepRepet är normalt den enskilt tyngsta pos-ten i klätterutrustningen och att välja ett lättare rep kan göra en enorm skillnad både i ryggsäcken och på långa replängder. Ett tunnare rep skapar mindre friktion mot klippan och vikten i selen minskar vilket gör risken för svårt repdrag minskar avse-värt, något som dock märks på allvar först på replängder över 20 meter. Om du vet med dig att du sliter väldigt mycket på re-pet, t.ex. topprepar eller jumarerar ofta så kanske du ska hålla dig till tjockare, slit-starka rep men om du leder oftare än du topprepar så kommer det vara värt att an-vända lättare rep. De tunnaste enkelrepen är nere på runt 9mm men en bra kompro-miss mellan vikt och slitstyrka som även fungerar bra att topprepa regelbundet bru-kar vara 9,8 – 10mm.

SlingorTunnare slingor inte bara väger mindre, de är också smidigare att arbeta med och skapar mindre bulk och trassel. De är ty-värr inte lika slitstarka och känsligare för skarpa kanter. De vanligaste slingorna bland svenska klättrare är troligen 12 mm dyneema som i och för sig är radikalt lättare än breda nylonslingor men nästan dubbelt så tunga som 6mm dyneema (som är lika starka). Det ändamål där du störst vinst av att välja tunna slingor, 8 eller t.o.m. 6mm

Spara kilo på racket!

utrustning

Text & foto: Ted Ekberg

3


två högar med precis samma utrustning, ett normalt rack för klippklättring med rep, sele och hjälm. den vänstra högen med ”normaltung” utrustning väger 12 kg och den högra med lättviktsutrustning väger 9 kg, en skillnad på 25 %. tre kilo kanske inte verkar mycket, men prova

hänga en trekilosvikt på selen nästa gång du klättrar så inser du fort skillnaden.Bild: ted ekberg

utrustning

dyneema, är 60-slingor med karbinpar där det är en stor fördel att de tar mindre plats och är smidigare på selen. För övrigt så kan det vara klokt att ha med sig några bredare slingor för lägen där de riskerar att belastas över kanter. (Red. Anm: Se även Bs # 145 för diskussion om knutar i dyneema.)

SäkringarDe flesta kammar och kilar på marknaden väger ungefär lika mycket, med några un-dantag som sticker ut åt båda hållen. Den största besparingen i vikt när det kommer till säkringar är att helt enkelt inte ta med

mer än nödvändigt. Fundera på vad den led du tänker klättra verkligen kräver. Ska du klättra en fingerspricka kanske du inte behöver de stora hexorna, och även om du från marken ser ett klockrent läge för kam-säkring #4 så kanske det går att säkra med mindre grejer strax under och ovanför.

HjälmDet finns många skäl att välja en modern lättviktshjälm, och några att låta bli. Den främsta fördelen är att en lättare hjälm är bekvämare och att du därför kommer att vilja använda den oftare. Jag har själv ökat

hjälmanvändandet avsevärt efter att köpt ny hjälm och kommit på mig själv med hjäl-men på i bilen på väg hem. Hjälmar i frigo-litmaterial av ”cykelhjälmsmodell” skyddar även avsevärt bättre än hjälmar av den äldre typen med hårdplastskal om du slår huvu-det i klippan eller marken vid ett fall. Den stora skillnaden är dock att frigolithjälmar-na absorberar kraften vid en träff genom att spricka istället för att vara byggda för upp-repade träffar som hårdplasthjälmarna. Det innebär att du kommer att behöva kassera hjälmen efter ett hårt slag och att de även är ömtåliga vid transport och förvaring.

1. Byt till lätta karbiner.2. skaffa 6 mm dyneema till förlängare.3. Byt till lättviktshjälm.4. överväg att skaffa ett tunnare rep.5. klättra inte med utrustning du inte kommer att behöva.

tips FöR Rack5


Göteborgs klätterklubb ordnade sommaren 2009 en veckas läger för klubbens ungdomssektion. Med basläger i Bärfendalen fick 15 ungdomar prova på bohusgranit under några heta julidagar.En kväll i stugan tittade vi på film, bland annat Return to Sen-der, med den berömda jamklättrings-beatbox-scenen. Dagen efter kunde vi ledare nöjt bevittna hur trettonåriga tjejer tejpade upp nävarna och gav sig i kast med Galgebergets sprickor. Utomhusklättring är något helt annat än det mörka gym, där ungdomsklättrarna normalt tränar. Men suget efter att lära sig hantera de nya omgivningarna var enormt. Veckan började på Brappersberget, även kallat Lyse Kyrka.

Långa, jämna sprick- och svaturer bearbetades ända tills värme-slag började skörda offer. Den sydvända klippan fungerade som solfångare och skogen var ordentligt undanröjd. Vi drog vidare i minibussar för att göra den vackra vandringen till sjön i Välseröd. Badstopp här vid den magiska lilla tjärnen med den höga dykklip-pan skulle bli ett återkommande inslag under lägerveckan. Värmen gjorde att havet lockade och dag två valde vi Smögen som mål. Även här stekte solen på, men i gengäld var det fem meter till Skagerack. Speedklättring på Kleven varvades med svalkande bad och ungdomarnas ryggar antog alltmer kräftlik färgton.

ungdomsläger

göteborgSungdoMar på SoMMarlägerText: John Liungman

kleven på smögen. Bild: per Forsberg

mystiska lekar. Bild: per Forsberg

jamhandskar på. galgeberget. Bild: olle dahlberg


Gammal blir ung En något luggsliten, trött gräsmatta ligger platt kring ett gammalt hus med slitna takpannor. Färgen börjar flagna och här och där skymtar ett grånat virke. Med långsamma steg släpar sig erfarna klättra-re mellan toalett, kök och soffa. Det dricks kaffe och det gaggas om leder, problem och skador. Redan klockan tio ska det sovas för att nästa vardag orka darra sig upp för några enstaka leder. Gääääsp... Men så plötsligt, precis när den sista eftermiddagsjavan slingrar sig ned genom våra torra strupar, brummar två minibus-sar upp för stugbacken. Dörrarna kastas upp och ut rusar 14 vårystra killar och tjejer. Ivrigt placeras tälten på första bästa plats. Det trixas med tältpinnar, snören, packning, sovsäckar, liggunderlag och mat. I ett huj är allt på plats. Inget gnäll, inget kiv. Tusen köttbullar ska stekas, ätas och sväljas. En brasa tänds och lägerelden bättrar på samvaron med sin värme. Tjo och tjim, rulltårtor lär sig flyga, spring i gräset, glada skratt och fniss. Vid 11-tiden börjar det krypa inne i ett och annat tält. Men mer skratt och prat som aldrig vill ta slut. Medan vi vuxnare haltar till toalett, lyser fotoblixtar och levande skuggor genom tältdukarna. Vem ska sova var? Ingen av oss gamlingar får veta. En solvarm mor-gontupp gal förgäves. Kidsen sitter redan vid frukostbordet och äter och ser fram emot klättring med sprickor, bad och äventyr. På kvällen trillar de in i stugan för att se inspererande klätterfilmer med BKK:s filmkanon till hjälp. Jag får ett för-manande finger av en tjej att inte göra som de i filmen. Farligt, farligt! Tre yrglada varma sommardagar i samma stil. Med full energi städas stuga, diskas disk och röjs på tomten. Tälten fal-ler som korthus, packapackapacka och iväg med trilskande rivstart nedför stugbacken, vinkar de farväl. Jag står kvar och inbillar mig att mina och stugans gråa fläckar har blivit färre.

Wendelin Zobel

ungdomsläger

välseröds trestjärniga badsjö. när man trättnat på saltvatten. Bild: per Forsberg

nedan: stekhett vid Brappersberget. Bild: per Forsberg


sanna rasmussen på katrins problem, röda väggen vo. Foto: stefan rasmussen.

- idag räknar vi med att vi har 500 personer som kommer hit och klättrar. om tre år vill vi tiodubbla den siffran.

så säger västerviks turistchef stina porsgaard. tillsammans med bland an-nat jim Wasmuth i västerviks klätter-klubb driver hon projekt granit, med må-let att marknadsföra kommunen som en klätterdestination. projektet involverar förutom kommun och lokala klättrare även markägare, tu-ristbyrån, och turistföretagare. tanken är att alla ska kunna vinna på att locka utsocknes till de småländska klipporna - caféägare, vandrarhem, restauranger, guider, osv.- vi letar speciellt efter affärsmöjlighe-ter annat än i juli. vi vill locka hit folk när det inte är fullbelagt, och klättra vill man ju göra i till exempel maj, berättar stina porsgaard. - en fördel är att det är relativt lätt att nå klättrare. vill man nå barnfamiljer kan man annonsera ihjäl sig. klättrare är en mer homogen grupp och går bra att nå via nätet. För klätterklubben finns det också många fördelar. - vi behöver få hit mer folk, annars växer bergen igen, säger jim Wasmuth.men kommer det inte att uppstå pro-blem med så många klättrare?- i vår förstudie till projektet fann vi att det fanns 26 klätterberg och 24 boulder-områden som vi sedan flera år klättrat på. så vi har potential att ta emot fler klättrare. dessutom får alltså de lokala klättrar-na resurser att göra favoritbergen mer tillgängliga. i planen ingår att skylta till klipporna, byta ut alla gamla bultar, ordna med parkering och rensa sly. sex klippor skall stå klara till juni. projektet ingår i landsbygdsprogram-met och finansieras med pengar från bland annat europeiska unionen, svens-ka staten, regionförbundet i kalmar län och västerviks kommun.

Västervik:

vi vill tio-dubbla antalet klättrare

access


Välbekanta klätterparet Hanna Mellin och Petter Restorp flyttade till Bohuslän. Nu vill de att fler ska ansluta, även om det bara rör sig om weekend-warriors eller semesterklättrare. De har nämligen öppnat Klättertorpet, en alternativ basecamp för dig som vill ut-forska klipporna på västkusten.

Hur kom ni på idén? Den utvecklades över en flaska vin i Siurana för några år sen efter en lång klätterdag. Vi tyckte att det saknades en gemensam sam-lingsplats i Bohuslän, då det över storhelgerna blev för fullt i klubb-stugan. Vi satte oss ner och skrev ner allt som vi tyckte var bra från alla klättercampingar vi har varit på. Ideén har legat och grott och när Hanna var på Grönland så passade Petter på att köpa ett hus med tillhörande marker som överraskning.

Vilka vänder ni er till? Vem är den typiska besökaren?Till alla klättrare som vill komma till Bohuslän! Än så länge så har den typiska besökaren varit norrman eller finne som har stannat längre än en helg.

Hur ser planerna ut för Klättertorpet på sikt?Vi har en vision om den perfekta klättercampen och det är dit vi vill nå. Det ska vara en plats som är så bra att man vill spendera större delen av en vilodag där. Resan har börjat och planerna är många....

Hur viktigt är klätterturism i Bohuslän? Finns det nå-gon fördel för bygden?Några tycker absolut inte att det ska komma fler klättrare till Bo-

huslän med rädsla för ökade accessproblen. Vi har sett att vild-campingen ökar och därmed också behovet för en camping, så förhoppningsvis kommer färre att vildcampa. Fler klättrare köper sina egna ställen i Bohuslän och antalet besökare utifrån ökar. Att klättringen i Bohuslän är av världsklass är ingen hemlighet längre, men vi tror inte att det behöver vara någonting dåligt. På lång sikt så tror jag att det kommer komma ännu fler klättrare som flyttar hit permanent.

Nu kommer ni alltid att ha illaluktande klättrare inpå knuten. Hur känns det?Kul! Vi har redan fått lära känna väldigt många klättrare som vi aldrig hade träffat annars.

Bästa tipset för besökare i sommar? Besöka Stenungsbageriet på en vilodag samt badstanden nere vid Govik efter att du har passerat Skälefjäll. Ett dopp där efter en lång klätterdag är den perfekta avslutningen.

induStri-bygge vid Hallindenlysekils kommun planerar för byggna-tion på åkrarna intill den välkända klip-pan Hallinden i Bohuslän. mellan klip-pan och lysekilsvägen kommer man att förbereda för industrier, förmodligen ett logistikcenter. Hallinden är ett av sveriges mest intressanta klätterklippor. lederna är upp till 50 meter långa, klippan är av toppkvalitet, och klättringen flerstjär-nig. dessutom är klippan lättillgänglig, och markägaren har en mycket positiv inställning till klättring. Hittills har ac-cessproblemen bestått i enstaka fel-parkeringar. en utbyggnad av åkern intill

klippan torde inte påverka klättringen di-rekt, men riskerar förfula ett idag vack-ert åkerlandskap. kommunen arbetar just nu för att ta fram en detaljplan för området. där in-går även vettekullen, en fin klippa längs vägen mot smögen. Framför den klip-pan ligger redan en liten industri, men här avsätts alltså ytterligare ytor för ”verksamheter”. korsningen mellan vä-garna 171 och 162 blir rondell, och en campingplats planeras intill den. därutöver har man alltså också planer på bebyggelse mellan Hallinden-klippan och väg 162. detaljplanen beräknas vara klar om cirka 18 månader, och dessför-innan finns möjlighet att göra sin röst hörd på så kallat samråd i höst, innan byggnadsnämnd och kommunfullmäk-tige godkänner planen. när planen är klubbad kommer troligen markarbeten komma igång omgående. den som har synpunkter eller frågor

kan kontakta Bohusläns klätterklubb eller ylwa larsson på lysekils kommun. efter-som det är valår finns eventuellt också möjlighet att påverka lokalpolitiker.

Torpet slår upp dörrarna


klätterfestival i StockholmHar du roligt i en klätterhall i vanliga fall? då lovar vi att du har ännu roligare under stockholm climbing Festival 9-14 au-gusti. väggarna på klättercentret kommer naturligtvis inte vara avspärrade under tiden utan det är fritt fram att klättra utom där tävling pågår. som vanligt alltså. men nu kan du dessutom se landets bästa klättrare göra upp om placeringarna, träffa leverantörer, få tekniktips och inte minst vara med på tidernas after climb. under festivalen hålls sm. sm handlar om att kora svenska mästare. men tävlingen är öppen för alla som är medlemmar i någon klubb ansluten till svenska klätterförbundet, inte bara för yttersta eliten. Anmäl dig själv, se till att dina klätterkompi-sar gör det också och få svart på vitt vem som egentligen är bäst... det tävlas i två grenar: lead och speed. i båda grenarna är det först kval och sedan final. nytt för i år är en seniorklass ”+35”. stockholms klättringsfestival är den första i sitt slag men tanken är att den skall bli ett återkommande inslag varje höst. Festivalen skall sprida en genuin lust att bevara, föra vidare och utveckla klättringens olika områden och stilar, inte bara av klättrarna själva utan också av näringsliv och kommunala och regionala instanser. Festivalen skall fungera som en progressiv och spirande mötesplats för kreativt kunskapsutbyte. syftet med festivalen är att så många som möjligt skall kunna vara med och uppleva klättring som träning och lek samt täv-ling och uppvisning.

ur programmet:

visste du att svenska klätterförbundet nu finns på Facebook och twitter?

gå med om du vill veta som är på gång!

insamling för nytt tak till bohusklubbens stugaBohusläns klätterklubbs stuga behöver nytt tak! därför star-tar klubben nu en takinsamling. målsättningen är att försöka täcka kostnaderna för takomläggningen och slippa ta av fören-ingens pengar som klubben hellre vill lägga på accessarbete , underhåll av leder, etc. vill du stödja klubben sätt in pengar på klubbens bankgironr: 617-4882, märk inbetalningen med ”takinsamlingen”. tipsa gärna företag som ni tror vill stödja klubben. läs mer på www.bohuskk.se

asiater i topp på bouldercupårets andra världscuptävling i bouldering i Wien vanns av japanskan Akiyo noguchi och österrikaren kilian Fischhuber. Adam ondra fick nöja sig med en andraplats. Bland damerna dominerades fältet helt av asiater: momoka oda från japan och kim jain från korea tog andra respektive tredjeplatsen. två svenskar deltog. joakim Berglund kom på 49:e plats och daniel Andersson på 67:e.

Heldags klättring utomhus med Said Belhajuppvärmning, on-sight, red-point, teknik, taktik och säkerhet. Allas klättring analyseras och får feedback. medelklättare till elit.

Klätterworkshop med Said Belhajvåga ta chanser i din klättring. vi går igenom olika sätt att lägga upp din klättring tekniskt och taktiskt och hur du ska agera i pressade lägen.

Ledbyggarkurs, två halvdagar

Träningslägertävlingsdeltagarna erbjuds 5 dagar, varje dag anpassat efter tävlingsprogrammet.

Seminarier, föreläsningar och filmrafael jensen, mfl.

Special Guestssaid Belhaj, dave graham, dani Andrada bygger klätter-centrets första ”9a - climb of Fame” och klättrar leden. dani visar bilder och dave visar premiärklipp från nya filmen ”the island”. mer info: www.sm-2010.klatterklubben.com


gott om toppar i Sareki mitten av februari gav de sig ut i sareks nationalpark. idén var att under nittio dagar bo i tält för att med skidor och stegjärn på fötterna uppleva en vinter i sveriges mest otillgängliga och högalpina fjällområde. nu är de tillbaks, med ett dryga fyrtiotal toppar i bagaget och skäggigare än någonsin.onsdag den 19 maj vinkade joel karlberg, Henrik simu gun-narsson, petter lämås och josef larsson farväl till vildmarken efter att ha varit ute i de planerade nittio dagarna, från tempe-raturer på minus 35 grader i februari till överraskande snabb snösmältning och en blöt avslutning i maj.– de sista två dagarna var det lika delar snö, stock och sten, sä-ger joel. dessutom blir bäckarna väldigt våldsamma när snön smälter och vi frågade oss in i det sista om vi skulle lyckas komma hem utan att behöva ringa på en helikopter.utöver den äventyrliga avslutningen har vintern verkligen öpp-nat ögonen för vilka otroliga berg vi faktiskt har i sverige enligt petter:- Att sarek är sveriges största högfjällsområde visste vi redan innan vi drog ut, ändå slog det oss med förvåning dag efter dag, möjligheterna till alpina turer är enorma såväl sommar som vinter. För varje nytt berg vi besökte fanns det flera spän-nande vägar att välja mellan, både för upp- och nedvägen. vi valde oftast någon av de enklare, men för den som vill finns det turer i alla svårighetsgrader, säkert en hel del som aldrig blivit gjort.turen som genomförts är en del av projekt vintersarek som de fyra driver. syftet med projektet är att fler ska få upp ögonen för nationalparken vintertid, bland annat genom en inspireran-de bok om toppturer i området. ta en titt på www.vintersarek.se för att läsa mer om turen och projektet.

utbildningskommittén tränare har tillsatt en grupp för att ta fram en utbildningsplan för förbundets tränarutbildning. grup-pen består i dagsläget av jim Wasmuth, charlotte Hederén, magnus lindstedt, sofie serholt och karin persson tillsam-mans med signar eriksson från sisu idrottsutbildarna. grup-pen har träffats en gång och inlett ett processarbete som ska mynna ut i en utbildningsplan för all tränarutbildning inom svenska klätterförbundet. tränarutbildningen kommer antagligen att följa sisu´s grundtränarutbildning bestående av fyra nivåer, där klättringen sedan lägger till en klätterspecifik del på varje nivå utom den för de yngsta. sisu`s grundtränarutbildning är uppbyggd att passa alla idrotter och genomförs gemensamt med andra idrotter i det distrikt man bor. tidigast våren 2011 kommer svenska klätterförbundets ut-bildningsplan att vara färdig inklusive innehållet i den klätter-specifika delen för att därefter kunna erbjudas som utbildning ute i landet.är du intresserad av att ingå som resursperson som får den klätterspecifika delen på remiss så hör av dig till kansliet.

Samarbete med SiSu idrottsutbildarna >>Andrew Irving var förresten

bara 22 när han försvann till-sammans med Mallory, vilket gör honom till den yngste som försökt och omkommit på världens hög-sta obestigna topp, ett rekord som håller än idag. Lycka till med att jaga sponsorer för att slå det.<<

Duane Raleigh redaktör på Rock&Ice

ännu en dag på kontoret för killarna i vintersarek.


Om det regnar i Spanien

Text: Erik Heyman

Februari 2010. en ryan Air-biljett till Alicante är en klassisk frisedel från den göteborgska vintern. rekordvinter var det till och med, massor med snö och kyla och den hotande växt-huseffekten kändes alltmer efterlängtad för varje iskall dag. Men i spanien är det i princip alltid sol och varmt. intalade vi oss.

Orihuela

johan isaksson på el grinch, 7c. Foto: erik Heyman

orihuela


De sura norrmännen på yr.no levererade en ganska dyster prognos när vi kollade en sista gång innan avfärd. Första klätterdagen var mycket riktigt grå och fuktig. Vart ska vi dra? Grottan El Bovedon nära Gandia är stor och klarar en del regn. Mycket riktigt, vi fick en helt okej första klätterdag även om de välkritade greppen sög åt sig en del fukt vilket gjorde att friktionen blev lidande. Tuforna i grottan droppade en del men det finns leder som följer linjer av hål och klarar sig bra i regnet.

Broccoli-festVäl tillbaka i stugan satt vi och funde-

rade över vårt öde. Vi ville ju klättra på de klassiska branta klipporna som Wild side i Sella, Cabezon d’oro och Forada. Men det gemensamma för dessa klippor är att de är nordvända och därmed torkar långsamt. De två sistnämnda ligger dessutom på lite högre höjd vilket kan ge rent skandinaviska temperaturer i februari. Surgubbarna på yr lovade fortsatt kallt och blött.

Dag två sken solen i alla fall och vi kom fram till att det var uteslutet att åka till någon kall och troligtvis blöt nordvägg, vi

måste få sol. En timme senare stod vi vid broccollifälten vid Orihuela och spanade upp mot en stor, brant vägg som stekte fint i solen. Det var söndag och de lokala klätt-rarna var redan på plats. Precis som när jag besökte klippan förra året var broccollin precis skördad. Skördemaskinen hade dock missat en och annan grönsak, så precis som förra året var jag snabb med att bunkra upp ett stort förråd av denna mytomspunna växt som sedan urminnes tider varit stapelföda för sportklättrare. Precis som förra året var jag också ganska ensam i gänget om min entusiasm för broccollin, de andra var mer upptagna med att packa fram klättergrejor och solglasögon.

Orihuela blev räddningen på vår vin-tersemester. Vi fick pumpa ur på 30 me-ter långa leder på perfekt kalksten, vi fick använda shorts och solglasögon och vi fick äta obegränsat med broccolli. Några dagar tillbringades också med dunjacka och lång-kalsonger i snålblåsten vid Forada och Wild side i Sella, men det är ju inte riktigt det man drömmer om när man köper en frise-del från den svenska vintern. ■

Fakta oRihuela

ta siG hitkör A7 söderut från Alicante mot murcia. sväng av vid avfart nr 80 mot orihuela. kör väg n-340 mot orihuela men innan man kommer in till staden, ta väg n-340 mot murcia. Följ denna några km, genom en tun-nel och genom staden rincon de Bonanza. strax efter staden går några stora vattenrör över vägen. sväng in vänster och parkera cirka 100 meter efter rören. Fortsätt till fots några hundra meter längs n-340 och ta sen en stig upp till höger efter några hus med en duvfarm. stigen går ganska brant uppför i knappt tio minuter och klippan går inte att missa. orihuela finns med i den senaste utgåvan av rockfax costa blanca (2005), dock inte den klippan som beskrivs här utan klippor med lättare leder i samma område.

klättRinGenlånga och branta leder, mestadels i den övre delen av gradskalan. om man klättrar 7a så är stället värt minst ett besök, för de leder som finns runt 7a är mycket fina. lederna mellan 7c-8a är alla riktiga klassiker. Flera av lederna är 30 meter långa och hänger över 10 meter. vi körde med 70 m rep, men sannolikt räcker 60 m. klippan torkar snabbt efter regn och ligger i solen fram till fyratiden på eftermiddagen. det var lagom varmt i solen i februari men klippan blir antagligen varm som en ugn senare på våren.

FöRaReFörare kan fås per mail från en britt som heter richard davies, som också har en sida med massvis av information och förare för costa Blanca, bl a uppdateringar till rock Fax. www.freewebs.com/costablancarock/

spAnien

oriHuelA

Artikelförfattaren med dagens fångst. Foto: johan isaksson

orihuela


Status quo är inte tillräckligt!

fÖRbunDETs nyA ORDfÖRAnDE:

nYA StYRELSEn

stående från vänster: pontus Axelsson, peter Hermansson, moa Wall, johan larsson, madelene lidmalm, Arne kanth.sittande från vänster: erik massih och mikaela rydberg.ej på bild: Fredrik Björndahl

ny styrelse

pontUS AxELSSon, 35, oRDFöRAnDE

Bor: stockholm. Började klättra: under studietiden.

Klättrar helst... uppskattar de flesta discipliner, med alpin klättring som favorit. Försöker komma iväg på minst en expedition om året.

Jobbar annars med... entreprenör och management-konsult.

En lite kylig men vacker april-afton valdes jag av förbundsmötet till ny ordförande. Mötet drog ut på tiden och flera av delega-terna var tvungna att åka för att inte missa sina tåg. Det hela var ett demokratiskt misslyckande där vi knappt ens hann med att diskutera förbundets verksamhetsplan. Samtidigt var det fint exempel på medlem-marnas makt när mötet inte gick på valbe-redningens linje utan röstade in en egen ledamot.Jag skriver det här på X2000 från Stock-holm till Göteborg, där jag bland annat skall träffa klubbrepresentanter och disku-tera förbundets framtid. Jag gjorde motsva-rande resa – fast åt andra hållet – för sex-ton år sedan när jag flyttade från Lysekil i Bohuslän till huvudstaden för att studera. Med undantag för några år utomlands så har jag blivit kvar på östkusten med jobb och familj.Idag är jag egen företagare och arbetar som entreprenör och konsult. Jag har som en-treprenör haft förmånen att vara med och starta bolag och bygga upp organisatio-nerna bakom dem, och jag har som konsult hjälpt många både små och stora företag

med strategisk planering, organisation och kommunikation. Nu ser jag fram emot att tillämpa det jag är duktig på i mitt yrke på mitt största intresse privat, klättringen.En sak som jag har lärt mig är att alla orga-nisationer handlar om människor. Det gäl-ler att hitta rätt personer som kan och vill göra en exceptionell insats. Med sex tusen förbundsanslutna klättrare så är jag överty-gad om att vi har en hel drös exceptionella medlemmar och vi som sitter i styrelsen el-ler i kommittéer skall antingen vara del av dem, eller ställa vår plats till förfogande.Svenska Klätterförbundet har en privile-gierad ställning som huvudorganisation för svensk klättring. Vi har blivit erkända av Riksidrottsförbundet och av Svenskt Friluftsliv att representera klättringens dis-cipliner i den svenska idrotts- och frilufts-rörelsen. Vi har ett uppdrag att göra klätt-ring tillgänglig för alla i Sverige och vår verksamhet skall omfatta både bredd och elit, motion och tävling, idrott och frilufts-liv. Tillsammans med kansliet och resten av styrelsen, vill jag arbeta för att klubbar och enskilda klättrare tydligt skall känna att förbundet har ett värde för dem. Vi i

förbundet skall ta ansvar och skapa positiv förändring – status quo är inte tillräckligt. Inledningsvis står kommunikation högst upp på dagordningen. Förbundet måste kommunicera mer och bättre. Genom att informera och utbilda kan vi få större del-aktighet och bättre identifiera och tillgo-dose de behov som finns. På sikt hoppas jag att vi genom tydligt och långsiktigt arbete utvecklar svensk klättring och lyfter den till en ny nivå. När klubbar och klättrare kän-ner att de ser vad förbundet gör, och att de kan vara med och påverka, är jag övertygad om att de uppfattar att förbundet fyller en viktig funktion.Avslutningsvis hoppas jag på att på nästa förbundsmöte 2012 få glädja mig åt ett lyckat arrangemang med många delagater från hela landet och där ingen behöver ge upp sin rätt att rösta för att tåget går. Jag ser också fram emot att få ställa min plats till förfogande till någon som är ännu duk-tigare på att leda svensk klättring. Och om inte det finns, att ha förtjänat förnyat för-troende.

Pontus Axelsson

nYA HEDERSLEDAMötER

Mikael Reuterswärd klättrade denalis pioneer ridge som världens första i alpin stil 1988. 1990 blev han förste svensk på everest. Han gick bort 2010. Hasse Hellström har klättrat hårt i såväl Häggsta som Himalaya sedan 60-talet. Han var också ordförande i skFs före-gångare Alpinisförbundet.

Mer i kommande nummer!


ARnE KAntH, 44, KASSöR

Bor: Bagarmossen. Började klättra: 2002

Klättrar helst... för upplevelser snarare än prestation. klippor i stockholmsområdet och bara att vara i alpin miljö. tycker att chamonix är ett ställe som ger mig möjlighet till både berg och kafé.

Jobbar annars med... politisk påverkan hos rädda Barnen

”Jag vill ge möjlighet åt alla, oavsett bakgrund, att klättra.”

JoHAn LARSSon, 36, LEDAMot

Bor: stockholm. Började klättra: för 20 år sedan!

Klättrar helst... många bultade leder och lika många naturligt säkrade. ser inomhusklättringen som en fantastisk tränings-möjlighet, men längtar ut på isfallen under de mörka månaderna. tävlat mycket, men inte längre.

Jobbar annars med... projektledare på rädda Barnen. Arbetar med att utveckla idrottsledares sociala ledarskap.

”Jag vill arbeta för att klättraren utifrån sin egen ambition och

mål ges möjligheten att bedriva sitt utövande av både träning

och äventyr.”

pEtER HERMAnSSon, 48, LEDAMot

Bor: Halmstad. Började klättra: 1996

Klättrar helst... vad som helst. trad, bult, is, boulder, jag har inga begränsningar vad jag klättrar bara hur svårt.

Jobbar annars med... att köra lastbil.

”Barn och ungdomar är vår framtid likväl hos oss som för andra och vi måste vara

beredda på att kunna erbjuda utbildade ledare och få naturliga steg för de som vill

bli bättre för sin egen del som fritids- klättrare eller som tävlingsklättrare.”

ERiK MASSiH, 36, LEDAMot

Bor: enskede. Började klättra: 1992/1993

Klättrar helst... sånt som är utmanande tillsammans med goda vänner i coola miljöer. Har alltid haft en viss dragning till stora väggar även om jag mestadels sportklättrar och bouldrar.

Jobbar annars med... Arcteryx, Black diamond, Five.ten och sterling.

”Jag vill att klättringen som idrott skall utvecklas utifrån klättrarnas

kultur och behov och inte efter RFs normer. Det är viktigt att inse att

vår arena sträcker sig långt utanför tävlingar på artificiella väggar.”

MADELEnE LiDMALM, 30 VicE oRDFöRAnDE

Bor: svartsjö. Började klättra: 1992/1993

Klättrar helst... utomhus, säkert, och tillsammans med människor som får mig att le.

Jobbar annars med... upplevelser inom äventyr och friluftsliv. just nu mammaledig!

”Jag tror att en ökad försåelse hos den all-männa publiken skapar en större acceptans för klättringens värld. En medvetenhet om

en nu relativt dold aktivitet tror jag kan öka tillgängligheten till klippor.”

MiKAELA RYDbERg, 31, LEDAMot

Bor: uppsala. Började klättra: 1997

Klättrar helst... sport tillsammans med goa vänner utomhus på torra klippor med vacker utsikt... multipitch i verdon, till exempel.

Jobbar annars med... internationell marknadsföring, internationella relationer eller vård.

”Jag vill bidra till att man ska veta fördelarna med att vara medlem och

att vi för en effektivare kommunikation medlemmar och förbund emellan.”

ny styrelse

MoA WALL, 25, SUppLEAnt

Bor: Arvika. Började klättra: 2007

Klättrar helst... trad, på långa fina granitsprickor i femma-registret, fast sportklättring på kalksten söderut är inte heller fel.Jobbar annars med... servicetekniker. ”Jag vill hjälpa alla klättertjejer att ta för sig och bryta könsnormer.”

FREDRiK bJöRnDAHL, 26, SUppLEAnt

Bor: göteborg. Började klättra: 2004

Klättrar helst... sport eller bouldering på bohusgranit eller kalksten.Jobbar annars med... mjukvaruutveckling. ”För att förbundet ska kunna representera Sveriges klättrare är det viktigt att alla typerna av klättrare attraheras av ett medlemskap i en klätterklubb.”


ordna informationsskyltar nu!Behöver ni informationsskyltar vid era hemmaklippor? För att nå ut med information till klättrare om vad som gäller ute vid klipporna är skyltar på plats kanske den lös-ning som når flest klättrare. Förbundet har, tillsammans med naturvårdsverket, tagit fram en informationsskylt som handlar om allemansrätten, vad man som klättrare bör tänka på när man är ute vid klipporna. skylten är tänkt att kunna sättas upp vid landets klätterklippor och meningen är att skylten vid behov ska kunna kombine-ras med en lokal skylt med specifika föreskrifter för just den aktuella klippan. Förbundet kan hjälpa klubben att ta fram den lokala skylten, så att denna utseendemäs-sigt stämmer överens med förbundets skylt. skyltarna kostar ingenting, men klubben får själv bekosta tillverk-ning av stolpar till skyltarna, samt givetvis stå för arbe-tet med att få upp skyltarna.

uppskjuten accessträffAccessträffen som var planerad till helgen 22-23 maj i tunaberg har skjutits fram tills i höst. endast ett fåtal klubbar hade anmält sig till träffen. några klubbar anmärkte på att träffen låg mitt i klättersäsongen, att det kanske var svårt att få klubbrepresentanterna att anmäla sig då klättersuget är som starkast. nu var det i och för sig klättring planerad under träffen, men vi beslutade oss för att ge det hela ett nytt försök sent i höst istället. nytt datum för accessträffen är därför satt till 4 december.

HigHligHtS ur acceSS-databaSenHär följer ett litet urval av viktiga upplysningar ur accesdataba-sen. ta för vana att alltid kolla aktuellt accessläge genom att besöka accessdatabasen på klatterforbundet.se.Har du syn-punkter eller tips? mejla [email protected].

ulornaboHuSlänstörningskänslig häckningsplats vid ulorna. klättring ska undvikas till och med 15/7 i området söder om bäcken, det vill säga vänster sida när du går ner för trappan. Håll låg profil i hela området. varnande rovfåglar indikerar att du stör. störning av häckande rov-fågel är olagligt.

HolländarödboHuSläntornfalkar häckar på berget och klät-terförbud råder fram till 15/7.

lillknipenboHuSlänlillknipen är tills vidare stängt för all klättring, då markägaren under flera år irriterats av parkering på dennes virkesupplag, nedskräpning och dåligt bemötande av klättrare.

brunnSberget väStergötlandvid Brunnsberget, även känt som ramelsberget, utanför ulricehamn har man observerat störningskänslig häckande fågel. störning från klättrare har observerats i april och området är under bevakning. Hjälps åt att följa detta för att undvika störning av fåglarna. tillträdesförbu-det gäller till och med 15/7.

MörkbergetHälSinglandmörkberget i Hälsingland har fått be-sök av rovfågel och är nu stängt från 1 april till 31 juli. samma gäller sedan tidigare för Bodberget, också det i Hälsingland.

access


pengar att hämta för klubbens arbeteAccesskommittén delar varje år ut bidrag till klubbar för ac-cessprojekt. ni kanske vill hjälpa en markägare att förbättra befintliga parkeringsmöjligheter? grusa en väg? eller kanske anlägga en bättre stig fram till någon eller några av era klip-por? det finns pengar att söka. information om hur ni söker accessbidrag finns på klatterforbundet.se under klättring => Access.

Hjälp oss med klättringens viktigaste fråga!Att jobba för fortsatt tillgång till svenska klätterklippor är en av förbundets viktigaste frågor. vill du vara med i det här arbetet? Accesskommittén söker fler medarbetare. vi är idag en grupp på fem personer, men är i behov av fler starka, drivna krafter. vi söker särskilt folk med specialistkompetens inom områden som har med access att göra. är du till exempel biolog, bota-nist, jurist med kunskaper om markägarfrågor eller något an-nat är du särskilt välkommen. men viktigast är förstås viljan att påverka och utveckla svensk klättring och tillgångligheten till den. Hör av dig till Accesskommitténs ordförande christofer urby på: [email protected] eller till [email protected].

Strax nedanför klippan i Mount Arapiles ligger campingplat-sen The Pines. Den består egentligen bara av lite platt mark, några skuggande träd och en toalett. Men i mitt minne är detta paradiset.Arapiles har massor av fin klättring, det vet alla. Men det var inte berget som fångade mig i fem veckor, och fick mig att för-saka alla planer på att resa vidare. Det var gemenskapen.Jag hade liftat ensam från Melbourne och slog upp mitt tält under de massiva talliknande träden. Wallabies betade i gräset runt campen. Jag vinkade lite skandinaviskt blygt till en tält-granne. Innan jag visste vad som hänt satt vi, åtta-nio främling-ar från olika länder, och delade på nån sorts multi-etnisk wok baserad på vad var och en kunnat gräva fram ur sin matlåda. Jag var inte ensam om att vara ensam.Vi blev snabbt ett gäng som klättrade ihop och åt ihop. Kväl-larna ägnades åt lekar och ljummen öl, och åt en återkomman-de parningsdans som handlade om att lokalisera den perfekta partnern för morgondagens drömprojekt på Arapiles outtömliga skattkista av branta sandstensväggar. Otroheten spirade. Alla klättrade med alla.Alison, en pytteliten kanadensisk småskolelärarinna med knall-rött hår (och som jammade hårdare än någon jag dittills träf-fat) kallade gänget på The Pines för hennes ”tribe”. Hon ville inte åka därifrån. De veckovisa turerna till närbelägna staden Horsham, för dusch, internet och proviantering, var inget vi ens såg fram emot. Alison började kalla Horsham för The Whore. Det var dit man gick för att få sina smutsiga fysiska behov till-fredställda. Allt själen behövde fanns ju i The Pines. Vänner och världens finaste klippor. Det avspända mötet mellan klättrare på olika tältplatser, stu-gor, gym, barer (och ibland berg) världen över är det som bygger vår ”community”. Bland smutsiga engelsmän i Chamonix, på slackline i Ton Sai, vid fjällbäcken i Nissedal - här fogas vi sam-man till nån sorts spretig subkultur. Det är här vi byter beta, raggar klätterkompisar, dricker öl, går på lina, skvallrar och flörtar. Det är i verkligheten vi möts.När jag håller kurs i Bohuslän försöker jag alltid få eleverna att bo över vid klätterklubbens stuga i Bärfendalen. För efter en lång dag med dubbla halvslag, kamplaceringar och prusikklätt-ring är det en viktig bit kvar på vägen mot att bli en klättrare. Runt brasan i Bärfendalen får de nybakade klättrarna träffa originalen, höra skrönor från de stora bergen och smaka på klät-terkultur (och säkert en slurk whisky).Det var för övrigt i bohusstugan jag fick tipset om Mount Arapi-les. Och rödhåriga Alison gick vidare och skriver numera för Alpinist och Rock&Ice. Allt hänger samman.

John Liungman

Klättringens själ bor i tält

access


I reklamjinglarna är budskapet tydligt, du får mer för mindre och snabbt utan an-strängning. Det är utbud och efterfrågan som avgör och målen är maximerad vinst, större utbud och lättillgänglighet. Marknadens mekanismer appliceras nu på klättersverige och är en helt naturlig ut-veckling då svenska klätterförbundet och andra tongivande aktörer har som mål att öka mängden klättrare och göra klättringen mer lättillgänglig för flertalet. Fokus ligger på inomhusklättring, ungdomsverksamhet, sport- och tävlingsklättring. Klätterförbun-det arbetar samtidigt aktivt och professio-nellt för att bekämpa accessproblem, något som skulle kunna uppfattas som motsägel-sefullt. Ett tydligt tecken på marknadskraf-ternas påverkan är en ökad efterfrågan på ”lättare”bultade leder. I t.ex. forumdebatter på nätet ges inte sällan förslag på retrobult-ning av befintliga tradleder samt tilläggs-bultning, detta i syfte att minimera risk och öka tillgängligheten för klätterförbundets nyskolade klättergeneration. Gamla etablerade klätterklippor i det svenska riket skall anpassas till den nya ef-terfrågan och gamla värden och traditioner är ett hinder på vägen som måste forceras. I flertalet debatter framställs aktiva klättrare som trångsynta bakåtsträvare utan framtid när man försvarar en etik som vill bevara gamla trad- och mixleder i befintligt skick. Men varför inte vända på perspektivet?

Vem är egentligen trångsynt och bakåtsträ-vande och bör beakta sin framtid? Många klättrare i Sverige som ägnar sig åt trad-klättring kan lika gärna hittas frustande på en tätbultad sportklippa, crimpande på ett mossigt block i Värnamo eller kravlande på en fjällsida i Sarek. Vi har dock svårt att se den inbitna sportklättraren på något annat än just en sportklippa alternativt ett boul-derblock. Detta minimerar och begränsar sportklättrarens utbud av klättring och tvingar honom eller henne till ett desperat beteende i ord och handling då utbudet av leder är begränsat. Dessa trängda individer börjar därför tvångsmässigt men välpla-nerat framställa sin åsikt som norm, och klättrare med annan etik som trångsynta bakåtsträvare. Vi vet att klättring kan upplevas som otillgänglig, ansträngande och riskfylld men däri ligger essensen och en central an-ledning till varför många fortsätter klättra hela livet, alternativt säljer grejerna på utsi-dan efter tre säsonger. Vi vill uppmana och be den nya generationen men även gamla klättrare att respektera historien och klätt-ringens mångfald som är dess styrka och dragningskraft för många världen över. Be-gränsa inte valmöjligheten för andra genom att sträva bakåt, upplev istället klättringens redan befintligt breda utbud.

Andreas Holm och Bengt Furudahl, Örebro

bulT EllER inTE:

”Desperata i ord och handling”

debatt

Öppen fråga till Christian Lund, då-varande ledamot i Svenska klätter-förbundets styrelse:

vem skall bära grönt kort?Vi träffades 21 mars 2010 på Klättercentret i Telefonplan. Jag jobbade som instruktör den dagen och frågade dig och ditt sällskap om ni hade grönt kort eftersom det inte fanns synligt på selen. Du visade då upp ditt instruktörskort från plånboken och hävda-de att ni inte behövde ha något synligt kort efter som du var instruktör och ni kom från Svenska klätterförbundet. Jag insisterade på att Klättercentret följer de normer som förbundet satt upp för certifierade väggar. Där ingår ett krav på att alla som säkrar ska ha ett synligt kort på selen. Vi diskuterade frågan och jag hämtade till slut ett lånekort till dig.Jag tycker att du ska ha cred för att du till-slut svalde stoltheten och bar det gröna lå-nekortet. Men du hävdade fortfarande att jag borde varit lite flexibel i ert fall eftersom du var instruktör. Jag undrar hur du motiverar att instruktö-rer inte behöver bära ett grönt kort?Jag skulle också vilja passa på att lyfta frågan till ett mer generellt plan. Min er-farenhet tyder på att det främst är erfarna män som är ovilliga att följa de regler som gäller kring grönt kort. Oviljan kan bestå i allt från att protestera, som du gjorde, till att skruva på sig för att man tvingas hämta det gröna kortet i sin väska eller vara väldigt besvärad av att behöva göra en uppklättring och visa vad man kan. Vad tror du att klätterförbundet behöver göra för att få systemet med kort och kon-kreta kunskapskrav mer respekterat? Själv tror jag att det finns mycket att göra på om-rådet.

Stefan Lindström, auktoriserad inomhusinstruktör och medlem

i Bohusläns Klätterklubb

Svar från förbundets styrelse:Stefan, tack för din fråga! Christian sitter inte längre i förbundsstyrelsen och avstår från ett svar här. Som vi diskuterat via mejl med Klättercentret så tycker vi att den dis-kussion som uppstod var olycklig. Självfallet står förbundet bakom de gröna korten och är glada över att flera kommersiella aktörer använder dem. Vi vill uppmuntra alla, även instruktörer, att bära korten synligt.


recension

ännu en av världens ledande alpinister? steve Houses klätterminnen tyder på det, desto mer att boken omfattar inledning av ingen mindre än reinhold messner, som lämnar sina vitsord.

Beyond the mountain har dessutom flera beröringspunkter med tomaz Humars biografi som recenserades i Bergsport i fjol (nr 142). House hade sina inskolnings-år i julijska Alperna, hans första Himalayaexpedition var slovensk och boken, på liknande sätt som den om Humar, bildar sin struktur kring nanga parbat, den Himalayatopp som House först misslyckats med 1990 och slutligen bestigit 2005 i en vågad klättring i alpin stil längs branta rupal Face tillsammans med vince An-derson. För den bestigningen erhöll de det meriterande franska priset piolet d’or.

så långt likheter. Annars ligger Houses minnen på mils avstånd från Bernadette mcdonalds bok om Humar. dels därför att de är direkt skrivna av en aktiv klättrare, dels att hans inställning till idrotten skiljer sig markant från en del andra ledande alpinister. Hans ambition grundar sig inte på att samla 8000-meterstoppar (Hima-layas krona).

Berättelsen korsar sina egna spår, där höga och snabba bestigningar (som cho oyu) varvas med extrema klättringar av lägre berg, framför allt i dena-limassivet i Alaska, i rocky mountains i usA och kanada, men även i franska Alperna samt av toppar i Himalaya som knappt understiger 7000 m - ex. k7 (6942m). även misslyckanden har sin plats i berättelsen - som på nuptse och ma-sherbrum. samtidigt är döden i Houses memoarer alltid närvarande. de utgör lika mycket en rakt-på-sak redogörelse för klättringar i 3 kontinenter som en hyllning till hans partners och deras vänskapsförhållande som mognar från Acceptance, ge-nom partnership till trust, som bokens olika kapitel heter i rakt uppstigande led.

det handlar alltså i hög grad om den extrema klättringens psykologi, en klättrares förhållande till berget (eller i vidare mening till naturen), till sina partners och/eller konkurrenter och till sin - ibland något mystiskt betraktade - uppgift i höga berg.

Aleksander Kwiatkowski

HouSe oM bergen

the mountain beyond

by Steve House

foreward by reinhold Messner

i bokhyllan: steve House. beyond the mountain, patagonia books

Vi tar

emot skor

från hela

landet!

Nordhemsg. 35, 413 06 GÖTEBORG. Tel. 031-12 73 84. www.jnjskomakeri.se

Vi kan sula om dina

klätterskor!ByTE sula 400:-laGNiNG Tå 350:-fRakT TillkOmmER


48

Vill du komma till en klubbs webbsida kan du gå in på www.klatterforbundet.se. där finner du länkar till de klubbar som har webbsidor.

klubbadresser

Junior eller senior ? Kontakta din klubb för just era åldersgränser.

Klubb KontaKtPerson adress/box Postadress telefon Plus-/banKgIro MedleMsaVgIft

alingsås Klätterklubb anders hummel Västra långgatan 39 441 33 alingsås 070-970 48 77 bg 5477-2488 senior 250 kr, junior 150 kr

billingens Klätterklubb edvin lindqvist lundenvägen 23a 541 39 skövde 0732-67 14 10 Pg 524519-6 senior 400 kr, junior 200 kr, fam 340 kr

bohusläns Klätterklubb rikard larsson skredvikshogen 7 451 95 uddevalla 070-773 67 84 Pg 4169907-5 senior 400 kr, junior 250 kr

borås Klätterklubb KfuM Johan schollin Värmlandsgatan 5a 504 39 borås 0705-58 05 40 Pg 579259-3 senior, 350 kr, junior 250 kr

bromma KfuM-KfuK Johanna löfvenius box 140 23 167 14 bromma 070-734 33 53 Pg 58670-1 senior 200 kr, junior 100 kr

dalarnas Klätterklubb Johan Johannesson tistelgatan 4 784 65 borlänge 0243-21 55 35 Pg 617440-3 senior 305 kr, junior 240 kr, stöd 150 kr

edsbruks If Klättring robin nilsson uknavägen 17 590 98 edsbruk 0763-36 18 25 bg 5678-5686 200 kr

eskilstuna Klätterklubb anders sörensson strandgatan 8 63343 eskilstuna 070-495 92 39 Pg 128029-6 senior 400 kr, junior 300 kr

expedition altitud Klätterförening Matfors Krister selander lungan 13 g 864 31 Matfors 070-402 97 17 bg 5899-0946 senior 250 kr, junior 150 kr

fadderbyns Klätterklubb lars svensson hotellvägen 1 194 35 upplands Väsby 0768-37 32 80 Pg 4686368-4 Kontakta klubben

fagersta Klätterklubb david Marberg sjövägen 26b 737 31 fagersta 076-780 46 07 bg 348-9648 senior 500 kr, junior 300 kr

gällivare Klätterklubb Jonas åkerlund fjällnäsgränd 11 c 982 39 gällivare 070-5156902 Pg 65279-2 senior 300 kr, junior 150 kr

gästrike Klätterklubb tomas Wintje Kyrskogatan 24b 803 11 gävle 070-777 11 01 Pg 4308268-4 Kontakta klubben

göteborgs Klätterklubb box 11076 404 22 göteborg 0767-68 88 99 Pg 726169-6 senior 305 kr, junior 240 kr, stöd 150 kr

halmstad Klätterklubb slottsmöllan 302 31 halmstad 035-18 86 00 Pg 484503-8 senior 300 kr, junior 250 kr

helsingborgs Klätterklubb c/o dalhems fritidsgård annerovägen 54 254 62 helsingborg 042-22 94 28 bg 5902-5692 senior 350 kr, junior 90 kr

hexans Klätterklubb Per van riemsdijk sörbyvägen 51 741 72 hjälteby 073-508 67 33 Pg 421218-9 senior 400 kr, junior 250 kr

härjedalens Klätterklubb Martin hallén olskroken, rullbo 820 50 los 0657-310 22 swedbank 8147-1993296102-3 senior 300 kr, junior 200 kr

höga Kusten Klätterklubb erik Pott Parkvägen 39 891 42 Örnsköldsvik 070-918 51 85 Pg 859096-0 Kontakta klubben

höglandsklättrarna, småland Johan ragnarsson Vetlandav 26 575 38 eksjö 0381-160 19 Pg 609833-9 senior 300 kr, junior 175 kr

Jokkmokks KK björn fagerström solgatan 35 962 31 Jokkmokk 0971-559 05 bg 626-0947, senior 400:-, junior 300:-

Jönköpings Klätterklubb c/o racketcentrum Mässvägen 1 554 54 Jönköping Pg 148519-2 senior 300 kr, junior 300 kr

Jösse Klättersällskap linnea broström borggatan 17 b 671 31 arvika 070-252 07 59 5606-3860 Kontakta klubben

Kalmar Klätterklubb carl-Johan fredriksson svensksnabbevägen 21 393 51 Kalmar 073-571 00 93 Pg 221533-3 Kontakta klubben

Karlskrona bergsportförening andreas Kraft Kullvingsvägen 1 370 24 nättraby 0455-151 76 Pg 8354378-5 senior 600 kr, junior 400 kr

Karlstads Klätterklubb Martin estenberg ulfsbygatan 3b 654 64 Karlstad 054-21 93 11 Pg 4548024-1 senior 400 kr, junior 100 kr

Kiruna Klätterklubb, K3 Kristian stålnacke reenstiernagatan 5 981 39 Kiruna 070-678 05 45 Pg 352622-5 senior och junior 200 kr

Klätterklubb granit Palmgren ängsvägen 4 375 34 Mörrum 0454-508 49 Pg 690574-9 senior 400 kr, junior 200 kr

Kviberg Klätterklubb Jenny högström bångegatan 2 b 415 04 göteborg 0739-29 46 96 bg 5865-5127 senior 350 kr, junior 200 kr

linköpings Klätterklubb hangaren, hotsportcenter rydsv. 5a 584 31 linköping bg 5104-8742 senior 300 kr, junior 200 kr

luleklättrarna uppgift saknas Pg 6294110-9 senior 300 kr, junior 125 kr

Malmö Klätterklubb carol Vågeteg Köpenhamnsvägen 14b 217 43 Malmö 073-807 52 53 Pg 113016-0 senior 400 kr, junior 200 kr

nordingrå Klätterklubb swante Öhgren hotellvägen 7 870 31 Mjällom 070-388 85 04 bg 5476-1762 Kontakta klubben

norrköpings Klätterklubb Mats sandberg skönbergagatan 21 a 614 30 söderköping 070-263 74 07 Pg 4301634-4 Kontakta klubben

norrtälje Klätterklubb stefan sjöberg Pl 381 760 31 norrtälje 070-394 37 18 Pg 504185-0 senior 300 kr, junior 150 kr

rådmansö Klätterklubb Johan Westerholm Västergården 64 761 94 norrtälje 0702-37 85 48 bg 325-2269 senior 400 kr, junior 200 kr

skellefteå Klätterklubb KfuM skellefteå Klätterklubb stationsgatan 19 931 32 skellefteå 0910-108 58 bg 5301-1599 senior 255 kr, junior 190 kr

skånes Klätterklubb erik grunnesjö Östra torngatan 2 224 68 lund 070-975 78 89 Pg 967107-4 senior 350 kr, junior 250 kr, stöd 200 kr

slagörnbergets Klätterklubb Magnus gerhardsson gullvivevägen 12 833 34 strömsund 070-698 84 97 bg 5280-1750 senior 250 kr, junior 150 kr, stöd 50 kr

slottskolas KK slottskolans If södra esplanaden 26 387 31 borgholm 0485-88602 Pg 41 34 00-3

solna Klätterklubb anders odell Klättercentret solna, banvaktsvägen 20 171 48 solna 070-491 82 94 bg 5829-8985 senior 300 kr, junior 200 kr, stöd 145/110 kr

stockholm Klätter- och sportsällskap ruben Wiener bergsundsgatan 11, 5 tr 117 37 stockholm [email protected] Pg 50 41 96-7 senior 300 kr, junior 90 kr

stockholms Klätterklubb leif rogell Mockasinvägen 23 126 39 hägersten 073-356 05 50 Pg 151553-5 senior 300 kr, junior 150 kr, stöd 100 kr

sundsvalls Klätterklubb linda nilsson grönborgs, storgatan 73 852 30 sundsvall 070-404 64 93 Pg 4107248-9 senior 300 kr, junior 150 kr

söderköpings Klätterklubb björn holst ågatan 5 c 614 34 söderköping 070-554 96 36

tunabergs högfjälls- och klätterklubb tommy schultz Karlslund, Vena 577 92 hultsfred 0495-601 33 Pg 4400783-9 senior 200 kr, junior 100 kr

umeå KfuM tina nilsson Järnvägsallén 20 903 28 umeå 090-18 57 09 senior 280 kr, junior 215 kr, stöd 125 kr

umeå Klätter- & högfjällsklubb box 7044 907 02 umeå 090-19 37 62 Pg 518863-6 senior 300 kr, junior 150 kr

uppsala Klätterklubb c/o Joel berglund granitvägen 4a 752 43 uppsala 0709-95 96 87 Pg 818491-3 senior 280 kr, junior 215 kr, stöd 125 kr

Varbergs Klätterklubb Peter hildingsson borgmästaregatan 29 432 41 Varberg 070-570 01 95 Pg 417188-0 senior 300 kr, junior 200 kr

Visby Klätterklubb Jenny sander almvägen 1 621 43 Visby 070-739 01 79 Pg 171818-8 senior 350 kr, junior 175 kr, stöd 100 kr

Värnamo Klätterklubb dan hansen Kärdavägen 31 331 95 Värnamo 0705-31 94 64 bg 5500-5680 senior 340 kr, junior 200 kr

Västerviks Klätterklubb södra Varvsgatan 50 593 31 Västervik 0490-374 66 bg 360-3552 senior 200 kr, junior 100 kr

Västerås Klätterklubb Peter Jannborg Katrinelundsvägen 8a 722 19 Västerås Pg 6208461-1 senior 300 kr, junior 200 kr

åre skidalpina förening andré Jonsson Klockagård ånn 830 15 duved 070-345 24 35 Pg 505596-7 senior 250 kr, junior 150 kr, stöd 150 kr

åredalens Klätterklubb filip arvidsson strandbergsväg 10 830 10 undersåker 073-829 15 27 bg 5482-6615 senior 400 kr, junior 200 kr

Ölands Klätterklubb stefan Jansson strandgatan 31 387 31 borgholm 0485-82 222 Pg 1158460-4 seni 600kr, jun 400kr, fam 1000kr, stöd 100kr

Örebro Klätterklubb Joakim Victorin Köpmangatan 17 702 10 Örebro 070-424 90 50 Pg 491139-2 senior 250 kr, junior 100 kr

Östersunds Klätterklubb daniel borg rådmansgatan 12 832 42 frösön 070-566 33 96 Pg 838608-8 senior 400 kr, junior 150 kr

Östersunds skidalpina förening Joakim halvarsson hölje 116 830 30 lit 070-653 19 98 Pg 454546-3 Kontakta klubben


sKf:s kansli: Karin Persson, generalsekreterare, [email protected] idrottens Hus tel: 08-699 65 20 e-post: [email protected] pg: 67 32 65-5 114 73 stockholm webbsida: www.klatterforbundet.se Org nr: 889202-3063

Klätterförare

Bohusförare 2002. beställes på www.bohusguide.tk, 350 kr + frakt

fyrkantenområdet, 1997, älvsbyn-boden-niemisel-Piteå, 120 kr. Pg 629 41 10-9, luleklättrarna

Klättring i Göteborg, göteborgs Klätter klubb, 350 kr, beställes via www.gbg-guiden.info

Jämtland, Östersunds KK

Klättring i Sverige 1996, 37 klippor – 450 leder! 290:- Pg 168 34 23-6, Patrik leje. SlUtSÅlD!

Sportklättring i Västervik, linköping och Höglandet, 1999, 150:- Pg 479 51 96-7

Stegeborg och Söderköping 2001, björn holst, tel 0121-400 54

Uppsala, uppsala Klätterklubb

Umeå, umeå Klätterklubb

Ågelsjön, 1995, 198:- Pg 476 11 16-5, fredrik schlyter

Klättring i Kilsbergen med omnejd, Örebro Klätter klubb 2007. 240 kr. Pg 49 11 39-2. www.orebroklatterklubb.com

Klättring i Södermanland, 2007. 329 kr (inkl frakt). Pg 100 14 83-5. Mer info på www.dangerzone.se

KompenDier

att klättra på väggarna – en handledning för inomhusklättring 60 kr + porto, Pg 467 96 58-7, Johan lindström, godhems gatan 13, 414 68 göteborg. e-post: [email protected]

Höghöjdsmedicinskt kompendium 95 kr + porto, Pg 133 58 97-3, Johan holmgren. Med-dela per epost: [email protected].

Daniel Bidnerfondens brevkort. tio olika brevkort med kuvert. unika fotomotiv. 140 kr (inkl porto 40 kr) Pg 97 05 64-1.

att KÖPa från KanslIet

Stora Klippklättringsboken av Per Calleberg.

SlUt!

att KÖPa från fÖrfattare

topprepsklättring inomhus Kurskompendium av Rasmus Jansson.

Medlemspris 70 kr Ordinarie pris 90 kr

firning och Klättring Försvarsmaktens bok om firning, kamraträddning, laviner mm. Medlemspris 650 kr ej medlem 750 kr

Svensk klättring pionjärerna av Ewa Hellström. Klättringens historia.


Klätterförbundets loggbok Skriv in dina klätterturer, kurser m.m.


SKf:s tygmärke ca 7,5×7,5 cm.

Medlemspris 30 kr

Kebnekaiseförare del 2 Kompendium, leder efter 1952.


Kebnekaiseförare del 1 Kompendium, kopia av Rossipals.


märKen

BöcKer & KompenDier

oBS! Glöm inte att betala för frakten.

topprep och ledkort Gröna kort för topprep Röda kort för ledklättring 1-100 ex: 10 kr styck > 100 ex: 6 kr styck

SKf:s pins Liten pin att ha på jackan eller kavajen.

Pris 15 kr

fler kategorimärken (Klippa, Is, Inomhus)

Pris 10 kr

instruktörsmärke ca 5×8,5 cm.

Pris 50 kr inkl ett kategori märke.

förbundsadresser

Gör på följande sätt: Betala in på Plusgiro 673265-5, skriv ditt namn och adress tydligt samt klubbtillhörighet. Skriv på inbetalningen vad du beställer. Om det inte får plats så skicka gärna uppgifterna med e-post till [email protected].

OBS! På alla priser tillkommer frakt enligt nedan (gäller ej tygmärken). För beställning mot faktura tillkommer 50 kr i expeditionsavgift. Alla priser inkluderar moms.

fraktpriser: 1 st bok 55 kr, 2 st 60 kr, 3-4 st 150 kr, 5-10 st 250 kr 1 st kompendium 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 30 kr, 5-10 st 60 kr 1 st loggbok 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 20 kr, 5-10 st 40 kr Topprep/ledkort >100 st=10 kr, 100-200=20 kr, 200-500=40 kr

fler ex än 10 eller andra frågor? Kontaka gärna kansliet så hjälper vi dig med beställningen. Tel: 08-699 65 20

fUnKtion namn aDreSS/BoX poStaDreSS e-poSt telefonSKF:s kansli, generalsekreterare Karin Persson Idrottens Hus 114 73 Stockholm [email protected] 08-699 65 20

SKF:s kansli, idrottskonsulent Jonas Paulsson Idrottens Hus 114 73 Stockholm [email protected] 08-699 65 21

Styrelse ordförande Pontus Axelsson Västmannagatan 47 113 25 Stockholm [email protected] 0705-45 42 33

Styrelse kassör Arne Kanth Letstigen 38 128 48 Bagarmossen [email protected] 070-690 26 48

Styrelseledamot Peter Hermanson Hemmansvägen 18 302 52 Halmstad [email protected] 0708-81 05 12

Styrelseledamot Johan Larsson Tobaksspinnarg 1 117 36 Stockholm [email protected] 08-698 67 12

Styrelseledamot, vice ordförande Madelene Lidmalm Landsvägen 11 172 63 Sundbyberg [email protected] 0703-86 77 71

Styrelseledamot Erik Massih Handelsvägen 28 122 32 Enskede [email protected] 0733-97 35 41

Styrelseledamot Mikaela Rydberg Johannesbäcksgatan 56B 754 33 Uppsala [email protected] 0704-17 57 92

Valberedning Disa Hansson Söndagsgatan 3 415 12 Göteborg [email protected] 0706-02 39 63

Redaktör Bergsport John Liungman Amalia Jönssons gata 16 421 31 Göteborg [email protected] 031-788 71 31

Accesskommitté, ordf Christofer Urby Bollungen 109 747 91 Alunda [email protected] 070-329 11 61

Expeditionskommitté, ordf Björn Kihlström Folkungagatan 86a 2tr 116 22 Stockholm [email protected] 073-651 08 20

Förbundskapten Seniorlandslag Lars Högström Pl 3386 437 34 Lindome [email protected] 031-795 27 25

Förbundskapten Juniorlandslag Reino ”Nicki” Horak Bergsvägen 38 333 60 Sävedalen [email protected] 0705-22 61 22

Förbundskapten Skidalpin Martin Persson Pumpmakargränd 18 83151 Östersund [email protected] 070-607 50 98

Säkerhetskommitté, ordf Ingemar Gråsjö Stureplan 1 582 21 Linköping [email protected] 073-418 11 71

Tävling, tf ordf Björn Höft Östervägen 33 169 55 Solna [email protected] 0704-29 43 72

Utbildning Trad Martin Urby Sysslomansgatan 39 41507 Göteborg [email protected] 073-021 79 18

Utbildning Tränare Jim Wasmuth Bergs backe 3 59396 Västervik [email protected] 070-373 74 66

Utbildning Sport/Inomhus Nikki Hammarström Friluftsvägen 1, lgh 1201 172 40 Sundbyberg [email protected] 073-685 50 58

Medicin Marcus Lindahl Norra Gimonäsvägen 7 907 38 Umeå [email protected] 070-357 33 75

Förbundsläkare Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden [email protected] 070-491 70 43

Expeditionsläkare Johan Holmgren Paradisvägen 10 19443 Upplands Väsby [email protected] 073-679 02 54

UIAA anti-dopingkommission (ledamot) Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden [email protected] 070-491 70 43

UIAA medicinkommission (ledamot) Johan Holmgren Paradisvägen 10 19443 Upplands Väsby [email protected] 073-679 02 54

IFSC regelkommission (ledamot) Åke Nilsson Krukmakargatan 118 51 Stockholm [email protected] 070-730 28 32


nästa nummer ute 15 sePtemBer.

manusstopp 31 augusti.e-post: [email protected]

bergsguiden leder dig till den bästa utrustningen och skönaste arrangemangen.

tel 0970-251 83

Klätterprylar till bra priser!

VIll du synas I

KontaKta fredrIK Johansson 031-743 20 85

www.bohusklattrarna.comtel: 070-658 30 74

Klättring • Paddor • Skor

Wooperpaddan 1600:-Miniwoopern 1450:- Tacopaddan 1650:-

Phot

o: K

LAUS

KRA

NEBI

ttER

• A

genc

y: A

rts

of s

Ales

gm

bH

www.marmot.eu

Stretch Man Jacketa successful highlight of the technical functional clothing and rainwear category.

With this ultra-functional jacket made of high-grade four-way stretch, Marmot has succeeded in creating a multi-functional jacket with exceptional durability. The MeMBrain® strata™ 2.5-layer material contributes to its resilience.

M E M B R A I N ®

strata™strata™ protects the waterproof MeMBrain® layer

Marmot® MeMBrain®

Lightweight outer fabric

strata™

M E M B R A I N ®

Mar

Mot

Pro

Mar

kuS

Bock

Mar

Mot

Pro

Ger

harD

hÖr

haGe

r

ad marmot 210x255_stretchman.indd 1 26.05.10 15:35

PosttIdnIng b Porto betalt

svenska Klätterförbundet, Idrottens hus, 114 73 stockholm

Bergsport 146 Jun 2010

Documents

Transcript of Bergsport 146 Jun 2010