Bergsport 147 Sep 2010

52
BERGSPORT #147 · SEPTEMBER 2010 #147 september 2010 Pris: 50 sek. SVENSKA KLÄTTERFÖRBUNDET DEBATT KRUXET MED GÅSEBORG BILDSPECIAL KVALØYA TRÄNING MENTAL KLÄTTRING POTRERO CHICO + AILEFROIDE MÖT NORSKA ESSET MAGNUS MIDTBØ 2 X LÅNGTUR

Transcript of Bergsport 147 Sep 2010

Bergsport #147 · septemBer 2010

#147 september 2010 Pris: 50 sek.SvenSka klätterförbundet

DebattKruxet med

GåseborG

bilDspecialKvaløya

träning mental KlättrinG

potrero chico + ailefroiDe

Möt norska esset

maGnus midtbø

2 x långtur

Innehåll sePtember 201011 Magnus Midtbø

14 El Potrero Chico

20 Ceüse

22 Stockholm Climbing Festival

24 Träning med Maja Fresk

25 Skarpladdat

38 Cordelia Hess

40 Mental träning

42 Ailefroide

I Nordnorge kan allt hända. Här en påflugen strandraggare i grötfjord. missa inte bildspecialen från Kvaløya på s 27 till 33. Foto: Johan persson

UNder BelägrINgJag började med att knåpa ihop en arg ledare om ytt-randefrihet, om klättring-ens bångstyriga, frihetsäls-kande själ, och en massa annat blaha blaha. Ibland lönar det sig att skriva av sig när man är sur och sedan gömma skräpet där man inte hittar det.

För svensk klättring är under belägring, och inga undan-flykter hjälper. Det är inte nån annans fel hela tiden. Det är inte dumma politiker, sensationslystna journalister, elaka markägare och nedskräpande turister mot välmenande, låg-mälda, helnyktra idrottsutövare. Vi klättrare strular till det för oss om och om igen. Och nu är det banne mig hög tid att vi rycker upp oss.

Christoffer Urby (läs hans desperata vädjan längre fram i tidningen) och resten av accesskommittén skulle vilja arbeta för att göra fler klippor tillgängliga. En offensiv ambition som skulle kunna öppna fantastiska områden om den lycka-des. Hittills har man istället fått ägna sig åt ren brandsläck-ning. Vi är inte på väg mot fler klippor, utan färre. Hoten mot svensk klättring har knappast varit tydligare än denna sommar. Hallinden, Kullaberg, Viks-Kile, Gåseborg... Det är bara ett axplock bland klippor där orosmolnen hopat sig denna sommar.

Engagemanget finns, åtminstone om man tittar på diskus-sionsforumen. Men det är handling som räknas, inte en massa sturska inlägg på nätet. Så om du inte redan är in-volverad kan denna höst vara ett bra tillfälle att gå med i lokalklubbens accessgrupp.

Eller så blir du aktivist i det lilla. Var undantagslöst vänlig och trevlig mot närboende. Var öppet heligt förbannad på klättrare som felparkerar, skräpar ner eller väsnas. Starta träning för barn eller funktionshindrade, och vinn dina kommunpolitikers kärlek och respekt. Bli helt enkelt en del av lösningen istället för att gömma dig i närmsta boulder-grotta. För nästa gång kan det vara din klippa som stängs.

Omslagsbild: Ulorna är antagligen ett av Sveriges mest natursköna klätter- områden. Peter Schön lapar sol p 7a+ intill strandkanten. Foto: POA www.poaphotography.com

John

Liu

ngm

an

Bergsport Utges av sveNsKa KlätterFörBUNdet

redaKtIoNsadress Bergsport, Amalia Jönssons g 16, 421 31 Frölunda

teleFoN Tel. 031-743 21 71

e-post [email protected]

redaKtör John Liungman

layoUt Lotta Bernhed, Zetterqvist tryckeri

prepress Zetterqvist tryckeri

aNNoNsBoKNINg Fredrik Johansson, Tel. 031-743 20 85, [email protected]

prodUceras av ZetterQvist Förlag AB, Tel. 031-743 20 80, fax 031-743 20 90

trycK Zetterqvist tryckeri, Göteborg

BERGSPORT kommer ut med fyra nummer per år. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Texter redigeras och kortas efter behov. Bilder kan komma att beskäras. Åsikter i artiklar och debatt inlägg är författarens och inte redaktionens.

omslagsBIld

Alexander Rydén bestiger den tio meter höga rauken Gullstugan vid Langhamars på norra Gotland. Raukarna får man klättra på så länge man inte skadar stenen, men stenkvaliteten är inte den bästa. Fornlämningar i Visby får man däremot inte klättra på.”

Foto: Marieanne Rydén

sveavägen 62, stockholmtel: 08-24 30 02 | www.naturkompaniet.se

Klättrarens Mecka

I butiken på Sveavägen i Stockholm hittar du ett nytt tredje våningsplan med massor av klätterprodukter från världens ledande varumärken; t ex Petzl, Black Diamond, LaSportiva, Tendon, Mad Rock, Wild Country, Arc'teryx. Här finns allt för bouldring, traditionell klättring, inomhusklättring, via ferrata och isklättring. Välkommen in för att »klämma och känna« på produkterna och snacka lite klättring och äventyr!

Black Dimond RepsäckSkydda ditt rep med

BD repsäck. Har ett replakan insytt för snabb och enkel

uppackning på berget, finns i flera färger!

469:-

Petzl W Elia DamhjälmHjälm för klippklättring, finns i olika färger. Speciellt utformade för kvinnor, nu kan du till och med få plats med uppsatt hår!

749:-

FriendsFriends, i alla storlekar, för att passa alla typer av sprickor såväl smala som breda. För traditionell klättrning. Även ett stort utbud av kilar och annan tradd utrustning.

4 Bergsport #147 · septemBer 2010

lördag den 5 juni anordnade västerås klätterklubb Boulder-camp 2010, ett utomhusarrangemang i skogarna kring svanå norr om västerås. Jonas Franzén och Johan ernlund från väs-terås klätterklubb hade borstat upp drygt femtio problem i ett helt nytt område. deltagarna, ca 50 personer från västerås, eskilstuna, Uppsala och stockholm fick prova på problem i varierande grad från l (lätt) upptill 7b. trots stundvis stekande sol repeterades de flesta pro-blemen och dessutom blev ett flertal av de kvarstående projekten gjorda. alla var mycket nöjda med arrangemanget och imponerade över detta nya boulderområde.Fina priser från Houdini lottades ut till deltagarna. Ny förare finns upplagd på västerås klätterklubbs hemsida - http://www.vkkclimbing.se/

väSteråSare knäcktebouldermötter

reuterswärd och Hellström nya hedersledamöterpå förbundsmötet 2010 beslutades att utse mikael reuters-wärd (postumt) och Hans Hellström till hedersledamöter i klätterförbundet. mikael reuterswärd med vänner blev 1988 först i världen att klättra pioneer ridge till förtoppen North summit på de-nali, i alpin stil. 1990 nådde reuterswärd som första svensk toppen av everest. 1991 gjorde han ett försök att nå toppen av gasherbrum II, varifrån reuterswärd hade tänkt sig flyga ner med parapent. Han var ca 100 höjdmeter under toppen då han valde att vända.1994 klättrade reuterswärd och oskar Kihlborg självständigt utan fasta rep från ovan om läger tre (ca 7 200 moh) på lhotsewall och upp till toppen av lhotse. reuterswärd gjorde så utan syrgas. reuterswärds prestatio-ner får anses långt underskattade i svenska sammanhang. Hasse Hellström blev alpinisförbundets första ordförande 1973 (vi fick 1974 namnet sKF) och har jobbat som verksam-hetsrevisor sedan 2008. Hasse har gjort mycket mera. Han deltog på den främsta svenska klätterexpeditionen hittills, dvs grönland 1966, och blev där undsatt från en glaciärspricka av sina expeditionskamrater. detta var innan satellitelefonens tid. sedan bröt Hasse den svenska fronten med den första 6-/5.10a i Häggsta 1967, som fortfarande heter Omöjliga väggen. därtill kommer många tillfällen, då han var med som instruktör på förbundskurser bland annat vid Kebnekaise.och när ”vi” försökte på Nordsidan av everest, var Hasse med som klätterledare. därutöver har han reviderat sKFs stadgar mer än en gång.

Rafael Jensen

våra klätterkompisar i väst producerar supertalanger på löpande band just nu. 21-åriga stenkrossen magnus midtbø satte först Ali Hulk Extension (9a+) i rodellar, och bredde sedan på med att fixa även sittstarten som med en grad på 9b är en av värl-dens hårdaste leder som repeterats. midtbø intervjuas på sid 11. en annan ung norrman har också visat framfötterna i slutet av sommaren. sindre sæther friade den gamla bigwall-leden

Arch Wall på trollväggen med sin far ole Johan som partner. Uppgifter kring bestigningen har varit sparsmakade och graden är oklar, men att detta är en av de starkaste prestationerna i skandinaviska fjäll på mycket länge, det är de flesta överens om. leden klättrades första gången av ed och Hugh drummond 1972. Under 21 dagar fick britterna uppleva 41 replängder, köld-skador, och aid upp till a5.

norska klättrare dominerar i bergen

”To my mind, claiming to have truly climbed Everest with all of these aids is a little like someone claiming to have run a mile in four minutes when they did the running on a treadmill while hanging in a harness above it, just moving their legs a bit while sipping a Frappuccino. It’s really not the same thing.”

Will gadd i tidningen explore, angående att så många föreläser om mount everest, där varannan som försöker kommer upp, och så få föreläser om sånt som är verkligt svårt.

Rond och Laub Jacket i tvålagers Gore-Tex. Ventilation under ärmarna. Vattentät främre dragkedja med invändig frontslå. Trepunktsjusterad huva stor nog att rymma en hjälm. Tre ytter-fickor, tre innerfickor i mesh, en liftkortsficka. Avtagbart snölås som går att koppla ihop med Rond och Laub Pant.

Rond och Laub Pant har smidig midjejustering och platta i ländryggen som skänker byxan en suverän passform och komfort. Fyra fickor och två ventilationsöppningar med mesh invändigt som effektivt håller snön ute. Snölås i de förstärkta bensluten. Byxorna går lätt att koppla samman med Rond och Laub Jacket. Vikt: Jacka 820g herr, 700g dam Byxa 650g herr, 590g dam

Pris: Jacka 3 499 sek Byxa 2 999 sek

tierra.se

ROND OCH LAUB

nyheter

Rond och Laub Jacket i tvålagers Gore-Tex. Ventilation under ärmarna. Vattentät främre dragkedja med invändig frontslå. Trepunktsjusterad huva stor nog att rymma en hjälm. Tre ytter-fickor, tre innerfickor i mesh, en liftkortsficka. Avtagbart snölås som går att koppla ihop med Rond och Laub Pant.

Rond och Laub Pant har smidig midjejustering och platta i ländryggen som skänker byxan en suverän passform och komfort. Fyra fickor och två ventilationsöppningar med mesh invändigt som effektivt håller snön ute. Snölås i de förstärkta bensluten. Byxorna går lätt att koppla samman med Rond och Laub Jacket. Vikt: Jacka 820g herr, 700g dam Byxa 650g herr, 590g dam

Pris: Jacka 3 499 sek Byxa 2 999 sek

tierra.se

ROND OCH LAUB

6 Bergsport #147 · septemBer 2010

nyheter

GRANI T B ITENATLASMUREN 2 • S-113 21 STOCKHOLM, SWEDEN • TEL. +46 8 611 39 49 • FAX. +46 8 611 39 12

info@grani tb i ten.com • www.grani tb i ten.com

VISSA KALLAR DET FUSK!

Demon 1.100 krKungen av brant-skor

Nomad 750 krPrisvärd basmodell

On Sight (dam-Flash) 850 krTjej-favorit

Tajt passform för maximal prestanda

och precision.

En aggressiv Hooker Heel som har kanter precis överallt och gör att du häl-hookar bättre och längre även på kassa grepp.

Klassisk slät sula med superfriktion.

Spetsig tådel gör det lättare att komma

åt smålister och pockets.

Ovandel med friktions-gummi som gör dig till en

mästare på tå-hookar.

Flash 850 krStorsäljande allroundsko

Fler skomodeller samt Mad Rocks crash pads, selar och tillbehör hittar du på www.granitbiten.com

Con-Flict 1.000 kr Mjuk prestandasko

Hösten är på G. Köp ett par Mad Rock och sänd hårdare än någonsin, oavsett om du nöter inomhus eller satsar på en tripp till Fontan. I Mad Rocks prisvärda

sortiment hittar du allt från nybörjarskor till avancerade toppmodeller. Kolla t.ex. in det nya mästerverket Mugen Tech Lace:

Mad Rocks nya Science Friction-gummi har galen friktion på alla

typer av klippor.

Mugen Tech Lace 1.000 kr NYHET!

Hampafodrad insida håller skon

fräsch längre.

nya planer på accessträffden årliga accessträffen, som skulle ha hållits i våras, blir nu av i december istället. vi kommer att hålla till på Idrottens hus i stockholm lördag 4 december. det är alltså ett endags-arrangemang. access blir en allt viktigare fråga nu när vi blir fler som klättrar ute på klipporna i sverige. vi uppmanar därför alla klubbars accessansvariga att anmäla sig till träffen. det finns mycket vi behöver utveckla och förbättra inom accessområdet. Kontakter med myndig-heter och samordning mellan klubbar är bara några viktiga punkter i accessarbetet. en inbjudan med program kommer att skickas ut till klubbarna under hösten. du som är accessansvarig i din klubb, se till att boka in 4 december redan nu!

dags att söka pengar från Idrottslyftetsom informerades i förra numret av Bergsport är det dags att söka nya pengar i idrottslyftssatsningar. vi går nu in i år 4 i rF:s idrottslyftssatsning och i år har vi 408 000:- att dela ut till klubbarna för olika barn- och ungdomssatsningar.vi har satt upp två datum för ansökningar under år 4: 30 september och 31 januari. så kom igen nu och sätt fart på era barn och ungdomar!mer information om idrottslyftet finns på klatterforbundet.se

mISSa Inte... 9-10 oktober teknisk examination klippa plats:tunaberg pris: 2800kr anmälan senast 30 sept till [email protected]

16-17 oktober Pedagogisk examination klippa plats: göteborg pris: 2500 kr anmälan senast 30 sept till [email protected]

13-14 november Instruktörsseminarium plats: göteborg pris: 500 kr se www.klatterforbundet.se för mer information

4 december accessträff Idrotten hus stockholm. Inbjudan skickas ut till klubbarna under hösten.

12-13 marS Isinstruktörsexamination plats:trängslet pris: 2900kr se www.klatterforbundet.se för mer information

www.HANwAG.deHANwAG-skor fiNNs Hos NAturkompANiet ocH ANdrA välsorterAde friluftsbutiker. för iNfo riNG 0660-211040

“lättviktAre”

• Välventilerad

• Vattentät

• Greppsäker

HANwAG drifter Xcr

GRANI T B ITENATLASMUREN 2 • S-113 21 STOCKHOLM, SWEDEN • TEL. +46 8 611 39 49 • FAX. +46 8 611 39 12

info@grani tb i ten.com • www.grani tb i ten.com

VISSA KALLAR DET FUSK!

Demon 1.100 krKungen av brant-skor

Nomad 750 krPrisvärd basmodell

On Sight (dam-Flash) 850 krTjej-favorit

Tajt passform för maximal prestanda

och precision.

En aggressiv Hooker Heel som har kanter precis överallt och gör att du häl-hookar bättre och längre även på kassa grepp.

Klassisk slät sula med superfriktion.

Spetsig tådel gör det lättare att komma

åt smålister och pockets.

Ovandel med friktions-gummi som gör dig till en

mästare på tå-hookar.

Flash 850 krStorsäljande allroundsko

Fler skomodeller samt Mad Rocks crash pads, selar och tillbehör hittar du på www.granitbiten.com

Con-Flict 1.000 kr Mjuk prestandasko

Hösten är på G. Köp ett par Mad Rock och sänd hårdare än någonsin, oavsett om du nöter inomhus eller satsar på en tripp till Fontan. I Mad Rocks prisvärda

sortiment hittar du allt från nybörjarskor till avancerade toppmodeller. Kolla t.ex. in det nya mästerverket Mugen Tech Lace:

Mad Rocks nya Science Friction-gummi har galen friktion på alla

typer av klippor.

Mugen Tech Lace 1.000 kr NYHET!

Hampafodrad insida håller skon

fräsch längre.

8 Bergsport #147 · septemBer 2010

nyheter

klätterprojekt i västervik får 1,7 miljoner graNIt är ett projekt där västerviks turistbyrå, västerviks klät-terklubb och ett antal företag inom besöksnäringen tillsammans ska arbeta för att göra västervik till den naturliga klätterdestina-tionen i sverige. Nyligen beslutade länsstyrelsen i östergötland att godkänna projektets ansökan om finansiering på 1 747 000kr. dagens ca 500 klätterturister/år förväntas öka till 5000 under projekttiden som är tre år. - Klättring är en intressant produkt som vi tycker varit relativt outvecklad i sverige. vi är mycket glada att få det positiva beslutet från länsstyrelsen så att vi nu kan sätta igång och ta det första steget mot att bli en klätterdestination att räkna med i sverige, säger stina porsgaard som är turistchef i västervik.graNIt ska göra klättringen i västervik tillgänglig för klättrare främst från sverige men även från övriga världen. det är med utgångspunkt ur de potentiella affärsmöjligheter som finns i klättring och bouldering som besöksnäringen involveras. Företag som arbetar med boende, mat och aktiviteter deltar genom att paketera klätterupplevelser som sedan säljs främst via Internet. I projektet ingår att skylta upp de utvalda klätterområdena, byta ut gamla bultar, ordna med parkering och rensa sly. Information om bergen och boulderområdena har redan samlats in och kom-mer att publiceras på en gemensam webbportal.

efterlysning - gamla bergsport till kanslietpå kansliet finns ett arkiv med gamla nummer av Bergsport. När vi har gått igenom arkivet så har vi upptäckt att det saknas två nummer: juni 1974 och december 1995. vi gör därför en efterlysning av dessa nummer. om du sitter på någon av dessa tidningar och kan tänka dig att skänka dem till kansliet så skulle det vara väldigt uppskattat. Kontakta i så fall kansliet på 08-699 65 20 eller [email protected]

bytes: massage mot takpannorefter flera års aktivt arbete i en av förbundets kommittéer så blev jag avtackad vid senaste förbundsmötet.som tack fick jag ett presentkort på Kungskliniken i göte-borg, som erbjuder massage, Qi-gong, akupunktur mm. går även att använda i malmö. en present som nog gavs med med en god tanke, men som missade målet med många meter. därför vill jag nu sälja detta presentkort (värde 600 kr) till högstbjudande.pengarna kommer att gå till Bohusläns Klätterklubbs tak-insamling. Hör av er till [email protected] vill passa på att uppmana styrelse och kansli att inte köpa onödiga och opersonliga presenter till de som ska avtackas. strunta i dyra buketter och spa-behandlingar, jag tror inte det är där förbundet borde lägga sina pengar. Köp nåt kul, eller strunta i det. Per Forsberg

Policy för lednamn planerasI samband med den diskussion som uppstod kring led-namnen i gåseborg har styrelsen meddelat alla berörda att klätterförbundet (a) tar frågan på största allvar, (b) inte har något inflytande över namn och (c) kommer ta fram en namngivningspolicy som klargör vår position och att vi där kan rekommendera att förstabestigare väljer namn som inte uppfattas som stötande. detta var i vår mening det bästa sättet att undvika framtida problem. policyn rör namngivning och inte vilka namn som är bra el-ler dåliga. det är också viktigt att förstå att det är framåtriktat - det säger någonting om hur namngivning bör gå till enligt vår värdegrund - inte en uppmaning att ändra befintliga leder. en policy är en åsikts- eller avsiktsförklaring. vilken åsikt vi skall ha och hur den skall tillämpas är nu en fråga som styrelsen skall behandla. oavsett hur åsikten formuleras kommer förbundet aldrig varken vilja eller kunna bestämma hur namn får sättas eller återges i förare. vad vi kan göra är att säga hur vi tycker att namngivning bör gå till i enlighet med den värdegrund som vi har. eftersom det är en access-fråga kommer styrelsen arbeta nära med accesskommittén. Förbundet kommer också att diskutera hur vi på bästa sätt skall engagera våra klubbar i frågan och uppmanar redan nu alla klättrare att höra av er till er klubb och berätta vad ni tycker. Styrelsen

fredrik ericsson omkom på k2sverige har förlorat en av sina absolut främsta alpinister. Fredrik "Frippe" ericsson omkom under en toppattack på K2 den 6 augusti. Ingen hade tidigare under sommaren nått ovanför läger 4. Förhållandena hade varit dåliga med varmt väder och myck-et stenslag, och flera klättrare i läger 4 valda att avvakta med ett toppförsök natten till den 6 augusti. en väderlucka hade dock förutspåtts, vilket gjorde att Fredrik gick mot top-pen tillsammans med österrikiskan gerlinde Kaltenbrunner och partnern trey cook. trey beslöt dock att vända. Fredrik befann sig någonstans i trakten av det parti som kallas Bottleneck då han föll, troligen medan han höll på att rigga ett ankare, och fortsatte utför branten ca 1000 m. gerlinde hittade en skida men det dåliga vädret gjorde det omöjligt att se Fredrik och hon bör-jade därför klättra neråt. Fredriks kropp observerades senare några hundra meter ovanför och åt sidan från läger 3, men det ansågs för farligt att försöka nå honom, inte minst då vädret försäm-rats och lavinfaran var stor. Fredriks mål var att som först i värl-den åka skidor från toppen av K2. I projektet ingick också att så småningom skida även från Kangchenjunga och everest. Fredrik har under flera år tillhört den absoluta världstop-pen i denna typ av extremåkning. Han ansågs dessutom vara en ypperlig alpinist, med stor erfarenhet från såväl alperna som Himalaya. Han besteg flera 8000-meterstop-par utan syrgas och sherpas, med skidor på ryggen och pjäxor på fötterna. råstyrka, skicklighet och ett gott humör skaffade honom många vänner bland de främsta åkarna och klättrarna i världen. Frippe blev 35 år gammal.

#142 juni 2009 Pris: 50 sek.

SVENSKA KLÄTTERFÖRBUNDET

INGENJÖRSTEKNIK PÅ HÖG HÖJDRope Access Sverige AB grundades 1997 och är det enda företaget i Sverige som är ackrediterat av IRATA, världens hårdaste säkerhetsstandard för höghöjdsarbete. Vår huvud-verksamhet är besiktning och underhållpå hög höjd åt industrin med marknads-områden bro, kraft och processindustrisamt utbildning i säkert höghöjdsarbete.Läs mer på www.ropeaccess.se

Vill du bli

IRATA-CERTIFIERAD

INDUSTRIKLÄTTRARE?

GÅ NIVÅ 1 KURS FÖR

14.500 KR + MOMS

LÄS MER PÅ

ropeaccess.se

Foto: Fredrik schenholm

INGENJÖRSTEKNIK PÅ HÖG HÖJDRope Access Sverige AB grundades 1997 och är det enda företaget i Sverige som är ackrediterat av IRATA, världens hårdaste säkerhetsstandard för höghöjdsarbete. Vår huvud-verksamhet är besiktning och underhållpå hög höjd åt industrin med marknads-områden bro, kraft och processindustrisamt utbildning i säkert höghöjdsarbete.Läs mer på www.ropeaccess.se

Vill du bli

IRATA-CERTIFIERAD

INDUSTRIKLÄTTRARE?

GÅ NIVÅ 1 KURS FÖR

14.500 KR + MOMS

LÄS MER PÅ

ropeaccess.se

10 Bergsport #147 · septemBer 2010

Sökes: Sveriges bästa klättrare

pontus axelsson:

ordförande har ordet

Vi har haft en händelserik klättersommar med utbildningar, läger, festivaler, olyckor, mediadrev, svenska mästerskap och sist (och minst) nya styrelsens första möte. Styrelsen har tillsammans med kansliet och kommit-téerna inlett arbetet med uppdragen från förbundsmötet. Vi har också startat projekt kring elitsatsning, friluftspolitik, kommu-nikation och strategisk utveckling. Jag skall inte gräva ner mig i detaljer – om du är intresserad så läs mer på hemsidan – men jag vill ta tillfället i akt att nämna vårt nya idéprogram. Idéprogrammet är det första steget i ett mångårigt initiativ för att förbättra förbundets långsiktiga arbete. Programmet följer SISU Idrottsutbildarnas modell målstegen, som definierar sju steg för strategisk planering och uppföljning: verksamhetsidé, värdegrund, vision, verk-samhetsområden, mål, strategi och hand-lingsplan. Arbetet startade under 2009 och pro-grammet antogs, efter en remissrunda till alla landets klubbar, enhälligt av förbunds-mötet 2010. Senast nästa förbundsmöte skall målstegen tillämpas i alla kommittéer och vi får tydligare mål, strategier och hand-

lingsplaner i enlighet med idéprogrammet. Just nu håller vi på att bryta ner arbetet i delmoment. I förra Bergsport skrev jag att kommu-nikation står högst upp på dagordningen för förbundet just nu. Det gäller fortfaran-de och vi har de senaste veckorna fått öva på våra färdigheter i kommunikation med media och politiker. Som organ ansvarigt för klättringens kontakt med myndigheter är det värdefull kunskap, men vi vill fram-för allt bli bättre på kommunikation med klubbar och klättrare. Vi har med viss framgång ökat vår när-varo i sociala medier och har idag över 500 klättrare som följer oss dagligen. Det är en bra början, men vi har fortfarande lång väg att vandra. Samtidigt som vi naturligtvis vill fortsätta att utveckla vår dialog med klättrare, är en tätare kontakt med våra klubbar ett måste. Vilken som är den bästa lösningen vet vi inte riktigt än, men jag hoppas att du snart får höra att vi har varit i kontakt med just din klubb. Nästa viktiga fråga för förbundet är re-krytering. Förbundet har redan idag många duktiga eldsjälar i våra kommittéer, men

vi behöver fler. Styrelsens projekt behöver också kapabla medarbetare. Vår allra vikti-gaste tillgång som förbund, och det som gör störst skillnad för vår framgång, är duktiga människor. Jag vill att du som vet att du är riktigt vass på någonting som också skulle vara ro-ligt att göra för klättringen i Sverige hör av dig till mig. Jag vill få tag på Sveriges bästa klättrare – inte på plast, klippa eller is – utan på kommunikation, marknadsföring, juridik, grafisk design, webbutveckling osv. Jag kan erbjuda höga krav, sena kvällar, dåligt betalt, negativ kritik på bloggar och den tillfredställelse som endast fås genom att åstadkomma underverk tillsammans med andra riktigt vassa individer. Mitt te-lefonnummer finns längst bak i tidningen. Ring.

Pontus Axelsson

För att läsa mer om styrelsens arbete, gå in på http://bit.ly/bergsport

11Bergsport #147 · septemBer 2010

Lever du för att kLättra just nu eLLer finns det även andra intressen?Jeg tar noen fag (distanskurser) over internett. Dessuten tilbringer jeg mye tid med kjæresten min Sasha DiGiulian. Hun har fremdeles ett år igjen med skole. Men etter det kommer vi til å reise rundt (hovedsaklig i Europa) sammen.

skuLLe du kaLLa kLättring en fritidssyssLa eLLer LivsstiL på det sätt som du utöver sporten?Det er helt klart en livsstil! Hele livet mitt dreier seg rundt klatring. Jeg har lært mye utover bare det klatremessige. Jeg aner ikke hvordan livet mitt ville sett ut i dag hvis det ikke hadde vært for klatring, men en ting er sikkert – Det hadde ikke vært like spennende. Jeg er utrolig takknemmelig for at jeg fant klatringen. Livet mitt er som et eventyr, som jeg ennå ikke vet hvordan vil ende.

Har du stött på motgångar som gjort det jobbigt att fortsätta?Jeg går igjennom perioder hvor jeg ikke er like motivert. Men det tror jeg er helt normalt. Hvis jeg ikke er motivert klatrer jeg ikke. Jeg føler at jeg blir bedre hvert år, men kurven går ikke rett opp. Noen ganger, særlig i konkurranser kan jeg føle motgang. Noe som jeg tror skylles at konkur-ranser er veldig psykisk. Dessuten øker nivået hvert år. Jeg må innrømme at jeg noen ganger har vært inne på tanken å gi opp konkurranse-klatring. Det er et norsk ordtak som sier; Det viktigste er ikke å vinne, men å delta. Med denne holdningen tror jeg ikke man når langt. Konkurranser er gøy når det går bra, og slik tror jeg det er for de fleste. Jeg konkurrerer for å gjøre det bra, ikke for å hente erfaring.

inne eLLer ute?Ute, helt klart! Før trodde jeg at den eneste måten å komme i form på var

Norrmannen Magnus Midtbø (snart 22) är kan-ske nordens formstarkaste klättrare just nu. För-utom att han nyligen sände av Ali Hulk Extension, 9a+, i Rodellar så har han även klättrat några im-ponerande onsights i graderna 8b+ och 8b. (Han satte dessutom 9b-varianten av Ali Hulk efter in-tervjun, reds anm). Nyckeln till framgång verkar vara systematisk och varierad träning där den ena muskelgruppen vilar medan den andra tränas (väl-digt lite vilodagar alltså). Magnus har många täv-lingsframgångar i sitt CV men de senaste åren har han fokuserat lite mindre på tävlingsklättring och koncentrerat sig på att bara klättra så mycket som möjligt ute på olika typer av sten runt om i värl-den. Favoritlandet är Spanien med dess oändliga antal klippor och potential. Magnus har likt många andra världsklättrare ett förhållande med en annan klättrare eftersom det underlättar besluten om vad man ska hitta på fritiden:). Magnus flickvän är den talangfulla Sasha Digiulian (18) ifrån USA som ny-ligen onsightade 8a+ i Spanien. Eftersom Sasha hål-ler på att slutföra skolan hemma i staterna så blir det förutom resorna i Europa en del turer över Atlanten för Magnus. I USA har Red River Gorge, med dess långa pumpande leder, snabbt blivit ett favoritstäl-le. Med anledning av Magnus rakt stigande form-kurva och ringa ålder hörde jag av mig till honom för en kort intervju:

världStoPPenUng norrman i

midtbø på los borrachos del mascun, 8c+, rodellar - spanien. Foto: sasha digiulian

magnus midtbø

12 Bergsport #147 · septemBer 2010

Några meriter

Bästa resultat utomhus led: la Novena enmienda, 9a+ (santa linya, spanien)

Bäst resultat tävliNg led: Juniorvärldsmästare 2005, 5e plats World cup Kranj 2007, Nordisk mästare fem ggr

Bästa resultat ute BouldriNg: gjeddehenget 8b/+

Bästa resultat tävliNg Boulder: 11e plats World cup vail, Usa 2010

plastikk-klatring. Men etter å ha vært i Rodellar noen uker har mitt syn på trening endret seg. Jeg har nok aldri vært i bedre form enn jeg er akkurat nå. Hvordan konkurranse formen min er vet jeg ikke, men så vet jo alle at det er ute-klatring som teller ;-)

bästa minnet?Grønn var min barndomssalat, 7b+, i Loddefjord (min første 7b+). Har aldri hatt en bedre følelse, noe som viser hvordan klatring er like gøy på alle nivåer.

de senaste åren verkar det som om du aLLtid är i bra form ocH ständigt bLir bättre! finns det en anLedningen tiLL att du säLLan skadar dig ocH Lyckas HåLLa dig i form?De 8 siste årene har jeg aldri hatt mer enn 7 dagers hvile. Jeg tror en feil mange gjør, er å begynne hardt på etter en lang periode uten klatring. En av de viktigste grunnene til at jeg aldri har vært skadet tror jeg er at jeg gradvis har trappet opp treningen min. Kroppen min har over 11 år med klatring gradvis tilpasset seg den etter hvert (framöver) hardere treningen. En annen viktig grunn til at jeg har holdt meg skadefri tror jeg er at jeg har trent veldig variert. Mye vekter og annen trening, for å holde kroppen min allsidig sterk.

var åker du HeLst ocH kLättrar när du viLL åt den ”goa” känsLan? Lange lette flere taulengder (replängder) gir meg en mestrings følelse. Haha, eller så drar jeg til Spania og går ”softe” ruter!

buLtar du en deL sjäLv eLLer kLättrar du endast andras Leder?Jeg bolter litt selv, men ikke nok. Forhåpentligvis får jeg boltet mer i frem-tiden. Jeg har dårlig samvittighet for ikke å ha boltet mer. Dessuten finnes det ikke en bedre følelse enn å gå en rute som man har boltet selv. Særlig hvis det er en hard en vil jeg tro!?

Har du något/några kortsiktiga/Långsiktiga projekt? drömLed? En drøm jeg har hatt lenge, er å bolte noen harde ruter i Flatanger hulen og hulene rundt der. Potensialet for mange harde ruter! Jeg holder dessuten på med innspillingen til en Norsk klatrefilm (mer info på madeproductions.no).

roadtrippar du för det mesta eLLer är det mer korta visiter tiLL oLika kLättermekkan? tips på HusbiLsmärke?Jeg foretrekker road trips. Det jeg missliker mest i denne verden er fly-plasser – på grunn av alle køene og alle formalitetene. Road trips gir meg en frihetsfølelse! Før brukte jeg å dra på flere korte visitter, men jeg har etter hvert innsett at det ofte tar en stund å tilpasse seg klatrestilen de forskjellige stedene. Derfor prøver jeg nå å dedikere mer tid til hvert klat-refelt. Det er umulig å gå noe virkelig hardt på bare et par uker. Jeg hadde tidligere en Ford Connect som jeg var veldig fornøyd med!

Hemma i norge är det ju rätt popuLärt med storvägg, är det något som Ligger även dig varmt om Hjärtat?Det gjør det! Jeg håper etter hvert å gjøre mer storvegger. Jeg har alltid tenkt at jeg kan gjøre storvegger når jeg blir eldre og formen begynner å dale.

ocH så kLassikern, några tips tiLL medeLmåttan?Selvfølgelig! Gradvis trappe opp treningen (ikke begynne for hardt). Da tror jeg også det er lettere å holde motivasjonen, som omhandler tips nummer to. Jeg tror motivasjon er det viktigste for å bli god. Og moti-vasjon må selvfølgelig komme innenfra - Jeg ser stadig flere tilfeller hvor foreldre spiller for store roller i deres barns ”karrierer”. På samme måte som fotball fedre som står på sidelinjen og skriker. La barna utforske kla-tringen på egenhånd!

Carl Johan Svensson

Fakta

NamN magnus midtbø

ålder 21

Bor i Norge/Usa/spanien

spoNsorer mammut, Frictionwalls och aaK

träNare Nej

Familj/relatioN mamma, pappa, 2 helsyskon/2 halvsyskon, flickvän sasha digiulian

magnus midtbø

13Bergsport #147 · septemBer 2010

access

I förra numret av Bergsport sökte vi fler engagerade medlem-mar till accesskommitén. en person svarade.sommarklättringen är snart till ända och facit lyder:• NärboendetillklippanViks-KilepåTjörnharskickatettmejl

till klätterklubben och undrat varför deras soptunnor är fyllda till bredden med sopor från klättrare.

• Länsstyrelsenhar fåttuppögonen för”vildbultningen”påKullaberg och kräver att klättrarna anger vart bultarna sitter och skickar in dispensansökningar för alla fasta installatio-ner.

• EnutländskturistkörhelavägenframtillHallindenklippanoch försvarar sitt tilltag med motiveringen ”det var så dåligt skyltat, att om dom får accessproblem så får dom skylla sig själva”.

• Accesskommittén får in uppgifter som tyder på groende accessproblem i sörmland, Norrköping, småland och stock-holm.

listan kan göras lång. själv klättrade jag i en kohage i Bohus-län och upptäckte att någon dum jävel underlåtit sig att ta med skräpet efter sin lunch med sig hem. om bonden blivit tvungen att nödslakta sina kreatur för att dom fått i sig ölbur-kar och sopor, hade han då fortfarande varit lika vänligt inställd till klättrare? I UIaa mountain ethics står det att det är en rättighet att få röra sig i bergen. vi har dessutom allemansrätt i sverige. Jag anser att vi också har skyldigheter. Jag tror dessvärre att många glömmer att vi även har skyldigheter, skyldigheter gen-

temot närboende, bönder, sommarstugeägare, andra frilufsa-re, natur och framförallt varandra. Jag kollar runt på forum på nätet och ser att engagemang finns det gott om. så i det här numret av Bergsport söker vi inte bara fler engagerade själar till accesskommittén. vi efter-lyser dessutom 6000 medlemmar som förstår att deras age-rande ute på klippan får konsekvenser. och istället för att peka på någon annan så ber jag er nu: ta upp fimpar, ölburkar och sopor runt klipporna. ta mod till er och säg till om någon parkerar fel eller skriker könsord ut över sommarstugelandskapet när han blir utspottad av klippan.plågsamt börjar det gå upp för mig vilken ändlig resurs klip-porna är, och hur lätt vi blir överkörda av myndigheter och markägare. det enda som krävs är lite sunt förnuft. och att vi hädanefter inte bara städar upp efter oss själva utan även efter andra.

Christofer UrbyOrdförande Accesskommittén

accesschef önskar sig 6000 aktivister

en halv generation tillbaka hade dag Kolsrud lämnat en liten kil som fast punkt på en ny led. ett år senare tog han Jappe pålsgård med på en resa till leden. Kilen verkade mindre förtro-endegivande än önskat, även om den fortfarande såg hel ut.de utsatte kilen för kroppsbelastning, och wiren brast, vilket den inte gjort i nytt skick.stein tronstad skrev ett år tillbaka så här om fenomenet:”stålvajrar är olämpliga jämfört med kätting då de består av en samling oberoende metalltrådar som ger vajern större korro-siv yta vid samma tvärtsnitt på materialet. I den fuktiga miljön innanför plasten har detta givit snabbare rostgenomträngning. ett annat problem med vajern är att aggressiva provryck kan tänkas ge brott i enskilda trådar. testningen kan i så fall leda till att strukturen försvagas, utan att det nödvändigtvis upp-täcks. (Fritt översatt ur hans rapport ”dødsulykke på Kvaløya ved tromsø 17. juni 2009”)problemet har även en annan sida, ett fenomen som kallas kapillär kondensation. Kondensation är vad som sker i form av dimma över en sjö en tidig septembermorgon. dimman består av små droppar som bildas när varm fuktig luft avkyls så att den relativa fuktigheten lokalt kommer upp i 100%. Kapillär kondensation uppstår i de minsta skrynklorna i bergets yta och innebär då att det bildas små droppar inne i de mikroskopiska skrynklorna. dropparna bildas även när luftfuktigheten under-stiger 100% och vi upplever det som dåligt ”stick”. man kan observera det genom att väga en sten på en mycket noggrann våg. det visar sig då att dess vikt varierar något även vid torrt

väder, dvs med luftfuktighet ett stycke under 100 %. de av läsarna som hänger kläder på tork utomhus vet att de kan kännas tyngre och lite kladdiga även utan regn eller dimma när den relativa fuktigheten är hög men ändå under 100%. med kapillär kondens bidrar en massa mikroskopiska droppar till vikten. När det gäller wirar i wirekilar så uppstår kondensen i kontakten mellan wirarna. Wiren kommer därför ofta att vara delvis fuktiga även i ”torrt” väder. detta kan ske även utan plasthölje men förstärks antagligen av detta.alla wirens tunna ”trådar” utsätts därför för rost, även när de befinner sig mitt inne i wiren. I en utomhusmiljö torkar de säl-lan upp tillräckligt fort för att undkomma nedbrytningen. dess-utom kommer ju dess till synas släta yta att mikroskopiskt sett vara skrynklig efter lite påbörjad korrosion.detta gäller självfallet också för kamsäkringar med wire i stam-systemet. däremot mindre för en gammal styvskaftad Wild country friend. pit schubert lär ca tio år tillbaka ha påtalat pro-blemet i samband med via ferratawires.slutsats:runt om i bergen sitter kvarlämnade kilar. på leder där man inte lyckades få ut den, på platser där det firats av osv. dessa kilar bör man aldrig lita på! Kilar som hittas kvarlämnad i berget ska alltid backas upp i firningssituationer. om man är omedve-ten om dess ”historia” och de har suttit så länge, att de har förlorat sitt lyster, då får de gärna plockas bort och slängas i metallåtervinningen vid hemkomst – lita inte på dem!

Rafael Jensen med solid hjälp från Jappe Pålsgård

kaPIllär kondenSatIon – glömda kIlarS benSkördHet

Wh e n y o u l e a v e , L e a v e n o t h i n g b u t t h a n k s a n d a g o o d n a m e .

Baden powell

14 Bergsport #147 · septemBer 2010

15Bergsport #147 · septemBer 2010

Ungefär så här lät det när Jenny försökte övertyga Rickard och sig själv om att de skulle gå upp på Time Wave Zero, 23 rep-längder och 700 meter. Mot slutet av resan började det verkligen bli knappt om tid. Dels ville vi göra de långa klassikerna Snott Girlz och Space Boyz. Dels började vi bli trötta och slitna efter nästan tre veckor i bergsområdet. -Ok, vi ställer klockan på 04 imorgon så får vi se hur vädret är... När vi anlände till El Potrero Chico i början av januari var vädret inte riktigt vad vi önskat oss. Det var nollgradigt, fuktigt och bergen skymdes av dimman. Bara några timmar tidigare hade vi lämnat ett 20-gra-digt Mexico City och Jenny stod och hutt-rade i sin skaljacka och tygskor från Cheap Monday. Cecilia och Jenny hade dessutom nyss varit på Stilla Havskusten och surfat i 30-gradig värme, och trodde nästan inte att det var möjligt att frysa så mycket. Vi fick höra att vintern här i norra Mexico var ovanligt kall. Tyvärr hade den information vi förlitat oss på för packning av kläder lo-vat medeltemperatur runt 10 grader.

Mariachi-musikSå påpälsade det gick att bli började vi att känna av dalen. Bara att gå genom parken var fantastiskt i sig: på båda sidor om en torr flodbädd reser sig två kalkstenskolosser upp till 1600 meter över havet. Bergen skik-

tas i snudd på lodräta plattor; emellan sjok av dessa plattor finns ett antal canyons som strålar upp mot bergens toppar. Stora grup-per av rovfåglar svävade högt uppe runt bergens lameller och verkade trivas finfint i de isiga vindarna. På vardagarna ekade

då och då sprängningar genom dalen. De kom från dagbrottet på andra sidan berget som försåg den närliggande staden Hidal-gos cementfabrik med kalksten. På kvällar och helger anlände barnfamiljer på utflykt, par på romantisk exkursion och glada ung-

kalkStenmarIacHI - ska vi göra den då? vi kan ju prova en bit och se hur det går. I värsta fall går det alltid att fira ner. vi räknar med fyrtio minuter per dubbelrepa...

- yeah right.

- okej, jag vet att jag klättrar långsammare ju svårare det blir. men det finns ju en massa lätta repor på mitten som vi säkert bara kommer att springa upp för...Text & Foto: Rickard Bäckman och Jenny Körlin

el potrero chico

snabbfika.

la pasada. Jenny letar efter juggen, men hittar para slopers.

16 Bergsport #147 · septemBer 2010

el potrero chico

domsgäng i rostiga bilar. Allt som oftast klättrade vi till mariachi-musik och vi var ett uppskattat spektakel att titta på under brättet av cowboy-hattar. Nog för att vi aldrig ägnat oss åt den typen av äventyr, men vi förstod ändå att klättringen i potreron har en alpin känsla. Det handlar om att ta sig upp på en topp, en gendarme. De flesta lederna är sva eller ver-tikala och det är ofta blockigt och flakigt. Det är visserligen bultat, men det är långt till förstabultarna och det finns många run-outs. Enkelreporna kändes för det mesta inte heller som ”riktig” sportklättring. Det finns även naturligt säkrade turer, men de klättras inte särskilt ofta. Kanske för att stentypen är lös och det inte var ovanligt att höra någon ropa “sten!”.

Mexikanskt kökVi började med att klättra enkelrepor och kortare multipitch under första tiden. Det gällde att jobba upp otränade vadmuskler, snabbheten i reparbetet och Jenny måste också tvingas att klättra snabbare. Första långa turen, som Jenny gorde med en ame-rikan, slutade med två timmars firande i mörkret. Efter en sådan lång och fin tur var det skönt att komma ned till campingen igen och beställa kycklingenchiladas med gua-camole. Och kanske en Margarita. Maten var både billig och god och ibland kändes portionerna till och med för stora. Största argumentet för att laga egen mat var att få variera sig när det kändes som att det spru-tade friterad mat ur öronen. Boendet är beläget på några hundra me-ters gångväg ifrån potreron och det finns ett

antal konkurrerande campingar. De erbju-der ungefär samma sorts boende antingen i form av små rum eller tältplats, det finns även några mindre hus som man kan hyra. Rummet som vi hyrde var relativt litet och bestod av en toalettdel och en sovrumsdel. Värt att nämna är att uppvärmning inte ex-isterar. När första veckan närmade sig sitt slut så blev vädret bättre och varma vindar bör-jade blåsa. Vi tröttnade på att klättra slab och försökte oss istället på den lite tuffare sportklättringen. Även om den största de-len av klättringen i El Potrero bestod av svart och vass kalksten i blygsam lutning så finns det några grottor och väggar som är överhängande. På Outrage Wall som är den bästa väggen för sportklättring värmer dock solen på redan tidigt på förmiddagen. Det finns inte heller ett stort utbud av lätta överhängande leder, för att klättra annat än slab är det minst 7a som gäller.

Dags för långturEn ”vilodag” tyckte Jenny att det var en bra idé att försöka hitta stigen som ska gå upp på baksidan till El Toro – den högsta top-pen i området. Vi snackade med en av de le-gendariska old school-amerikanerna Dane Bass som hänger i området och han hjälpte oss med tipset: “find the obvious trail...”. Någon sådan hittade vi förstås inte, men vi gav oss ändå in på något som med mycket fantasi skulle kunna vara en stig. Några timmar senare, efter att ha stångats med kaktusar, balanserat i stenrösen och hela tiden utropat ”Det där ser ut som en stig-liknande stig!” fick vi dock erkänna oss be-segrade. Inte den perfekta vilodagen inför

en 12-reporsled kanske. Efter halva resan började vi till slut fo-kusera oss på områdets specialitet. Att få klättra bultade leder på flera hundra me-ter. Vi klättrade Estrellita, Snott Girlz och Space Boyz och var efter det ganska trötta. Vi var ju inte vana vid att klättra så många meter! Dessutom var vi inte övertygande snabba heller. Trots att vi hade tickat av de långa turer vi ville göra var det ändå något som pockade på uppmärksamheten. Att vara i samma område som Nordamerikas näst högsta sporttur och inte prova den, var det inte något vi skulle ångra? Debat-ten gick fram och tillbaka: Orkade vi? Var vi tillräckligt snabba? Skulle det vara för blött? Till slut bestämde vi oss för att ställa klockan. Klockan ringer vid 4-tiden, både Rick-ard och Jenny är ganska trötta. Rickard som sover nära fönstret kikar ut... -Det regnar, va? -Ja, det gör det faktiskt. -Jaha, då blir det väl inget då. Två morgonar regnar det och vi går med mostridiga känslor och lägger oss igen. Lite skönt att slippa ge sig upp på denna lite skräckinjagande mastodontled, men samtidigt så kittlade det i äventyrsnerven... En av dessa dagar blev det faktiskt fint och torrt trots morgonregnet. Då kändes det lite bittert att vara morgontrött. Men å andra sidan var vi så slitna så det hade kanske inte varit särskilt roligt ändå... Surt sa räven.Bultningen och den lösa stentypen till trots skulle det vara roligt att en dag återvänta till El Potrero Chico. Då gäller det att inte spara det bästa till sist...

Lite skönt att slippa ge sig upp på denna lite skräckinjagande

mastodontled, men samtidigt så kittlade det i äventyrsnerven...

17Bergsport #147 · septemBer 2010

el potrero chico

mäktiga vyer möter besökaren.

Jodå, det rasar sten från space Boyz.

18 Bergsport #147 · septemBer 2010

Nog för att vi aldrig ägnat oss åt den typen av äventyr, men vi förstod ändå att klättringen i potreron har en alpin känsla.

19Bergsport #147 · septemBer 2010

mexIco

el potrero cHIco

el potrero chico

Fakta el potrero ChiCo

el potrero chico är en nationalpark som ligger på ca 30 minuters promenadväg från en liten stad vid namn Hidalgo i Neuvo leon, mexiko.

ta sig hitNärmaste flygplats finns i monterrey ca 1 timmes bilfärd bort.

BoeNdeden flesta klättrarna bor i tält på områdets campingar. campingar-na har även ett antal rum att hyra ut och i trakten finns hus att hyra.

prisercamping 5 Usd/ natt. små rum 1 - 3 pers: 29 Usd. campingarna har oftast både kök för egen matlagning samt restau-rang. middag på en av restaurangerna kostar upp till 100 pesos (ca 50 seK) för en stor potion.

klättriNgeNdet finns över 500 bultade leder och ett litet antal tradleder. -gra-derna spänner mellan 5.7 och 5.14. många av de längre flerreporna har grader mellan 5.10 - 5.11. den längsta leden time Wave Zero är 23 replängder lång med 7a+ som svåraste repa. stentypen är “svart” kalksten och lutningen är främst vertikal eller sva. Några väggar/grottor är överhängande med vit-röd kalksten och droppstensformationer. trots flera års klättring i området faller det mycket sten. Bultarna i området uppgraderas allt eftersom av eldsjälar, men på vissa äldre leder är bultarna tyvärr av tveksam kvalitet. en del leder är relativt tätbultade medan andra kan ha markfallspotential till och med tredje bulten. Första bulten sitter inte helt ovanligt en ganska bra bit upp.

utrustNiNgmånga enkel- och flerrepor kan klättras på ett enda 60 metersrep men vi rekommenderar starkt att ta ett 70m. det framkommer inte alltid tydligt i guideböckerna när 60m-rep inte räcker! dub-belrep behövs inte. ta med minst 20 quickdraws, varav några med 30/60-cm slingor, för att kunna dra ihop replängder. att klättra i hjälm rekommenderas med tanke på den lösa stentypen. glöm inte pannlamporna, lederna är långa!

aNNat Bra att vetaspanska är bra att kunna, men det går att klara sig med engelska. valutan i mexico är mexicanska pesos. på klättercampingarna går det ofta att betala med Usd.

mer iNFormatioNen.wikipedia.org/wiki/potrero_chico www.potrerochicoclimbing.com

Jenny på estrellita.

Klättrare i skuggan på outrage Wall.

20 Bergsport #147 · septemBer 2010

Urladdning i Ceüse

Några dagar tidigare hade Erik Heyman för första gången lyckats få gjort kruxet, men då stoppades vidare klättring av ett åskoväder som låg över dalen. Blixtar slog ner för fullt på toppen av berget. Erik var sugen på att fortsätta men alla skrek neri-från att han skulle avbryta då leden fort-sätter upp 65 meter och slutar ganska nära toppen. Alla i svensklägret hade fram tills det-ta följt Eriks kamp på Black Bean (8b+) med stort intresse och nu började folk fun-dera på ifall detta var chansen. Skulle det sätta sig i huvudet att han faktiskt klarade kruxet men inte kunde köra vidare? Men

Erik själv var ganska säker på att han snart skulle sätta den. Nu visste han ju att han hade den i sig. Redan några dagar senare så var förhållandena bättre efter en hel del ostadigt väder och regn framåt eftermid-dagarna. Allt som oftast brukade Erik vandra runt uppe vid klippan och invänta svalare temperaturer framåt eftermidda-garna, men blev istället snöpligt överras-kad med regn vid flertalet tillfällen. Dagen kom då väderprognosen såg bra ut och Erik hade vilat och kände sig stark. Men då visade det sig att av elva svenskar nere på campingen så skulle alla utom Erik ha vilodag. Han till och med lockade med

pizza och ett sexpack öl till den som följde med honom upp för att säkra. Men ingen var sugen på den timmeslånga hiken upp, trots att vi alla ville att han skulle få gjort leden. Som av ett under får han den mor-gonen ett mail av en annan svensk, som är bosatt där nere, undrar ifall Erik vill klättra den eftermiddagen. Så glad i hågen vandrar de vid lunch upp mot klippan. Några timmar senare kommer det förlö-sande sms:et om att han fått gjort leden.

Text och bild: Martin Arvidsson

Några dagar tidigare hade Erik Heyman för första gången lyckats få gjort kruxet, men då stoppades vidare klättring av ett åskoväder som låg över dalen. Blixtar slog ner för fullt på toppen av berget. Erik var sugen på att fortsätta men alla skrek neri-från att han skulle avbryta då leden fort-sätter upp 65 meter och slutar ganska nära toppen. Alla i svensklägret hade fram tills det-ta följt Eriks kamp på Black Bean (8b+) med stort intresse och nu började folk fun-dera på ifall detta var chansen. Skulle det sätta sig i huvudet att han faktiskt klarade kruxet men inte kunde köra vidare? Men

Erik själv var ganska säker på att han snart skulle sätta den. Nu visste han ju att han hade den i sig. Redan några dagar senare så var förhållandena bättre efter en hel del ostadigt väder och regn framåt eftermid-dagarna. Allt som oftast brukade Erik vandra runt uppe vid klippan och invänta svalare temperaturer framåt eftermidda-garna, men blev istället snöpligt överras-kad med regn vid flertalet tillfällen. Dagen kom då väderprognosen såg bra ut och Erik hade vilat och kände sig stark. Men då visade det sig att av elva svenskar nere på campingen så skulle alla utom Erik ha vilodag. Han till och med lockade med

pizza och ett sexpack öl till den som följde med honom upp för att säkra. Men ingen var sugen på den timmeslånga hiken upp, trots att vi alla ville att han skulle få gjort leden. Som av ett under får han den mor-gonen ett mail av en annan svensk, som är bosatt där nere, undrar ifall Erik vill klättra den eftermiddagen. Så glad i hågen vandrar de vid lunch upp mot klippan. Några timmar senare kommer det förlö-sande sms:et om att han fått gjort leden.

Text och bild: Martin Arvidsson

ceüse

21Bergsport #147 · septemBer 2010

ceüse

22 Bergsport #147 · septemBer 2010

stockholm climbing festival blev en stor succé. med 65 tävlande och kanske ett par tusen besökare blev det den stämning och tävling vi hade som vision. stockholms klätterklubb ville skapa ett evenemang kring sm som förenar all klättring.Text: Robert Rosenzweig, ordförande SKK Bild: Jonas Paulsson

en av herrarna (är det christoffer evelönn?) på finalleden. gott om publik i den fantastiska lokalen.

Vi bjöd därför in till seminarier, utbildning och föreläsningar. Man kunde klättra med Said och Robin Dahlberg samt se Dani Andrada och Said klättra Sveriges hårdaste inomhusled. Rafael Jensen berät-tade om K2 och fanns till hands för frågor kring höghöjdsalpinism, Erik Massih visade bilder från Grönland och fick igång pirret i ma-gen från alla storväggsturer. Jonas Paulssons Crackoholic och Elixir filmfestival visades på storbildsskärm. För de som aldrig provat på att hänga i ett par isyxor hade vi byggt en drytooling-boulderbana där man kunde prova på att klättra med isyxor - ett par hundra per-soner provade. Nationellt träningsläger ordnades i fem dagar med Robin och Daniella. Klätterförbundet fanns på plats och stödde ar-rangemanget som följde internationella tävlingsregler. Förbundets fina monter blev välbesökt. Fredagsshowen med M Jackson alias Anton SF som förband åt Dani och Said värmde upp publiken till höga höjder. Avslut-ningsfesten blev ett riktigt party med Saids band och en smaskig buffé/bar. Stämningen inne i hallen med belysningen, afromusi-ken, snobbigt klädda klättrare, allting föll på plats och alla dansade sig matta. Adam Herring projektledde arrangemanget och tävlingarna, gjorde allt och mycket mer på ett proffsigt sätt. Tillsammans med

stödet från Klättercentrets Richard, blev tävlingarna riktigt bra, på en helt annan nivå än vad vi är vana vid i klättersverige. Våra spon-sorer, Sterling ropes och Black Diamond, fanns där på plats och hjälpte oss. I Stockholmsklubben känner vi att idén funkar, inomhus-SM kan vara ramen i ett arrangemang för alla klättrare att samlas och att lära sig olika saker. Vi vill bredda horisonten för klättrare och se klättringen som ett ständigt lärande. Även vi som ordnade arrangemanget lärde oss, t ex missade vi en poängsummering som gjorde att Erik Massih inte kom till final, och olika mindre missöden som fixades av snälla människor som vill klättringen väl. Taggade till tusen har vi bokat Klättercentret nästa år och planerar ett ännu proffsigare Stockholm climbing fes-tival 2011 arrangemang. Vår plan är att göra Stockholm climbing festival till ett årligt internationellt arrangemang för klättringen. När vi går ut med programmet i januari nästa år, passa på att pla-nera in ett besök i kalendern. Tills nästa gång är ni varmt välkomna att besöka Stockholm climbing festival webbsidan för nyheter och se på det som har varit i bild- och filmväg: www.sm-2010.klatterklubben.com.

lyckad feStIval I StockHolm

festival

23

Bergsport #147 · septemBer 2010

Vi tar

emot skor

från hela

landet!

Nordhemsg. 35, 413 06 GÖTEBORG. Tel. 031-12 73 84. www.jnjskomakeri.se

Vi kan sula om dina

klätterskor!ByTE ENdasT sula 350:-

ByTE sula + Tå 400:-fRakT TillkOmmER

Manne Forsdik, en av initiativtagarna till festivalen, som dessutom ställde upp i herrar +35 klassen utan att ha ledklättrat förut!

Ledläsning. Daniela Serlachous i gul tröja vann yngre juniorklassen.

malin Holmberg

Hört under festivalen

Svenska mästare2010Yngre Knattar FlicKor (00-) maja Hallgren, Kvibergs Klätterklubb

Yngre Knattar PojKar (00-) anton yakubenko , tunabergs Högfjäll & Klätterklubb

Knattar FlicKor (97-99) Ida Keckman, solna KK

Knattar PojKar (97-99) philip s.Forsdik, stockholms Klätterklubb

Yngre juniorer FlicKor (93-95) daniela serlachius, solna Klätterklubb

Yngre juniorer PojKar (93-95) rasmus schwerin, solna Klätterklubb

Äldre juniorer PojKar (91-93) viktor Wiksell , stockholms Klätterklubb

damer Seniorer ( -94) malin Holmberg göteborgs Klätterklubb

Herrar Seniorer ( -94) said Belhaj Kvibergs Klätterklubb

Herrar 35+ Johan larsson solna Klätterklubb

festival

24 Bergsport #147 · septemBer 2010

träna MeD tunga saker

NamN maja Fresk.

ålder 28 år.

Bor stockholm.

klättrar allt från brant bouldering, vertikal kalksten i spanien till sprickor i Bohuslän och såklart fina plastgrepp på stockholms alla inomhusgym.

persoNBästa 7b+ på sport med hårsmån från min första 7c i somras, men det viktigaste målet är att alltid ha kul när jag klättrar!

aNNaN träNiNg är från början uthållighets-sportare i triathlon, övergick till styrketräning & klättring för ca 8 år sedan. satsar på att vara med i sm i crossfit nästa år!

Blogg maja spånar, majafresk.blogspot.com

Hösten närmar sig och den tillgängliga tiden att klättra utomhus krymper drastiskt för många i takt med att dagarna blir mörkare. Istället vänder sig en stor skara till inomhusgymmen där potentialen att bli både starkare och uthålligare är stor. men ibland kan det kännas svårt att veta hur man ska lägga upp sin träning för att effektivisera den. min tanke är att både ni som är vana vid träning och ni som inte har så mycket erfarenhet ska få ut något av denna artikel. För att bli så funktionell som möjligt i vår fysik krävs en allsidig träning. att konstant ge sig på samma typ av lutning eller problem kommer säkert att göra dig riktigt bra på det, men knappast göra dig skicklig på annan typ av klättring. det är sällan man stöter på en led eller ett problem som inte innehar lite av allt: teknik, styrka, smidighet och uthållighet. därför tjänar du bättre på att träna alla moment som du kan tänkas stöta på. men för att öka funktionaliteten generellt vill jag rekommendera några få moment som kan vara värda att lägga till din träning i höst!

teknIk & fotarbetege dig på problem som är tekniskt utmanande! låt fötter-na jobba mer än vad fingrarna gör under ett pass i veckan. Fokusera på din förmåga att vara detaljerad i rörelserna, känn efter var du har kroppen och hitta balans. att göra några sva-problem som inledning på ett boulderpass är till exempel en utmärkt övning!

bouldra brantFår du istället svindel av det branta? Försök att släppa lite på pressen av att ge sig på de allra brantaste problemen eller lederna. ge det ett ärligt försök lite oftare och du kommer att märka stor skillnad i finger- och kroppskon-troll. Har du tillgång till en riktigt brant bouldervägg så kör 10 vändor på alla grepp med högst 2 minuter mellan varje press. det ger väldigt mycket pumpträning och fingerstyr-ka utöver den självklara kroppsspänning som du tvingas till för att hålla dig kvar i den lutningen! Kör denna övning 1-2 gånger i veckan som ett komplement till din övriga klättring.

tIlläggStränIngBeroende på hur avancerad klättrare man är anser jag att man här behöver anpassa sig. För nybörjaren är det vikti-gaste nog att klättra så mycket som möjligt och spendera mindre tid i gymmet. För den som avancerat lite i graderna och klättrat under några års tid kan det vara oerhört effek-tivt med tilläggsträning. Här går såklart åsikterna isär, men jag utgår från den träning som jag själv märker fungerar

prova-på-pass CrossFitKör ”cindy”; så många rundor av följande tre övningar på 20 minuter. rekordet ligger på ca 38 vändor!

5 pullups10 armhävningar (med fullt djup)15 benböj (utan vikt)

och många med mig. - campusbrädan, behöver jag säga mer än att det är en av de mest effektiva redskapen för att öka sin fingerstyr-ka? men ta det försiktigt och tänk på att värma upp! - styrketräna: hitta dina svaga punkter i kroppen och utför några funktionella styrkeövningar efter varje klät-terpass. personligen föredrar jag att utföra crossfit, en träningsform med gymnastiska inslag som pullups, dips och bålstabiliserande rörelser, även en del olympiska lyft som till exempel marklyft. varje pass bör vara mellan 5-30 minuter och hållas i högt tempo. denna sorts träning ökar maxuthålligheten i kroppens alla muskler och ökar även din generella styrka. Undvik maskiner, de är fienden! det du behöver är allsidig styrka och det får du genom att lyfta tunga saker, putta på tunga saker och stabilisera tunga saker. med tunga saker menar jag alltifrån fria vikter till din egen kroppsvikt. vi vill kanske inte bygga för mycket muskelmassa som klättrare då denna väger rätt mycket så fokusera på att göra rörelserna korrekt snarare än att göra dem på ditt max varje gång.

lycka till!

maja fresk

skarpladdat

legenden. Johan luhr jobbar på ett projekt vid träskbergen, tyresö.Bild: shawn Boyw

25

26 Bergsport #147 · septemBer 2010

skarpladdat

matilda söderlund klättrar leden acravita (8a) i spanska rodellar i slutet av juni. en kul detalj är att matilda klättrade leden som upp-värmning vid dagens första försök (den gick ”3rd go” sammanlagt). Under 2 veckor gjorde hon 10 leder mellan 7c+ och 8a+.Foto: carlos cabrera

I år har man kunnat skönja ett fokusflytt, från klipporna runt Henningsvær i lofoten till Kvaløya och framför allt Baugen. dussintals fjällhungriga svenskar bytte denna sommar gandalfcamping-en mot tromsø Klatreklubbs hytta. Bytte sva mot något brantare. Korta anmarscher mot lite längre och fin klättring mot ännu finare.

Meteorologen säger att Tromsøs besökare denna sommar dess-utom prickade in den tredje våtaste sommaren sedan år 1900. Ur led var vädret och detta kan vi antagligen skylla herr Niño för. Den samlade visdomen som nedtecknats berättar bland an-nat om att det tar mer än en timme till hyttan med mat för två veckor i säcken. Och att det är värt det. Replängder graderade 5 är inte alltid gratis. Men efter lite tillvänjning är de relativt billiga. 60 meter ihållande klättring är långt och säkringarna räcker bäst om dom sprids ut. Och att det med största san-nolikhet finns en plats reserverad i paradiset för de klättrare som en gång byggde hyttan. Och som byggde en ny när den första brann ner. På den lilla storväggen Store Blåmann finns svår friklättring och lätt teknisk klättring. Säkert svår teknisk klättring också. Fler och fler vallfärdar hit med välfylld kritpåse men denna sommar kunde inte all krita i värl-den torka upp de tunna sprickorna. Det visade sig att bara två personer, antagligen med hjälp av svartkonst, lyckades friklättra till topps i år. En ny teknisk led sat-tes också upp. Den del av Kvaløya som det klättras på är dock mycket mer än bara Baugen. Här finns tonvis med bouldering i Småbakkan och Ersfjord. Väldigt, väl-digt bra sportklättring i Ersfjord och på Gullknau-sen. Och kilometervis med flotta klyvingsturer.Bergsport hoppas att bilderna på följande sidor kan inspirera!

Magnus Ericsson

stefan och maria på den sista standplatsen innan den fantastiska branta handsprickan på leden thanatos (7+), Baugen. Foto: Jonas Wiklund

flyttfåglarna drog mot

norr

Bergsport #147 · septemBer 2010 27

tromsö

28 Bergsport #147 · septemBer 2010

Holländarhyttan. Foto: pär lindholm

gänget koser sig i Holländarhyttan. Foto: Jonas Wiklund

tromsö

29Bergsport #147 · septemBer 2010

Henrik Nilsson släcker efter sig på styrmanstind. Foto: Johan persson

Henrik följer på Flygande Hollendern. Foto: Boel aniansson

tromsö

Johan persson på In deliri Flagrante, 8, ersfjorden. Foto: Boel aniansson

mikael from Århus. Foto: pär lindholm

augustitemperatur i klätterhyttan, Holländaren. Foto: Johan persson

stone masters... och dessa kallar man sina vänner. Foto: pär lindholm30 Bergsport #147 · septemBer 2010

tromsö

den berömda sprickan Halvmånerisset, Baugen, Hollandaren. grad: 6+. Foto: pär lindholm.

Jorden och havet. Foto: Jonas Wiklund

31Bergsport #147 · septemBer 2010

tromsö

Nordväggen på store Blåmann. Bilden är tagen precis efter midnatt, då väggen badar i sol. leden Ultima thule går i vänsterkant av det vänstra ljusa partiet.Foto: Jonas Wiklund

strandliv i midnattssol. Foto: pär lindholm

32 Bergsport #147 · septemBer 2010

tromsö

Joakim söderström på golden shower 8- /8, gullknausen. Foto: Jonas Wiklund

FaktaKvaløya är en stor ö utanför tromsø i Nordnorge. Här finns dryga tiotalet klätterområden - de mest kända är Holländaren och Blåmann

guideBokKvaløya, selected climbs

mer iNFormatioN FiNNs på www.tromsoklatring.no www.blixt.no/Kvaloyaarchives/index.html

33Bergsport #147 · septemBer 2010

tromsö

Bergsport #147 · septemBer 201034

prylar

SÄKra med PeriSKoPFår du också ont i nacken av att stå och spana uppåt mot din sengång-are till partner? eller fuskar du och tittar ner då och då? Nu finns det en lösning. cU Belay glasses består av två prismor som gör att synfältet riktas nittio grader uppåt. det fungerar utmärkt. det känns underligt när man vrider huvudet sidledes, för då roterar hela bilden, men man vänjer sig. en alternativ användning borde kunna vara att ligga på rygg med näsan i vädret och kolla in polarna som bouldrar. Fast uppochner.pris: 117.50 euro från powernplay.com.

lÄtt SlitvargHelium är Bergans mest använda expeditionsryggsäck och har varit på mt everest och på skidturer över antarktis. Nu kommer den i en ny version. Helium är en lättviktsryggsäck framtagen för dem som fokuserar på lätt turutrustning. ryggsäcken har snölås i toppöppningen, platser för isyxorna längs framsidan samt hållare för flaskor längs sidorna. Helium är producerad i rip-stop cordura där 40l-säcken väger 1,15 kg och 55l-säcken väger 1,2 kg. pris ca: 1500/1700 NoK.

annor lundaPrYlar

Annor lundAprylAr

Bergsport #147 · septemBer 2010

HoPviKbar HjÄlmtycker du hjälmen äter upp för mycket plats i ryggsäcken? edelrid madillo är något så udda som en hopfällbar hjälm. sidopanelerna glider uppåt och bakstycket fälls in, och vips tar hjälmen hälften så mycket volym. vi funderar på om det egentligen är en bra idé att ta något som är byggt för hållfasthet och införa rörliga delar, men hjälmen är UIaa och ce certifierad. Finns på edelrid.de

35

prylar

SiKta Högtstickler betyder "envis jäkel" eller "klurigt problem". ett bra namn på en specialpryl för bouldrare. För om du vill komma åt att borsta högt upp på boulderproblem eller några höga startmoves på en led så kan detta vara en grej för dig. sticklern är en ledad hållare som du fäster på en lämplig pinne eller teleskopskaft. I änden på sticklern fäster du din bästa borste. det fina är att du kan vinkla borsten så att du kan komma åt alla kritfyllda skrymslen. pris: 280 kr inkl frakt, på www.thestickler.se

nY KamSÄKringtotem cams är en helt ny kamsäkring från en ny spansk tillverkare. Unikt för model-len är att den kan belastas på bara två kammar vid teknisk klättring (vid kropps-viktsbelastning). de klarar också kraftigt ”flärande” sprickor. totem cam 125 är grön och motsvarar i vikt och omfång ungefär en grön camalot.pris: 80 euro på totemcams.com

36 Bergsport #147 · septemBer 2010

Hurrungane i västra Jotunheimen är mas-sivets mest alpina del med ett flertal toppar över 2000 m samt åtskilliga glaciärer. Ska-gastölsmassivet som består av tre impone-rande bergsryggar är det högsta och mäkti-gaste. Skagastölsryggen med Norges tredje högsta topp Store Skagastölstind (2403m) är ett av Norges populäraste klättermål och har många leder uppför alla sidor. De kortaste (vägghöjd c:a 120-200m) och lät-tillgängligaste lederna går upp från sydväst och tar någon dryg timme från insteg till toppen i huvudsakligen fast klippa. Anmarchen går ofta från Hotellet vid

Turtagrö uppför Skagadalen, förbi Tinde-klubbens hytta och vidare uppför glaciären (som regel sprickfri) till Hytta på bandet. Nedfirningen från goda ankare går nära le-derna varför det kan vara lätt att avbryta. Vid bra väder kan det vara kö både upp och ner, vilket vi fick erfara när vi i slutet på juli gått den långa och fina traversen från norr till söder med fem toppar över 2000 m. Den turen tog totalt 19 timmar fram och tillbaka från tältet någon kilometer från Tindeklubbens hytta. Under de dryga tre timmar vi väntade på vår tur att fira ner föll skymningen och den långa vägen tillbaka

ner över sydvästväggen och Skagastölsbreen samt längs Skagastölsvatnet var bitvis svår-orienterad. Området bjuder på hur mycket klätt-ning som helst i de flest svårighetsgrader, och har en stor nyturspotential. Värt att be-undra är paret Lundahl/Selins första (och hittills enda?) bestigning av ”Nordryggen direkt” till Storen 1991.

ett av norges mest högalpina områden.

anders och Bertil på ”storen”.storens karaktäristiska topp från kammen.

SkagaStölStIndane

Text:Bertil WilsonFoto: Anders Wilson

37Bergsport #147 · septemBer 2010

Klätterförbundet har under flera år arbetat med certifiering av verk-samheten på klätterväggar. Arbetet började som ett projekt, där verk-samheten utvecklades, och de första väggarna gick igenom proces-sen. Därefter stod arbetet nästan helt stilla under något år, men sen förra hösten har arbetet kommit igång igen. Nu drivs arbetet inom en ny kommitté i förbundet, Anläggningskommittén. Vårt mål är att fler ska se fördelarna med en certifierad verksamhet. Det finns flera syften med certifieringsarbetet. Dels vill vi hjälpa anläggningarna (väggarna) med att skapa en god utbildnings- och säkerhetskultur, att skapa rutiner för kontroll, underhåll, utbildning mm. Men certifieringen skall även ses som en tjänst för klättrarna som kommer dit. Ett kvitto på att det är ett seriöst klättergym. Under hösten och vintern har ett nytt certifieringssystem ut-arbetats. Vi har utgått från det tidigare systemet, men gjort några ändringar. Vår tanke är att alla typer av klätterväggar skall kunna bli certifierade, allt från en liten vägg i ett hörn i en gymnastiksal till ett stort kommersiellt gym. Därför finns certifieringen i tre steg.Första nivån är en lägstanivå, tänkt för mindre väggar, eller som ett steg på vägen mot de andra nivåerna. Andra nivån är troligen nor-malfallet för de flesta väggar som finns i Sverige idag. Till denna nivå bör alla väggar som vill kunna ta sig. Tredje nivån utmärker en vägg som är väl byggd från start, och som har ett fullvärdigt utbud av klättring, träning och utbildning.

Att certifiera er väggAtt certifiera sin vägg är enkelt. Ta ett beslut i klubben (om det är klubben som äger/driver väggen) så att anläggningskommittén har något formellt att gå på. Skriv ihop ett mail om er vägg, och skicka till oss. Förklara er verksamhet och hur väggen ser ut.

nytt certIfIerIngSSyStem för SvenSka klätterväggar

Himalayaklättringens utvecklingBestigningens stil har länge ansetts vara viktigare än att nå toppen. På normalvägarna nåddes höjdpunkten 1979 med dachler och messners syrgasfriabestigning av k2. En av de mest imponerande prestationerna på Everest gjordes 1924, när E. Norton utan fasta rep, hemtjänst, fotspår framför sig eller doping nådde ca 8 575 meter.sedan början av 1990-talet har normalvägarna på de stora bergen tyvärr i stigande grad

handikappanpassats. Jag berättar gärna om min syn på denna utveckling, om självständighet på muztagh Tower 1990 utan hemtjänst (sherpas/ höghöjdsbärare), på k2 1993 utan doping (syrgas) eller anställda på berget, och om förlusten av sveriges kanske främste alpinist daniel Bidner. mt asgaard 1995 var ett nyturs-försök och Nanga Parbat 1996 var ett nydanande decemberförsök.Ovannämnda turer har inspirerats av världsklättrare som Buhl, Brown, messner, Profit, Beghin, Troillet och loretan m.fl., vilka nästan alltid öppnat nya leder. deras prestationer har föranlett mitt engagemang att få föreläsare som scott, karo, Prezelj och fowler till sverige. möten med människor och kamratskap under resorna har utgjort den största behållningen under åren som klättrare.

Om ni vill ha perspektiv på Himalayaklättringens

utveckling, hör av er för att boka ett föredrag!rafael Jensen

[email protected] eller 0733-24 34 34www.k2konsult.com

aNdRa BÖckER...

...OcH EN BOk fÖR fRamTidEN

BRa BÖckER...

GÖTEBORG

2009

Vi kommer därefter att skicka information och så får vi prata lite om vad ni vill göra. Nästa steg blir att vi kommer och tittar på verksamheten och väggen. Det är då vi kan göra den huvudsakliga bedömningen. Inn-an vårt besök skall ni ha kollat igenom de dokument som finns på förbundets hemsida. Ni bör även uppfylla de krav som vi ställer, eller ha en tydlig plan på hur och när ni skall genomföra de förändringar som behövs. När vi pratat igenom de förändringar som eventuellt behöver göras, och satt upp en tidsplan för detta, gör vi den slutgiltiga certi-fieringen. Efter detta får ni ett intyg, där certifieringen förklaras, och där det står angivet vad som gäller för er vägg. För att bibehålla certifieringen krävs en återkontroll varje år. Denna utförs inte av anläggningskommittén, utan av en lokalt ut-sedd person. Denna person utser anläggningskommittén tillsam-mans med den aktuella väggen.

Vad ni får ut av certifieringenCertifierade väggar kommer att få en bättre/mer framträdande plats i listan över klätterväggar på förbundets hemsida.Ni får använda förbundets logotyp för certifierade klätterväggar i er marknadsföring. Ni kan sluta en olycksfallsförsäkring som gäller för ALLA era besökare, för endast 500 kr/år. Ni får vara med i utvecklingen av säkra klätterväggar i sverige.

Kontakta anläggningskommitténPer Forsberg, 0733-76 55 19, [email protected] Ekvall, 0703-50 33 05, [email protected]

38 Bergsport #147 · septemBer 2010

Nej, jag är inte släkt med Rudolf Hess. Nej, jag har inte ringt till DN utan att först ha försökt prata med klätterfolk. Nej, jag är inte glad att Gåseborg nu hotas stängas av. Och – nej, jag är inte personligen kränkt över att leder där heter Hitler och 3:e riket. Men jag vill att namnen ska ändras. Låt mig förklara varför.

Språkbruk och historiebrukJag vill inte spekulera i huruvida de som har satt namnen på lederna är/har varit nazister. Det egentliga problemet är att dessa namn i sitt sammanhang leder till en bagatellise-ring av Förintelsen, oavsett vad man har för politisk inställning. Även om en led är jätte-svår, så är den fortfarande inte lika illa som Kristallnatten var för de inblandade, den har heller inte dödat 6 miljoner människor som nazisterna gjorde. Problemet här är ett språkbruk där man använder ord som betecknar ett folkmord för att beteckna en fritidssysselsättning. Det tvingar oss alla som använder dessa namn till en respektlöshet gentemot Förin-telsens och andra världskrigets offer. Språk-bruk leder så småningom till förändringar i medvetenheten - man kan inte använda sexistiska, rasistiska, antisemitiska eller allmänt respektlösa uttryck och samtidigt vara helt opåverkad av tankesättet som står bakom dem. I det här fallet är det inte or-den själva som sårar, men sammanhanget som man använder dem i. Att använda namnen på ledande na-zister som referens för något läskigt i alla möjliga sammanhang betyder implicit en bagatellisering av deras gärningar, men är även uttryck för en felaktig analys. Det le-der till att nazismen så småningom

sätts lika med dess protagonister och inte med ett politiskt system byggande på ut-bredd antisemitism och stormaktsvansinne – och därmed vänjer man sig vid att Hitler och Himmler var det absolut onda och inte helt vanliga människor med bestämda poli-tiska åsikter, som de delade med stora delar av den tyska befolkningen. Man kan hävda att lednamnen fung-erar som skämt. Speciellt i ett land där man tar hänsyn till allt och alla, från barn till laktosallergiker, kan det kännas väldigt be-friande med skämt. Men när man lämnar Hitler och Himmler och går över till Kris-tallnatten och Krematorium, då skämtar man inte längre om gärningsmännen, men om offren för ett folkmord. Och hur roligt är det egentligen?

Vi och de andraDet finns en viss konsensus i forskningen och i samhället att Förintelsen var ett brott mot mänskligheten som pålägger moderna demokratiska samhällen ett visst ansvar – även de samhällen som inte var direkt och aktivt inblandade i Förintelsen. Just i den perioden då lederna sattes upp insåg man att även "bystander nations" såsom Sverige bär ansvar. Sverige har valt att inte förbjuda nazistiska symboler, grupper och yttringar genom lagstiftning. Men även om man inte har lagar som etablerar ett visst språkbruk och tabubelägger ett annat, så betyder det inte att allting är tillåtet i alla sammanhang – tillåtet i betydelsen lämpligt och passan-de. Det gäller inte bara för Förintelsens of-fer, men för offren för alla folkmord och allt förtryck. Det finns säkert en del helsvenska nationella trauman där många skulle finna

det mera passande att reagera, om någon skulle komma på att döpa leder efter dem – Estonia, Tsuna-min, Anna Lindh-mordet... Men det beror bara på en något för-vrängd uppfattning om vad som är svenskt och vad vi därmed måste bry oss om. Det handlar inte om personlig kränkthet. Även om det är mycket osan-nolikt att en som överlevde Auschwitz klättrar vid Gåse-borg, är vi förpliktade att värna om respekten för offren.

Förstebestigaren har rättInom klättring och fjällsport är personligt ansvar, frihet, att gå över gränser och mod

viktiga värderingar, och rätten att namnge lederna är en del av traditionen kring dessa värderingar. Att sätta denna rätt över van-ligt hyfs är en missuppfattning av det po-sitiva i traditionen - det betyder att man bejakar enstaka människors rätt att sätta sig över moraliska gränser. I Tyskland och Österrike har många leder, stugor och berg fått namn från män som var mer eller mindre öppna nazister, som ställde sina sportsliga succéer i Na-zitysklands och en människoföraktande filosofis tjänst. Alpinistförbunden i dessa länder har jobbat i många år för att ifråga-sätta denna tradition och ersätta den med en annan, som aktivt tar avstånd från dessa förstebestigarnas politiska värderingar – en tradition är inget heligt. Svenska klättrare har inte en direkt nazistisk tradition att förhålla sig till, men även här kan det vara nödvändigt att ifrå-gasätta traditioner. Om förstebestigarna tycker att det är roligt med lednamn som vid Gåseborg, och om folk klättrar där i 10 år eller mer utan att reagera (”för att det är ju förstebestigarnas rätt att namnge”) då har heroiseringen av den enskildes ansvar gått för långt. Personligen tycker jag inte att det ska behövas lagar eller en officiell policy från något håll för att åtgärda detta. Det borde räcka med en kultur där man törs ifrågasätta andras värderingar och kräva respekt.

Innanför och utanförEtt sakförhållande blir inte annorlunda för att det har tagits upp i en stor tidning (och andra stora tidningar runt om i världen). Jag har försökt att komma i kontakt med olika personer inom klättervärlden i flera veckor. Jag har antingen inte fått något svar alls eller hänvisningen att man inte kan göra något åt saken pga förstebestigarnas rätt. Att DN sedan har skrivit om saken är också ett uttryck för att det som händer inom det lilla klättersamhället har någon-ting att göra med resten av samhället. Att reta sig på deras inblandning är ett alldeles för enkelt sätt att slippa själva frågan: Var går gränserna för den enstaka människans ansvar, var måste vi sätta moraliska och politiska gränser? De här lednamnen må vara en liten skitsak. Men de är även en del av någonting större, en språkkultur, en heroisering av fel värderingar, en vägran att ta politiskt ansvar och att acceptera kritik. Och det är ingen skitsak.

Cordelia Hess

Don’t mention the war! om lednamnen vid gåseborg och den påföljande debatten

39Bergsport #147 · septemBer 2010

Johan Luhr, nytursmakare1. I princip ja. När det skadar/kränker andra

människor och inte gagnar klättringen. Det svåra är dock att dra en gränslinje ef-tersom olika lednamn uppfattas olika av olika människor. Sunt förnuft bör gälla.

2.Det är väl upp till förstabestigaren. Han eller hon bör väl tänka efter innan man döper turen/problemet.

Carlos Cabrera, klättrare1. Definitivt! Jag har två släktingar som va-

rit i koncentrationsläger och själv växte upp i Spanien under Francos diktatur. För mig är nazi/fascistiska namn obehag-liga, ens som skämt.

2. Man bör tänka på att det är bara namn, och förhoppningsvis inget mer. Har va-rit med om att FA på anmodan ändrade ett namn men det är skillnad mellan att fråga och tvinga till namnbyten. Yttran-de- och åsiktsfriheten bör respekteras så länge det inte handlar om lagbrott.

Christoffer Urby, accesskommittén1. Uppenbarligen.2. Inte av klätterförbundet. Helst ska andra

klättrare reagera och kontakta förstabe-stigaren. Sen borde ett filter finnas när en förare skrivs och man gör namnet till-gängligt för en större massa.

Maja Fresk, klättrare och bloggare1. Jag tycker att vi borde kunna få tala öppet

om allt, det skapar en trygg grund i sam-hället. Men vi är också tvungna att visa respekt, precis som vi gör i det verkliga mötet med en medmänniska. Vi måste kunna motivera vårt lednamn om det på minsta sätt riskerar att missförstås.

2. Klättring handlar om frihet, ett tillfälle att för en stund vara helt egen. Men denna frihet försvinner inte om vi in-för en namnpolicy. Och vi vill väl ändå framförallt bevara våra klippor öppna för alla? Vi har fått ett ansvar av markägaren att bevara platsen och ett ansvar vi har fått av klättersamhället att bevara acces-sen! Därför borde vi fundera över att pas-sera lednamnen genom förbundet innan de publiceras så att förstebestigaren får tillfälle att döpa om leden eller åtmins-tone motivera sitt val.

Joakim Olofsson, nytursmakare1. Nej jag tycker inte det. De flesta lednamn

är ju namngivna med viss ironi och för “internt” bruk. Förstår man inte detta är det ju mer synd om dessa personer.

2. Nej.

Andreas Harne, Södermanlandsföraren1. Ja. Men toleransnivån bör vara hög och

det är svårt att principiellt säga var grän-sen går. Det här är samma problematik som domstolar i tryckfrihetsmål brottas med. Precis som med tryckfrihetsbrotten så måste man beakta sammanhanget, den rådande eran, förstabestigarens intentio-ner och vad som allmänt kan uppfattas som stötande.

2. Det beror på. I likhet med förtalsbrott sker provokationen först när budskapet sprids till en vidare krets. Problemet upp-står således när lednamnet i någon form publiceras och därmed offentliggörs for-mellt. Guideboksförfattare bär ett stort ansvar och bör alltid överväga om ett lednamn är alltför stötande för att publi-ceras. Leder kan naturligtvis döpas om av förarförfattaren, förstabestigaren, de som brukar klättra på berget, den lokala klub-ben, med flera.

Jens Larsen, grundare 8a.nu1. Lednamn som skapar irritation och på

så sätt kanske försvårar accessarbetet ska självfallet undvikas. Att hänvisa till ytt-randefriheten är barnsligt om detta även-tyrar accessen till en eller flera klippor i Sverige.

2. I slutändan så är det topoförfattarna som offentliggör namnen. 8a har sedan flera år en namnpolicy och flera gånger har jag gått in och ändrat namn i 8a’s databas.

David Fält, klättrare och bloggare1. Nej! Lednamn återspeglar ofta den sam-

tid vi lever i. Om man ser tillbaks pa lednamn fran 70-, 80- och 90-tal så kan man se dem som kommentarer till det samhälle som existerade då och den kul-tur som influerade den tidens klättrare och klättring. Att skapa en ny led är en process. Under denna process uppkom-mer ofta något som blir ledens namn. En stor del av lednamnen i Stockholm har sina rötter i den punkkultur som de ton-givande klättrarna på den tiden var en del av. Lednamn är en del av klätterkulturen - bra eller dåliga så är de alltid berättigade som ett “statement” från förstabestiga-ren.

2. Ingen utomstående har rätt att ändra på namn och jag tycker det vore fel att på något sätt försöka trycka på en förstabe-stigare att ändra ett namn efter 20 år. Det vore som att komma på att Palme-mordet fick en lösning och det visade sig finnas en koppling till vapenaffärer med Indien,

”Hitler and Himmler and all that lot. completely forgotten about it. Just like that!”

de numera berömda lednamnen på gåseborg i Järfälla har upprört. Några har

reagerat mot själva namnen, andra har velat försvara tryckfriheten och många

har helt enkelt oroat sig för accessen. Bergsport bad några tongivande personer

i klättersverige svara på ett par frågor.

1. Finns det olämpliga lednamn?

2. ska det i så fall åtgärdas? Hur?

och plötsligt ska Olof Palmes gata byta namn för att han var en smutsig politi-ker.

Mikael Widerberg, Stockholmsföraren1. Man bör inte använda namn som ÄR

nedsättande. De namn som använts vid Gåseborg skulle kunna uppfattas som obehagliga för vissa personer. Men det räcker absolut inte för att de ska anses som olämpliga. Det är mottagaren som gör en egen tolkning och associerar på ett sådant sätt att obehag uppstår. Alla som klättrar borde veta att namnet på en led bara är just ett namn, ungefär som en filmtitel. De säger inte vad förstabe-stigaren har för åsikt, bara vad första-bestigaren tänkte på vid tidpunkten för namngivningen.

2. Jag tycker det är upp till ansvariga utgi-vare att avgöra vad som skall tryckas eller publiceras.

Anders Henriksson, klättrare1. Ja, det finns olämpliga lednamn. Men vilka som är det beror på vem man frågar. Och bortom det som bara är subjektivt, så finns ju lagstiftning mot vad som faktiskt är olagliga lednamn.2. Om det är olämpliga lednamn i tillräck-ligt mångas ögon så kanske det rimligen leder till nån spontan censur, bojkott eller opinion - samt dåligt anseende för förste-bestigaren. Om det är olagliga lednamn så finns det en formell väg att beivra tilltaget.

åSIkter går ISär

Heinrich Himmler, inte lika kul.

40 Bergsport #147 · septemBer 2010

mental träning

Min klätterkarriär var ungefär en dryg vecka gammal när jag förstod det: Hade just brottats med en led med gröna plast-grepp. Inomhus. På topprep. Rädd, pum-pad, darrig. Men jäkligt taggad. “Det sitter i huvudet!”Vi tittade på varandra, jag om min lika gröna klätterkompis. “Det sitter i huvudet” blev vårt mantra den våren.Nu har det gått ett och ett halvt år. Jag är fortfarande en rookie, men jag har börjat förstå hur rätt vi faktiskt hade. Ibland är jag livrädd, gråter, undrar varför kroppen inte vill satsa. Det finns mer där inne i kroppen, och jag vill hjälpa det att komma ut. Jag har pratat med många klättrare: ny-börjare, duktiga och superduktiga, och alla har vi hjärnan att brottas mot och jobba tillsammans med.

Anna Pernestål

Visst är det imponerande att se mentalt starka klättrare prestera? När klättraren stabilt går på, långt ovanför senaste säk-ringspunkten. Riktigt hård trad med höga engelska E-grader imponerar så mycket mer på mig än välbultade 9a-turer. Ibland handlar klättring om någonting mer än jakt på grader. Om att resa i nuet, att be-finna sig i ett flow där fokuset är så totalt att allt annat stängs ute.Jag fick en gång frågan om vad det häf-tigaste jag klättrat var. Lite skämtsamt försökte jag förklara att det var på en tio-metersvägg utanför Degerfors. Omöjligt att förklara för någon som inte är klättrare själv. Det som gjorde upplevelsen speciell var att jag lade mig själv på gränsen, både psykiskt och fysiskt. Jag gav allt, och det räckte inte, konstaterade jag efter fallet när jag hängde och dinglade strax över huvu-det på min partner. Jag måste ge mer än så. Det är där den mentala träningen kommer in för mig. Hur ska jag motivera mig själv till att träna styrka? Hur ska jag bygga upp det mod som krävs för att våga gå upp igen, våga ge järnet, våga satsa allt?

Moa Wall

förDjupaD klätterupplevelse

MeD mental tränIng

Klättring verkar sätta sig hårt i hjärnan på flera sätt. vi, klättrarna, dröm-mer om hårda projekt och stora berg, vi blir paniskt rädda, vi övervinner oss själva, vi hittar flytet, vi har dåliga dagar och vi har bra dagar. Hela tiden är hjärnan med.

man kan tänka på tre sätt som hjärnan kommer in i klättringen:

✓ mål - vad vill just du med din klättring?

✓ att hantera rädslor

✓ mental närvaro i klättringen - visualisering och att ge allt i stunden

de tre hänger ihop förstås, och vi kommer att gå igenom dem alla i en artikelserie i tre delar här i Bergsport. men låt oss börja med det här med mål. Hämta papper och penna, hämta en kopp te, och så huvudet... så kör vi!

meNtal träNiNgsgruppVill du ha lite extra draghjälp i din mentala träning? Då finns en nystartad nätbaserad mental träningsgrupp. Tanken är att vi ska stötta varandra i vår strävan att uppnå våra visioner och utvecklas som klättrare. Vi träffas var tredje månad, klättrar, falltränar och diskuterar uppföljning på våra mål. De uppnådda målen firas ordentligt och de som ej uppnåtts analyseras och omformuleras. Första träffen var i GirlsGetHighers regi i Värmland i Juli. Första uppföljningsträffen kommer äga rum på Bistaberget och Tunaberg i början av oktober. För mer information kontakta Anna Pernestål på [email protected].

Text: Moa Wall och Anna Pernestål

41Bergsport #147 · septemBer 2010

mental träning

Börja med att fundera på vad du egentligen vill med din klättring. vill du åka på trevliga utflykter där fikat och gemenskapen är lika viktiga som klippan? vill du klättra hårda branta sportleder på kalksten i sydeuropa? vill du bestiga höga berg och nå toppen utpumpad, frusen och överlycklig?Hur mycket tid känner du att du vill lägga ner, och hur stor ansträngning? vill du att klättringen ska vara en avkoppling efter jobbet, eller vill du lägga ner tusentals träningstimmar och utmana dig själv till max?

1 visioNeNtillåt dig själv att drömma, och skapa en vision för dig om kanske 5-10 år - det som klättraren och business-gurun Jim collins kallar ett BHag. Big Hairy audacious goal. ett riktigt djärvt mål. visionen ska vara utmanande, på gränsen till det görbara, men motiverande. det ska nästan vara så att din vänner har svårt att tro dig när du berättar. men visionen ska finnas där och den ger dig gåshud. det kan vara ett drömresemål, en specifik led du vill klara, eller kanske en önskan om att fortfarande älska klättringen.

2 vägeN dittänk nu över var du står idag. Hur lång väg har du till din vision? Hur är din form? och hur är ditt liv? vad har du för möjligheter att träna, klättra och resa?Försök sätta ett mätbart mål på 1-2 år som leder mot din vision. collins kallar det för ett “base camp”. du kommer att behöva passera flera base camps på din väg mot visionen. med dina base camps kan du checka av att du är på rätt väg. ett knep för att göra målen tydligare är att helt enkelt byta ord: kalla må-len för resultat. dina base camps blir resultat som du ska ha uppnått om 1-2 år.dave macleod skriver att det är bättre att sikta högt och kanske inte nå fram, än att ha ett mål man redan från början vet att man kommer att klara lätt.var specifik när du formulerar ditt base camp, namnge hellre några leder du ska klättra än skriv “klättra 6+”.

3 idag!ett år eller två är fortfarande långt bort. därför ska du vara ännu med specifik nu, och skriva upp tre saker som du kan checka av om tre månader, så att du vet att du är på väg mot ditt base camp. tex “boka en jul-resa till spanien”, “klättrat tre gånger i veckan”, “köpt nya skor”, “satt de tre lederna x,y och z”...sådär. Nu är det bara att sätta igång! och för att göra det: skriv till sist ner en sak som du ska göra nu, idag, och som tar dig mot ditt base camp! och gör den!

Berätta För världeN!Nu vet du vart du ska börja, och du vet vart du siktar. se till att berätta för så många som möjligt om dina mål och gärna om din vision, så du sätter press på dig själv att verkligen klara av dem. macleod menar att en av de största bristerna hos många klättrare är rädsla för att misslyckas. var inte rädd!macleod skriver: berätta om dina mål, och när du når dem. men var också noggrann med att berätta att du inte nådde dem. den här gången.

Några tips För att hitta diNa målFör att vara beredd att satsa på sina mål är det viktigt att man hittat mål man brinner för. Här är några konkreta tips som kan leda dig rätt:✓ När du är så helt inne in något att du glömmer tiden, vad är det du gör då

och kan du använda det i andra sammanhang och få samma känsla??✓ ger målet en Känsla av sammanhang, dvs livsenergi, kärlek, passion?✓ vilka förebilder har du? det brukar säga en del om vart du vill!✓ livet handlar om att ge, få och uppleva (ibland själv, ibland tillsammans

med någon) så om du skulle dö om en vecka, vad skulle du göra då?

Hanna Hansen:>>Mitt främsta mål med klättringen handlar om att våga umgås med och han-tera de rädslor som klättringen innebär. Den största rädslan handlar för tillfället om att våga satsa på känslan som säger "klättringen är så viktig att jag, trots att varje detalj innebär stora utmaningar och kräver enormt mod, bara måste fortsätta". Målet är att alltid ta de irrationella räds-lorna i handen och klättra vidare.<<

Simon Talltorp:>>Jag började klättra i mitten på ja-nuari och har satt som mål för mig själv att klättra franska sjuor till ettårsdagen. Just nu klättrar jag runt 6a till 6b och hoppas att jag ska kunna nå mitt ganska ambitiöst satta mål. I det långa loppet så är mitt mål med klättringen att komma ut i naturen och att hela tiden pressa mig själv och mina gränser längre och längre. Egentligen finns det nog inget slutmål, bara en resa som hela tiden blir längre och längre.<<

gr

a b

Ha

g’SSätt uPP

dIna mål!1del

42 Bergsport #147 · septemBer 2010

SmörgåSbord för nöjeSklättrare

aIlefroIde

granitklättring och multi-pitch kan innebära en hel del plåga. eviga anmarscher, regn och epics brukar vara en del av upplevelsen för oss nordbor. men om du har tröttnat på skräck-upplevelser i Norge och börjat drömma om en behaglig semester med vackra långturer nästa säsong - då är franska ailefroide en plats för dig. Fast klippa, kort anmarsch och tätt mellan bultarna. spänn upp hängmattan, knäck en bärs och njut av ett av alpernas snällaste områden.

Text: John LiungmanBild: Alice Henderson och John Liungman

Alice pappa jobbade för amerikanska Geological Survey och var fa-natisk grottkrypare. Redan när Alice var sex år gammal utforskade hon stora grottsystem med farsgubben. Ibland kamperade de i un-derjorden många dagar i streck. Den beniga lilla tjejen var mycket användbar. Om man som grottkrypare - speleolog - upptäcker en passage kan man nämligen få en guldstjärna i grottkryparnas sam-manslutning. Men om man bara lyst genom hålet med en lampa och inte faktiskt krupit igenom, då kan någon annan komma och knipa denna mörka variant av en first ascent. Lilla Alice fick därför

ett rep knutet om foten varefter hon fick åla sig in i gångar som var för smala för fullvuxna. Om hon inte kom igenom så släpade pap-pan ut henne med repet. Det behövs kanske inte sägas att Alice idag inte går i närheten av grottor. Som tonåring drog hon till Polen och hängde med fat-tiga hard-core alpinister av den gamla skolan. Hon lärde sig en del, bland annat det här med alpinstart. Fastän vi nu tältade tio minu-ter från instegen till hundratals lätta, solida, torra, helbultade nöj-esleder så var det uppstigning i morgondimman klockan halv sex.

Många meter klättring i en makalöst vacker miljö, det är det man kommer hit för. Vill du handstacka och lägga kil i opposition så

får du åka till regnet i Norge.

ailefroide

43Bergsport #147 · septemBer 2010

alice Henderson poserar efter en nödig travers, helt avsedd för kameran.

44 Bergsport #147 · septemBer 2010

Helvvägs uppför äventyrsleden superpilou. la fissure, sprickan man inte kan missa.

Medan fransmän, spanjorer och italienare lugnt snarkade vidare i sina husbilar smög vi iväg till dagens lilla äventyr.

Klippväggar överalltAilefroide i franska Ecrinmassivet är ett paradis. En smal väg ring-lar sig uppåt bergen från Briancon, och strax innan den tar slut, precis där två dalar möts, har kommunen anlagt en jättestor, vild campingplats. En vidsträckt alpäng utgör mittpunkt. Runt ängen flödar bäckar med glaciärvatten. Stora lärkträd ger skugga i mid-dagshettan, och ett par uteserveringar längs med huvudvägen ser-verar kalla Heineken med tillbehör. Och runt alltihop, i alla vä-derstreck, tornar bergen upp sig. Det är som Haegefjell, fast åt alla håll, hundratals leder inom en halvtimmas lätt promenad. Stora svaväggar som döljer ännu högre berg bakom. Man kan ligga på gräset bredvid tältet och planera nästa dags klättring och möjligen behöva vrida lite på nacken då och då. Vi hade siktat in oss på "Et on tuera tous les affreux", en 12 repors 6a-tur med insteg en kort bit upp i dalen. Jag stannar då och då och kikar i föraren för att identifiera andra turer - de lig-ger ju uppradade. Men Alice pinnar på, för hon är fostrad i det tätbefolkade Frankrikes klätterkultur, där det gäller att parkera sig vid insteget först för att slippa sega replag ovanför sig. Jag suckar och rusar på efter denna blixtsnabba lilla kvinna. Hon är huvudet kortare än jag men tycks ha tre gånger så långa ben. Klättringen i Ailefroide är lätt, välbultad och flack. Det är i alla fall huvudregeln. Det betyder inte att det saknas undantag. Enstaka leder är mixade, och någon till och med helt naturligt säkrad, men det är ovanligt. Nej, den kompakta graniten och den

turistvänliga inställningen bland kommun och guider har gjort att etiken här är Hiltifierad. På vår vilodag lunchar vi med bergsguiden och guideboksför-fattaren Sebastien Constant. Han sammanfattar den avspända at-tityden till bult. - Det finns inget krig mellan klättrarna här. Jag tycker om trad, men om man inte kan förändra världen får man förändra sig själv. Många meter klättring i en makalöst vacker miljö, det är det man kommer hit för. Vill man handstacka och lägga kil i opposition så får man åka till regnet i Norge.

Bult, bult, bultJag, som har traditionell bildning, svär över hur man kunnat sätta borren i den fantastiska klippan någon decimeter från en perfekt tvåans kamplacering. Jag har min tradögon på. Alice garvar och påminner mig om att sätta på mig bultögonen istället. För det är inte alltid självklart med routefinding bara för att någon satt upp lite rostfritt stål här och där. I dunkelt gryningsljus eller med sol-brillor på så känner jag mig halvblind medan Alice bekymmerslöst pekar ut bult efter bult. Vid lunchtid är vi på toppen, och så är det nästan varje dag. Först, och oftast ensamma, på leden. Men det betyder inte att jag kan fika, fota och fippla i lugn och ro däruppe. Nej, Alice börjar rigga firning inom tre minuter. Inget är över förrän man är nere igen. Även om vädret är perfekt, klockan bara är tolv, och allt är frid och fröjd. Man skulle ju kunna drabbas av en Patagonisk snö-storm eller nåt, om man får tro min klätterpartner.

ailefroide

45Bergsport #147 · septemBer 2010

ailefroide

På tillbakavägen möter vi flera replag som kör manjana-uppläg-get, alla hälsar glatt "buon giorno" eller "olá", efter att de troligen sovit till tio och sedan slappat med en espresso en stund. Varför skynda? Tillbaka på ängen är det full rulle bland barnfamiljerna. Här springer en tvååring efter en boll, där jagar några nioåringar fjäri-lar. Temat till Sound of Music känns nära till hands. Det slår mig att detta måste vara en perfekt destination för familjer. Är man åtminstone två familjer så kan ett par vuxna köra alpinstart, klättra tolv repor, och vara hemma till lunch. Sedan lek och plask tills värmen avtar framåt eftermiddagen, då förmiddagens barnvakter kan gå och sporta en stund.

Barnvänlig sportEnrepors sportklättring av det lite slabbigare slaget finns det gott om, allt inom tio minuters promenad. Närmast ängen ligger områ-det "Sous la fissure" med flack treaklättring, perfekt för barn eller nybörjare som behöver slipa slabtekniken innan långturen. Alldeles intill ligger "La gorge" med brant och lite vass listklättring. På andra sidan floden hittar du "Amigo" som kanske är det finaste stället med långa, knappt vertikala gobitar. Inget av detta är att jämföra med andra sportdestinationer i området, som Ceuse och liknande kalkstensformationer, men som komplement till långtu-rer på dagar med hotfullt väder är det utmärkt. Dessutom är sko-gen fullproppad med boulderblock, så till och med krumryggade dreadlockklättrare kan få sitt lystmäte. Ailefroide är en oerhört smidig plats att basera sig på. Om du kommer med bil så kan du lugnt tappa bort nyckeln nånstans i sov-säcken. Allt finns på plats. Fräscha duschar, två ölhak, hämtpizza,

liten mataffär, sportaffär. Allt du behöver, med andra ord. En reg-nig dag kan man äta en god middag på en av de två restaurangerna. Eller så gör man som fransmännen och skaffar sig ett så stort tält att man inte märker av vädret. Tälten är verkligen enorma. Hur sportkedjan Decathlon lyckas kränga så många kilo tältduk är ett mysterium, men det ser klart behagligt ut.

Låg gravitationEfter några dagars ren nöjesklättring vänder vi blickarna mot de stora bergen. Alice har en plan. Den innefattar en ”lugn promenad i makligt tempo” uppför sidodalen. Detta innebär så klart nån sorts sprintlopp på sisådär 600 höjdmeter med 16 kilo på ryggen. Planen är att ta höjd på eftermiddagen och bivackera för natten, sedan göra en timmas anmarch (jättetidgt på morgonen så klart) för att sedan klättra leden Superpilou. En google-översatt väderrapport lovar kryptiskt ”high sails without gravity”. Låg-gravitations-dagar skall man ta vara på, tänker vi och ger oss av. Superpilou är också en bultad tur på fin granit, men nu på över 3000 meters höjd. På dessa leder, ofta kallade ”äventyrsleder” av fransmännen, gäller att man måste komplettera med en del egna placeringar. Det gör också vägfinnandet mer intressant, och vi får leta oss uppåt i den vindstilla men kalla morgonluften. En klar och frostig natt gjorde att min dunsäck kom väl till pass under stjär-norna, men nu medan vi klättrar lyckas vi hela tiden förflytta oss ut ur solen. Inte förrän vi står på toppen blir vi riktigt varma. Gravitationen börjar tillta igen och vi låter den dra oss nerför re-pen. Några timmars stapplande neråt dalen, och några ”close encoun-ters” med bergsgetter senare är jag tillbaka vid tältet. Alice har redan beställt pizza och duschat. Livet i Ailefroide är gott. ■

sagolikt vacker vandring uppför dalen. coola formationer avslutar en av hundratalet leder.

artikelförfattaren på, för ovanlighetens skull, brant terräng. leden heter voyage en cathiminie (6b) och rekommenderas.

ailefroide

47Bergsport #147 · septemBer 2010

Fakta aileFroide

ailefroide ligger i ecrinmassivet med Briancon som närmsta stad. Närliggande större städer är torino och grenoble.

klättriNgövervägande nöjesklättring - ”escalade plaisir” - på bultad granit. mestadels sva.

raCkdubbelrep 50 m och 14 quickdraws. ett mindre tradrack kan också vara lämpligt för den som vill klättra de mixade turerna. Kanske ett enkelrep för den som vill sporta.

säsoNgvägen upp till ailefroide är stängd vintertid och öppnar på våren när snöförhållandena medger, men i första hand då för turskidåkare eller isklättrare. Klippklättring hela sommarhalvåret. eftersom det finns klättring i alla väderstreck och på olika höjd går det att anpassa sig efter vädret.

BoeNdecamping för 6 euro per person och dag. slå upp tältet i stort sett var du vill i området, mitt i smeten eller långt upp i skogen. Fräscha duschar och toa. Finns även stugor och hotellrum. mat och utrustning går att köpa intill campingen.

Förareescalades autour d´ailefroide, Jean michel cambon. Här hittar du alla långturer inom promenadavstånd från campingen, samt alla sportklätterklippor. ännu så länge endast på franskaoisans nouveau, oisans sauvage, Jean michel cambon. Här hittar du de mer äventyrliga sommar-lederna på högre höjd. många kan kräva bivack eller övernattning i hytta. delen som kallas livre est täcker klättringen närmast campingen.snow and mixed climbs, sébastien constant. Här hit-tar du som namnet antyder, turer på snö och is.ailefroide topo Blocs, anthony lamiche. Bouldering, massor av bouldering.

rekommeNderade lederla fissure (5b), 9 repor - den mycket uppenbara jättesprickan rakt ovanför campingen. går inte att missasnoopy (6b+), 11 repor - den lite mindre tydliga men på nära håll helt uppenbara linjen bredvid la fis-sure. Helbultades tyvärr 1989 trots att den gåtts på naturliga prylar.la voix eteinte (6a), 7 repor - äventyrlig utflykt på

fräcka formationer. ta med tradrack.palavar-les-flots (5c), 12 repor - klassi-

ker uppför en klockren bergskam rakt ovanför campingen.

voyage en cathiminie (6b), 8 repor - äntli-gen en led med lite brantare inslag och formationsklättring. mycket fin!

lednamnen prydligt angivna

Bivack inför attacken på superpilou.

på toppen av leden superpilou. låg gravitation och vindstilla.

FraNKrIKe

aIleFroIde

ailefroide

Bergsport #147 · septemBer 201048

Vill du komma till en klubbs webbsida kan du gå in på www.klatterforbundet.se. Där finner du länkar till de klubbar som har webbsidor.

klubbadresser

Junior eller senior ? Kontakta din klubb för just era åldersgränser.

Klubb KontaKtPerson aDress/box PostaDress telefon Plus-/banKgIro meDlemsaVgIft

alingsås Klätterklubb anders hummel Västra långgatan 39 441 33 alingsås 070-970 48 77 bg 5477-2488 senior 250 kr, junior 150 kr

billingens Klätterklubb edvin lindqvist lundenvägen 23a 541 39 skövde 0732-67 14 10 Pg 524519-6 senior 400 kr, junior 200 kr, fam 340 kr

bohusläns Klätterklubb rikard larsson skredvikshogen 7 451 95 uddevalla 070-773 67 84 Pg 4169907-5 senior 400 kr, junior 250 kr

borås Klätterklubb Kfum Johan schollin Värmlandsgatan 5a 504 39 borås 0705-58 05 40 Pg 579259-3 senior, 350 kr, junior 250 kr

bromma Kfum-KfuK Johanna löfvenius box 140 23 167 14 bromma 070-734 33 53 Pg 58670-1 senior 200 kr, junior 100 kr

Dalarnas Klätterklubb Johan Johannesson tistelgatan 4 784 65 borlänge 0243-21 55 35 Pg 617440-3 senior 305 kr, junior 240 kr, stöd 150 kr

edsbruks If Klättring robin nilsson uknavägen 17 590 98 edsbruk 0763-36 18 25 bg 5678-5686 200 kr

eskilstuna Klätterklubb anders sörensson strandgatan 8 63343 eskilstuna 070-495 92 39 Pg 128029-6 senior 400 kr, junior 300 kr

expedition altitud Klätterförening matfors Krister selander lungan 13 g 864 31 matfors 070-402 97 17 bg 5899-0946 senior 250 kr, junior 150 kr

fagersta Klätterklubb David marberg sjövägen 26b 737 31 fagersta 076-780 46 07 bg 348-9648 senior 500 kr, junior 300 kr

gällivare Klätterklubb Jonas åkerlund fjällnäsgränd 11 C 982 39 gällivare 070-5156902 Pg 65279-2 senior 300 kr, junior 150 kr

gästrike Klätterklubb Jenny Wikholm södra skeppsbron 6 b 802 80 gävle 026-457 67 11 Pg 4308268-4 Kontakta klubben

göteborgs Klätterklubb box 11076 404 22 göteborg 0767-68 88 99 Pg 726169-6 senior 305 kr, junior 240 kr, stöd 150 kr

halmstad Klätterklubb slottsmöllan 302 31 halmstad 035-18 86 00 Pg 484503-8 senior 300 kr, junior 250 kr

helsingborgs Klätterklubb c/o Dalhems fritidsgård annerovägen 54 254 62 helsingborg 042-22 94 28 bg 5902-5692 senior 350 kr, junior 90 kr

hexans Klätterklubb Per van riemsdijk sörbyvägen 51 741 72 hjälteby 073-508 67 33 Pg 421218-9 senior 400 kr, junior 250 kr

härjedalens Klätterklubb martin hallén olskroken, rullbo 820 50 los 0657-310 22 swedbank 8147-1993296102-3 senior 300 kr, junior 200 kr

höga Kusten Klätterklubb erik Pott Parkvägen 39 891 42 Örnsköldsvik 070-918 51 85 Pg 859096-0 Kontakta klubben

höglandsklättrarna, småland Johan ragnarsson Vetlandav 26 575 38 eksjö 0381-160 19 Pg 609833-9 senior 300 kr, junior 175 kr

Jokkmokks KK björn fagerström solgatan 35 962 31 Jokkmokk 0971-559 05 bg 626-0947, senior 400:-, junior 300:-

Jönköpings Klätterklubb c/o racketcentrum mässvägen 1 554 54 Jönköping Pg 148519-2 senior 300 kr, junior 300 kr

Jösse Klättersällskap linnea broström borggatan 17 b 671 31 arvika 070-252 07 59 5606-3860 Kontakta klubben

Kalmar Klätterklubb Carl-Johan fredriksson svensksnabbevägen 21 393 51 Kalmar 073-571 00 93 Pg 221533-3 Kontakta klubben

Karlskrona bergsportförening andreas Kraft Kullvingsvägen 1 370 24 nättraby 0455-151 76 Pg 8354378-5 senior 600 kr, junior 400 kr

Karlstads Klätterklubb laura toivanen Östra raden 9, bv 652 27 Karlstad Pg 4548024-1 senior 400 kr, junior 100 kr

Kiruna Klätterklubb, K3 mikael grumstedt hjalmar lundbohmsvägen 54 a 981 31 Kiruna 0706-01 93 42 Pg 352622-5 senior och junior 200 kr

Klätterklubb granit Palmgren Ängsvägen 4 375 34 mörrum 0454-508 49 Pg 690574-9 senior 400 kr, junior 200 kr

Kviberg Klätterklubb Jenny högström bångegatan 2 b 415 04 göteborg 0739-29 46 96 bg 5865-5127 senior 350 kr, junior 200 kr

linköpings Klätterklubb hangaren, hotsportcenter rydsv. 5a 584 31 linköping bg 5104-8742 senior 300 kr, junior 200 kr

luleklättrarna uppgift saknas Pg 6294110-9 senior 300 kr, junior 125 kr

malmö Klätterklubb Carol Vågeteg Köpenhamnsvägen 14b 217 43 malmö 073-807 52 53 Pg 113016-0 senior 400 kr, junior 200 kr

nordingrå Klätterklubb swante Öhgren hotellvägen 7 870 31 mjällom 070-388 85 04 bg 5476-1762 Kontakta klubben

norrköpings Klätterklubb mats sandberg skönbergagatan 21 a 614 30 söderköping 070-263 74 07 Pg 4301634-4 Kontakta klubben

norrtälje Klätterklubb stefan sjöberg Pl 381 760 31 norrtälje 070-394 37 18 Pg 504185-0 senior 300 kr, junior 150 kr

rådmansö Klätterklubb Johan Westerholm Västergården 64 761 94 norrtälje 0702-37 85 48 bg 325-2269 senior 400 kr, junior 200 kr

skellefteå Klätterklubb Kfum skellefteå Klätterklubb stationsgatan 19 931 32 skellefteå 0910-108 58 bg 5301-1599 senior 255 kr, junior 190 kr

skånes Klätterklubb alexander måsan 0704-013428 Pg 967107-4 senior 350 kr, junior 250 kr, stöd 200 kr

slagörnbergets Klätterklubb magnus gerhardsson gullvivevägen 12 833 34 strömsund 070-698 84 97 bg 5280-1750 senior 250 kr, junior 150 kr, stöd 50 kr

slottskolas KK slottskolans If södra esplanaden 26 387 31 borgholm 0485-88602 Pg 41 34 00-3

solna Klätterklubb anders odell Klättercentret solna, banvaktsvägen 20 171 48 solna 070-491 82 94 bg 5829-8985 senior 300 kr, junior 200 kr, stöd 145/110 kr

stockholm Klätter- och sportsällskap ruben Wiener bergsundsgatan 11, 5 tr 117 37 stockholm [email protected] Pg 50 41 96-7 senior 300 kr, junior 90 kr

stockholms Klätterklubb Kathinka Kleiser berg tjurbergsgatan 34, 2tr 118 56 stockholm 0703-88 56 65 Pg 151553-5 senior 300 kr, junior 150 kr, stöd 100 kr

sundsvalls Klätterklubb linda nilsson grönborgs, storgatan 73 852 30 sundsvall 070-404 64 93 Pg 4107248-9 senior 300 kr, junior 150 kr

söderköpings Klätterklubb björn holst ågatan 5 C 614 34 söderköping 070-554 96 36

tunabergs högfjälls- och klätterklubb tommy schultz Karlslund, Vena 577 92 hultsfred 0495-601 33 Pg 4400783-9 senior 200 kr, junior 100 kr

umeå Kfum tina nilsson Järnvägsallén 20 903 28 umeå 090-18 57 09 senior 280 kr, junior 215 kr, stöd 125 kr

umeå Klätter- & högfjällsklubb box 7044 907 02 umeå 090-19 37 62 Pg 518863-6 senior 300 kr, junior 150 kr

uppsala Klätterklubb c/o Joel berglund granitvägen 4a 752 43 uppsala 0709-95 96 87 Pg 818491-3 senior 280 kr, junior 215 kr, stöd 125 kr

Varbergs Klätterklubb Peter hildingsson borgmästaregatan 29 432 41 Varberg 070-570 01 95 Pg 417188-0 senior 300 kr, junior 200 kr

Visby Klätterklubb Jenny sander almvägen 1 621 43 Visby 070-739 01 79 Pg 171818-8 senior 350 kr, junior 175 kr, stöd 100 kr

Värnamo Klätterklubb Dan hansen Kärdavägen 31 331 95 Värnamo 0705-31 94 64 bg 5500-5680 senior 340 kr, junior 200 kr

Västerviks Klätterklubb södra Varvsgatan 50 593 31 Västervik 0490-374 66 bg 360-3552 senior 200 kr, junior 100 kr

Västerås Klätterklubb Peter Jannborg Katrinelundsvägen 8a 722 19 Västerås Pg 6208461-1 senior 300 kr, junior 200 kr

åre skidalpina förening andré Jonsson Klockagård ånn 830 15 Duved 070-345 24 35 Pg 505596-7 senior 250 kr, junior 150 kr, stöd 150 kr

åredalens Klätterklubb filip arvidsson strandbergsväg 10 830 10 undersåker 073-829 15 27 bg 5482-6615 senior 400 kr, junior 200 kr

Ölands Klätterklubb stefan Jansson strandgatan 31 387 31 borgholm 0485-82 222 Pg 1158460-4 seni 600kr, jun 400kr, fam 1000kr, stöd 100kr

Örebro Klätterklubb gunnar havefjäll egersta 389 705 93 Örebro 0703-63 82 46 Pg 491139-2 senior 250 kr, junior 100 kr

Östersunds Klätterklubb Daniel Jacobs Pumpmakargränd 2 831 51 Östersund 0730-325223 Pg 838608-8 senior 400 kr, junior 200 kr

Östersunds skidalpina förening Joakim halvarsson hölje 116 830 30 lit 070-653 19 98 Pg 454546-3 Kontakta klubben

49Bergsport #147 · septemBer 2010

sKf:s kansli: Karin Persson, generalsekreterare, [email protected] idrottens hus tel: 08-699 65 20 e-post: [email protected] pg: 67 32 65-5 114 73 stockholm webbsida: www.klatterforbundet.se org nr: 889202-3063

Klätterförare

Bohusförare 2002. beställes på www.bohusguide.tk, 350 kr + frakt

fyrkantenområdet, 1997, Älvsbyn-boden-niemisel-Piteå, 120 kr. Pg 629 41 10-9, luleklättrarna

Klättring i Göteborg, göteborgs Klätter klubb, 350 kr, beställes via www.gbg-guiden.info

Jämtland, Östersunds KK

Klättring i Sverige 1996, 37 klippor – 450 leder! 290:- Pg 168 34 23-6, Patrik leje. SlUtSÅlD!

Sportklättring i Västervik, linköping och Höglandet, 1999, 150:- Pg 479 51 96-7

Stegeborg och Söderköping 2001, björn holst, tel 0121-400 54

Uppsala, uppsala Klätterklubb

Umeå, umeå Klätterklubb

Ågelsjön, 1995, 198:- Pg 476 11 16-5, fredrik schlyter

Klättring i Kilsbergen med omnejd, Örebro Klätter klubb 2007. 240 kr. Pg 49 11 39-2. www.orebroklatterklubb.com

Klättring i Södermanland, 2007. 329 kr (inkl frakt). Pg 100 14 83-5. mer info på www.dangerzone.se

KompenDier

att klättra på väggarna – en handledning för inomhusklättring 60 kr + porto, Pg 467 96 58-7, Johan lindström, godhems gatan 13, 414 68 göteborg. e-post: [email protected]

Höghöjdsmedicinskt kompendium 95 kr + porto, Pg 133 58 97-3, Johan holmgren. med-dela per epost: [email protected].

Daniel Bidnerfondens brevkort. tio olika brevkort med kuvert. unika fotomotiv. 140 kr (inkl porto 40 kr) Pg 97 05 64-1.

att KÖPa från KanslIet

Stora Klippklättringsboken av Per Calleberg.

SlUt!

att KÖPa från fÖrfattare

topprepsklättring inomhus Kurskompendium av Rasmus Jansson.

medlemspris 70 kr Ordinarie pris 90 kr

firning och Klättring Försvarsmaktens bok om firning, kamraträddning, laviner mm. medlemspris 650 kr ej medlem 750 kr

Svensk klättring pionjärerna av Ewa Hellström. Klättringens historia.

medlemspris 150 kr Ordinarie pris 200 kr

Klätterförbundets loggbok Skriv in dina klätterturer, kurser m.m.

medlemspris 80 kr Ordinarie pris 100 kr

SKf:s tygmärke ca 7,5×7,5 cm.

medlemspris 30 kr

Kebnekaiseförare del 2 Kompendium, leder efter 1952.

medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr

Kebnekaiseförare del 1 Kompendium, kopia av Rossipals.

medlemspris 30 kr Ordinarie pris 50 kr

märKen

BöcKer & KompenDier

oBS! Glöm inte att betala för frakten.

topprep och ledkort Gröna kort för topprep Röda kort för ledklättring 1-100 ex: 10 kr styck > 100 ex: 6 kr styck

SKf:s pins Liten pin att ha på jackan eller kavajen.

Pris 15 kr

fler kategorimärken (Klippa, Is, Inomhus)

Pris 10 kr

instruktörsmärke ca 5×8,5 cm.

Pris 50 kr inkl ett kategori märke.

förbundsadresser

Gör på följande sätt: Betala in på Plusgiro 673265-5, skriv ditt namn och adress tydligt samt klubbtillhörighet. Skriv på inbetalningen vad du beställer. Om det inte får plats så skicka gärna uppgifterna med e-post till [email protected].

OBS! På alla priser tillkommer frakt enligt nedan (gäller ej tygmärken). För beställning mot faktura tillkommer 50 kr i expeditionsavgift. Alla priser inkluderar moms.

fraktpriser: 1 st bok 55 kr, 2 st 60 kr, 3-4 st 150 kr, 5-10 st 250 kr 1 st kompendium 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 30 kr, 5-10 st 60 kr 1 st loggbok 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 20 kr, 5-10 st 40 kr Topprep/ledkort >100 st=10 kr, 100-200=20 kr, 200-500=40 kr

fler ex än 10 eller andra frågor? Kontaka gärna kansliet så hjälper vi dig med beställningen. Tel: 08-699 65 20

fUnKtion namn aDreSS/BoX poStaDreSS e-poSt telefonSKF:s kansli, generalsekreterare Karin Persson Idrottens Hus 114 73 Stockholm [email protected] 08-699 65 20

SKF:s kansli, idrottskonsulent Jonas Paulsson Idrottens Hus 114 73 Stockholm [email protected] 08-699 65 21

Styrelse ordförande Pontus Axelsson Västmannagatan 47 113 25 Stockholm [email protected] 0705-45 42 33

Styrelse kassör Arne Kanth Letstigen 38 128 48 Bagarmossen [email protected] 070-690 26 48

Styrelseledamot Peter Hermanson Hemmansvägen 18 302 52 Halmstad [email protected] 0708-81 05 12

Styrelseledamot Johan Larsson Tobaksspinnarg 1 117 36 Stockholm [email protected] 08-698 67 12

Styrelseledamot, vice ordförande Madelene Lidmalm Landsvägen 11 172 63 Sundbyberg [email protected] 0703-86 77 71

Styrelseledamot Erik Massih Handelsvägen 28 122 32 Enskede [email protected] 0733-97 35 41

Styrelseledamot Mikaela Rydberg Johannesbäcksgatan 56B 754 33 Uppsala [email protected] 0704-17 57 92

Valberedning Disa Hansson Söndagsgatan 3 415 12 Göteborg [email protected] 0706-02 39 63

Redaktör Bergsport John Liungman Amalia Jönssons gata 16 421 31 Göteborg [email protected] 031-788 71 31

Accesskommitté, ordf Christofer Urby Bollungen 109 747 91 Alunda [email protected] 070-329 11 61

Expeditionskommitté, ordf Björn Kihlström Folkungagatan 86a 2tr 116 22 Stockholm [email protected] 073-651 08 20

Förbundskapten Seniorlandslag Lars Högström Pl 3386 437 34 Lindome [email protected] 031-795 27 25

Förbundskapten Juniorlandslag Reino ”Nicki” Horak Bergsvägen 38 333 60 Sävedalen [email protected] 0705-22 61 22

Förbundskapten Skidalpin Martin Persson Pumpmakargränd 18 83151 Östersund [email protected] 070-607 50 98

Säkerhetskommitté, ordf Ingemar Gråsjö Stureplan 1 582 21 Linköping [email protected] 073-418 11 71

Tävling, tf ordf Björn Höft Östervägen 33 169 55 Solna [email protected] 0704-29 43 72

Utbildning Trad Martin Urby Sysslomansgatan 39 41507 Göteborg [email protected] 073-021 79 18

Utbildning Tränare Jim Wasmuth Bergs backe 3 59396 Västervik [email protected] 070-373 74 66

Utbildning Sport/Inomhus Nikki Hammarström Friluftsvägen 1, lgh 1201 172 40 Sundbyberg [email protected] 073-685 50 58

Medicin Marcus Lindahl Norra Gimonäsvägen 7 907 38 Umeå [email protected] 070-357 33 75

Förbundsläkare Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden [email protected] 070-491 70 43

Expeditionsläkare Johan Holmgren Paradisvägen 10 19443 Upplands Väsby [email protected] 073-679 02 54

UIAA anti-dopingkommission (ledamot) Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden [email protected] 070-491 70 43

UIAA medicinkommission (ledamot) Johan Holmgren Paradisvägen 10 19443 Upplands Väsby [email protected] 073-679 02 54

IFSC regelkommission (ledamot) Åke Nilsson Krukmakargatan 118 51 Stockholm [email protected] 070-730 28 32

Bergsport #147 · septemBer 201050

2009 publiceras en artikel i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports som indikerar att klättrare med relativt lång klättererfarenhet i högre utsträckning än nybörjare riskerar att skada sig. Frågan man måste ställa sig är varför det är så och varför vi som klättersamfund tillåter det att vara så, när en starkt bidragande orsak till olyckorna är slarv.

Klättring är till sin natur farligt. Att ta risker måste få vara ett medvetet och övervägt beslut. Riskerna ska komma från miljön vi valt att vistas i, inte genom att vi är slarviga. Slarvet beror på oss och våra beteenden som ofta sker automatiskt, men det går att ändra på.

Det går att lära gamla hundar att sitta, bara vi vill, och det är lättare än vi kanske tror, men vi måste vilja!

KamratkontrollKamratkontrollen är den bästa metoden att hitta slarvfel. ”Säkring klar” betyder att kamratkontrollen är genomförd.

Kamratkontrollen håller dig vid liv.

KulturVi måste skapa en kultur där vi uppskattar att andra påpekar när vi gör fel.

Det är av omtanke.

ViljaVi måste vilja lära oss.

Se det som en utmaning att hänga med i säkerhetsutvecklingen. Det är spännande och lärorikt.

Klättercentret är initiativtagare till den riksomfattande kampanjen Alla behöver en KK!Kampanjen består av en poster och en plakett som sätts upp i klätterhallarna.

Materialet beställs av [email protected]

Tillsammans med Klätterdomen, Klätterverket, Eskilstuna Klätterklubb, Solna Klätterklubb, Visby Klätterklubb, Klätterlabbet, Crux och Karbin jobbar vi för att öka säkerhetsmedvetandet hos klättrare.

Alla behöver en KK!Du knyter in dig i repet med samma knut som du knutit tusentals gånger

tidigare. Du kan göra knuten med förbundna ögon och du har till och med gjort knuten i beckmörker på en långtur i Norge. Innan knuten är helt färdig

avleds din uppmärksamhet av att någon faller på leden bredvid. Fallet är trots sin längd och dramatik helt ofarligt och klättraren fångas upp mjukt av en skicklig säkrare. Du vänder dig om till din klätterkamrat och säger ”ok,

jag kör”. Du och din klätterkamrat har klättrat i många år och ni räknas både av er själva och allmännheten som väldigt rutinerade klättrare. Klätterhal-

lens trygga miljö framstår nästan som en lekpark i jämförelse med era klättringar i Chamonix i fjol. Din säkrare samtalar med er gemensamma

kompis som ni inte träffat på flera år men ser att du är på gång och nickar. Du börjar klättra och eftersom leden är ganska lätt så kommer du snabbt

upp till toppankaret 10 meter upp. Du sätter dig ner i selen och hinner inte ens tänka på att någonting är fel innan det är för sent.

Kamratkontroll

2009 publiceras en artikel i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports som indikerar att klättrare med relativt lång klättererfarenhet i högre utsträckning än nybörjare riskerar att skada sig. Frågan man måste ställa sig är varför det är så och varför vi som klättersamfund tillåter det att vara så, när en starkt bidragande orsak till olyckorna är slarv.

Klättring är till sin natur farligt. Att ta risker måste få vara ett medvetet och övervägt beslut. Riskerna ska komma från miljön vi valt att vistas i, inte genom att vi är slarviga. Slarvet beror på oss och våra beteenden som ofta sker automatiskt, men det går att ändra på.

Det går att lära gamla hundar att sitta, bara vi vill, och det är lättare än vi kanske tror, men vi måste vilja!

KamratkontrollKamratkontrollen är den bästa metoden att hitta slarvfel. ”Säkring klar” betyder att kamratkontrollen är genomförd.

Kamratkontrollen håller dig vid liv.

KulturVi måste skapa en kultur där vi uppskattar att andra påpekar när vi gör fel.

Det är av omtanke.

ViljaVi måste vilja lära oss.

Se det som en utmaning att hänga med i säkerhetsutvecklingen. Det är spännande och lärorikt.

Klättercentret är initiativtagare till den riksomfattande kampanjen Alla behöver en KK!Kampanjen består av en poster och en plakett som sätts upp i klätterhallarna.

Materialet beställs av [email protected]

Tillsammans med Klätterdomen, Klätterverket, Eskilstuna Klätterklubb, Solna Klätterklubb, Visby Klätterklubb, Klätterlabbet, Crux och Karbin jobbar vi för att öka säkerhetsmedvetandet hos klättrare.

Alla behöver en KK!Du knyter in dig i repet med samma knut som du knutit tusentals gånger

tidigare. Du kan göra knuten med förbundna ögon och du har till och med gjort knuten i beckmörker på en långtur i Norge. Innan knuten är helt färdig

avleds din uppmärksamhet av att någon faller på leden bredvid. Fallet är trots sin längd och dramatik helt ofarligt och klättraren fångas upp mjukt av en skicklig säkrare. Du vänder dig om till din klätterkamrat och säger ”ok,

jag kör”. Du och din klätterkamrat har klättrat i många år och ni räknas både av er själva och allmännheten som väldigt rutinerade klättrare. Klätterhal-

lens trygga miljö framstår nästan som en lekpark i jämförelse med era klättringar i Chamonix i fjol. Din säkrare samtalar med er gemensamma

kompis som ni inte träffat på flera år men ser att du är på gång och nickar. Du börjar klättra och eftersom leden är ganska lätt så kommer du snabbt

upp till toppankaret 10 meter upp. Du sätter dig ner i selen och hinner inte ens tänka på att någonting är fel innan det är för sent.

Kamratkontroll

2009 publiceras en artikel i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports som indikerar att klättrare med relativt lång klättererfarenhet i högre utsträckning än nybörjare riskerar att skada sig. Frågan man måste ställa sig är varför det är så och varför vi som klättersamfund tillåter det att vara så, när en starkt bidragande orsak till olyckorna är slarv.

Klättring är till sin natur farligt. Att ta risker måste få vara ett medvetet och övervägt beslut. Riskerna ska komma från miljön vi valt att vistas i, inte genom att vi är slarviga. Slarvet beror på oss och våra beteenden som ofta sker automatiskt, men det går att ändra på.

Det går att lära gamla hundar att sitta, bara vi vill, och det är lättare än vi kanske tror, men vi måste vilja!

KamratkontrollKamratkontrollen är den bästa metoden att hitta slarvfel. ”Säkring klar” betyder att kamratkontrollen är genomförd.

Kamratkontrollen håller dig vid liv.

KulturVi måste skapa en kultur där vi uppskattar att andra påpekar när vi gör fel.

Det är av omtanke.

ViljaVi måste vilja lära oss.

Se det som en utmaning att hänga med i säkerhetsutvecklingen. Det är spännande och lärorikt.

Klättercentret är initiativtagare till den riksomfattande kampanjen Alla behöver en KK!Kampanjen består av en poster och en plakett som sätts upp i klätterhallarna.

Materialet beställs av [email protected]

Tillsammans med Klätterdomen, Klätterverket, Eskilstuna Klätterklubb, Solna Klätterklubb, Visby Klätterklubb, Klätterlabbet, Crux och Karbin jobbar vi för att öka säkerhetsmedvetandet hos klättrare.

Alla behöver en KK!Du knyter in dig i repet med samma knut som du knutit tusentals gånger

tidigare. Du kan göra knuten med förbundna ögon och du har till och med gjort knuten i beckmörker på en långtur i Norge. Innan knuten är helt färdig

avleds din uppmärksamhet av att någon faller på leden bredvid. Fallet är trots sin längd och dramatik helt ofarligt och klättraren fångas upp mjukt av en skicklig säkrare. Du vänder dig om till din klätterkamrat och säger ”ok,

jag kör”. Du och din klätterkamrat har klättrat i många år och ni räknas både av er själva och allmännheten som väldigt rutinerade klättrare. Klätterhal-

lens trygga miljö framstår nästan som en lekpark i jämförelse med era klättringar i Chamonix i fjol. Din säkrare samtalar med er gemensamma

kompis som ni inte träffat på flera år men ser att du är på gång och nickar. Du börjar klättra och eftersom leden är ganska lätt så kommer du snabbt

upp till toppankaret 10 meter upp. Du sätter dig ner i selen och hinner inte ens tänka på att någonting är fel innan det är för sent.

Kamratkontroll

51Bergsport #147 · septemBer 2010

nästa nummer ute 15 december.

manusstopp 28 november.e-post: [email protected]

bergsguiden leder dig till den bästa utrustningen och skönaste arrangemangen.

tel 0970-251 83

Klätterprylar till bra priser!

VIll Du synas I

KontaKta freDrIK Johansson 031-743 20 85

www.bohusklattrarna.comtel: 070-658 30 74

Klättring • Paddor • Skor

Wooperpaddan 1600:-Miniwoopern 1450:- Tacopaddan 1650:-

PosttIDnIng b Porto betalt

svenska Klätterförbundet, Idrottens hus, 114 73 stockholm

Phot

o: K

LAUS

KRA

NEBI

ttER

• A

genc

y: A

rts

of s

Ales

gm

bH

www.marmot.eu

VARIANT JAckeTAn ingenious hybrid design sets this jacket apart, with our unique thermal r™ eco insulation sewn into the front panels for warmth, and PolARTec® Power Stretch® comprising the back and side panels.

It’s a surprisingly warm garment that never feels bulky, ideal for cold weather excursions when freedom of movement is crucial.

ad marmot 210x255_variant.indd 1 30.08.10 12:06