Institutionen för Humaniora Historia 41-60 VT 2007 C-uppsats 10 poäng Gix 182 Handledare: Cecilia Trenter Examinator: Peter Aronsson

Att skapa Alexander den Stores fotspår

Tre generationers nutida föreställningar om Alexander den Store

i Proti Serron i Grekland

Författare: Georgina Charisis

2

ABSTRAKT Växjö universitet Institutionen för Humaniora Historia 41-60 poäng C-uppsats 10 p Titel: Att skapa Alexander den Stores fotspår –

Tre generationers nutida föreställningar om Alexander den Store i Proti Serron i Grekland

Engelsk titel: Invention of the traces of Alexander the Great –

Three generations modern conception of Alexander the Great in Proti Serron, Greece

Författare: Georgina Charisis Handledare: Cecilia Trenter Examinator: Peter Aronsson Datum: Åttonde juni 2007 Antal sidor: 52 Nyckelord: Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur, plats och minne,

muntlig historia, narrativa förkortningar, nationalism och identitet, Proti Serron samt Makedonien.

SAMMANFATTNING The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places. As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards. The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia. This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign. This picture of the former king is also valid in the national area of Macedonia.

3

Förord Till minne av min pappa som älskade sitt land och sin by av hela sitt hjärta. Ett stort tack till min mamma som är mitt största stöd. Tack till Stiliani Tsecheridou och Nikolaos Tsecheridis som i Grekland hjälpte till med arbetsprocessen på alla sätt och vis, exempelvis genom resor och böcker. Sänder även en varm tanke till alla mina informanter. Utan er hade studien inte gått att genomföra. Växjö 2007-05-21

4

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Proti Serron samt området runtomkring 5 1.2 Alexander den Store – en historisk överblick 8 1.3 Området Makedonien 9 1.4 Namnkonflikten gällande Μακεδονια 10 2 Syfte och frågeställningar 11 2.1 Avgränsning 12 3 Teori 12 3.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur 13 3.2 Plats och minne 15 3.3 Narrativa förkortningar, identitet och nationalism 16 4 Metod 18 4.1 Muntlig historia utifrån den klassiska metoddiskussionen 18 4.2 Metodiska och källkritiska problem 19 4.3 Intervjufrågorna 20 5 Material 21 5.1 Presentation av intervjupersoner 22 5.2 Varför dessa informanter 24 5.3 Skapandet av källan 25 5.4 Användandet av källan 25 6 Empiri 25 6.1 Makedonien i förhållande till mina informanter 27 6.2 Alexander den Stores plats i historiekulturen samt tolkning av intervju med arkeolog 29 7 Resultat av intervjuer 32 8 Tolkning och Analys 46 9 Konklusion och framtida forskning 54 Käll- och litteraturförteckning 58 Bilaga till Att skapa Alexander den Stores fotspår

5

1 Inledning Uttrycket ”Borta bra men hemma bäst” känner förmodligen de flesta till. Min familj har alltid

haft två hem, ett i Sverige och ett i Grekland. Ända sedan barnsben har jag varje sommar och

andra lediga tillfällen färdats ner till den lilla byn Proti Serron i nordvästra Grekland, emellertid

är det här i Sverige som jag har växt upp och levt det mesta av mitt liv. Storstäder i all ära med de

bekvämligheter som går att finna där, men även små samhällen har mycket att erbjuda, och då

särskilt Proti. Det har alltid förundrat mig hur en så liten plats kan rymma så stolta invånare och

så många berättelser och minnen från det förflutna. Samhörigheten som människor verkar känna

mellan varandra är otrolig. En skildring som alltid fascinerat mig är att Alexander den Store ska

ha stannat till i Proti på väg mot sina erövringar i öst. Jag har länge varit intresserad av Alexander

den Store och anser att hans livsöde var något utöver det vanliga. Detta intresse har jag främst

förvärvat på grund av mitt grekiska arv och på så sätt har grekisk historia alltid legat mig varmt

om hjärtat. Därför ser jag det nu som ett ypperligt tillfälle att utnyttja mina språkkunskaper och

kontakter och undersöka närmare hur människor i byn förhåller sig till folksagan om Alexander

den Store.

1.1 Proti Serron samt området runtomkring – en överblick

Om du väl nere i Grekland skulle få frågan Var är du ifrån? och svara att du är från Proti Serron

så skulle personen i fråga med all sannolikhet veta vilken by du menar och var den ligger. Detta

beror framför allt på att Konstantinos Karamanlis, grundaren av partiet Nea Dimokratia samt

Greklands premiärminister under åren 1974-80 samt 1991-93 är född i byn.1 Greklands

nuvarande premiärminister Konstantinos Karamanlis, brorson till sin namne har således också

rötter i Proti, och rötter värderas högt i Grekland. Så pass viktigt att den nuvarande

premiärministern valde att gifta sig i byn. Ännu en faktor är Mathitiada, en miniolympiad

tillgänglig för skolor runtom i världen och som i år pågår mellan den elfte och sextonde maj.2

Dock har byn äldre historia än så och det är självfallet den som fascinerar mest och som har lett

till denna studie. Nedan följer en historisk presentation av byn och området runtomkring.

1 http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42482 2 För mer information se www.mathitiada.gr

6

Vid foten av berget Paggeo ligger Proti Serron vilken är en av de äldsta byarna i området. Orten

är belägen på bergets norra sida. Närliggande byar i området är Rodolivos, Aggista, Bafra och

Vitasta. Då Proti är stationerad tämligen långt ifrån de större städerna Drama, Kavala och

Thessaloniki har detta lett till att befolkningen utvecklat en lokal och avgränsad kultur. Dess

upptagningsområde omfattar cirka 2 250 000 kvadratmeter och då har man uteslutit byns åkrar,

gräsmark, ofruktsam jord samt två landområden en bit ifrån byn.3

Det sägs att orten en gång i tiden kallades för Evdomista (70) på grund av antalet hus. Inom

loppet av det osmanska väldet namngavs byn Kiupiui som på turkiska betyder ”Urnornas by” på

grund av att många invånare tog vara på de goda förutsättningarna att sysselsätta sig med

keramik. Orten bytte slutgiltigt namn 1927 till Proti som på grekiska betyder ”den första”. Det

ansågs att byn hade många anledningar att kalla sig ”den första”, varav en av anledningarna var

att Alexander den Store skall ha gjort sitt första stopp i byn med sin armé på väg mot sina

erövringar i öst. Cirka sju kilometer ovanför byn, stationerad på berget Paggeo ligger det

historiska klostret Analipseos.4

Byns nuvarande befolkning sägs härstamma från det antika folkslaget Idonous, vilka var

ansenliga krigare som skapade en högt utvecklad kultur. Under det Spartanska och Atenska

herraväldet, likväl under det Makedonska hade Proti en betydande roll då orten stod som centrum

för krigföring. Berget Paggeo har spelat en betydande roll genom tiderna på grund av sina

guldgömmor som både Filip den andre samt Alexander den Store tog i anspråk. Dessa beryktade

historiska gruvor, vilkas existens fortfarande kan bevisas, befogade Proti över. Byborna och

övriga invånare från det dåvarande området Makedonien drog fördel av gruvorna, och orten

Amfipolis ökade områdets inflytande eftersom de använde de värdefulla produkterna till att skapa

betalningsmedel.5

När Filip den andre erövrade Amfipolis år 357 före Kristus skapade han en mer metodisk

exploatering av området, tack vare de många slavar som fanns till förfogande. Systemet

utvecklades sedan ännu bättre efter hans död av sonen Alexander den Store som förmådde skapa

3 Tsifoutis Christos 1999: Dimos Protis Serron 4 Tsifoutis 1999 5 Tsifoutis 1999

7

lager av guld och silver och som sedan befrämjade hans expeditioner. Således var Paggeos

skattkammare en drivande kraft bakom slagen i Asien. Folket Idoni ställde upp med soldater för

att besegra barbarerna och de ska ha varit allierade med konungen. Efter Alexander den Stores

död fanns fortfarande ekonomiskt stöd att hämta från berget och således hade hans efterträdare en

bra grund att stå på.6

Idoni var även allierade med befolkningarna runtomkring området, såsom Amfipolites från

Amfipoli, Odomani från nuvarande Serres, samt Visalti från det nuvarande Nigrita. Dessa folk

kämpade mot det Romerska imperiet fram till 148 efter Kristus men förlorade samma årtal mot

general Metello. Följaktligen var området Makedonien under Romersk makt fram till 262 efter

Kristus då goter erövrade området. Emellertid varade deras ockupation inte länge. 267 efter

Kristus besegrade den romerske generalen Poblios Dexepos dem nära dagens Kavala och

Makedonien förblev ett romersk distrikt fram tills att det Bysantinska väldet tog över.7

Tsaren av Bulgarien, Samuil erövrade Makedonien år 986 efter Kristus. Den Bysantinske

erövraren Vasilios o Vulgaroktonos [mannen som dödade bulgarer] besegrade bulgarerna nära

dagens Sidirokastro vilket ledde till Makedoniens och i sin tur Protis frihet. Två århundraden

senare erövrades Makedonien av korstågenfararna som behöll sitt herravälde fram till 1261. Så

småningom lyckades härskaren Nikaia Michail den åttonde Paleologos tvinga ut inkräktarna

genom tuffa strider. Den historiska regionen Makedonien vidhölls inom det Bysantinska väldet

fram till 1430 då muslimerna erövrade det. I 500 år ockuperade muslimerna området och under

denna tiden höll man fast vid sitt språk och religion, sin nationalitet samt sina traditioner.

Kulturen och viljan att strida fortsatte likaså att brinna starkt. Dagens befolkning kring området

Paggeo har inte gett upp sin starka historia som krigsfolk utan vidhåller de egenskaper som deras

förfäder kännetecknar.8

Särskilt efter 1710 har området varit krigshärjat i och med att flertalet frihetsrörelser startades då.

Bulgarerna har alltid haft intresset att äga en hamn vid det egeiska havet, därav anledningen till

att de ville erövra Makedonien. För att kunna göra anspråk på Makedonien började många

6 Tsifoutis 1999 7 Tsifoutis 1999 8 Tsifoutis 1999

8

bulgarer att uppfostra familjer på detta hellenistiska territorium. Den grekiska befolkningen ansåg

detta vara en manöver och fick snabbt organisera frihetskrig mot turkarna för att sedan kunna ha

rätten att skicka tillbaka bulgarerna. Ett kännetecknande vapen för dessa krig är kariofili, ett

särskilt grekiskt vapen.9 Kriget mot turkarna utvecklades till ett krig mot bulgarerna. Det så

kallade Östra utfärdandet uppkom vid detta tidslag och lite efter startade även det Makedonska

kriget med deltagande från samtliga byar i regionen.10

Turkarna lyckades inte påverka byborna under de 500 år av besittningstagande. Invånarna levde

enligt den 3000 - åriga traditionen gällande nationalitet, religion samt språk. En del turkar fanns

kvar i byn, men levde senare isolerade från grekerna. Det senaste kriget i området kring byn var

det mellan Grekland och Italien 1940. Ännu en gång ockuperade bulgarerna området. Så fort

fästningen vid namn Roupel föll begav sig invånarna i området upp i bergskedjan Paggeo och

kämpade i fyra långa år till dess att friheten var säkrad.11

Byns historia präglas således, som ovanstående genomgång visar på, en rik grund för en stolt

lokal muntlig tradition.

1.2 Alexander den Store – en historisk överblick 12

9 Kariofili= ett skjutvapen. Kan liknas vid ett gevär 10 Tsifoutis 1999 11 Tsifoutis 1999

9

År 356 före Kristus i juli månad föddes Alexander den Store i Pella i kungadömet Makedonien.

Hans mamma var Olympias från Epeiros och hans pappa Filip den andre av Makedonien. Då

Filip ofta var upptagen på annat håll såg han till att Alexander blev utbildad av de bästa lärarna

som fanns att tillgå. Leonidas skötte den fysiska träningen medan Lysimachos var ansvarig för att

prinsen skulle lära sig räkna, läsa och skriva. Vid tretton års ålder anställdes Aristoteles som

lärare och han undervisade i allehanda ämnen. Efter tre år var Alexander färdigutbildad och tiden

för Filip att utbilda sin son i krigskonst var nu inne.13 Filip var nöjd med sin sons insatser och

överlät ansvar på honom ett antal gånger. Vid arton års ålder kämpade far och son sida vid sida

vid slaget vid Chaironeia som de vann. Vid det korinthiska förbundet samma år bestämdes det att

Makedoniens kung skulle vara samtliga grekiska staters (utom Spartas) ledare. Året efter, 337

före Kristus bestämde Filip att ett gemensamt fälttåg mot Persien skulle påbörjas. Han blev dock

mördad innan expeditionen hann inledas och Alexander utnämndes omedelbart till ny kung av

Makedonien. Den unge kungen ämnade fullfölja den persiska invasionen för att ta tillbaka

rättmätiga områden men år 335 bröt ett uppror ut i Thebe på grund av ryktet att kungen skulle ha

stupat i Illyrien. Alexander färdades tillbaka till staden för att häva upproret. Efter denna händelse

stabiliserades läget och Alexander den Stores vidare bedrifter går mer eller mindre att utläsa från

kartan ovan. Blott 20 år gammal gav han sig iväg på sin resa mot Asien som nära tretton år senare

slutade med hans död.14

1.3 Området Makedonien

Det gamla Grekland bestod som bekant förr av små kungadömen. Makedonien var ett av dessa.

Ett av många missförstånd som ofta uppkommer när man talar om det antika Makedonien är att

man idag inte vet vilket Makedonien man syftar på. Faktum är att det antika området Makedonien

hade gränser som upptog dagens Grekland, F.Y.R.O.M.15 samt Bulgarien. Det är därför av största

vikt för min studie att det klargörs från början vart gränsen går och vad mina informanter menar

när de hänvisar till Makedonien som grekiskt. Makedonien är nämligen ett område som är oerhört

laddat och vars historia går långt bak i tiden. Nedan presenteras därför två stycken kartor med

dess geografiska gränser. Till vänster ses kungadömet Makedonien vid tiden för Filip den andres

12 Atlas till historien 1990 13 Liljegren 2005: Alexander den store 14 Arrianos 2003: Alexander den store 15 Former Yugoslavian Republic Of Macedonia (Före detta Skopja)

10

död. Observera då att Filip redan hunnit utöka kungarikets gränser ner mot södra Grekland.

Kartan till höger däremot visar dagens Grekland, och, genom att ha blivit ifylld med grön färg det

grekiska området vid namn Makedonien.

16och 17

Kartorna lever i en slags symbios med varandra. Mina informanter visar på detta sätt att

Makedonien är grekiskt och ser man till dagens Grekland så är det det rum ifyllt med grönt som

klassificerar det nationella rummet i min studie.

1.4 Namnkonflikten gällande Μακεδονια

I början av 1990-talet, närmare bestämt 1991 uppstod en namnkonflikt mellan F.Y.R.O.M. och

Grekland. Anledningen till namnkonflikten var att Grekland inte ville erkänna det

konstitutionella namnet ”Republic of Macedonia” på landet18 då de förklarade sig självständiga

från det jugoslaviska statsförbundet. Vad Grekland är rädd för är att F.Y.R.O.M., om namnet

erkänns, kan göra anspråk på den makedonska provins som associeras med grekisk kultur och

historia.19 Konflikten är fortfarande aktuell idag och diskussioner kring ämnet är känsligt vilket

exemplifieras i samtliga av mina intervjuer. Författaren och folkloristen Aleksandar Donski vill

med sin bok The descendants of Alexander the Great of Macedon (2004) bevisa att dagens

16 http://www.netencyclo.com/Sv/Bild:Makedonien_336jpg 17 http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Macedonia_greece_overview.png 18 http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43788

11

makedonier (i F.Y.R.O.M.) är ättlingar till det antika kungadömet Makedonien. Dessa ättlingar

ska enligt honom inte ha något att göra med vare sig slaverna, grekerna eller bulgarerna. Donski

hänvisar exempelvis till en makedon från Salonica20 och menar då att befolkningen i dagens

F.Y.R.O.M. är ättling till honom. Mina informanter anser sig själva vara makedonier vars

provinshuvudstad är Thessaloniki. Vad jag vill säga med detta är att namnet Makedonien är en

oerhört laddad plats. Jag ämnar inte utreda vem som har rätt att heta vad i min studie, utan vill

endast påvisa att det mina informanter hänvisar till anses av dem vara deras nationella rum och

geografiskt sett är informanterna korrekta i sin bedömning.

2 Syfte och frågeställningar Att Alexander den Store har en ansenlig plats i de grekiska historieböckerna är en självklarhet.

Observera dock att jag inte ämnar göra en litteraturstudie, eller på något sätt utreda Alexander

den Stores liv. En historisk överblick över hans liv har presenterats av den anledningen att det är

han som person som har en central roll i min uppsats. Det som från början var tänkt att bli en

didaktisk studie har istället ändrat riktning och syftet med uppsatsen är att utforska bilden av

Alexander den Store utifrån två olika rum.

1. Det lokala rummet - Platsen Proti Serron

2. Det nationella rummet Makedonien - Alexander den Stores landskap

En intervjuundersökning med sex personer som representerar tre generationer ligger till grund för

studien. Följaktligen kommer jag att använda mig av muntlig historia som metod. Teman och mer

specifika frågor som intervjun kretsar kring går att läsa under metoddelen. Vidare presenteras en

intervju med en arkeolog vid namn Ilias som tillsammans med studieresor och litteratur tar

studien ett steg längre.

Cecilia Trenter, universitetslektor på Växjö Universitet, påpekar riktigt att plats, historia samt

politik samverkar.21 Mina tankar har lett mig till att Alexander den Store har varit av betydelse

19 http://www.netencyclo.com/sv/Makedonska_namnkonflikten 20 Salonica= Thessaloniki, Donski 2004 21 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA153 via First Class, november 2006. ”Om historia i populärkultur”

12

för bygden och då historia blir ett viktigt redskap för lokal såväl som nationell identitet vill jag

undersöka följande frågeställningar

1. Hur framställs Alexander den Store som nationalsymbol?

2. Hur förhåller sig mina informanter till folksagan om Alexander den Store och det påstående

att byn ska ha varit en viktig plats för honom? Hur hänger plats och minne ihop?

3. Hur beskriver mina informanter Alexander den Store? Vilken stereotyp skapar mina

informanter av honom?

4. Hur identifierar sig mina informanter med byns historia och ser de sig själva som bärare av

kunskap som skall föras vidare?

2.1 Avgränsningar

Alexander den store är således navet i min studie. Utgångspunkten blir det lokala rummet i form

av min hemby i Grekland: Proti Serron. Utifrån det nationella rummet, området Makedonien, ska

jag undersöka närmare hur Alexander den Store framställs som nationalsymbol. För att lyckas

med detta har jag haft hjälp av besök på två museer i området, varav det ena ligger i Amfipolis

och det andra i Vergina. Vergina var kungadömet Makedoniens huvudstad och det är där Filip

den andres grav finns tillsammans med mycket mer som får en person med historiskt intresse att

bli alldeles lyrisk. En annan plats jag har besökt är Filipous, en plats nära dagens Kavala,

namngiven efter Filip den andre, samt Alexander den Stores födelsestad Pella.

3 Teori Historieframställningen har gått igenom tre huvudfaser genom åren

1. Historia som myt

2. Historia som krönika (med passage till upplysningstiden) samt

3. Historia som vetenskap (i anslutning till utvecklingen från historismen på 1800-talet i riktning

mot dagens historieämne).22

När jag ser till det ämne som min uppsats behandlar anser jag att det kan tillhöra samtliga stadier

ovan. Alexander den Store rymmer både myter, krönikor och vetenskap. I och med att jag

använder mig av muntlig historia blir det framförallt myten om honom som bearbetas.

22 Kjeldstadli 1998: Det förflutna är inte vad det en gång var

13

Jag har kommit fram till att det är viktigt att placera in sig under ett historiografiskt fält som

forskare. Det historiografiska fältet i sig är en avgränsning mot andra historiografiska fält och

således blir det även lättare för läsaren att orientera sig i texten. De syften och frågeställningar

denna studie ämnar utreda ligger under det socialhistoriska fältet, eller för att vara ännu mer

precis: det kulturhistoriska. De komponenter som krävs för att ett forskningsläge ska kunna

namnges som kulturhistoria är att man i texten behandlar

• Mening och symboler

• Ovannämnda delas av flera, alltså ett socialt och kulturellt samhälle

• Detta samhälle har beständighet och varar ej i kort tid

• Har ett klart sammanhang

• Kommunikation är centralt för att samla en kultur23

Kulturhistorian ägnar sig följaktligen åt exempelvis känslor, samt hur en situation kan ha

påverkat människan och så vidare. Vid närmare analys av intervjufrågorna i metoddelen bör det

framgå klart och tydligt att intervjupersonernas information och således frukten av mitt arbete

befinner sig under det kulturhistoriska fältet.

3.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur

Det har alltid förekommit författare som har berättat delar av sagor för att framkalla större

respons bland åhörare. Det skulle därför kunna konstateras att allt började genom muntlig

historia. Exempelvis Illiaden och Odysseus äventyr är individuella historier som sjöngs och som

berättades från en generation till en annan.24 Har man sett Emil i Lönneberga är Krösamaja ett

levande exempel på hur detta gick till, i och med att hon berättar historier för barnen som hon

själv fått höra som barn. Det är nog ett allmänt önskemål att kunna förmedla historia vidare för

att på så sätt skapa en odödlighet.25

De tre begreppen i rubriken som ska förklaras för att bilda ett sammanhang för studien är på inga

sätt okomplicerade. Jag tänkte börja med historiemedvetande. Niklas Ammert, doktorand vid

Historiska institutioner på Lunds universitet samt universitetsadjunkt vid institutionen för

humaniora och samhällsvetenskap på Högskolan i Kalmar, hänvisar till den tyske

23 Föreläsningsanteckningar, Lennartsson februari 2007 24 Nagel 2001: The Contemporary American Short Story Cycle

14

historiedidaktikern Jeismann som hävdar att historiemedvetande innebär förhållandet mellan

Dåtid – Nuet – Framtid och är individuellt från person till person. Genom att få insikt om vem

man är kan människan orientera sig i nuet och i framtiden.26 Min studie går ut på att jag

undersöker hur mina informanter förhåller sig till de frågor jag ställer. Identitet, som presenteras

närmare nedan, är ett avhäng av det som förmedlas. Likväl måste identitet befrämjas och

utvecklas. Det är viktigt att veta vem man är och var man kommer ifrån. Ens ursprung spelar

således stor roll då man som människa har sitt ursprung i olika historiska sammanhang och det

faktum att historien är något vi befinner oss i ständigt. För att exemplifiera känner jag extra

starkt för den grekiska kulturen på grund av att jag är halvgrekinna. Detta innebär i sin tur att

mina resonemang har sitt ursprung i två sfärer som måste beaktas vid analys av dem.

Gällande de övriga två begreppen existerar det två inriktningar. I Sverige står exempelvis Klas -

Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Peter Aronsson, professor i historia

vid Linköpings universitet på var sin flank. Författarna använder samma begrepp men har olika

inriktningar. Karlsson anser att det är historieförmedlingen som är det viktiga27 medan Aronsson

anser att det är själva bruket av historien som borde understrykas.28 Med andra ord lutar Karlsson

mer åt det didaktiska hållet medan Aronsson ägnar sig åt historiebruk. Då jag ägnar mig åt bruket

av historia i min studie följer jag således Aronssons definitioner av de båda begreppen.

”Historiekultur är de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden med referenser till det

förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationen mellan dåtid, nutid och

framtid.”29 Vidare menar Aronsson att ”historiebruk är de processer då delar av historiekulturen

aktiveras för att forma bestämda meningsskapanden och handlingsorienterade helheter.”30 Eller

med enklare ord: hur historia brukas i samhället.31 Ovannämnda begrepp är starkt

sammankopplade med min studie med tanke på att undersökningen utgår från ett lokalt rum.

Även det nationella rummet som i min studie kännetecknas av museibesök (bland annat) går

under definitionen för historiekultur. Platsen är således central och samhällsperspektivet att

25 Rosenzweig och Thelen 1998: The presence of the past.Popular uses of history in American life 26 Ammert i Karlsson/Zander 2004: ”Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i läroböcker för grundskolan”, Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken 27 Karlsson/Zander 2004: Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken 28 Aronsson 2004: Historiebruk - Att använda det förflutna 29 Aronsson 2004 30 Aronsson 2004

15

aktivitet står i centrum kännetecknas av Aronssons definitioner. Detta utvecklas vidare nedan.

3.2 Plats och minne

Begreppet kulturarv är i sin tur en del av historiekulturen som nämnts ovan. Detta begrepp är inte

något som finns naturligt utan det skapas i syfte att bevara något för framtida generationer.

Beslutet att definiera någonting och på så sätt bilda kulturarv definieras utifrån dagens

värderingar av vad som är bevarandevärt. Bevarandet skapar nationella, regionala eller till och

med privata symboler för gruppen. Fenomenet skapar samhörighet och är en angelägen del av

människors identitet och känslan av tillhörighet. Bevarandet av minne binder samman olika

personer i tid och rum.32 Att plats och minne samspelar är ett konstaterande samt ett fenomen

som går att spåras långt tillbaka i tiden. Ett museum är ett utmärkt exempel på en plats som tar

besökaren tillbaka i form av en tidsmaskin. Innehållet i byggnaden består ju av arv från det

förflutna. Ofta är föremålen som ställs ut äkta vara, men de kan även ha rekonstruerats för att

bilda ett sammanhang om det är så att originaldelen saknas. När jag trädde in i rummet i museet i

Vergina och såg Filip den andres grav framför mig blev jag helt mållös. Med det vill jag ha sagt

att termen uppleva har fått en helt ny innebörd för mig. Upplevelsen fick mig även att inse att

känslan av att tillhöra någonting verkligen lyser igenom på sådana platser. Det existerade

sannerligen en känsla av lokal och nationell samhörighet om man är bekant med den grekiska

kulturen. Att symboler betyder oerhört mycket visste jag redan. När samma symbol (den

sextonstråliga stjärnan33) finns på så olika platser på samma plats har jag kommit till insikten att

symboler även innebär förhållande. Om jag kan känna en förbindelse till ett föremål innebär det

även ett kollektivt minne. Oftast vårdar man detta minne om det är så att symbolen inte ska bli

negativt laddad. För att ta ett svenskt exempel kan man se hur högerextremister använder den

svenska flaggan. Med tanke på att de missbrukar den innebär det att flaggan som symbol får en

negativ laddning. Mina informanter visar på ett kollektivt minne ur ett positivt synsätt. Att de

dessutom representerar tre generationer bidrar till att kunna dra slutsatsen att plats och minne

verkligen hänger ihop. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att ingen plats utan historia och ingen

31 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA153 via First Class, november 2006. ”Om historia i populärkultur” 32 Isacson i Alzén och Burell 2005: ”Brottningar med industriarvsbegreppen”, Otydligt, otympligt, otaligt. Det industriella kulturarvets utmaningar 33 Se bilaga för fotografi

16

historia utan plats.34 I min litteraturlista ingår två stycken böcker som har en klart etnologisk

inriktning. Donski har redan nämnts ovan, men även Stefan Bohman, etnolog och chef vid

musikmuseet i Stockholm, ägnar sig åt immateriellt kulturarv.35 Bohman behandlar många av de

termer jag använder i min studie i sin bok Historia, museer och nationalism (1997). Han skriver,

som boktiteln också avslöjar, bland annat om museets roll för tolkningen av historia samt

skapandet av nationalism. Detta utvecklas i sin tur vidare nedan.

3.3 Narrativa förkortningar, identitet och nationalism

Genom historien är det vissa personer som har haft större betydelse än andra och som när deras

liv tagit slut kommer att kommas ihåg för all evighet, oberoende av generation. Dessa personer

kan finnas inom olika kategorier i samhället, exempelvis inom musikbranschen,

skådespelarbranschen, eller i någon av samhällets andra institutioner och så vidare. I mytologin

fanns de tolv gudarna på Olympen. En myt, men kända för det. Dessa individer fylls med olika

definitioner och beskrivelser och bildar på så sett en stereotyp.36 Stereotyper karakteriseras som

en betydelsefull tillgång när en bra historia ska förtäljas.37 Historiedidaktikern Jörn Rüsen ser

stereotyper som narrativa förkortningar.38 I min studie representeras den narrativa förkortningen

av Alexander den Store. Han blir således bärare av en hel föreställningsvärld. Cecilia Trenter

hävdar att det finns en tydlig koppling mellan manlighet, nation och död i krig i artikeln ”I mötet

med minnet – historiekulturer i Skandinavien”, Historisk tidskrift nr 2.39 Detta kan jag associera

till min studie då museerna tydligt visade att Alexander den Store vid sin död åstadkommit något

som ingen tidigare lyckats med. Att ena Greklands kungadömen och på så sätt skapa en

sammanhållning som ledde till att han kunde lägga under sig landområden ända bort till Indien.40

En stereotyp har i allmänhet alltid existentiella och universella drag. Med detta menas att en

existentiell tråd hos människor gör att man allierar sig med bilden av honom som stereotyp.41

Således får mina informanter i Proti ett värde och en funktion tillsammans då de symboliserar

bygden som en grupp människor som i relation till varandra konkretiserar bilden av Alexander

34 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA157 via First Class april 2007. ”Historien äger rum – plats och historia” 35 Med immateriellt kulturarv menas muntlig historia och tradition 36 Bohman 1997: Historia, museer och nationalism 37 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen, HIA153 via First Class, december 2006. ”Stereotyper” 38 Rüsen 2004: Berättande och förnuft: historieteoretiska texter 39 Trenter 2002: ”I mötet med minnet – historiekulturer i Skandinavien”, Historisk tidskrift nr 2 40 Museet i Vergina 2007.05.12 samt Amfipolis 2007.05.08

17

den Store. Slutsatsen som därmed kan dras är att stereotypisering innebär att även känna sig

själv.42

För 1990-talet klassificeras identitet som ett nyckelbegrepp. Vad man har för identitet, eller

avsaknad av identitet är viktigt att veta för den personliga individen, men även ur ett kollektivt

avseende, exempelvis om du skulle besöka ett museum. Vidare konstaterar Bohman att museer

spelar stor roll i tre avseenden. Dessa är fokusering på skapandet av nationen, tematisering av

vad museet ska innehålla, samt stereotypisering av den inhemska kultur vars uppdrag är att

skapa en sinnebild åt det nationella.43 Att jag har använt museum och de platser jag har besökt

för att ta reda på framställningen av Alexander den Store utifrån ett sådant nationellt rum tyder då

på att jag har hittat rätt. Ovannämnda stereotypiseringar och tematiseringar går dock också att

fastställa utanför museet och följaktligen även på det material mina informanter förser mig med.

Mitt schema ser således ut så här

Det nationella rummet Makedonien i förhållande till det lokala rummet Proti som vårdar minnet

av Alexander den Store som byborna i sin tur identifierar sig med.

Schemat går även att läsa baklänges, det vill säga att man börjar med byborna som identifierar

sig med Alexander den Store utifrån sin lokala plats Proti som upptas av det nationella rummet

Makedonien.

Det är följaktligen intressant att diskutera olika rum på grund av att historiebruket medverkar till

att ge rummet, exempelvis byn Proti, mening. Bodil Axelsson har skrivit en avhandling kring hur

Alvastra klosterruin övergått till att vara ett minnesmärke på grund av att en återkommande

teateruppsättning inrättat en traditionaliserande utvecklingsgång utifrån äldre tiders historiebruk i

boken Meningsfulla förflutenheter. Traditionalisering och teatralisering i en klosterruin (2003).44

Erik Axelsson koncentrerar sig på historieanvändning i svensk och norsk EU-debatt i boken

41 Föreläsningsanteckningar, Trenter april 2007 42 Bohman 1997 43 Bohman 1997 44 Axelsson, Bodil 2003: Meningsfulla förflutenheter. Traditionalisering och teatralisering i en klosterruin

18

Historien i politiken. Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990-1994 (2006) .45 För

att konkretisera hur rummet kan betraktas för läsaren används argument från Bodil Axelssons

avhandling kontra Erik Axelssons. Dessa böcker är av intresse för min studie på grund av att

rummet människan historiebrukar från är olika beroende på situation, och identitet likväl som

nationalism speglas som sagt av rummet. Bodils rum är en specifik plats som människor numera

förknippar med teaterpjäsen på grund av att den satts upp varje år sedan 1988. Hon undersöker

alltså hur olika rum möts upp i teaterpjäsen vid Alvastra klosterruin.46 Erik Axelsson å andra

sidan diskuterar huruvida rummet i form av EU betraktas från det nationella rummet. Bodil

betonar alltså det regionala och Erik det nationella.47 De båda författarna sätter alltså olika rum i

centrum. Då min studie utgår från det lilla lokala rummet Proti Serron lutar jag således åt Bodil

Axelssons ställningstagande. Såsom hennes avhandling stöder sig på platsens betydelse och

miljön runtomkring, gör så även min studie med tanke på att mina informanter identifierar sig

med det lokala rummet och historierna därifrån. Inte enligt det globala perspektivet som Erik

Axelsson förespråkar.

4 Metod Muntlig historia har alltid existerat i samtliga samhällen över hela världen. Det som en eventuell

mormor berättat för dig kanske du berättar vidare till dina barn och barnbarn och så vidare. På det

sättet binds det förflutna samman med nuet och framtiden. Att använda muntlig historia som

metod har betytt oerhört mycket för mitt arbete. Dels har det blivit mycket roligare än om jag

bara skulle ägna mig åt litteratur, men jag har dessutom fått reda på saker som inte nämns någon

annanstans och om jag inte hade genomfört denna studie så hade mycket av det fallit i glömska.

Då det är en arbetsprocess som dokumenteras går det att konstatera att intervjuare och informant

skapar historia genom att använda sig av muntlig historia som metod.

4.1 Muntlig historia utifrån den klassiska metoddiskussionen

Till skillnad från litteraturstudier så kräver muntlig historia ett helt annat engagemang och

arbetssätt. Om forskaren inte är beredd att lägga ner den tid och energi som krävs så bör man låta

bli, för slutprodukten kommer inte till sin rätt om inte båda parterna uppfyller sin del av

45 Axelsson, Erik 2006: Historien i politiken. Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990-1994 46 Axelsson, Bodil 2003

19

kontraktet.48 Samtalet är ett möte två parter emellan. Som forskare krävs det att låta informanten

säga sitt. Det är alltid bra att tala kring teman, men specifika frågor behövs då du som intervjuare

är ute efter ett visst material.49 Efterarbetet är krävande när man använder muntlig historia som

metod. Helst bör man transkribera de intervjuer man genomför. Vid transkribering av en intervju

kan man utläsa svart på vitt hur samtalet har tagit form samt hur informanten har betett sig,

exempelvis om personen har pausat en längre stund under sin utsaga eller använt särskild

intonation och så vidare. Som med alla andra källor är det av yttersta betydelse att vara källkritisk

även i sitt handskande med muntligt källmaterial. Närhet, oberoende samt tendens används ofta

som klassiska redskap vid evalueringen av en källa. När en forskare handskas med muntligt

källmaterial är det begreppen reliabilitet och validitet som är mest intressanta. Nästa steg för

forskaren blir således att undersöka om informationen som erhållits från informanten är förenlig

med andra primärkällor i form av andra muntliga källor eller litteratur.50 De konsekvenser denna

klassiska metoddiskussion innebär gällande källkritik behöver ej anläggas på min studie då det

inte finns något avstånd i tid med tanke på att det är mina informanters nutida föreställningar som

är i fokus. Nedan följer dock metodiska och källkritiska problem som jag måste beakta.

4.2 Metodiska och källkritiska problem

Ett källkritiskt problem som jag absolut måste beakta är självklart språket. Mina intervjuer sker

på grekiska, och fastän jag talar det flytande måste jag se till att det mina informanter verkligen

menar och vill förmedla är det som presenteras då det är deras utsagor som kännetecknar en

grundpelare för studien. Intervjuanteckningarna är ordagrant skrivna, precis så som informanten

uttalat sig. Efter att de besvarat frågan har deras svar kontrollerats och jag har frågat om de vill

lägga till eller ta bort något. Jag har även haft hjälp av inspelningarna av intervjuerna så att jag i

efterhand har kunnat kontrollera en sista gång innan översättningen har gjorts. Transkribering av

samtalen har av tidsskäl inte hunnits med, men hursomhelst är inte detta av stor betydelse för

slutprodukten. Jag har inte använt någon grekisk litteratur i min teori och metoddel. Den litteratur

som använts ämnar skapa en ram för undersökningsområdet men även fungera som referens då

jag i min analys kopplar samman svaren mina informanter försett mig med till tidigare forskning

47 Axelsson, Erik 2006 48 Thompson 2000: The voice of the past 49 Thompson 2000 50 Thor i Hansson/Thor 2006: ”Muntliga källor och källkritik”, Muntlig historia

20

inom området.

4.3 – Intervjufrågorna

Del 1

Hur ser du på historia?

På vilka sätt kan historien göra nytta?

Del 2

Vad vet du om berget Paggeo?

Del 3

Hur skulle du beskriva Alexander den Store?

Hur skulle du beskriva Alexander den Store för en person som inte kommer från Grekland, t ex

en svensk?

Hur skulle du beskriva Alexander den Store för en person som kommer från en annan region i

Grekland?

Hur anser du att man BORDE minnas Alexander den Store?

Berätta om på vilka sätt historien om Alexander den Store har återgivits för just dig?

Vad tycker du om filmens bild av Alexander den Store? (Den som Oliver Stone gjorde 2004)

Del 4

Varför heter byn Proti Serron?

Vilka historiska händelser är viktigast i byns historia?

Vilka personer är viktigast i byn historia?

Varför är just dessa händelser och personer viktiga?

Vad betyder byn för dig?

Kan du berätta vad byn har betytt för dig under din livstid här? (Till de äldre generationerna)

Kan du tänka dig att stanna eller vill du flytta när du har slutat skolan? (Till unga människor)

Del 5

Ordet Makedonien – vad betyder det för dig?

Hur minns du konflikterna om namnet Makedonien?

Hur ser du på namnet och konflikterna idag?

Frågorna är uppdelade i kategorier. De har ställts i den ordningen som förteckningen visar. Även

21

om informanten redan varit inne och nuddat på svaret på efterföljande fråga har den ställts just

för att se om svaret utvecklas vidare eller tar en annorlunda riktning. I ovannämnda frågor ryms

historiebruk, platsbundenhet i form av byn och regionen, generationer och minnen representerade

av unga och gamla i byn samt stereotypen Alexander den Store. Även informanternas

historiemedvetande kommer upp till ytan. Mina teorier hänger samman med frågorna, och det är

ju summan av allt som ska svara på mina frågeställningar. Frågorna i sig representerar min

metod, alltså muntlig historia.

Nedanstående frågor ställde jag till arkeologen vid Amfipolis museum. Det är även dessa frågor

jag har sökt svar på i den lilla litteratur jag kommit över samt på de övriga platser jag besökt som

har anknytning till Alexander den Store. För att redogöra för hur Alexander den Store framställs i

det nationella rummet anses dessa frågor tillräckliga. Övriga informanters svar härleds till det

nationella rummet i slutet på intervjun, men kopplingen sker likaså då de ombeds beskriva den

forna konungen.

Vad betyder Alexander den Store för området Makedonien?

Vad var hans status i Makedonien?

Hur beskrivs Alexander den Store som person med ursprung i Makedonien?

Vad symboliserar Alexander den Store generellt?

Hur framställs Alexander den Store i litteratur och dylikt? Borde han framställas annorlunda? Är

det något som saknas och som borde tillföras området? (Ställd som extra fråga till arkeologen.)

5 Material Som forskare kan man få fram nya perspektiv och synpunkter på historien genom att använda sig

av muntliga källor vid historieskrivning. Givetvis måste även sådana källor granskas innan de kan

presenteras i det slutgiltiga verket. Den historiska framställningen känns mer sann och levande

om man istället för att studera informanterna låter deras livshistoria spegla dem.51

Forskningsresultat når således högre resultat genom att använda sig av muntliga källor.52 Ett

problem med min studie är att den enda källa gällande byns historia som jag har att jämföra med

51 Thompson 2000 52 Thor i Hansson/Thor 2006

22

är Proti Serrons bok. Gällande intervjuerna kan jag koppla det informanterna hänvisar till för att

se om det tas upp i boken, men även informanterna emellan. Berget Paggeo nämns i diverse

litteratur som jag har haft tillgång till. Litteratur om Makedonien samt Alexander den Store och

Filip den andra finns det gott om. Denna litteratur används i uppsatsen endast som en historisk

bakgrund. Aktuell information från de museer och platser jag har besökt i samband med denna

studie har flätats ihop med resten av uppsatsen för att bilda en karakteristisk helhet såväl som för

att kunna besvara frågan hur Alexander den Store framställs i det nationella rummet. Jag har som

nämnts använt mig av icke grekisk litteratur i teori och metod avsnitten. Att kombinera den

teoretiska delen av uppsatsen med den empiriska utgör inget problem då teorierna går att anlägga

på samtliga nationaliteter. Det är människan i sig som är i fokus.

5.1 Presentation av intervjupersoner

Samtliga av mina informanter har givit sitt samtycke till att jag får hänvisa till deras riktiga namn

i studien samt presentera dem för läsaren. Detta är jag tacksam för då anonymiteten har en

ansenlig källkritisk nackdel, nämligen den intersubjektiva prövbarheten.53 Vidare bör nämnas att

om någon, några eller samtliga av mina informanter velat vara anonyma är det ett krav som jag

självklart skulle tillmötesgå med tanke på att anonymitetskravet tillhör en fundamental del av

forskningsetiken.54

Generation 1 – Äldst

Asimina Charisi

Som det kanske märks på efternamnet är detta en släkting till mig, närmare bestämt min farmor.

Hon bor fortfarande kvar i det hus som hon växte upp i, och som hon uttrycker det, här kommer

hon även att gå ur tiden. I år är hon 79 år fyllda. Hennes föräldrar var jordbrukare, och hon

fortsatte sedan själv att arbeta på tobaksodlingarna. Sedan hon blev änka vid 43 års ålder erhöll

hon änkepension och hon har sedan dess stannat hemma och tagit hand om sina barnbarn, och

faktiskt även sitt barnbarnsbarn. De flesta i byn känner till Asimina på grund av att hon gjort

mycket för kyrkorna i byn.

53 Estvall i Hansson/Thor 2006: “Vi är som vanliga människor – att skapa muntliga källor med meningsmotståndare”, Muntlig historia 54 Vetenskapsrådet 1990

23

Athanasios Koukouvetsios, alias Barbathanassis (Barba = gammal)

Barbathanassis är född och uppvuxen i byn, och hans familj har bott där i generationer. Som så

många andra familjer arbetade de med jordbruk, men han fick senare jobb som tillverkare av

olika produkter inom marmor då efterfrågan på sådana anställda ökade markant under en period.

Informanten har hunnit fylla 78 år. Han åker fortfarande upp på Paggeo för att plocka te ibland.

Jag fick kontakt med denne man genom att fråga runt i grannskapet om någon skulle kunna tänka

sig att medverka i en intervju.

Generation 2 –Yngre

Maria Kontogianni

Informanten är 50 år fyllda. Till skillnad från många andra har hennes familj aldrig sysslat med

jordbruk. Hennes pappa arbetade med marmor och hennes mamma var hemmafru. Maria föddes i

byn och växte upp där. Efter giftermål med en utomstående bybo valde de att fortsatta sitt liv i

byn. Senare, på grund av sin mans arbetssituation flyttade de till Thessaloniki, men så fort tillfälle

gavs återvände de till byn. Maria är och har alltid varit hemmafru, något hon aldrig ångrat. Att

uppfostra sina tvillingar och att alltid finnas till hands har haft högsta prioritet. Hon sysselsätter

sig med olika sömnadsarbeten, och på beställning har hon ibland tillverkat saker till försäljning.

Maria bor i grannhuset, men jag känner henne inte avsevärt mycket.

Nikolaos Tsecheridis

Informanten har precis fyllt 45 år. Hans föräldrar hade åkrar och arbetade med olika former av

jordbruk. Som barn bodde han i byn Paleokomi, tio minuter från Proti Serron. Till Proti kom

informanten som 20 åring och då på grund av giftermål. Nikolaos bedriver sedan 22 år tillbaka ett

eget företag inom aluminiumbranschen och producerar även diverse järnvaror. Informanten

känner jag på så sätt att han är min blivande svärfar.

Generation 3 – Yngst

24

Vasiliki Kostouda aka Vasso

Informanten är född och uppvuxen i byn, och så är även båda hennes föräldrar. Hennes pappa

arbetar som musiklärare i staden Drama och hennes mamma är hemmafru, men arbetar även lite

som lokalvårdare. Vasiliki skriver nationella prov för att kunna skicka in ansökningar till

universitet. Hon vill studera till engelsklärare. Informanten är precis 19 år fyllda. Jag fick kontakt

med informanten genom ett tips från en kompis och har således inte haft någon tidigare

förbindelse med henne.

Paschalis Koutalakis aka Akis

Informanten blir i år 22 år gammal. Han kom till Proti som sexåring. Hans pappa (som är från

byn) hade flyttat till Aten på grund av arbete på en attraktiv restaurang, men gillade inte

storstadslivet och bestämde sig för att flytta tillbaka till byn. Först bodde de säsongvis i Proti på

grund av arbetsbrist, men för sexton år sedan bestämde sig Akis föräldrar att leva sitt liv

permanent i byn. Informantens pappa driver idag ett eget matställe och hans mamma arbetar på

kommunhuset. Akis studerar för närvarande till geolog i Thessaloniki men är i byn varje ledigt

tillfälle som ges. Informanten och jag umgicks när vi var yngre så när jag frågade om han skulle

kunna tänka sig att ställa upp svarade han ja.

5.2 Varför dessa informanter

Denna studie krävde först och främst att tre generationer skulle finnas presenterade. Ovannämnda

informanter är därför medvetet utvalda på grund av tillgänglighet. Jag fick fundera över vilka

som skulle kunna tänkas passa in under de olika generationerna, samt vilka som fanns i min

bekantskapskrets och som skulle ha tid att kunna ställa upp med kort varsel. Det bör nämnas att

ett antal informanter har uteslutits på grund av att jag inte vill ha någon koppling till skolan,

genom exempelvis läraryrket, eller att informanten ska ha studerat historia på högskolenivå. Det

är den muntliga historien som är av intresse för denna studie, därav måstet att informanterna är

”rena” så att deras historiemedvetande är deras i så stor utsträckning som möjligt.

Intervjusituationen påverkas givetvis om tidigare kontakt existerat mellan forskaren och

informanten eller inte. Jag kan ändå inte påstå att det har varit någon stor skillnad intervjuerna

emellan. Folket i byn är så öppna och vänliga samt villiga att hjälpa till att jag aldrig upplevde

någon intervjusituation som jobbig. Detta stämmer även för mina informanter då jag efteråt frågat

25

hur de upplevde situationen.

Hur Alexander den Store framställs som nationalsymbol kommer jag som anfört att redogöra för

utifrån en del litteratur samt de museer och platser jag besökt. När jag besökte museet i Amfipolis

första gången lyckades jag boka en tid för en intervju med arkeologen ansvarig för museet och

jag anser detta vara ett utmärkt komplement till övriga framställningar. Jag ställde samma frågor

till honom som de jag letat upp under mina besök samt i litteraturen. Ilias som arkeologen heter

presenteras i samband med Alexander den Stores plats i historiekulturen.

5.3 Skapandet av källan

Intervjuerna har skett där informanten har velat. Samtliga informanter angående det lokala

rummet intervjuades i sina respektive hem. Ilias intervjuades däremot på sitt kontor på museet.

Att informanten känner sig trygg i sin intervjusituation betyder oerhört mycket. För att samtalet

ska bli så fruktbart som möjligt bör atmosfären runtomkring vara lugn och avstressad.

Återknytning kan ske till plats och minne under intervjusituationen. Om det är så att en särskild

plats har betydelse för intervjufrågorna och intervjun tar plats där kan detta med all sannolikhet

inverka positivt på berättelsen informanten förmedlar.55

5.4 Användandet av källan

Att jag bara hade ett visst antal dagar för insamling av källmaterial i Grekland ledde till att jag

hade ett väldigt strikt schema för vad som skulle göras och vart jag skulle resa. Detta ledde även

till att jag behandlade mina intervjuer samma dag som jag gjorde dem. Detta är självklart att

föredra då det är närmast i tiden som man kommer ihåg och bäst kan återberätta det som

informanten ville understryka.

6 Empiri Det är som sagt det lokala och nationella rummet som är utgångspunkten för denna studie.

Paggeo, bergskedjan som ligger ovanför byn har spelat en betydande roll för befolkningen genom

tiderna. Berget ska ha varit i händelsernas centrum redan under mytologin. Det ska ha existerat en

konflikt mellan vinguden Dionysos och kungen av Thrakien, Likourgos. Dionysos gillade

55 Thompson 2000

26

Thrakien och ville vistas där, men Likourgos ville inte ha honom i sitt kungadöme så han

förvisade honom. Som ofta sker i mytologin om man förargar någon av gudarna, är att hemska

saker inträffar. Således gjorde Dionysos att samtliga invånare såg i syne, även kungen. Det var

kaos i kungadömet. Likourgos visste inte vad han skulle ta sig till. Vid en tidpunkt fann han att

han såg en vinranka framför sig, Dionysos kännetecken. Han blev då så vred att han högg den

mitt itu. Så fort hugget gjorts kunde kungen se klart igen och kom då till insikt med att han

halshuggit sin egen son. En kan tycka att detta vore straff nog, men icke. Dionysos utnämnde

därefter en förbannelse över kungadömet, nämligen att marken inte skulle vara bördig och kunna

producera igen förrän Likourgos mördats. Då befolkningen såg att förbannelsen inte bara var en

myt ska de ha tagit konungen till fånga, transporterat honom upp till toppen på Paggeo, där

bundit fast honom och sedan fick hästarna sparka ihjäl honom. Runt 420 före Kristus ska

invånarna i området ha funnit guld, ett fakta som gjort att bergskedjan än idag är känd som

”guldberget.”56

57

Platsen Amfipolis, tio minuter från byn har även den spelat stor roll både innan och efter Filip

56 Theofilou, Tomas i Tsifoutis 1999: ”Maties sti Nikisiani ke sta iera tis proskinimata”, Dimos Protis Serron 57 Bergskedjan Paggeo, egentaget fotografi, 2007.05.13

27

den andre samt Alexander den Stores era. Amfipolis stiftades år 437 före Kristus och då som en

koloni tillhörande Aten. Den ansvariga generalen för bygget, Agnon från Aten lät bygga staden

på en exceptionell plats med klart strategiskt syfte. Det dröjde dock inte förrän till 422 före

Kristus som Amfipolis triumferade och blev självständig. Anledningen var främst de egna

mynten som skapades tack vare att man fann guld och silver i bergskedjan, att det fanns

överflödigt med virke samt att jordbruket var rikt. Befolkningen utnyttjade även sin strategiska

position i förhållande till axelmakternas inland. Amfipolis stödde sig så länge de kunde på sin

politiska självständighet under tiden som Aten, Sparta och Makedonien strävade efter mer

territorium. Slutligen kunde man inte stå emot Filip den andra som gjorde Amfipolis till en del av

det makedonska kungadömet år 357 före Kristus. Staden blomstrade under den hellenistiska

epoken och Amfipolis kännetecknades som det makedonska fästet med kunglig prägel. Orten

fortsatte spela en stor strategisk och ekonomisk roll i norra Egeiska havet. Alexander den Store

ska ha inspekterat sina förband vid Amfipolis hamn innan han ska ha gett sig av mot Asien, vilket

betyder att många av hans närmaste män samt förtrogna bodde i staden och byarna

runtomkring.58 Åker man till Amfipolis idag kan man se lämningar från det att orten skapades.

Utgrävningar av själva platsens kärna har precis börjat, men man kan även betrakta makedonska

gravar och det stora lejonet.

6.1 Makedonien i förhållande till mina informanter

”At the close of the 5th century BC the Macedonians who inhabited the original capital of the

Macedonian Kingdom (…) had Greek names. This evidence confirms in the most unequivocal

way the opinion of those historians who have maintained that the Macedonians were a Greek

tribe, like as the others who lived in Greek territory”.59

Huvudstadens namn i Makedonien under tiden för Filip den andre samt Alexander den Store var

som tidigare sagts Vergina, där vi idag kan besöka ett museum som inrymmer kungliga gravar

samt andra föremål tillhörande området. Det är därifrån ovannämnda citat är hämtat. Dagens

huvudstad i provinsen Makedonien är Thessaloniki, där vi finner en gigantisk staty av Alexander

den Store.60

58 Amfipolis museum 2007.05.08 59 Andronikos 1984, Verginas museum, 2007.05.12 60 Se bilaga för bild

28

“Greece

Beloved country of the gods

Homeland of the wise and the heroes

Macedonia

More than a name…

The border of our pride

Serres

Bulwark of Hellenism

Piece of the mosaic named Macedonia”61

Ovannämnda citat är hämtat från en bok som de flesta i området har i sitt hem. Med detta vill jag

visa att namnet Makedonien verkligen betyder något, det är inte bara ett namn som folket är

ovilliga att lämna ifrån sig. Det är en del av den grekiska kulturen och nationen. Nedan

presenteras även en sång som de allra flesta i Grekland kan, inte bara de som bor i området

Makedonien. Den sjungs ofta under festligheter på Greklands nationaldag den 25 mars.

Μακεδονια

1.Μακεδονια ξακουστη του Αλεξανδρου η χωρα

Που εδιωξες τους βαρβαρους κι ελευθερη εισαι τωρα

2.Ησουν κι θασαι Ελληνικη Ελληνων το καμαρι

Κι εμεις θα σ ′αντικρυζουμε περηφανοι και παλι

3.Οι Μακδονες δεν μπορουν να ζουνε σκλαβωμενοι

Ολα κι αν τα χασανε η λευτερια τους μενει

4.Μακεδονοπουλα μικρα χορεϕετε χαρειτε

61 Nomarxia Serron 1993: Nomos Serron. Prosklisi gnorimias

29

Προτου κι′σεις στα βασανα του κοσμου τουτου μπητε.62

1.Makedonien beryktat som Alexanders land

han som tvingade bort barbarerna vilket lett till att du nu är fri

2.Du var och kommer alltid att vara grekiskt, du är Greklands stolthet

Och vi kommer få syn på dig igen lika stolta förr som nu.

3.Makedonierna kan ej leva i fångenskap

Även om de har förlorat allt så har de åtminstone sin frihet

4.Makedoniens små barn dansa och var glada

innan svårigheterna som finns i världen berör även er63

6.2 Alexander den Stores plats i historiekulturen samt tolkning av intervju med arkeolog

Alexander den Store har en självklar plats i de grekiska historieböckerna likväl som på de museer

och platser jag besökt. Pella är stolt födelseort av den unge erövraren. Idag är orten självklart inte

i närheten av sina glansdagar under Filip den andre samt Alexander, men turister finns det gott

om. Flest turister fanns det på museet i Vergina. Många grupper hade guider för att få ut så

mycket som möjligt av upplevelsen. Inne på museet presenteras det forna kungadömets stolthet:

Filip den andres ägodelar som fanns vid utgrävningarna av hans grav. Däribland inräknas hans

kungakrans av ekblad och ekollon. Även hans fruars drottningkransar av guld går att beskåda. På

väggarna hänger plakat som berättar om Filip den andres samt Alexanders bravader. Vad man

särskilt framhåller är att Alexander den Store vid tiden för sin fars begravning överträffade allas

förväntningar. Den anses vara den mäktigaste begravningen som någonsin genomförts. Amfipolis

innefattar en avdelning endast åt Filip den andre samt Alexander den Store vilken är avskild från

resten av museumet. Filipous museum var tyvärr under restauration när jag åkte dit så jag fick

nöja mig med att ta bilder på den arkeologiska plats som är namngiven efter Filip den andre samt

läsa på de skyltar som fanns utanför museumet. Att Alexander den Store framställs som en

grekisk nationalsymbol är det ingen tvekan om. Samtliga platser har den gemensamma nämnaren

att de presenterar Alexander den Store som en av de viktigaste för grekisk historia genom tiderna.

62 Erhållen från Theodoris Kostoudas, musiklärare i Drama 2007 63 Observera att jag i den grekiska sångtexten inte har kunnat betona orden. Har inte lyckats hitta någon erkänd svensk översättning av sången så orden är i stort sett ordagrant översatta av mig själv vilket lett till stelhet och avsaknad av melodi

30

Man erkänner honom som makedon, men hävdar att makedonerna var ett grekiskt folkslag, som

Andronikos i citatet ovan. Nyckelord jag funnit på samtliga platser är att han symboliserar

intelligens, ödmjukhet, mod och styrka. Han kännetecknas som en visionär och erövrare av aldrig

förr skådat slag. Ännu ett tecken på att sådana här platser bidrar till skapandet av en nationell

identitet är att tre flaggor vajar ikapp i vinden; den grekiska, den grekisk-ortodoxa kyrkans flagga

samt EU: s.64

I början av mötet får jag på begäran av informanten berätta vad resten av mitt arbete handlar om

och får på så sätt lite bonussvar även av honom gällande det lokala rummets frågor. Ilias börjar

med att berätta att Paggeo var av stort intresse för Atenarna, som ju skapade Amfipolis som deras

koloni för att kunna komma närmare guldet. Detta lyckades de dock aldrig med. Filip hade

gruvorna i ett järngrepp och drog tillbaka sin armé från Amfipolis medvetet en gång för att sedan

erövra området för gott 357 före Kristus. Gruvorna tjänade endast Filip den andre samt Alexander

den Store och det var befolkningen i Proti Serron som ansvarade för dessa guldgömmor.

När jag nämner namnkonflikten säger informanten att ”den som vill vara vän med det förflutna

måste leta för att finna sanningen”. Med detta uttalande menar han att den som vill vara ren och

fri från lögn måste se till fakta. Gränsdragningar är alltid en laddad sak, särskilt när det gäller ett

historiskt namn som Makedonien och med den historia namnet för med sig. Ilias har flera vänner

från Skopja, och de har många gånger diskuterat konflikten. Geografiskt sett sträcker sig det

antika området Makedonien ända till Dounami och det folk som levde där var en del av det

Makedonska kungadömet. Emellertid talade och skrev de inte på grekiska till skillnad från Filip

den andre samt Alexander den Store. Så när Ilias ställer frågan till dem om de känner sig som

makedonier och/eller greker har de svarat att de känner sig och betraktar sig själva som slavos.

Vi lämnar de lokala frågorna för att ägna oss åt det nationella rummet. Ilias menar att Alexander

den Stores vistelse i området har stigmatiserat hans ytterligare erövringar. Vad en person i

allmänhet borde ha i åtanke när man samtalar, minns och lär om Alexander den Store är att inte

frångå från hans förflutna. Filip den andre skapade en grund och om den inte existerat hade inte

hans son kunnat åstadkomma det han gjorde. Å andra sidan påbörjade Filip någonting som utan

64 Egna iakttagelser under resan

31

Alexander inte hade kunnat avslutas. Vad informanten menar är således att far och son hör ihop

historiskt sett, inte bara på grund av att de är släkt. De behövde varandra. Alexander den Store

existerade vid rätt tidpunkt och plats. Dock menar inte Ilias med detta att frånta Alexander hans

bedrifter, men han vägleder mig om att sammanhang är a och o gällande detta

undersökningsområde.

Ilias kan inte tänka sig Alexander som en enkel person i Makedonien, varken då eller nu. Han är

en idol. Hans resa har stor betydelse, men även anledningen till varför han gjorde den. Genom

sina resor och erövringar ville han ställa allt till rätta igen. Syftet var att ta tillbaka grekernas

rättmätiga områden från Perserna. Konsekvensen av detta var vidare att ena alla greker, att bilda

en nation. De greker som motsatte sig hans vilja tvekade han inte att straffa. Att Alexander den

Store älskade Grekland finns det bevis på i historien. ”Han må ha varit från Makedonien, men det

är ju vi som bor i det här området också, innebär det att vi inte är greker?” För att exemplifiera

berättar Elias att Alexander hade gett order om att det skulle byggas sex stycken tempel i olika

delar av Grekland, varav ett tempel skulle ligga i Amfipolis. Detta visar att han fungerade som

grekernas konung.

Alexander den Store beskrivs som konungarnas konung. Han var konung över alla då levande

folk. Förr var det Sparta kontra Aten kontra Makedonien exempelvis, men Alexander enade

landet. Grekerna stod slutligen enade mot ett gemensamt mål och som historien förr så många

gånger tidigare bevisat så är det att när greker är överens så klarar man av i stort sett allt.

Informanten nämner också grekernas krigsföring och berättar att när de krigade så förstörde de ej

platsen de befann sig på. De respekterade den. Även statyer samt de döda lämnades i fred. Man

talar om, och det finns också bevis som pekar på förbindelsen mellan livet och det rätta.

På frågan om något saknas berättar informanten att han personligen känner att Alexander inte

upphöjts dit han borde. Han har åstadkommit något magnifikt under sitt korta liv och bidragit

något kopiöst till den grekiska historien, detta borde uppmärksammas mer visibelt, inte bara gå

att läsa och få en förståelse för i diverse litteratur. Informanten hoppas att planerna på att

skulptera ett gigantiskt porträtt av Alexander den Store på berget Kerdilio Oros nära Amfipolis

ska gå i lås. ”Hans ansikte kommer då att blicka ut mot havet och mot öst, precis som det gjorde

32

för så många tusentals år sedan, och det var ju här som hans resa började.”

7 Resultat av intervjuer Nedan följer en sammanfattning av vad som kom fram under samtalen med samtliga informanter.

Intervju 1 – Asimina Charisi, 79 år

Då detta är en släkting till mig ser intervjusituationen lite annorlunda ut till skillnad från de

övriga där jag mer eller mindre har kunnat gå rätt på frågorna. Det är en aning mer avslappnat,

och informanten kan verkligen tala fritt. Hon är inte nervös över det hon kan komma att svara.

Min situation är också relativt avspänd men jag måste ändå ha huvudet på skaft för att kunna föra

samtalet dit jag vill för att få svar på de frågor som arbetet syftar till. Informanten känner väldigt

starkt för kyrkan och sin tro. När vi pratar kommer hon ofta in på sidospår för att berätta om

platser som hon besökt och som har stor historisk betydelse, exempelvis besöken i Alexandria,

floden Jordan, Konstantinopel och så vidare. I och med att vi bara ses högst två gånger om året

gillar min farmor att prata av sig och berätta om händelser i hennes liv så att jag kan föra dem

vidare. Intervjun är därför den längsta av samtliga och jag har fått skära relativt mycket i

materialet. Hursomhelst så representerar svaren nedan de åsikter hon uttrycker då jag ställer de

frågor som presenterats i kapitel 4.3. Berättelserna Asimina förmedlar har hon lärt sig i skolan,

genom samtal med äldre samt vad hon väljer att hänvisa till som livserfarenhet.

Historia är otroligt viktigt för samhället. Som ämne fyller den en funktion som ingen annan kan

fylla och till historia räknar informanten det förflutna. Det finns många olika former av historia;

skriftlig, muntlig, myter och så vidare. Samtliga spelar roll för vad en person ska tänka, tycka och

tro. Historia måste skrivas ner och läras från barnsben. I skolan sysslar eleverna mest med den

grekiska historien, allt annat kommer i andra hand. Man måste känna till sin plats och sitt land.

Informanten ser historia som något grekiskt. ”Det var här allt började.” Många runt om i världen

studerar Greklands historia i skolan. Även turister färdas hit på grund av alla fantastiska

historiska platser Grekland består av. Historia kan göra gott genom att man kan bli intresserad av

att besöka platser och att man kan skapa sig en allmänbildning. ”Det är nog så viktigt att kunna

tio saker utantill här i livet.”

33

Då informanten pratar om Paggeo berättar hon att Alexander den Stores profil finns avbildad på

berget. Han var av stor betydelse för vår by. Han fick ta över sin pappas guldkammare och kom

och såg till sina tillgångar. Enligt sägen ska det någonstans i den djupa flodbädden vid Aggitis

finnas ett åkdon fullt med guld från dessa guldkammare från Alexander den Stores tid.

Informanten har hört att när Alexander var ung så drömde han om att han skulle bli en av

världens största en vacker dag. Många retade honom då hans drömmar ansågs för befängda.

”Pojken var modig från första stund, se bara på hur han lyckades tämja Voukefalas.65 De var inte

ifrån varandra en dag efter den stunden.” Alexander den Store var makedon, men tillhörde

Grekland. Han ska även ha tyckt att det var viktigt med kyrkklockor då det är de som ringer in

och som samlar befolkningen till möte. Den forna konungen är mest känd som en visionär som

ville erövra världen. ”Alexander försvann från byn, men han har lämnat minnesmärken hos oss

och det är vårt uppdrag att föra dessa vidare till yngre generationer.” Asimina beskriver honom

som en av de bästa. Den mest ärofyllda och som borde hyllas. Han hade ett gott hjärta, var

mycket talangfull och otroligt intelligent. En person som är värd all uppmärksamhet, både då och

idag. Han var enkel som person och hans plats i historien kan aldrig tas ifrån honom. Man bör

minnas honom som en härförare och en värdig person. Dessutom var han vänlig mot alla och såg

inte till klass. Det kan man inte säga om konungar i andra fall.

Informanten skulle inte beskriva Alexander den Store annorlunda för en grek. En grek ska veta,

men det är klart, den som vill lära sig lär sig allt om honom. Den som inte vill kanske väljer att

strunta i honom. Alla är vi individer och får bestämma på vilka kunskaper vi ska lägga vår energi

men det borde vara lag på att lära sig Alexander den Stores historia.

Proti heter Proti på grund av att det var Alexander den Stores första stopp på väg mot

erövringarna i öst. Platsen upp mot berget där de tre viktigaste hästarna stod (Voukefalas och två

andra) existerar fortfarande. Byborna ska ha skaffat fram det bästa havret åt dem att äta samt

byggt vindskydd åt dem att vila i. Informanten berättar även att Proti också var första stoppet för

Aposteln Paulus efter sin tid som fängslad i Filipous. Asimina lägger även till att Alexander den

Store ska ha namngivit fler orter i området på väg mot länderna i öst.

65 Alexander den Stores häst sedan 12 års ålder. Endast han kunde bemästra honom.

34

Viktiga personer för byn är samtliga lärda. De vet mer än vad vi som inte studerat vet. Historiska

personer av betydelse är bland annat Konstantinos Karamanlis den äldre. Även Aggelous

Aggelousis och Georgios Petalas är födda i byn. ”Rodolivos är inte födelseplats för någon känd

person alls.” Idag styr Konstantinos Karamanlis den yngre, även han med rötter från byn.

En av Protis viktigaste händelser är upptäckten av Agios Georgios helgonbild samt det heliga

vattnet. Denna källa låg mycket långt ner i marken på en turkisk åker. Anna Liakou drömde om

att det skulle finnas en helgonbild och att det var hennes uppdrag att finna den. ”Jag har träffat

henne, Annouda som jag kallade henne.” Hon kallades till en början tokig av befolkningen. Hon

grävde och grävde på olika ställen men fann aldrig helgonbilden. Agios Georgios sände henne då

en symbol i form av en näsduk som hade fastnat i en sten på åkern. Kvinnan började gräva där.

När hon inte kunde kasta undan jorden själv fick en man från byn slutligen hjälpa henne att

fortsätta. När hon nått 30 meter ner i marken hittade hon äntligen stenen med helgonbilden på.

Dock kunde hon inte lyfta upp stenen själv. Inte heller befolkningen kunde hjälpa henne. Sägnen

säger att Agios Georgios själv lyfte upp stenen under natten. Nästa dag var platsen full av folk

och även de fyra turkiska familjerna som bodde i byn gick dit. Sonen till en av kvinnorna ställde

sig för att urinera på stenen. Han kunde sedan inte komma loss. Under tre dagar bad kvinnan om

att pojken skulle befrias. Detta skedde så på tredje dagen och från den stunden omvändes den

turkiska familjen från den muslimska tron till den kristna. Ännu en viktig händelse är när

bulgarerna kom till byn. När de kom så dödade de samtliga lärda. Informantens familj upplevde

en stor sorg då min mormors bror slängdes ner i brunnen och dog utanför kyrkan Agia Paraskevi.

Brunnen har sedan dess inte fungerat. Detta anses som en viktig händelse för att man blir stark

och lovar sig själv att aldrig ge upp. Det är det minsta du kan göra för alla de greker som blivit

dödade av våra grannländer. ”Är det sedan konstigt att man är fientligt inställd till de

nationerna?”

Att bo i Proti innebär frihet, vacker miljö, och du behöver aldrig vara orolig för att det inte ska gå

att andas. När du väl andas så inser du att det alltid luktar gott. Byn är ingen instängd plats och att

den är mycket grön och har en bergskedja som utsikt gör att du håller dig frisk. Asimina är

mycket stolt över Proti. Orten är bra och lugn och sammanhållningen är stark. ”Jag älskar byn.

35

Samtliga som en gång bott här vill komma tillbaka när de pensionerats. Man behöver byn, den

finns för alltid i ditt hjärta om du någon gång satt din fot här.”

Asiminas syn på namnet Makedonien är uppenbar. Hon ser namnet som en del av norra

Grekland, platsen hon bor. Hon hävdar stolt att Makedonien under de 500 åren av turkiskt styre

förblivit intakt från influenser. Området såg till att hålla sig grekiskt. Att Skopja vill heta

Makedonien gillar hon inte. Med det namnet kommer rättigheter, och då kanske de försöker stjäla

grekisk historia. ”Vi, den äldre generationen kommer inte att tillåta det. Vi har upplevt för

mycket. Kanske att det ändras när vi går ur tiden. Den yngre generationen kanske låter sig

övertalas lättare.” Makedonien var Alexanders land, men han talade grekiska, det gör de inte i

Skopja avslutas intervjun.

Intervju 2 – Athanasios Koukouvetsios, 78 år

Barbathanassis som han vill kallas anser att allt forntida är historia. Särskilt viktig historia för

honom som makedon och som invånare i området är historien om Filip den andre samt Alexander

den Store. Informanten anser att när en person förlorat eller förlorar sin historia, sina traditioner

samt seder och bruk då har du förlorat allt. Den historia han kan och som presenteras nedan har

berättats till honom av sina föräldrar som i sin tur fått höra det av sina föräldrar och så vidare.

Informanten berättar att uppe på Paggeo fanns det guldgömmor som Filip den andre hade

kommando över. Alexander den Store kom senare för att se sin fars verk. Därav anser

Barbathanassis att Filip den andre var viktigare för byn än vad Alexander den Store var. ”Man

måste komma ihåg att utan Filip är det inte säkert att Alexander hade blivit så stor som han blev.

Filip lämnade efter sig ett arv som Alexander visste hur han skulle ta vara på. Ens ursprung spelar

roll, och man bör aldrig separeras från sina rötter.” På berget existerar en plats som heter Kalias

och som fungerade som en vakthållningsplats. Det guld som utvanns ur berget förvarades där för

att skyddas av tjuvar. Många geologer samt vanligt folk har velat undersöka om berget som hade

guld fortfarande har guld. ”På natten har jag kunnat se ficklampor som lyser däruppe. Det är

guldgrävare som söker efter dessa gamla skatter.”

36

Informanten anser att Alexander den Store var en befriare. Han beskriver den forna konungen

som en enkel person, men absolut ingen barbar. Alexander förslavade ej folk och han varken

dödade eller förstörde på orter han erövrat. ”På samtliga platser skapade han något.” Han

genomförde även månggiftermål för att sammanföra de olika folkslagen. Alexander den Store

borde bli ihågkommen som en grekisk makedon samt en strateg av aldrig förr skådat slag enligt

informanten. Barbathanassis tycker även att det borde finnas mer till ära av en sådan person än en

staty och flygplats, samt ett par plakat om honom på närliggande museum.

Gällande namnet på byn berättar Barbathanassis att orten en gång kallats för Evdomista på grund

av att byn bestod av 70 hus, samt Kiupiui, ett turkiskt ord som betyder urnornas by. Varför det

slutgiltiga namnet blev Proti kommer sig av olika anledningar. Det sägs att aposteln Paulus första

stopp efter att han frigivits från Filipous fängelsehåla var i byn. Vidare att Alexander den Store

ska ha gjort sitt första stopp i Proti på väg mot sina erövringar i Asien.

När informanten ombeds att namnge viktiga personer i byns historia nämner han ett flertal namn

som samtliga är förknippade med denna och därtill även är av politisk betydelse; Konstantinos

Karamanlis den äldre, Aggelos Aggelousis, Moutsos Georgios, Fintias Velikis samt Achilleas

Karamanlis, och då dagens premiärminister Konstantinos Karamanlis. När vi pratade om

händelser var Barbathanassis mer beskrivande. En av de allra viktigaste händelserna förutom

historien om Filip den andre samt Alexander den Store är av religiöst rang. Det är historien om en

kvinna vid namn Anna Liakou som 1913-1914 såg en återkommande dröm när hon sov. Helgonet

Agios Georgios sa till henne att hon skulle finna heligt vatten på den turkiska åkern och att det

var hennes uppdrag att finna det. Hon gick dit dag efter dag och grävde med sina bara händer.

Ingen fick hjälpa till att gräva, men ett antal män hjälpe till att skyffla bort jorden hon kastade

bort när hon slutligen funnit den exakta platsen för det heliga vattnet. En kyrka byggdes sedan till

helgonets ära, och den samt den nuvarande trappan som leder ner till det heliga vattnet existerar

ännu idag. (Se kort i bilaga två.) Ännu en viktig händelse är historien om Xerxes66 som ville

erövra Aten. Det sägs att hans strategiska läger låg i byn och att lejon skall ha kommit ner till byn

från bergen för att visa soldaterna sin styrka. Den senare historien låter dock onekligen som en

66 Persisk kung som angrep Grekland 480 före Kristus: Arrianos 2003

37

myt då informanten inte har funnit några historiska bevis för att det ska ha funnits lejon i

området.

Att bo i byn innebär för informanten att leva i paradiset. Det luktar alltid gott, vilken årstid det än

är på året. Det är den vackraste platsen vid den underbara bergskedjan Paggeo. Att

luftfuktigheten är optimal innebär att han har levt ett liv helt fritt från sjukdomar och problem.

Tack vare detta klimat är samtliga bybor friska. Han avslutar med att bjuda dit samtliga svenskar

så att de kan förstå vad han menar.

Barbathanassis påpekar att Makedonien har upplevt mycket i jämförelse med resten av Grekland.

Han anser att det historiska området bör betraktas som ett mausoleum.67 Många har passerat här

och samtliga har lämnat något efter sig. Jag förstår att diskussion kring ämnet Makedonien är

känsligt och väcker många känslor. Informanten påpekar att han har en bestämd syn när det gäller

sådana här historiska händelser då de är så nära i tiden för honom, hans syskon samt föräldrar.

För att exemplifiera tar informanten upp det grekisk–turkiska kriget som han har för sig utspelade

sig mellan 1913-1914 i Makedonien. Trots att turkarna styrde makedonierna hårt höll man fast

vid sin nationalitet och undervisning exempelvis. Vidare anser han inte att F.Y.R.O.M bör få heta

endast Makedonien. De som bodde och levde i Makedonien talade grekiska, det var senare som

serberna kom. Men det är klart, tittar man på dagens karta går dåtidens Makedonien in i dagens

F.Y.R.O.M. Dock anser Barbathanassis att om Makedonien inte är grekiskt har Grekland som

land ingen funktion. ”Inget Grekland utan Makedonien.”

Intervju 3 – Maria Kontogianni, 50 år

Informanten anser att historia är det förflutna som kan spåras i olika instanser av samhället,

exempelvis samhällshistoria, arkitekturhistoria och dylikt. Hon fortsätter med att hävda att tiden

passerar och att saker och ting sker i resten av världen för varje minut som passerar. Det är viktigt

att behålla de positiva händelserna samt att lära av det förflutna. Misstag görs och det är då av

största betydelse att lämna det negativa för att koncentrera sig på framtiden och vad som kan göra

gott istället. Särskilt viktig historia att ha i åminnelse för henne som person är den om

Makedonien då det är i Makedonien hon bor, samt befrielsen från det turkiska väldet då hennes

67 Något gammalt som har stort (historiskt) värde

38

nationalitet är grekisk. Den historiska bild som hon förmedlar till mig har sitt ursprung dels i

skolan, men främst från mor – och farföräldrar samt deras föräldrar. Maria anser att de äldre ”vet

bättre.”

När samtalet förs in på berget Paggeo bekräftar informanten att det fanns guldgömmor däruppe.

Dessa guldgömmor befogade Proti över på order av Filip den andre, och dessa tillföll naturligt

Alexander den Store efter sin fars död. Maria tipsar om att jag ska fotografera berget från platsen

där man kan se avbildningen av Alexander den Stores profil. (Se kort i bilagan.)

Maria beskriver Alexander den Store som en revolutionär härskare som lär ha drömt om ett enda

stort Makedonien. Vidare beskrivning anses överflödig då samtliga greker oberoende av plats vet

vem han var samt vad han åstadkom under sin livstid. Om hon skulle behöva utveckla sin

framställning för en person av annan nationalitet tar hon till utseendemässiga faktorer som att han

var otroligt vacker med karakteristiska drag från de grekiska gudarna. Hon skulle berätta att han

hade ljust lockigt hår, märkbar profil, stora blå ögon, kraftig käke samt stor panna. Informanten

anser själv att hon har en del karakteristiska drag som påminner om det makedonska såsom sin

näsa, panna och käke samt haka. Sättet en person i allmänhet borde minnas denne forntida

konung är att han var och fortfarande är den största ledaren genom tiderna. Maria har inte sett

filmen men uttrycker sig som så att hon inte anser att någon är ”värd” att skriva om historien som

Alexander den Store själv skrev. Hennes erfarenheter av populärhistoria säger att det

framkommer vinklingar som inte är historiskt korrekta.

Gällande namnet på byn nämner Maria att byn även har hetat Evdomista samt Kiupiui, men att

det slutgiltiga namnet Proti kommer sig av olika anledningar. Dels påståendet att aposteln Paulus

ska ha gjort sitt första stopp i orten efter fängelsetiden i Filipous, men även att Proti ska vara den

första byn längs bergskedjan Paggeo som solen först skiner på. Att Alexander den Store ska ha

gjorts sitt första stopp där på väg mot sina erövringar i Asien ser hon inte som en namngivande

händelse då konungen ju faktiskt kommit för att se till sina guldgruvor innan fälttågen i öst.

Informanten konstaterar fåordigt att viktiga personer i Protis historia är uteslutande de som har

kämpat och eller kämpar för bybornas plats. De som ägnar tid och lust åt byn och gör så av ren

39

kärlek ska ha en stor klapp på axeln. När jag ber henne exemplifiera nämner hon samma personer

som Barbathanassis, men hävdar att ”alla kan göra någonting, gammal som ung, rik som fattig,

och känd som okänd”. Särskilt viktig för byns historia är födelsen av Konstantinos Karamanlis

den äldre 1907, som genom sin politiska karriär blev världskänd som det grekiska folkets ledare.

Händelsen av störst betydelse för byn är som hon tidigare under intervjun påpekade befrielsen

från det turkiska väldet 1922. Det är då de slutgiltiga striderna ska ha tagit plats i området i och

kring byn. Även Maria nämner Anna Liakou som ska ha funnit det heliga vattnet på den turkiska

åkern på uppdrag av helgonet Agios Georgios.

Informanten berättar att det känns bra att bo i byn och att hon är omgiven av den vackraste

naturen som går att finna. Vidare är det svårt att bo i byn på senare tid, då de unga försvinner till

storstäderna. ”Det behöver tillföras liv här, vi behöver skapa sysselsättning åt befolkningen.”

När vi kommer in på den avslutande delen av intervjun gällande Makedonien och namnkonflikten

börjar informanten omedelbart att sjunga en sång för mig, och jag känner igen sången. Det är

samma sång som jag har fått sjunga på Greklands nationaldag den 25 mars så länge jag kan

minnas, en sång som förknippas med nationalism och stolthet, särskilt i Makedonien. Det är

samma sång som presenterades i kapitel 6.1. Informanten fortsätter med att beskriva att

Makedonien är platsen där hon bor, ett område i norra Grekland. Hon anser att det är orättvist att

stormakterna i form av USA, England och Frankrike lägger sig i för att lösa ett problem som

enligt henne inte existerar. I varje makedons hjärta är det så kallade ”problemet” löst och inget

har förändrats för henne som makedonska. Maria avslutar intervjun med att hävda att ”historia är

vad som håller samman ett folk. De som inte har en ideologi vill medvetet glömma det historiska.

Detta är inte rätt mot övriga som hyllar sitt arv och som ser det som sin skyldighet att föra

kunskapen vidare till kommande generationer.”

Intervju 4 – Nikolaos Tsecheridis, 45 år

40

Informanten ser på historia som så att det är händelser som har nedtecknats och som påverkar

länder samt samhället som helhet. På grund av sitt allmänna intresse för historia tycker

informanten att alla former av historia är fängslande, men som grek känner han naturligtvis att

landets historia har mest att erbjuda, jämsides med den egyptiska. Nikolaos anser att om du kan

din plats historia kan detta leda till att samma misstag inte görs om. Man kan lära av det förflutna.

Dock påpekar han att detta inte alltid är så lätt. Området häromkring har gått igenom mycket, och

då kan man ju inte direkt säga att man har lärt av det förflutna. Men det är klart, att man blir

krigsdrabbad beror ju ofta på andra faktorer. Han exemplifierar även med Hitlertyskland och

folkmorden som skedde då och drar paralleller till Rwanda. Det är ju verkligen ett aktuellt

exempel på att man inte har lärt av det förflutna i ett större sammanhang genom att man lät

folkmord begås ännu en gång utan att ingripa. Informanten gick endast i skolan fram till

mellanstadiet, efter det gick han på ett tekniskt högstadium för att lära sig svetsteknik. Det han

kan om historia har han lärt sig från det lilla han gick i skolan samt eget intresse att läsa böcker

och se historiska program på tv.

Informanten berättar att bergskedjan Paggeo sträcker sig från Serres län till Kavalas län. Att det

ska ha funnits guldgömmor inne i berget känner informanten också till. Dock har han inte

kännedom om att Proti ska ha varit förvaltare av dessa åt Filip den andre samt Alexander den

Store. Han berättar istället om Amfipolis roll, den som jag nämnt ovan. (Notera att intervjun

skedde innan besöket på museet, ett besök som vi båda gjorde för första gången tillsammans.

Därav var informanten inte influerad av upplevelser från museet.) Vidare berättar Nikolaos att

Alexander den Stores huvud ska finnas avbildat i profil om man kommer färdandes från Drama –

hållet, och vi åkte senare dit för att fotografera ”honom”.

Nikolaos är mycket fascinerad av Alexander den Store och hans liv. Det märktes extra väl under

våra besök till museerna samt de övriga historiska platser vi reste till. Informanten beskriver

Alexander som en visionär som ville ena allt folk och skapa den nya världen. För en person av

annan nationalitet beskrivs han vidare som en strateg och begåvad krigare. Han är också av

åsikten att Alexander var en enkel person som levde ihop med sin armé. Han kunde i stort sett

allas namn och han var en konung av aldrig förr skådat slag. En konung, men en enkel sådan.

Nikolaos är säker på att alla greker känner till Alexander den Store och anser också att man inte

41

ska behöva beskriva honom. Han tycker att man borde minnas honom precis som hans namn

lyder: Alexander den Store.

I informantens DVD hylla ryms mest populärhistoriska filmer som exempelvis Gladiator, Troja

och då självklart Alexander den Store (2004). Särskilt fascinerande finner han den senare filmen

och han säger sig ha sett den runt 20 gånger. ”Det räcker inte med att se en film en gång. För

varje tillfälle finner man någonting nytt att reflektera över.” Nikolaos tycker att filmen stämmer

till 90 procent. De övriga tio procenten som saknas för att den skulle bli fullkomlig är att de har

lagts onödigt mycket fokus på hans sexualitet. Det är känt att rika män förr i tiden hade

”springpojkar”, men det innebär inte att de var homosexuella. Att de sedan väljer att framställa

honom som klart homosexuell tycker informanten är ett störande moment.

Varför byn heter Proti känner informanten inte till. ”Jag är ju inte härifrån, så det är naturligt att

jag inte kan redogöra för det. Dessutom kan jag inte påstå att jag är så värst intresserad av byns

historia.” Nikolaos tycker dock om byn, det är inte så han menar. Hela hans liv finns där, arbete,

familj och vänner. Dessutom är platsen han bor på fantastisk vacker. Han ser inte sig själv flytta

ifrån byn. Proti har varit hans hem de senaste 25 åren och om allt går bra kommer det att förbli

så.

Informanten nämner även han politikerna Konstantinos Karamanlis den äldre, Greklands

nuvarande premiärminister, Achileas Karamanlis, Aggelos Aggelousis, Georgios Georgoulas

samt Fitias Velikis som viktiga personer för bygden. Dessa personer anses viktiga för att de har

hjälpt till att gestalta samt utforma viktiga delar av Greklands historia. Händelser viktiga mer

specifikt för regionen är Filip den andres samt Alexander den Stores aktiviteter i området, vilket

leder in på frågorna om Makedonien. Informanten är relativt fåordig i sina svar så här mot slutet.

Ordet Makedonien symboliserar Filip den andre samt Alexanders land, en region i norra

Grekland. Gällande namnkonflikten berättar Nikolaos att Skopja faktiskt tills för några år sedan

inte hade något land. När de sedan skapade sitt land behövde de ett namn och Makedonien kom

på förslag. Detta var ju inte så konstigt då det antika Makedonien faktiskt upptog en del av

Skopja. Dock anses förslaget vara listigt i och med att om namnet erkändes i världen skulle

invånarna i Skopja kunna göra anspråk på den grekiska historien och göra den till sin.

42

Informanten brydde sig således inte om att de ville heta Makedonien, utan det var följderna som

oroade, alltså slugheten som låg bakom förslaget. Nikolaos anser fortfarande Makedonien vara

grekiskt. Han avslutar med att ge tipset att i sådana här situationer tänka antikt. I F.Y.R.O.M.

talar man inte grekiska. I Filip den andre samt Alexander den Stores land talade man gammal

grekiska, och om inte det är ett bevis på att Makedonien var och är grekiskt, vad är då?

Intervju 5 – Vasiliki Kostouda, 19 år

Vasso som hon kallas beskriver historia som en källa som innefattar information gällande ett

land, en civilisation eller historiska händelser i allmänhet, exempelvis andra världskriget. Historia

kan enligt henne göra nytta på så sätt att yngre generationer kan lära sig om sin plats historia och

historiska händelser som har att göra med Grekland. Övriga länders historia kommer i andra

hand. Förmedlingen av historia är viktig, dock bör vi inte bli fanatiska gällande en händelse vi

läser om. Hon anser att om sättet som historia beskrivs på är av sådant slag att läsaren inte blir

fanatisk så är det att föredra. ”Det har skett många hemska händelser, men detta är inget som går

att ändra på. Min generation måste försöka se saker ur ett annorlunda perspektiv, se till framtiden,

för annars finns risken att fientligt sinnelag uppfyller även oss för allt det hemska turkarna utsatte

oss greker för. För vi det senare över på våra barn kommer cirkeln aldrig att ta slut.” Vasso

nämner även stormakterna i världen och vidmakthåller att de i slutänden ändå blandar sig i, och

på så sätt sker det mesta genom politiska beslut över huvudet på folket. De kunskaper och

berättelser hon förmedlar till oss nedan har hon lärt sig från skolan samt lite egen läsning.

När jag frågar om Paggeo berättar informanten om myten att Paggeo ska ha varit guden Dionysos

berg från början. Berget ska senare under Filip den andre vid makten ha fungerat som en bank då

det fanns fullt med guld som var gömt där. Alexander den Store fick (naturligtvis) ta över dessa

guldgömmor efter sin pappas död. Den unge konungen kom till byn i och med att det var bybor

som hade vaktat guldet åt Filip den andre för att bestämma vidare hur platsen skulle skötas innan

han reste vidare mot länderna i öst. Även Vasso nämner att Alexander den Stores huvud ska

kunna betraktas från en viss vinkel av bergskedjan.

Alexander den Store beskrivs av Vasso som en mäktig person med en blick för framtiden. Han

hade ambitionen att vidareutveckla sin pappas kungadöme, och kopplas ihop med området

43

Makedonien, men kanske mest med Grekland som land. Alexander var en erövrare som ville göra

anspråk på andra landområden och ena allt folk. Informanten hade inte vidareutvecklat sitt svar

för en person från ett annat område i Grekland, dock hade hon gjort det för en person från ett

annat land. Att hans pappa var Filip den andre gör att man kan sätta in Alexander den Store i ett

sammanhang fortsätter hon. ”Ens rötter betyder mycket.” Detaljer kring hans krigsföring hade

också redogjorts för, men även mer personliga kännetecken gällande hur intelligent han var samt

att han utseendemässigt var ung och vacker. Att han var en modig man med styrka hade även det

lagts till beskrivningen avslutar hon. Informanten anser att det borde finnas fler minnesmärken av

Alexander den Store i området. ”Med tanke på allt han är sinnebild för är området alldeles för

fattigt.” Han hade styrkan och viljan att lära om andra kulturer men ändå hylla sin egen tro och

tradition. Informanten anser att Alexander är en sann nationalsymbol och att han står för den

ultimata greken och strategen. Han borde kommas ihåg som en person som expanderade med

början från Makedonien och som förde med sig civilisation österut. Konungens verk och

personlighet bör framhållas framför hans utseendemässiga kvalitéer.

När filmen kom ut kommer Vasso ihåg att hon var full av förväntan. Hon såg den både på bio

samt köpte senare hem den till hemmet. Dock motsvarade filmen inte hennes förväntningar. Hon

hade trott att hans talang och prestation skulle få större utrymme, med tanke på att han var en så

smart strategisk person. Inte att man skulle spela så mycket på hans sexuella läggning samt att

han skulle ha behandlat sin fru illa. ”Han förtjänade bättre.”

Varför byn heter Proti kan informanten med säkerhet inte redogöra. Dock vet hon att byn en gång

i tiden hette Kiupiui på grund av att kvinnorna producerade många urnor. När jag ber Vasso

nämna viktiga personer förknippade med byn nämner hon samtliga med efternamnet Karamanlis

på grund av att de som familj åstadkommit mycket politiskt. Hon vill även framhålla byns

filharmoniska orkester som samtliga musiklärare har hjälpt till att skapa. Att dagens unga lär sig

spela instrument och får syssla med musik och dans gör att kulturen kan leva vidare. Informanten

hänvisar också till kyrkan Agios Georgios samt berättar om kvinnan Anna Liakou som fann det

heliga vattnet och beskriver det som en viktig händelse i byn. På så sätt kan man bevisa varför

helgonet är så starkt förknippat med byn.

44

Att växa upp i byn har inneburit ett tryggt och lugnt liv för informanten. Hon känner sig sällan

stressad och atmosfären betraktas som fantastisk. Sammanhållningen i byn är nog det som gör det

till en så bra by att leva i och hennes liv kommer alltid att vara sammankopplat till orten.

Självklart vill hon även se och uppleva andra platser, ”Alla erfarenheter är bra erfarenheter.” Det

finns alltid tillfällen då man önskar att man bodde någon annanstans menar hon, men om

förutsättningarna tillät och hon i framtiden skulle kunna bosätta sig i Proti igen efter sina studier

kommer hon med största sannolikhet att göra det.

När informanten ombeds berätta vad hon tänker på när jag säger Makedonien beskriver hon det

som en plats i norra Grekland, närmare bestämt området hon tillhör. ”Jag bor där Filip den andre

samt Alexander den Store en gång härskat. Jag är makedonska.” Angående namnkonflikten anser

hon inte att F.Y.R.O.M. endast ska få heta Makedonien. Vasso menar att Skopja saknar

grundläggande element, exempelvis talar de ju ej grekiska, och det gjorde man i det antika

Makedonien. Att dagens F.Y.R.O.M. har en bit av det antika Makedonien erkänner hon gärna,

men det är ju för att gränserna har dragits som de har gjorts. ”Makedonien är ett område som varit

kantat av många krig och meningsskiljaktigheter och detta måste beaktas. Dock är det det som

självklart gör att ämnet är så känsligt” sammanfattar hon.

Intervju 6 – Paschalis Koutalakis, 22 år

Det är dags att presentera den sista intervjun med utgångspunkt från det lokala rummet. Akis är

relativt fåordig i sig som person vilket återspeglas i intervjun. Hursomhelst, informantens syn på

historia är att vad som nedtecknats och som har hänt i det förflutna hör till kategorin. ”Även

undersökningar har en historisk faktor, som den du gör nu” svarar han. Akis känner att uttrycket

lär av det förflutna ofta används inom historia. Den kunskap han har om historia generellt har han

lärt sig i skolan, lite egen läsning samt sägner från byn.

När jag frågar om Paggeo berättar Akis att det har funnits otroligt mycket med guld inne i berget.

Filip den andres arbetare ska ha skapat många tunnelgångar som ledde till den ena guldgömman

efter den andra. Byn förfogade över boendeplatser åt ovannämnda arbetare. På grund av dessa

guldgömmor ska samtliga byar i området ha genomgått en så kallad ”från koja till slott”

omvandling. Han tipsar även om platsen där det sägs att Alexander den Stores profil avtecknats

45

på berget. Likväl nämner han att han har hört något om ett för Alexander den Store försvunnet

åkdon fullt med guld som ska finnas någonstans i närheten av byn, men det är också allt han vet.

Akis anser att den enda beskrivningen som behövs när man talar om Alexander den Store är att

endast se till hans namn Den Store. Dock hade han vidareutvecklat sitt svar åt en turist. Då hade

han lagt till att Alexander var en Makedonsk kung som hade en dröm att den då kända

befolkningen skulle bli till ett. En sann visionär som åstadkom otroligt mycket under sin alldeles

för korta livstid. Han vill även framhålla att Alexander den Store är större än övriga ”stora”

greker som till exempel Leonidas, i den nu bioaktuella 300. Den beskrivning som borde

känneteckna Alexander är att han var en visionär som ville ena allt folk. Han var konungarnas

konung och en ödmjuk sådan. Han respekterade övriga befolkningars kultur och det var detta som

gjorde att de erövrade områdena kom att se honom som en befriare. Det var det vanliga folket

som utnämnde honom till deras farao och kung. Informanten påpekar vidare att han saknar

minnesmärken åt Alexander. Man borde finna fler sätt att hylla honom på, området känns som det

är nu lite blankt. ”Det hade varit lite häftigt att verkligen framhålla byns essentiella roll.”

Emellertid tror informanten att man mer satsar på det som är nära i tiden (läs Karamanlis

exempelvis) samt nuet i form av Mathitiada.

När jag ber om åsikter beträffande filmen hävdar informanten att han tycker att den är bra. Det

enda han anser vara ett störande moment är att det har lagts ner så mycket energi på att få

Alexander den Store att framstå som homosexuell, men slagen och händelserna i filmen är

riktiga.

Akis känner till två sägner till varför Proti heter Proti. Den första säger att en drottning vid namn

Proti ska ha bott i byn ett tag. Den andra folksagan han känner till är att Alexander den Store ska

ha gjort sitt första stopp i byn på väg mot sina erövringar i öst.

Viktiga personer i byns historia är enligt informanten Karamanlis och hans familj. Byn ska även

ha varit födelseplats för en känd präst, men informanten kommer inte ihåg hans namn. I övrigt

namnges Lambriakos, fotbollsspelare i Ksanthi, samt Zissis som spelar i det grekiska

basketlandslaget.

46

Viktiga händelser är födelsen av Konstantinos Karamanlis den äldre 1907 som i år skulle ha fyllt

100 år. Akis menar att han är stolt över att vara Proteos 68 med tanke på att byn har vaskat fram

så många framstående personer. Utan Karamanlis hade inte demokratin utvecklats i Grekland.

Akis är mycket förtjust i Proti och är där så ofta han kan. Byn är en vacker plats med en fantastisk

historia. Det finns många platser på orten som påminner om det förflutna. Med tanke på att Akis

har körkort och bil ser han det inte som ett problem att bo i byn och pendla till ett eventuellt

framtida jobb. Men det är klart, övriga förutsättningar måste också passa in, och då tänker

informanten på framtida familj. ”Livet i Proti passar mig och får mig att må bra som människa.”

Om det skulle kännas för litet någon gång är det bara att ta bilen och gå ut på musikbar i någon av

de större städerna här runtomkring.

När intervjun når sin avslutande fas och jag leder in frågorna på Makedonien svarar informanten

att beskrivningen han syftar till inte berör F.Y.R.O.M. Makedonien var och är, förr som nu en del

av norra Grekland. Att det har blivit en namnkonflikt beror på att allt har att göra med politik.

Skopjas befolkning kan inte helt plötsligt bli makedonier då de inte talar samma språk som man

gjorde i det antika Makedonien. Att de vill stjäla Alexander den Stores historia från de

makedonska grekerna gillas inte, och det kommer heller aldrig att godkännas av informanten.

”Dock finns det inget jag kan göra. Allt styrs av högre makter” avslutar han.

8 Tolkning och analys Förvånande nog, så har ingen av mina informanter byns bok stående i bokhyllan. Detta

underlättar dock, för då kan jag som forskare göra gällande att informanterna inte är influerade av

vad Tsifoutis skriver, utan det de vet vet de på grund av muntlig tradition. När jag frågat de yngre

generationerna om den muntliga traditionen anser de att den på senare år har avtagit. De äldre vet

mer för att det på äldre dagar inte fanns många böcker på hemmaplan utan man skapade sin egen

historiska uppfattning och lyssnade till vad som sades i hemmet. Informanterna är alltså av

åsikten att de äldre vet mer än vad de själva kan presentera. Detta stämmer dock inte. Den äldsta

generationen må händas vara mer berättande i sin intervjusituation, men jag ser generellt en jämn

68 Manlig person från byn. Den kvinnliga motsvarigheten är Protea

47

fördelning av kännedom av de aktuella frågorna som även kommer att kunna utläsas nedan. De

yngsta informanterna informerar mig även om att det i skolan inte har skett någon som helst

undervisning som har någon anknytning till den lokala platsen, alltså hembyn. Däremot har Filip

den andre samt Alexander den Store en angelägen plats i historieböckerna, vilket mina

undersökningar också resulterat i.69 Gällande de allmänna frågorna om historia gör det sig påmint

att alla är vi individer och som redan konstaterats att historiemedvetande är individuellt. Att

informanterna historiebrukar annorlunda beror på det kulturella och historiska arv individen bär

med sig.70 De faktorer som informanterna har gemensamt är att historia räknas till det förflutna.

Det ska helst vara en skriftlig källa och uttrycket att lära av det förflutna är många av

informanterna bekanta med.

Jag har, som tidigare nämnt, utifrån Bohmans stereotypschema skapat mitt eget schema med

utgångspunkt från min studie. Detta är upplagt som följer

Det nationella rummet Makedonien i förhållande till det lokala rummet Proti som vårdar minnet

av Alexander den Store som byborna i sin tur identifierar sig med.

Schemat går även att läsa baklänges, det vill säga att man börjar med byborna som identifierar

sig med Alexander den Store utifrån sin lokala plats Proti som upptas av det nationella rummet

Makedonien.

Proti som plats tillhandahåller många minnen och olika bilder som går att utläsas i analysen

nedan. Detta är naturligt med tanke på att det är sex informanter som ligger till grund för bilderna

som har förmedlats. Detta innebär i sin tur att Alexander den Store utgör en symbol för olika

bilder av Proti. Den äldsta generationen har helt klart en mytisk historiesyn. De kan berätta om

äldre historia och lägger gärna till detaljer som spetsar till historien ytterligare. Aronsson hävdar

att ”de sammanhang som historiebruket sker i är eller kan läsas som berättelser” och hänvisar

vidare till grundtroper som guldålder, förr och nu, framsteg samt inget nytt under solen.71 Jag

menar att den äldsta generationen har en tendens att utveckla guldålderberättelser. Barbathanassis

69 Tiveriou/Tsaktsira 1998: Istoria ton archeon chronon os to 30 Pro Christou 70 Se Aronssons figur på sidan 44 71 Aronsson 2004

48

nämner i sin intervju vad han hänvisar till som myten om Xerxes. Att den kan stämma

konfirmerar både Arrianos samt Donski. Donski tar vidare upp att lejon fanns i området för det

antika Makedonien72. Allegorin Modig som ett lejon används för beskrivning, likväl som många

andra uttryck av sådant slag73. Både Liljegren och Donski hänvisar till Plutarchos verk i vilket det

konstateras att Filip den andre ska ha drömt om att ha märkt sin fru med en sigillring som sedan

ska ha tagit formen av ett lejon. Detta ska ha inneburit att Olympias skulle ge liv åt en son, lika

modig och stark som ett lejon.74 Kanske kan detta förklara att lejon som symbol ska ha varit

direkt förknippad med den kungliga familjen.75 På museet i Vergina finns det även målningar av

pågående lejonjakt.76 En annan guldålderberättelse representeras av Asimina när hon hävdar att

Alexander den Store inte namngav endast Proti, utan ett antal andra orter i området på väg mot

sina erövringar. Att hon även framhåller att Alexander ska ha tyckt att kyrkklockor var viktiga

visar på en kristen och religiös version av Alexander den Store. Vidare berättar Barbathanassis

om guldgrävarna som ska infinna sig nattetid uppe på berget, trots att det är förbjudet. Att de

båda äldre även vill föra kunskapen vidare tyder på att de inte vill att den lokala identiteten och

händelserna i byn ska gå förlorad. Denna mystiska historiesyn bildar på så sätt en

generationstypisk berättelse och på så sätt en annan bild av den lokala plats som samtliga

informanter delar.

De samlade beskrivningarna visar även att de två yngre generationerna bildar en

generationstypisk berättelse ihop på grund av sin påtagliga koppling till populärkulturen. Maria

har medvetet valt att inte se filmen om Alexander den Store då hon anser att populärhistoriska

filmer har en tendens att vinklas fel. Man kan anta att hon syftar på Alexander den Stores

sexuella läggning vilket de övriga ur de yngre generationerna som sett filmen ser som ett störande

moment. Alla var överens om att det inte hade behövts lägga så stor vikt vid detta. Männen var

annars nöjda med filmen, medan Vasso hade velat se mer taktik och strategi på grund av att de

karakteristiska dragen utgör en stor del av hur intelligent Alexander den Store var, samt visar hur

72 Donski 2004: The descendants of Alexander the Great of Macedon. The arguments and evidence that today´s Macedonians are descendants of the ancient Macedonians. (Part one – Folklore elements) 73 Exempelvis listig som en räv, flitig som en myra och så vidare 74 Donski 2004, Liljegren 2005 75 Drogou/Saatsoglou – Paliadeli 2004: Vergina. Wandering through the archaeological site 76 Egen iakttagelse, museet i Vergina 2007.05.12

49

han resonerade. Att de yngre generationerna har populärkulturella referenser är inget att

förundras över då vi idag lever i ett mediasamhälle som de flesta vet hur man brukar.

”I den nationella minneskulturen är kriget centralt.”77 När jag läser detta associerar jag till

historikkapitlet om byn och att området är förknippat med krig och vapen. När Barbathanassis

påpekar att Makedonien som område upplevt mycket syftar han på detta. Även Asimina påpekar

att det har varit tuffa tider i byn vilket tyder på att minnet inte sviker när det talas om krig. Att

Vasso inte anser att man ska bli fanatisk när man läser om vissa händelser visar verkligen på ett

nytänkande hos den yngre generationen. Asimina fastslog vikten av att vara stark och aldrig

glömma, medan Vasso kan tänkas förlåta för att gå vidare.

Vidare ser jag ett klart sammanhang om ett kollektivt minne då samtliga informanter kan

redogöra för Paggeo och att berget ska ha haft en ekonomisk funktion för Filip den andre och

Alexander den Store. Samtliga informanter utom Nikolaos bekräftar även att Proti ska ha haft

någon form av ansvar under tiden för denna exploatering. Då det inte undervisats om

lokalhistoria i skolan tyder detta på att det är en allmän kännedom i byn att det helt enkelt var så

och följaktligen har detta berättats som en utmärkande del av byns historia. Det är också

intressant att samtliga informanter tipsar om Alexander den Stores profil. Profilen i sig är en

symbol för att han en gång ska ha brukat berget och på så sätt lämnat ett minnesmärke till

efterlevande. Alexander den Store blir sålunda ett naturfenomen i och med bilden av honom på

bergstoppen.

De flesta intervjupersoner känner till folksagan att Alexander den Store ska ha gjort sitt första

stopp i byn och anser händelsen vara namngivande.78 Även om detta inte stämmer så har de alltid

en ”back-up” i form av Paggeos guldgruvor som Alexander den Store säkerligen tittat till.79 Att

Aposteln Paulus ska ha stannat till i byn är även det en berättelse som cirkulerar.80 En annan

intressant aspekt är att byns gamla namn inte glöms bort, utan dessa presenteras också. Detta

77 Trenter 2002 78 Tsifoutis 1999 79 Amfipolis museum 2007.05.11 80 Filipous arkeologiska plats 2007.05.13 samt Donski 2004

50

visar på en kännedom om platsen informanten bor på. Informanten känner till sitt rum och

identifierar sig med berättelserna förknippade med det.81

Samtliga informanter är av åsikten att en grek bör känna till Alexander den Store, vem han var

samt vad han åstadkommit. Sammanfattningsvis beskrivs Alexander den Store som en mäktig,

ärofylld visionär och erövrare. Den störste ledaren genom tiderna. En härförare av aldrig förr

skådat slag. Han kännetecknas även som en enkel person med sin armé och var en ytterst begåvad

krigare. Han var en värdig kung och egentligen skulle endast hans namn kunna beskriva honom;

Den Store. Intervjupersonerna hade dock utvecklat sina svar om de skulle berätta om honom för

en turist. Då hade mer utseendemässiga faktorer lagts till, likväl som detaljer kring hans

krigsföring. Många av informanterna hade velat se fler äreminnen åt den forna konungen.

Området känns lite fattigt. Kanske är det så att en person med intresse måste ta sig till ett av

museerna för att kunna uppleva Alexander den Store. Eller så kan man alltid färdas till platsen

varifrån man kan se hans påstådda profil. Måhända även att planerna på det gigantiska porträttet

av Alexander på berget Kerdilio Oros påbörjas.82 Om inte det skapar ett minnesmärke så säg.

När jag läste följande utdrag tänkte jag på det Barbathanassis sa om att ens ursprung spelar stor

roll och att man aldrig bör glömma sina rötter. Även Maria, Vasso och Ilias nämnde detta i sina

intervjuer. Denna tanke är således inte kopplad till en viss generation vilket tyder på att alla tar

sina rötter på allvar.83

”Hann fann er kringirrande och hjälplösa, de flesta av er i djurhudar och som herdar för ett ringa

antal får uppe i bergen, för vars skull ni förde en ojämn kamp mot illyrer och triballer och era

grannar thrakerna. Han gav er soldatkappor att bära istället för hudar, ledde er ner från bergen till

slätterna och satte er i stånd att strida mot barbarfolken vid era gränser, så att ni kunde skydda er

utan att behöva lita mer till era befästa platser än till er egen tapperhet. Han gjorde er till stadsbor

och skänkte er goda lagar och seder.”84

81 Axelsson, Bodil 2003 82 Samtalsintervju med Ilias, 2007.05.11 83 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA153 via First Class december 2006. ”Autenticitet” 84 Arrianos 2003

51

Genom ovanstående citat som han ska ha yttrat om sin far visar Alexander den Store att han

verkligen hyllar sitt arv och inte har glömt var han kommer ifrån.

Samtliga intervjupersoner kan nämna viktiga personer i Protis historia. Att Proti har vaskat fram

framstående politiker är samtliga informanter medvetna om. Detta är naturligt att de är medvetna

om då det finns en utställning i byn om Karamanlis den äldre samt att man kan gå och besöka

hans barndomshem när man vill. Man kan alltså här prata om byn i form av ett politiskt lokalt

rum, som i sin tur nått ut till det politiskt nationella i form av två stycken premiärministrar,

Konstantinos Karamanlis den äldre, samt den yngre. En återkoppling kan göras till Akis

uttalande; att han är stolt över att vara Proteos. Byborna identifierar sig med ovannämnda

politiker på grund av att de är från samma plats som de själva.

I ovanstående resonemang kan vi se intressanta skillnader hur historiemedvetandet skiftar

informanterna emellan, men även generationsmässigt. Exempelvis nämner Akis sportprofiler som

viktiga personer, vilket grundar sig i hans intresse för sport, medan Vasso har tydliga influenser

hemifrån då hon anser att filharmoniska orkestern har stor betydelse för byn. Maria anser att den

som gör något av kärlek till byn är av betydelse. Som mellangeneration verkar det som att Maria

vill säkra byns framtid genom ett sådant här resonemang. Urbanisering är något som kommer att

pågå om inget görs åt sysselsättningssituationen i byn. Hon fick själv flytta ett antal år på grund

av den anledningen och vill inte att dagens ungdomar ska behöva göra samma sak. Om de vill

skapa ett liv i byn ska de få det, men då krävs annorlunda förutsättningar. Vänder vi blickarna

mot den yngre generationen så är det dock inte så att hon är den enda som använder ett

framtidsperspektiv när hon resonerar. Även Vasso tänker framåt, likväl som Akis. Den yngre

generationen håller ihop och ser sig själva som invånare i byn om det är så att förutsättningarna i

deras liv tillåter det. Samtliga informanter känner starka känslor för byn. Att bo i Proti innebär

vacker natur, trygghet och lugn. Det är med andra ord ett lokalt rum som representerar någonting

positivt och som inte kan lämnas bakom sig enkelt. Asimina nämnde att när någon väl satt sin fot

i Proti så är ens hjärta fast. Detta verkar alla intervjupersoner vara rörande överens om.

Att samtliga informanter utom Nikolaos och Akis nämner händelsen som har att göra med

helgonet Agios Georgios har sannolikt att göra med att dels att är den nära i tiden, men även

52

faktum att religionen är så pass stark i Grekland. 97 % av befolkningen är Grekisk – Ortodoxa. I

Proti Serron existerar det fem stycken kyrkor och flertalet kapell för en befolkning på 1000

personer. Att Aposteln Paulus ska ha stannat till i byn har säkerligen också inverkat på de

informanter som ser kyrkan som en viktig symbol i byn. Det bör även nämnas att vilken grekisk

bok du än öppnar troligtvis hänvisar till något religiöst.85

I samtliga källor på grekiska som jag har använt påminns man alltid om det grekiska

Makedonien. Att se sig själv ur olika rum är ett sätt att identifiera sig själv och sätta in sig själv i

ett sammanhang.86 Gällande informanternas identitet i samband med namnkonflikten med

F.Y.R.O.M. skiljer det mellan individerna. Den äldsta generationen upprätthåller en klart

konfliktfylld bild av Proti som lokalt rum i anslutning till sitt nationella rum i form av

Makedonien. Barbathanassis uttrycker att Grekland som land inte har någon funktion utan

Makedonien. Asimina spinner vidare genom att hänvisa till den äldre generationens upplevelser

och att dessa inte kan glömmas bort då de präglas av hemska minnen. Maria i mellangenerationen

börjar sjunga sången ”Makedonien” som är starkt förknippad med nationalism och stolthet och

vill inte höra talas om något namnbyte. Som en andra del av mellangenerationen upprätthåller

Nikolaos en lugnare bild. Det antika Makedonien upptar gränser i tre länder så det är klart att

namnet är konfliktfyllt. Det enda som oroar honom är slugheten att kunna göra anspråk på

grekisk historia om F.Y.R.O.M. får monopol på namnet. Även den yngsta generationen motsätter

sig namnbytet, dock är deras lokalhistoriska minne mer präglat av samförstånd än övriga

generationers. De har en mer konsensusbetonad bild av Proti och Makedonien, särskilt Vasso,

trots att hon hänvisar till sig själv som makedonska. Hon säger att man måste blicka framåt. Akis

påpekar att allt i grund och botten handlar om politik, men att han helst inte vill förlora sitt

Makedonien. Att ämnet är ytterst känsligt är samtliga informanter överens om.

Att ingen av informanterna nämner den Makedonska stjärnan självmant finner jag faktiskt lite

förvånande. Kanske beror det på att jag uttryckligen inte bett dem att nämna någon symbol som

präglas av området, utan frågorna har ju varit koncentrerade till området i allmänhet och deras

känslor och reflektioner kring namnkonflikten. Samtliga informanter har dock kunnat redogöra

85 Samtliga av mina grekiska böcker 86 Bohman 1997

53

för symbolen när jag efteråt har frågat om de känner till den. Då har samtliga svarat att den

symboliserar kungadömet Makedonien och att den främst kopplas ihop med Filip den andre. Vid

besöket på museet fanns denna sextonstrålade stjärna på många punkter.87

Jag har redan berört mycket av det som jag ämnade att ta reda på när jag utformade studien.

• Hur Alexander den Store framställs som nationalsymbol?

• Hur mina informanter förhåller sig till folksagan om Alexander den Store och det påstående

att byn ska ha varit en viktig plats för honom? Hänger plats och minne ihop?

• Hur mina informanter beskriver Alexander den Store? Vilken stereotyp skapar mina

informanter av honom?

• Hur mina informanter identifierar sig med byns historia och om de ser sig själva som bärare

av kunskap som skall föras vidare?

Nedan följer mer precisa svar.

Den forna konungen framställs som intelligent, ödmjuk, samt en man av mod och styrka. Han

kännetecknas som en visionär, strateg och erövrare av aldrig förr skådat slag.88 Som nämnt vajar

tre flaggor i kapp på samtliga arkeologiska platser; den grekiska, den grekisk-ortodoxa kyrkans

flagga samt EU: s.89 Genom att använda flaggor som symbol bidrar sådana här platser till

skapandet av en nationell identitet.90 Vidare erkänns han som en idol.91 Syftet, att ena Grekland

samt att genom sina expeditioner i öst ta tillbaka grekernas rättmätiga områden lyckades han

med.92 Som Ilias påpekar så fungerade Alexander inte bara som Makedoniens konung, utan även

övriga grekers och han älskade landet.93

Det går att konstatera att plats och minne verkligen hänger ihop. Var man intervjuar spelar roll.

Barbathanassis till exempel bor väldigt nära berget. Under intervjun på balkongen kunde han titta

upp mot bergstopparna för att illustrera en bild för mig. Samtliga informanter kunde redogöra för

berget Paggeo, därav bevisas det att Alexander den Store hade ärenden i byn som var av stort

87 Museet i Vergina 2007.05.12 88 Sammantaget uppgifter i grekisk litteratur samt besök på de arkeologiska platserna 89 Egna iakttagelser under resan 90 Bohman 1997 91 Samtalsintervju med Ilias 2007.05.11 92 Sakellariou 1992: Makedonia. 4000 chronia Ellinikis istorias kai politismou

54

intresse för honom själv, vilket i sin tur lett till att byn skapat en lokal identitet med patriotiska

fundament.

Det är ingen av mina informanter som har något negativt att säga om Alexander den Store. De ser

honom som en grekisk makedon, vilket spåras i informanterna själva då de identifierar sig som

grekiska makedonier. Vasso upplever honom till och med som den ultimata greken, vilket visar

på en stark narrativ förkortning.

Hur de fem infödda intervjupersonerna identifierar sig med byns historia anser jag framgår av de

olika bilder de förmedlar av Proti, vilka går att utläsa ovan. Informanterna har också påtalat

vikten av arv, samt att föra berättelser vidare. Det är självklart positivt att de ser sig själva som

bärare av att föra kunskapen vidare vilket innebär att de ser sin kunskap som en viktig del av

byns historia. Att Nikolaos inte har kännedom om Protis historia och därmed skiljer sig

kunskapsmässigt från övriga informanter har sitt ursprung i att han inte är född och uppvuxen i

byn. Den enda länken till platsens historia är om han skulle samtala med sin fru och hon skulle

berätta det hon vet för honom. Vidare nämner han ju att han inte är särskilt intresserad av

lokalhistoria utan hellre ägnar sig åt historia i övriga rum, som det nationella och globala.

9 Konklusion och framtida forskning Studien har ämnat till att studera Alexander den Store utifrån två olika rum; det lokala samt det

nationella. Uppsatsen utgår från den lilla grekiska byn Proti Serron i norra Grekland (det lokala

rummet) som ingår i det grekiska området Makedonien, det nationella rummet. För att undersöka

hur Alexander den Store framställs utifrån det lokala rummet har jag använt mig av muntlig

historia som metod. Läsaren har fått möta sex stycken invånare från byn i samtalsintervjuerna.

Deras åldrar sträcker sig från nitton år till 79 och representerar följaktligen tre stycken

generationer. En intervju med en arkeolog samt museibesök och besök vid arkeologiska platser

tillsammans med litteratur ligger till grund för undersökningen av det nationella rummet. Studien

ligger under det kulturhistoriska fältet och teorier som har diskuterats i samband med uppsatsen

är historiemedvetande, historiebruk och historiekultur, plats och minne, narrativa förkortningar,

identitet och nationalism. Jag har i studien utforskat följande frågeställningar

93 Samtalsintervju med Ilias, sammantaget med besök på museet i Vergina 2007.05.12

55

• Hur Alexander den Store framställs som nationalsymbol

• Hur mina informanter förhåller sig till folksagan om Alexander den Store och det påstående

att byn ska ha varit en viktig plats för honom. Hänger plats och minne ihop?

• Hur mina informanter beskriver Alexander den Store? Vilken stereotyp skapar mina

informanter av honom?

• Hur mina informanter identifierar sig med byns historia och ser sig själva som bärare av

kunskap som skall föras vidare.

Jag har utifrån Bohmans stereotypschema skapat mitt eget schema med utgångspunkt från min

studie. Detta är upplagt som följer

Det nationella rummet Makedonien i förhållande till det lokala rummet Proti som vårdar minnet

av Alexander den Store som byborna i sin tur identifierar sig med.

Schemat går även att läsa baklänges, det vill säga att man börjar med byborna som identifierar

sig med Alexander den Store utifrån sin lokala plats Proti som upptas av det nationella rummet

Makedonien.

Samtliga informanter identifierar sig med Proti då byn är deras hem och gör så genom att

förmedla olika bilder av byn i sina respektive intervjuer. Denna studie visar på ett starkt

kollektivt minne men tar ändå upp olika generationstypiska inriktningar utifrån informanterna, i

form av mystisk historiesyn hos de äldsta samt populärkulturell referens hos de fyra yngre

intervjupersonerna. Alexander den Store dyker upp som stereotyp i samtligas berättelser. Endast

hans namn skulle räcka för att beskriva honom, men nyckelord som präglar honom är att han var

intelligent, ödmjuk, samt en man av mod och styrka. Han kännetecknas som en visionär, strateg

och erövrare av aldrig förr skådat slag.

För framtida forskning finns alternativet att intervjua många fler personer från byn och då inte

lägga någon som helst vikt vid deras nationella ursprung. Frågeställningar som denna tanke kan

leda till är om det är så att även inflyttade delar samma mentalitet som människor som bott och

växt upp i Proti Serron till exempel. Eller kan tänkas att en mer omfattande intervjuundersökning

56

kan göras, liknande den som Roy Rosenzweig och David Thelen presenterar i sin bok.94

Intervjuundersökningen kunde då sträcka sig över hela Makedonien. Studien skulle självfallet bli

mer nationell, och skulle även kunna trappa in på det globala rummet, till skillnad från denna

studien.

Ett annat alternativ och som jag faktiskt har blivit lite lysten på är att intervjua så många som

möjligt från den äldsta generationen i byn. Att hålla sig till det lokala rummet helt enkelt. Dessa

människor kan få i uppdrag att berätta sina historier om platsen - vilka historier de än kan tänkas

vara. Dessa skulle sedan nedtecknas och bilda ett arv till efterkommande generationer som kan

fortsättas att fylla på, generation efter generation. Tanken att fyllas på generation efter generation

är förmodligen en utopi då jag inte ser samma brinnande intresse hos ungdomen i byn idag som

hos mig själv.

Då jag inte ämnade anlägga ett genusperspektiv på min studie har jag i analysen inte påpekat

skillnaderna mellan mina informanters relation till historia sett ur ett genusperspektiv. Dock är

det så att kvinnorna tycks, till skillnad från männen, lyfta fram vardagshistorien, muntlig historia

samt byggnader. Med detta vill jag ha sagt att vidare forskning kan ske inom området då det

uppenbarligen finns klara skillnader mellan hur kvinnor och män brukar historia. Vill man som

forskare undvika ett genusperspektiv bör man välja att intervjua endast ett kön.

En sista tanke som växt fram under arbetets gång är att framtida forskning kan ske gällande

Makedonien. Som det har framgått i studien ger namnet upphov till en rad känslor. Många länder

anser sig ha rätt att bruka Makedonien. Att namnet i sin tur även befinner sig på en hög politisk

nivå gör att det är ett ytterst aktuellt ämne som en forskare kan ägna sig åt.

Som jag nämnde i inledningen har det alltid förundrat mig hur en så liten plats kan inrymma så

mycket minnen. Att få ta del av en muntlig tradition så rik som den i byn och att få ta ett steg

längre ut i det nationella rummet genom museibesök har inneburit en upplevelse som jag aldrig

kommer att glömma.

94 Rosenzweig/Thelen 1998

57

Käll- och litteraturförteckning Otryckt material Intervjuer

Samtalsintervju med Asimina Charisi, 2007.05.06

Samtalsintervju med Athanasios Koukouvetsios, 2007.05.07

Samtalsintervju med Maria Kontogianni, 2007.05.08

Samtalsintervju med Nikolaos Tsecheridis, 2007.05.10

Samtalsintervju med Vasiliki Kostouda, 2007.05.11

Samtalsintervju med Paschalis Koutalakis, 2007.05.13

Samtalsintervju med Elias, Arkeolog vid Amfipolis museum, 2007.05.11

Föreläsningar

Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA153 via First Class december 2006

”Autenticitet”.

Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA157 via First Class april 2007.

”Historien äger rum – plats och historia”.

Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA153 via First Class, november 2006.

”Om historia i populärkultur”.

Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen, HIA153 via First Class, december 2006.

”Stereotyper”.

Minnesanteckningar

Föreläsningar med Malin Lennartsson, Växjö Universitet, Växjö, februari 2007.

Föreläsningar med Cecilia Trenter, Växjö Universitet, Växjö, april 2007.

Museibesök

Amfipolis museum, 2007.05.08 samt 2007.05.11

Filipous arkeologiska plats, 2007.05.13

Pellas arkeologiska plats, 2007.05.12

Verginas museum, 2007.05.12

58

Sångtext

Makedonia, 2007: Sång erhållen från Theodoris Kostoudas, musiklärare till yrket.

Internetsidor http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Macedonia_greece_overview.png 16 maj 2007 http://www.netencyclo.com/Sv/Bild:Makedonien_336jpg, 16 maj 2007

http://www.netencyclo.com/sv/Makedonska_namnkonflikten, 16 maj 2007

http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42482, 13 april 2007

http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43788, 16 maj 2007

Tryckt material Ammert, Niklas, 2004: ”Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i

läroböcker för grundskolan”, Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund:

Studentlitteratur.

Arrianos, 2003: Alexander den store. Norge.

Aronsson, Peter, 2004: Historiebruk - Att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur.

Atlas till historien, 1990: Stockholm.

Axelsson, Bodil, 2003: Meningsfulla förflutenheter. Traditionalisering och teatralisering i en

klosterruin. Linköping.

Axelsson, Erik, 2006: Historien i politiken. Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt

1990-1994. Stockholm.

Bohman, Stefan, 1997: Historia, museer och nationalism. Bjärnum.

Donski, Aleksandar, 2004: The descendants of Alexander the Great of Macedon. The arguments

and evidence that today´s Macedonians are descendants of the ancient Macedonians. (Part one –

Folklore elements). Australien: Sydney.

Drogou, Stella/Saatsoglou – Paliadeli, Chrysoula, 2004: Vergina. Wandering through the

archaeological site. Grekland: Aten.

Estvall, Martin, 2006: “Vi är som vanliga människor – att skapa muntliga källor med

meningsmotståndare”, Muntlig historia. Lund: Studentlitteratur.

Hansson, Lars/Thor, Malin (red.), 2006: Muntlig historia. Lund: Studentlitteratur.

59

Isacson, Maths, 2005: ”Brottningar med industriarvsbegreppen”, Otydligt, otympligt, otaligt. Det

industriella kulturarvets utmaningar. Stockholm.

Karlsson, Klas-Göran/Zander, Ulf (red.), 2004: Historien är nu. En introduktion till

historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.

Kjeldstadli, Knut, 1998: Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur.

Liljegren, Bengt, 2005: Alexander den store. Falun.

Nagel, James, 2001: The Contemporary American Short Story Cycle. Louisiana: Baton Rouge.

Nomarchia Serron, 1993: Nomos Serron. Prosklisi gnorimias. Grekland.

Rosenzweig, Roy/Thelen, David, 1998: The presence of the past. Popular uses of history in

American life. United States of America: Colombia University Press.

Rüsen, Jörn, 2004: Berättande och förnuft: historieteoretiska texter. Göteborg.

Sakellariou, M.B. 1992: Makedonia. 4000 chronia Ellinikis istorias kai politismou. Grekland:

Aten.

Theofilou, Tomas, 1999: ”Maties sti Nikisiani ke sta iera tis proskinimata”, Dimos Protis Serron.

Grekland.

Thompson, Paul, 2000: The voice of the past. Storbritannien: Oxford University Press.

Thor, Malin, 2006: ”Muntliga källor och källkritik”, Muntlig historia. Studentlitteratur.

Tiveriou Michali/Tsaktsira, Lambrou, 1998: Istoria ton archeon chronon os to 30 Pro Christou.

Grekland: Aten.

Trenter, Cecilia, 2002: ”I mötet med minnet – historiekulturer i Skandinavien”, Historisk tidskrift

nr 2 2002.

Tsifoutis, Christos, 1999: Dimos Protis Serron. Grekland.

Vetenskapsrådet, 1990: Forskningsetiska principer.

60

Bilaga

Fotografier

Ovan: Proti Serron, Nedan: Början av det lokala rummet med Paggeo i bakgrunden

61

Bild 1: Kyrkan Agios Georgios

Bild 2: Klostret Analipseos på berget Paggeo

Bild 3: Konstantinos Karamanlis den äldres barndomshem

Bild 4: ”Klassiskt” makedonskt hus i byn Proti Serron

62

Ovan: Alexander den Stores profil. Nedan: Filipous arkeologiska plats

63

Utgrävning vid Filipous arkeologiska plats

64

Fortsättning Filipous arkeologiska plats. Nedan Amfiteatern vid Filipous

65

Porträtt av Alexander den Store vid Filipous arkeologiska plats

66

Ovan: Kyrkans flagga, Greklands flagga samt EU:s flagga. Nedan: Museet i Vergina

67

Rekonstruktion av Filip den andres grav. Källa: Drogou, Stella/Saatsoglou – Paliadeli, Chrysoula,

2004: Vergina. Wandering through the archaeological site. Grekland: Aten

(Fotografier var ej tillåtna inne i museet.)

68

Den sextonstråliga makedonska stjärnan som pryder "asken" i guld, vilken ska ha förvarat Filip

den andres skelett. Källa: Drogou, Stella/Saatsoglou – Paliadeli, Chrysoula, 2004: Vergina.

Wandering through the archaeological site. Grekland: Aten

69

Pellas arkeologiska plats

70

Museet i Amfipolis

71

Ovan: Utanför museet. Nedan: Med arkeologen Elias

72

Trappan ner till den heliga platsen och det heliga vattnet

73

Altaret. Undertill hålet ner till det heliga vattnet

74

Bilden av Helgonet Agios Georgios som Anna Liakou fann

75

Ovan: Anna Liakou. Nedan: Konstantinos Karamanlis den äldre

76

Ovan: Konstantinos Karamanlis den äldres familj. Nedan: Fotogalleri

77

Statyn av Alexander den Store i Thessaloniki