Finansiering av startup -

Den traditionella eller nya

vägen? En jämförelse mellan crowdfunding och traditionella

finansieringsmetoder

SAMMANFATTNING

Crowdfunding som det ser ut idag har haft en snabb tillväxt i popularitet som finansieringsalternativ för

nystartade företag. Genom att söka kapital från ett stort antal privata investerare som investerar en

mindre summa pengar har finansieringsmarknaden förändrats. Tillgängligheten till kapital har ökat.

I studien har det gjorts en jämförelse mellan de olika finansieringsalternativen.

Syftet med denna undersökning är att jämföra utvecklingen hos företag som finansierat sig genom

crowdfunding mot företag som är traditionellt finansierade för att utvärdera vilket tillvägagångssätt som

ger den starkaste utvecklingen. Vidare ämnar författarna att identifiera risker med crowdfunding och

observera trender.

Studien har genomförts genom en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats där stor del av datan

är insamlad från årsredovisningar.

Resultatet av studien visar att de företag som är traditionellt investerade har en högre omsättning samt

omsättningstillväxt. En trend som studien har visat är att efter företagets första två år börjar

omsättningen, omsättningstillväxten och rörelseresultatet hos de företag som är finansierade via

crowdfunding minska.

Nyckelord: Crowdfunding, finansiering, tillväxt, riskkapital, affärsänglar, banklån

1

ABSTRACT 

Crowdfunding as it looks today has had rapid growth in popularity as a financing alternative for

start-ups. By seeking capital from a large number of private investors who will invest a smaller amount

of money, the financing market has changed and access to capital has increased. This study has made a

comparison between the different funding options.

The aim of this study is to compare the development of companies financed by crowdfunding against

companies traditionally financed to evaluate which approach is the strongest. Furthermore, the authors

intend to identify risks with crowdfunding and to observe trends.

The study has been conducted through a quantitative method with a deductive approach where the data

is collected mostly from the companies annual reports.

The result of the study shows that the companies that are traditionally financed have a higher level of

sales and sales growth. One trend that the study has shown is that after the company's first two years,

sales, sales growth and operating profit from companies financed through crowdfunding begin to

decline.

Keywords: Crowdfunding, financing, growth, venture capital, business angels, bank loans

2

SAMMANFATTNING 1

ABSTRACT 2

1. Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemdiskussion 5 1.3 Problemformulering 6 1.4 Undersökningsfrågor 7 1.5 Syfte 7 1.6 Avgränsningar 7

2. Teori 8 2.1 Finansieringsalternativ 8 2.2 Elaboration Likelihood Model 12 2.3 Asymmetrisk information 14 2.4 Pecking order theory 16 2.5 Den geografisk spridningen av investeringar 16 2.6 Risker inom crowdfunding 17 2.7 Tidigare forskning inom crowdfunding 18 2.8 Sammankoppling av teoretisk referensram 19

3. Metod 20 3.1 Forskningsdesign 20 3.2 Population 21 3.3 Urval 21 3.4 Datainsamling 22 3.5 Bortfallsanalys 23 3.6 Källkritik 23 3.7 Reliabilitet & validitet 23 3.8 Metodkritik 24

4. Empiri 25 4.1 Genomförande 25 4.2 Tabeller 25

5. Resultat 31

6. Analys 36

8. Slutsatser 39

Referenslista 40

Bilagor 45

3

1. Inledning

I detta kapitel ges läsaren en bakgrund till ämnet för att skapa förståelse. Ämnet problematiseras och mynnar ut i

undersökningsfrågor. Vidare beskrivs uppsatsens syfte och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Crowdfunding är en investeringsform som är relativt ny, den tog fart i mitten av 2000-talet. Innebörden

av crowdfunding är att istället för att ta in ett stort kapital från ett fåtal investerare så tar företag in

kapital genom att ett stort antal investerare som investerar en mindre summa pengar, ofta genom olika

webbaserade crowdfundingplattformar.

Kort sagt så går det till genom att företaget som vill ta in kapital annonserar ut på dessa plattformar och

presenterar sin affärsidé och hur mycket ekonomiskt stöd de söker i hopp om att de ska locka till sig

både privatpersoner och företag som vill investera i företaget (Tillväxtverket 2018).

Det finns fyra olika former av crowdfunding (Mollick 2014), andelsbaserad, lånebaserad,

donationsbaserad och belöningsbaserad. De olika formerna av crowdfunding skiljer sig genom att

investerarna får olika typer av kompensationer i utbyte mot investerat kapital.

En av anledningarna till att crowdfunding har blivit så pass stort som det är beror mycket på 2008 års

finanskris och dess påverkan på bankernas räntenivå. Bankerna i framförallt USA och Europa började

höja sitt påslag på räntorna som svar till att risken beräknades bli större vid lån vilket resulterade i att det

blev dyrare att ta lån (Riksbanken 2008). Inom företagslån slog detta hårdast mot små och medelstora

företag, även kallat SME. De är bolag som lånar relativt små summor och har därför inte särskilt stark

förhandlingskraft och måste därför förhålla sig till bankernas höga räntor. Under denna period sökte sig

SME företagen till andra finansieringskällor och crowdfunding var en av dem. Mer specifikt lånebaserad

crowdfunding var en plattform som lockade många SME företag eftersom de då kunde söka samma

kapital utan att behöva vända sig till en bank, utan istället kunna förlita sig på sin produkt och

privatpersoners vilja att investera sina pengar i bolaget och produkten. Samma mentalitet kan även

appliceras på de andra formerna av crowdfunding då företagen kan söka samma summa kapital som hos

banker, men utan att behöva dra på sig stora räntekostnader (Hernando 2016).

4

Crowdfunding som fenomen är dock inte nytt, utan det är ett finansieringssätt som kan spåras tillbaka

till 1800-talet. Första exemplet av crowdfunding i USA var finansieringen av att bygga frihetsgudinnan.

USA fick själva statyn som en diplomatisk present av Frankrike och även fast Frankrike stod för

kostnaden av designen och tillverkningen av statyn så hade USA problem med att finansiera bygget av

grunden som statyn skulle stå på. Under år 1885 försökte en statlig grupp investerare ta in kapital för att

kunna bygga klart grunden men de lyckades endast få in lite mer än hälften av va de behövde.

Andra stater hade erbjudit sig att betala den resterande delen av kostnaderna men med villkoret att statyn

skulle flyttas till deras stat. Så när det verkade som att New York inte hade några andra alternativ så var

det en välrenommerad utgivare som skrev en annons i sin tidning “The World” där han bad om att folk

skulle donera pengar för ändamålet att bygga klart statyn i New York. På fem månader hade över 160

000 stycken donatorer samlat ihop mer än tillräckligt för att kunna bygga klart grunden och överskottet

skänktes till designern.

Detta är så snarlikt en modern donationsbaserad crowdfunding det kan bli. Ett projekt som behöver mer

pengar för att färdigställas, annonserad på en plattform och små bidrag från ett stort antal bidragsgivare

(BBC 2013).

Sverige är inget undantag från omvärlden, även här har crowdfunding blivit någonting stort, det svenska

rekordet i crowdfunding har nyligen slagits. Det framgår i en artikel publicerad den 30e januari 2019 i

tidningen nyteknik. Det är elbils-startupen Uniti som har lyckats samla in över 15 miljoner kronor

genom crowdfundingplattformen crowdcube, under bara ett par månader. Uniti har utvecklat en

kompakt elbil anpassad för stadsmiljö och har redan tagit emot förhandsbeställningar. Det är ett av

många exempel på lyckade crowdfundingprojekt och det är en finansieringsmetod som har vuxit fram de

senaste åren.

Men även fast det kanske låter som att finansiering via crowdfunding låter som en framgångssaga utan

nackdelar där det bara är att lägga upp en annons för att få in de kapitalet man söker så är det inte så

enkelt som det ser ut. Enligt en av världens största crowdfundingplattformer, Kickstarter, så är det runt

60% av crowdfundingprojekten som misslyckas med att samla in önskat kapital och av de resterande

40% som faktiskt får ihop de kapital de behöver så är det många av de så kallade lyckade projekten som

läggs ner och företag går i konkurs (Kickstarter 2019).

5

1.2 Problemdiskussion

Det finns en rad olika sätt att finansiera sitt nystartade företag eller projekt, och hur de som ska investera

pengar i företaget utvärderar affärsiden skiljer sig från fall till fall.

Det mer traditionella tillvägagångssättet och ett av det vanligaste finansieringsalternativen är genom

banklån (Tillväxtverket 2019). Men när det kommer till att ta banklån så vill bankerna vara säkra på att

låntagaren kommer kunna betala tillbaka lånet och en riskbedömning görs av banken. Därför måste

låntagaren ha en utförlig affärsplan och budget, men banken kollar även på låntagarens erfarenhet,

privatekonomi och utbildning. Med dessa aspekter i åtanke gör banken en helhetsbedömning för att

bedöma risken på det eventuella lånet och därmed ta beslut om vilken ränta låntagaren kommer få,

vilket belopp denne kan få men först och främst om han eller hon kan få ett lån över huvud taget (ibid.).

Det skapas lätt en asymmetri av informationen här eftersom låntagaren måste ha så pass bra information

om sin produkt och marknaden, gärna mer än långivaren, för att kunna få en relativt låg ränta. I många

fall så har banken bättre koll på marknaden än den som söker lånet, vilket i sin tur leder till att

bankernas lån till nystartade företag har en relativt hög ränta för att kompensera risken (Kgoroeadira,

Burke & Stel 2019).

Ett annat finansieringsalternativ för företag, som också är ett av de traditionella, är att vända sig till

riskkapitalister. Riskkapital medför större risk för investerare jämfört med banklån men den potentiella

avkastningen, i form av ökat aktievärde, kan bli högre. Detta finansieringsalternativ medför att

grundaren till företaget överlåter en del av ägandet till riskkapitalisten. Det är dock en svår uppgift för

riskkapitalbolag att välja projekt och bedöma risken då de ofta investerar i företag som befinner sig i ett

tidigt stadie och därav den höga ersättningen för lånet.

När ett företag använder sig av crowdfunding som finansieringsalternativ behåller grundaren ägandet av

företag, med undantag för delägarbaserad crowdfunding (Mollick 2014).

När potentiella crowdfundingfinansiärer utvärderar ett företag eller idé så har det visat sig att de kollar

mindre på själva affäridéns karaktär, vilket banker gör, utan istället på individens karaktär, motivation

och marknadsföringsmetod (Kgoroeadira, Burke & Stel 2019).

6

Det som är intressant att undersöka är att jämföra dessa olika finansieringssätt för att kunna se om de

finansierade företagen utvecklas på olika sätt eller om de inte har någon påverkan vilket sätt som väljs.

Det är även intressant att identifiera aspekter i de olika finansieringsalternativen som påverkar företagen

negativt samt de aspekter som har en positiv påverkan och är en faktor till att företaget lyckas bli

lönsamt.

1.3 Problemformulering

I denna studie vill vi identifiera likheter och skillnader mellan företag som befinner sig i samma bransch

och är finansierade på olika sätt, alltså crowdfundade företag och företag med traditionellt

finansieringssätt. En central utgångspunkt i studien är att se på utvecklingen hos nystartade bolag och

vilka bakomliggande faktorer som finns, vad är det som gör att crowdfundade företag lyckas eller

misslyckas.

1.4 Undersökningsfrågor

I arbetet kommer vi att utgå ifrån och besvara följande frågeställningar:

● Hur skiljer sig utvecklingen för startup-företag, inom samma bransch, som använder sig av

crowdfunding gentemot de som använder sig av traditionellt finansieringsalternativ?

● Vilka bakomliggande faktorer påverkar utvecklingen av företag som är finansierade genom

crowdfunding?

● Vilka risker finns det med crowdfunding?

1.5 Syfte

Syftet med denna undersökning är att jämföra utvecklingen hos företag som finansierat sig genom

crowdfunding mot företag som är traditionellt finansierade. Detta för att utvärdera vilket

tillvägagångssätt som är mer hållbart och ger en starkare utveckling. Vidare ämnar författarna att

identifiera risker med crowdfunding och observera trender.

7

1.6 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa oss till Svenska nystartade bolag som har använt sig av någon av

crowdfundingplattformarna Indigogo, FundedByme och Kickstarter under åren 2013 och 2016.

Genom att välja företag från dessa plattformar kommer vi jämföra de med andra svenska företag som

finansierat sig på annat sätt.

8

2. Teori

I detta kapitel presenteras de olika former som crowdfunding förekommer i och de teorier som används i uppsatsen.

2.1 Finansieringsalternativ

Crowdfunding

Crowdfunding förekommer i fyra olika former, andelsbaserad, lånebaserad, donationsbaserad och

belöningsbaserad (Mollick 2014). Det som skiljer de olika formerna av crowdfunding är primärt det som

investeraren får tillbaka för sitt investerade kapital

Andelsbaserad crowdfunding innebär att investerare får en andel i ett företag i utbyte mot investerat

kapital. Vanligaste utformandet av andelsbaserad crowdfunding innebär emission av aktier, men även

preferensaktier, vinstandelslån och annan efterställd skuld förekommer. Denna form skiljer sig världen

över då den lokala lagstiftningen skiljer sig åt från land till land (SOU 2018:20).

Denna typ av crowdfunding påminner mycket om finansiering via affärsängel, som kommer förklaras

mer detaljerat längre fram. Affärsänglar är bevisligen ett effektivt sätt att finansiera en startup på men

den är i de flesta fallen beroende av ett branschkluster. En sak som Apple, Google, Facebook, Tesla

Motors och Twitter har gemensamt är att de blev alla finansierade genom affärsänglar. Men en

anledning till att de företagen lyckades är just för att de startade i ett och samma kluster, Silicon Valley.

Det som skiljer andelsbaserad crowdfunding mot affärsänglar är att med crowdfunding finns styrkan av

internets demokrati, där alla har möjlighet att investera i alla offentliga projekt och företagen behöver

inte nödvändigtvis dra nytta av sitt geografiska läge (Li et al. 2016).

Finansinspektionen har år 2015 startat en utredning kring just andelsbaserad crowdfunding när det

kommer till privata onoterade aktiebolag. Detta för att de företag som främst använder sig utav

andelsbaserad crowdfunding är just privata aktiebolag. Varför det är intressant för finansinspektionen är

för att det finns en lag i aktiebolagslagen som ska förhindra spridning av bland annat privata aktiebolags

aktier, (2005:551) (ABL). Lagen lyder “ Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får

inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller skuldebrev eller

teckningsoptioner som bolaget har gett ut.

9

Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte heller på annat sätt försöka sprida i

första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva

värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har

anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

Förbuden i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio

förvärvare. Förbuden gäller inte heller i fråga om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.”

Det finansinspektionen utreder i detta fall är om andelsbaserad crowdfunding är ett verktyg som strider

mot denna lag och bör därför regleras. De anser dock inte att det finns behov att förbjuda andelsbaserad

crowdfunding i Sverige med hänvisning till lagen, utan att en omformulering av lagen bör göras för att

reglera andelsbaserad crowdfunding (Finansinspektionen 2015).

I en doktorsavhandling från 2016 gjordes en undersökning där författarna intervjuade olika företagare

som hade valt att finansiera sig genom andelsbaserad crowdfunding. Samtliga företagare hade fått in de

kapital de sökte och drev fortfarande sin verksamhet när intervjun tog plats. Alltså en, vad vi i denna

uppsats definierar som, lyckad crowdfundingkampanj. De författarna ville undersöka var varför

företagarna hade valt att använda sig av andelsbaserad crowdfunding för att finansiera sitt företag. Vad

som visade sig vara gemensamt för alla olika respondenter var att vända sig till crowdfunding inte var

deras förstahandsval. De hade alla först och främst vänt sig till en bank för att kunna ta ett traditionellt

företagslån, men på grund av bankens riskbedömning av respondenternas företag så fick samtliga

avslag. Ett annat alternativ som respondenterna hade vänt sig till var affärsänglar. Majoriteten av

respondenterna svarade att de redan hade blivit finansierade via affärsänglar, men att de inte ville ge bort

så pass mycket kontroll över företaget som affärsänglar vanligtvis kräver för att investera i företagen.

Det fanns även en del av respondenterna som inte hade de kontakter de behövde för att bli investerade

via affärsänglar. Så det sammanhängande motivet för samtliga respondenter till att vända sig till

andelsbaserad crowdfunding var först och främst att de hade svårt att få finansiering på annat sätt, men

även att de vill behålla så mycket kontroll över företaget som möjligt.

Enligt undersökningen så var alltså inte andelsbaserad crowdfunding ett förstahandsval, utan mer en

sista utväg för att samla kapital och inte behöva gå i konkurs (Warnhammar et al 2016).

Lånebaserad crowdfunding går ut på att investerare lånar ut pengar till ett företag eller projekt med hjälp

av en crowdfundingplattform som mellanhand. Investerare förväntar sig avkastning på sitt kapital i form

10

av ränta. Crowdfundingplattformens uppgift är att sammanföra låntagare och långivare utan att vara en

part i kreditavtalet (SOU 2018:20).

Donationsbaserad crowdfunding är vanligt när det kommer till konstprojekt och humanitära projekt.

Mollick (2014) menar att vid denna typ av crowdfunding förväntar sig investerare inte någon form av

avkastning.

Belöningsbaserad crowdfunding är den mest förekommande formen av crowdfunding (Bi, Lui & Usman

2017) och innebär att investerare får någon form av belöning i utbyte mot investerat kapital. Belöningen

kan variera beroende på vad det är för företag eller projekt som investeras i. De vanligaste formerna av

belöningar är ett exemplar av den produkt som produceras, att få vara med och påverka i projektet samt

att få träffa kreatörerna bakom projektet. Drivkrafterna som finns hos investerare inom belöningsbaserad

crowdfunding är underhållning, nyfikenhet, tillhörighet, empati och idealism (SOU 2018:20). En av de

största plattformarna för belöningsbaserad crowdfunding är kickstarter, där projekt kategoriseras under

följande områden; konst, serier & illustrationer, design & tech, film, mat & hantverk, spel, musik samt

publiceringar.

År 2013 presenterade Tillväxtverket en rapport om att det finns ett finansiellt gap, vilket de menar på att

många unga företag inte får den finansiella uppbackning som de behöver för att uppnå de mål företaget

har satt i affärsplanen. Det kan till exempel bero på att affärsplanen inte är tillräckligt genomarbetat

enligt bankerna eller företagarna inte har den ekonomiska kunskapen att presentera de potentiella

vinsterna som kan uppstå om de blir finansierade. Tillväxtverket menar då att crowdfunding kan vara

den plattform som kommer täppa igen det gapet, eftersom de kan se att det faktiskt finns en tydlig

efterfrågan på mer lättillgängliga lån och möjligheter att bli delägare i företag. Det är här andelsbaserad

och lånebaserad crowdfunding kommer in i bilden och skapar nya möjligheter för både företag och

investerare och bidrar med ett utbud som svarar på efterfrågan hos de som har fastnat i det finansiella

gapet (Finansinspektionen 2015).

11

Figur 2.1

Källa: Finansinspektionen, 2015.

Banklån

För att kunna ta ett företagslån hos en bank så kräver banken att en välutvecklad budget samt affärsplan

presenteras för att banken ska kunna bedöma risken samt låntagarens återbetalningsmöjligheter.

Banken gör en helhetsbedömning på den som söker lånet, genom att titta på till exempel vad låntagaren

har för tidigare erfarenhet av företagande, hur dennes privatekonomi ser ut samt utbildning. Som

tidigare nämnt så tittar banken på affärsplanen om den är realistisk och detaljerad och även om det finns

en revisor eller annan ekonomisk hjälp i företaget (SEB 2019).

För att låntagaren ska få sitt lån beviljat måste denne även lämna någon slags säkerhet för lånet som kan

vara exempelvis bostadsfastighet, affärs- eller industrifastighet eller mark. En person kan även gå i

borgen för ett företagslån, vilket innebär att om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet så blir personen

som gått i borgen skyldig att fortsätta betala av lånet. Det är inte helt ovanligt att den person som går i

borgen även är företagets ägare (Tillväxtverket 2019).

Vid mindre lån upp till ca 30.000 kr kan låntagaren få lånet beviljat utan säkerhet, dock fortfarande efter

en utredning om återbetalningsförmåga.

12

Det uppstår alltid en kostnad för att få ta banklån, vilket är räntan. Hur räntan på lånet sätts beror på ett

antal faktorer. Banken kollar på marknadsräntan, företagets risk samt vilken säkerhets som har ställts för

lånet. Låntagaren kan välja mellan en rörlig eller fast ränta. Skillnaden mellan dessa är att den rörliga

räntan är progressiv och rör sig med marknadsräntan, vilket innebär att räntan och därmed kostnaden för

lånet kan göra oförutsägbara svängningar både upp och ner. Den fasta räntan låses upp på en specifik

period vilket leder till att låntagaren alltid vet hur stora kostnader de kommer ha för lånet under

perioden. Generellt sett ligger de fasta räntorna högre än marknadsräntorna just för att låntagaren väljer

en lägre ränterisk (SEB 2019).

Det finns en viss problematik när det kommer till vem som blir beviljad ett företagslån hos banken

vilket bevisades i en undersökning gjord av Johansson, Johnsson och Österberg i en doktorsavhandling

2014. I deras undersökning var syftet att undersöka vad som påverkar kreditgivarens beslut att bevilja

lån och de intervjuade då ett antal företagare samt kreditgivare från både Swedbank och SEB. Det

företagarna hade gemensamt var att de var tvungna att göra ett antal ansökningar hos flera olika banker

för att lyckas få ett lån. I ett fall var företagaren tvungen att skjuta upp starten av sitt företag för att hon

enligt banken behövde en mer utförlig och genomgående affärsplan samt budget. Företagaren hade

tidigare erfarenhet av branschen från sin tidigare anställning och utan den kunskap hon besatt av just

utföra en affärsplan hade hon aldrig fått lånet.

En annan företagare sökte lån från ett antal olika banker men blev bara beviljad lån av den bank som

han redan varit kund hos och hade bra kontakt med. I detta fall behövde företagaren inte visa upp varken

affärsplan eller budget, utan banken beviljade lånet endast på grund av tidigare relationer.

Resultatet bevisar att beslut fattas på olika grunder där det i vissa fall krävs en genomgående affärsplan

samt budget och i andra fall kan det räcka med en god relation mella låntagare och kreditgivare.

Kreditgivare på både Swedbank och SEB som intervjuades i undersökningen bekräftade även detta och

menade på att om representanten för företaget har en tidigare relation med banken eller bankmannen där

kreditgivaren kan se att personen historiskt sett har en stabil återbetalningsförmåga kan det räcka som

säkerhet för att bevilja lånet, även fast de inte eventuellt inte skulle kunna uppvisa en genomgående

affärsplan och budget (Johansson, Johnsson & Österberg. 2014).

Detta är då en bidragande faktor till att det tidigare nämnda finansiella gapet har vuxit fram. Företagare

som saknar kunskap om att skapa en affärsplan och budget som är tillräckligt genomgående för att

kreditgivare ska bevilja deras låneansökan och samtidigt saknar de kontakter inom bankväsendet som

13

krävs för att kunna gå runt de eventuella kraven som ställs av banker är de företagare som placeras i det

finansiella gapet och därmed skapar efterfrågan på alternativa finansieringssätt, som till exempel

crowdfunding (Tillväxtverket 2013).

Statligt stöd

Det finns också ett antal statliga aktörer som kan hjälpa till med företagslån, som till exempel Almi,

Vinnova och Swedfund (SEB 2019).

Almi är ett statligt ägt bolag som erbjuder lån till främst nystartade företag. Skillnaden mellan Almi och

andra banker är att de inte kräver säkerhet för lånet utan de fokuserar mer på tillväxtpotential hos

företaget. I och med detta så ökar risken för Almi och därför ligger deras räntor högre än

marknadsräntor. Fördelen med Almi är att låntagarens säkerhet är en bra affärside som kan göra att

företaget växer och med det ökar återbetalningsförmågan. Detta leder till att låntagaren inte behöver ha

någon fysisk tillgång eller en borgensman för att bli beviljad ett lån, vilket leder till att flera

entreprenörer har möjlighet att förverkliga sina affärsideer, så länge Almi anser att potentialen i

företaget är tillräckligt stort.

Riskkapitalbolag

Riskkapitalbolag tar ofta högre risker än vad banker gör och investerar pengar i företag i ett tidigt stadie

genom att erbjuda kapital i utbyte mot en andel i företaget. Riskkapital används ofta vid projekt med hög

risk och en potentiell hög avkastning (Tillväxtverket 2019).

Affärsängel

En affärsängel är vanligtvis en person med entreprenöriell anda som hjälper företag i ett tidigt stadie

genom att erbjuda kapital i utbyte mot en andel i företaget. Till skillnad från riskkapitalbolag så går

affärsänglar ofta in i mindre projekt med mindre kapital (Becker-Blease & Sohl, 2007). Affärsänglar har

ofta egna erfarenheter av att driva företag och investerar ofta kapital i branscher där de själva är eller har

varit aktiva inom. Ett företag kan anskaffa kapital från en eller flera affärsänglar och det finns

affärsängelnätverk som fungerar som en förmedlare mellan företag och investerare (Florin, Dino &

Huvaj 2013).

14

Eget kapital

Med eget kapital innebär det att företagaren använder sitt egna kapital utan att ta lån från externa

finansiärer. Vad som kan ses som fördel med detta är att det bara är en själv samt eventuella

kompanjoner som äger bolaget och det skapas mer kontroll till företagaren samt att företaget gå in utan

en kapitalskuld till eventuella banker eller andra finansiärer. Dessutom skapas det inte någon kostnad för

kapitalet, förutom eventuell skuld till ägarna. Men i jämförelse med räntekostnader och delad

aktieutdelning är det är mindre kostnad företaget belastas av (Papadimitriou & Mourdoukoutas 2002).

2.2 Elaboration Likelihood Model

Elaboration Likelihood Model, även kallad ELM, är en modell som är skapad för att analysera och

förklara konsumenters onlineköp och beteende. Den byggs på två så kallade vägar, den centrala vägen

och periferivägen. Den centrala vägen bygger på ett projekts kvalitet och vid rewardbased crowdfunding

kan det vara till exempel hur väl företaget som söker investeringar har presenterat sitt projekt, kvaliteten

på videopresentationer och antal ord i beskrivningen av projektet. Ju tydligare och mer välproducerat det

är desto starkare blir förtroendet och incitamenten för att stödja projektet, då det anses som att företaget

har lagt ner tid och pengar även i produkten för att säkerställa kvaliteten, så väl som i presentationen.

Periferivägen fokuserar mer på e-word of mouth, vilket visar hur stort engagemanget är av marknaden.

Hur många reviews, views och kommentarer ett projekt har är det investerare tar hänsyn till. Om

marknaden visar ett generellt högt intresse för projektet så menar författarna att det även visar på att det

är en hög kvalite på produkten och att företaget är seriöst.

Studier visar att båda vägarna anses viktiga när det kommer till crowdfunding men beroende på vad för

typ av projekt det är investerarna vill stödja så väder en väg tyngre än den andra. Vid investeringar i

vetenskap och teknologi är kvalitetssignaler en viktig faktor vid beslutsfattande, då är det viktigt att den

centrala vägens incitament är stark. För projekt och produkter som tillhör kategorien kulturella varor så

som underhållning och konst tenderar investerare att fokusera på perifirivägens incitament.

Det författarna belyser som negativt med modellen är att den inte speglar den komplexitet som finns i

konsumenters beteende. Den är bra på att visa vägen till målet men inte något av de störningsmoment

som kan uppstå på vägen dit, vilket kan leda en bort från investeringen (Bi, Lui & Usman 2017).

15

Modellen visar som sagt på hur en individ går två olika vägar och utgår ifrån två olika typer av

information för att fatta beslut, i detta fall beslut om investering i ett crowdfundingprojekt. Men i

verkliga livet utesluter inte den ena vägen den andra, utan individerna tar i själva verket en samlad

bedömning av den centrala vägen samt pereferivägen. Detta förklaras i en artikel av H. Thomas och C.

Blakley, där de menar på att en individ som lutar mer åt en mer utarbetad sannolikhet, vilket leder

individen till den centrala vägen, så elimineras inte pereferivägen, utan det leder mer till att intrycken

från pereferivägen sjunker och dess vikt i sammanhanget minskar, och vice versa. Det har även visat sig

att även fast det finns två olika vägar så betyder de inte att de leder till olika slutpunkter, det är snarare

väg till målet som skiljer sig. Två olika individer som påverkas av olika incitament, alltså de tar beslut

utifrån de olika vägarna, skulle teoretiskt sätt landa i samma beslut även fast vägen dit har varit

annorlunda. Detta samtidigt som två individer som tar samma väg skulle kunna landa i två olika beslut,

även fast de blivit exponerade av samma typ av information (Allison et al. 2017).

Detta påvisar problematiken med denna teori då det endast ger en övergripande förståelse kring

individers beslut, snarare än ett starkt bevis på varför ett beslut har fattats på det sätt det gjorts (ibid.).

Figur 2.2

Källa: Allison et al. 2017.

16

2.3 Asymmetrisk information

Asymmetrisk information uppstår när en part har mer förhandsinformation än den andra parten vid en

transaktion. Nobelprisvinnaren George Akerlof (1978) beskriver informationsasymmetri som en

marknad där säljaren känner till produktens kvalitet men köparen inte gör det, det är först efter

transaktionen som köparen kan utvärdera och bedöma produktens kvalitet.

Belleflamme, Omrani och Peitz (2015) beskriver hur asymmetrisk information är ett problem inom

crowdfunding. Författarna menar att investerare kan sakna den nödvändiga information som krävs för

att bedöma projektens chanser att lyckas och att investerare kan sakna insyn i hur det insamlade

kapitalet används av det kapitalsökande företaget.

Tomboc (2013) tar upp problemet med bedrägerier inom crowdfunding i artikeln The lemons problem in

crowdfunding. Författaren menar att en bedräglig entreprenör kan lura till sig pengar till ett projekt och

sedan gå upp i rök utan att genomföra det utlovade projektet. Att det råder så hög

informationsasymmetri inom crowdfunding ligger till grund för att bedrägerier och förskingring

förekommer.

När en bank eller riskkapitalist bedömer ett företag som söker kapital går de grundligt igenom företagets

nyckeltal, affärsplan o.s.v för att bedöma företagets kreditvärdighet. Därför är transparens en viktigt del

i processen. Samma transparens är viktig när företagaren söker kapital genom crowdfunding, eftersom

att det är i investerarnas intresse att bedöma om de ska investera eller inte med hjälp av så fullständig

information som möjligt. Problemet med detta är i fallet med crowdfunding så besitter ofta inte

investerarna nödvändigtvis inte den kunskap som krävs för att kunna göra en lika fördjupad analys av

företaget som banker och riskkapitalister har. Eftersom de som söker kapital själva får välja vad för

information de vill presentera så finns det tendenser att man fokuserar på det som är positivt och ger en

förskönad bild av företagets situation snarare än en helt och hållet verklig bild och det leder till att

privata investerare hamnar i ett segment med en relativt hög risk. Detta leder till att en ond cirkel skapas,

detta eftersom företagen vill ha in kapital så är det inte i deras intresse att belysa de negativa sidorna i att

investera hos just dem, eftersom detta skulle leda till att få investerare skulle vilja investera. Så det

skapas incitament för företagarna att framhäva det positiva och dölja det negativa för att locka fler

17

investerare, vilket leder till att asymmetrisk information skapas och ger investerarna en skev bild av

verkligheten (Belleflamme 2015).

Problem med asymmetrisk information är något som både de som söker kapital och investerare känner

till och det ligger i båda sidors intresse att minska gapet av information, företagarna vill framstå som

förtroendeingivande för att flera ska våga investera i deras produkt och investerarna vill kunna lita på

det företaget de väljer att satsa sina pengar på. Det ligger även i företaget som tillhandahåller

crowdfundingplattformens intresse att publicera företag som värnar om förtroende och transparens, detta

för att locka till sig fler potentiella kunder. Flera olika crowdfundingplattformar har börjat med att

screena, alltså att de själva utvärderar företaget som söker kapital för att säkerställa att de ger en rättvis

bild över hur företaget ser ut rent ekonomiskt, för att verifiera företaget vilket fungerar lite som en

kvalitetsstämpel. Screening blir då en funktion som skapar incitament för de som söker kapital att vara

mer transparenta då det är till deras fördel att bli verifierade vilket leder till att fler investerare vågar

investera (Weiss er al., 2010).

2.4 Pecking order theory

Pecking order theory förklarar hur företag prioriterar sina val av finansieringskällor till följd av den

informationsasymmetri som råder mellan företag och investerare. Företag kan finansiera sig genom att

använda internt eller externt kapital. Leary och Roberts (2010) samt Myers (1984) bekräftar i sina

studier att företag i första hand vill använda sig av interna likvida medel, i andra hand av banklån och

längst ner i prioriteringen kommer att göra en nyemission. Myers (1984) förklarar att göra en

nyemission kommer längst ner i prioriteringslistan på grund av den informationsasymmetri som uppstår

mellan företag och investerare då bara företaget själva känner till det verkliga värdet av investeringen

som ska göras.

Paul, Whittam och Wyper (2007) har undersökt huruvida pecking order teorin är applicerbar på

startup-företag. Författarna genomförde en studie i Skottland där 20 entreprenörer deltog och det

framgick att endast delar av teorin kunde bekräftas. Konsistent med teorin så använder sig företagare av

interna likvida medel framför externa, men när det kommer till externa likvida medel anser

respondenterna i studien att nyemission är att föredra framför lån. Preferensordningen ser alltså

annorlunda ut i startup-företag då entreprenörer är benägna att släppa delar av kontrollen och ägandet till

18

utomstående investerare. Anledningar till detta är bland annat att investerare kan bidra med nödvändig

kompetens som saknas inom företaget och att banklån medför ett större ansvar där personliga

borgensåtaganden kan behövas.

2.5 Den geografisk spridningen av investeringar

Distansen mellan den som söker kapital och investeraren har alltid varit en faktor som avgör om den

som söker kommer få kapital och hur mycket. Enligt en rapport från 2001 så är den geografiska

distansen mellan investerare och den som söker kapital i genomsnitt ca 112 km (Sorenson, Stuart 2001).

Sedan dess har mycket hänt med digitalisering och på grund av internet och geografiska distanser har

inte lika stor påverkan nu som förr. Men det finns fortfarande en betydelse över hur geografiska

avstånden påverkar vid finansiering av startup företag. När det kommer till företag som söker kapital via

bank och riskkapitalister ser gärna investerarna till att de har ett fysiskt möte. Eftersom majoriteten av

banker och riskkapitalister befinner sig centralt i storstäder så är kanske inte det något problem för de

startups som befinner sig i närheten. Men för de startups som inte har samma tillgång rent geografiskt

till potentiella investerare blir detta problematiskt. Enligt en artikel av Agrawal, Catalini och Goldfarb så

har internet tillsammans med crowdfundingplattformar brutit de geografiska barriärer som tidigare har

funnits. för de som inte har möjlighet att fysiskt ta sin till sin investerare. Det har skapats en möjlighet

för i princip alla oberoende av geografiskt läge att presentera, marknadsföra och söka kapital på en och

samma plattform vilket har skapat möjligheter som inte fanns tidigare (Agrawal, Catalini, Goldfarb

2011).

2.6 Risker inom crowdfunding

I och med att internetbaserad crowdfunding som det ser ut idag är relativt nytt så finns det inte så

mycket regelverk och tillsyn för att eliminera riskerna. Eftersom investerare inom crowdfunding i stor

utsträckning består av privatpersoner som inte nödvändigtvis är insatta inom branschen de eventuellt

investerar i och kunskaper om hur ett företag värderas och huruvida affärsplaner är realistiska kan vara

begränsade leder det till att det ofta finns ett gap i information och kunskap mellan investerare och den

som söker kapital, så kallad asymmetrisk information. På grund av detta riskerar investeraren att ta sig

an en högre risk än vad den har i avsikt till. Det är upp till den som söker kapital att presentera den

19

information som investeraren behöver för att ta ett beslut om de ska investera eller inte. Men eftersom

det i dagsläget inte finns några förordningar kring vilken information som ska presenteras så tenderar de

som söker kapital att ge information på ett sådant sätt så att så många investerare som möjligt ska

investera. Detta sätter den som söker kapital i en initialt bättre position än den som investerar, vilket är

något investerarna alltid bör tänka på. När det kommer till andelsbaserad crowdfunding, då investeraren

blir delägare, kan det vara svårt för investeraren att sälja sitt innehav för att frigöra kapital, givet att

företaget inte är noterat. Detta eftersom det inte finns någon andrahandsmarknad och det finns då risk att

värdet av det investerade kapitalet minskar eller låses upp i företaget under en lång period.

Då crowdfundingplattformarna är oreglerade angående vem som söker kapital och att kapitalet används

till just det ändamålet som de har marknadsfört leder det till att det finns en stor risk att plattformarna

används som hjälpmedel till bedrägerier, penningtvätt och finansiering av terrorism (Finansinspektionen

2015).

2.7 Tidigare forskning inom crowdfunding

Mollick och Kuppuswamy (2014) redogör i artikeln After the campaign: Outcomes of crowdfunding för

deras studie som undersökt hur kickstarterprojekt har lyckats under och efter insamlingen av kapital.

Författarna undersökte bara projekt som eftersökte 50.000 dollar eller mer inom kategorierna teknik,

design och tv-spel. Över 90 procent av lyckade projekt inom belöningsbaserad crowdfunding fortsatte

sin verksamhet efter kapitalinsamlingen och en tredjedel av dessa omsatte över 100.000 dollar året efter

kampanjen och hade i genomsnitt 2,2 anställda. Grundarna till de olika crowdfundingprojekten menar

att fördelarna med crowdfunding är att de kan samla in kapital, få publicitet, hitta anställda och bygga

upp en kundbas.

Det finns forskning som visar på att en lyckad crowdfundingprocess inte nödvändigtvis betyder ett

lyckat företag. Författarna till artikeln “Does success bring success? The post-offering lives of

equity-crowdfunded firms ” menar på att det är ca 17% av de företag som använt sig av crowdfunding

som misslyckas efter en lyckad crowdfundingprocess. De har sett ett mönster på att de företag som

snabbt tar in sitt målkapital tenderar att välja att vända sig till crowdfunding för att ta in ännu mer

kapital men med inte alls liknande resultat, vilket ofta kan leda till att företaget misslyckas. Det finns en

tendens bland de företag som inte har lyckats genomföra en crowdfundingprocess där de fått in mer

kapital än va de ville ha att då företaget faller ekonomiskt inom ett par år, även om det varit en

20

välinvesterad crowdfunding. Företagen vinner mycket på den hajp och spridning som skapas medan

crowdfundingprocessen är igång, men efter processen försvinner det positiva trycket. De visar även att

de företag som efter crowdfunding processen inte längre tillhandahåller några erbjudanden eller

liknande kommer sannolikt inte att utvecklas till ett företag med hög tillväxt. De som får investeringar

från en större skala investerare under en längre period har visat sig ha större chans att överleva i längden

och minska behovet av ytterligare crowdfunding då företaget har skapat sig en ekonomisk position som

får dem att inte vara i behov av externa finansiärer på samma sätt (Signori & Vismara, 2018).

2.8 Sammankoppling av teoretisk referensram

En teori som hjälper till att förklara hur företagare väljer att finansiera sitt företag är Elaboration

Likelihood Model. Som tidigare nämnts visar den på skillnaden mellan vilka aspekter som påverkar

investerare och finansiärer när de ska ta beslut. När det kommer till crowdfundingprocesser visar teorin

att det är det yttre skalet som väger tyngst, det vill säga produktens utformning och presentation. När det

kommer till hur riskkapitalister och kreditgivare värderar företag vid en eventuell investering eller

utlåning visar teorin att företagets inre kärna är mer relevant, det vill säga affärsplan, kalkyler och

företagens meriter.

Teorin om asymmetrisk information kan förklara svårigheten mellan företagare och investerare. I ett

förhållande mellan företagare och riskkapitalist eller annan kreditgivare har generellt sett kreditgivarna

bredare kunskaper och ett informationsövertag. Inom crowdfunding kan förhållandet vara det motsatta

där företagaren besitter mer kunskap än potentiella investerare och har ett informationsövertag.

21

3. Metod

I detta kapitel beskrivs vilken forskningsdesign som använts i uppsatsen. Vidare presenteras studiens population, urval, hur datainsamlingen gått till, bortfallsanalys samt metod- och källkritik.

3.1 Forskningsdesign

Denna studie har huvudsakligen för avsikt att jämföra två grupper mot varandra med hjälp av siffror och

därför har en kvantitativ ansats valts för att kunna besvara undersökningsfrågorna.

Kortfattat vad en kvantitativ forskning innebär är att det handlar om insamling och bearbetning av

numerisk data som samlas under en viss tid, för att sedan kunna koppla denna data med relevant teori.

Målet med en kvantitativ undersökning är att resultatet ska kunna generaliseras på en population för att

kunna bevisa att teorierna och eventuella hypoteser är tillämpbara på andra individer och grupper som

inte har deltagit i undersökningen (Bryman, Bell 2013, s. 162-181).

Då metod är den koppling som finns mellan teori och empirisk data är syftet med metoden att skapa en

brygga mellan de teorier som tas upp i undersökningen och den empiriska datan som undersöks och

presenteras (Elding, Hedström 2008, s. 11-12)

Figur 3.1

Källa: Elding, Hedström (2008), s. 12

En förenkling av skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod är att kvantitativ metod används när

siffror beskriver det som undersöks och kvalitativ metod används när ord beskriver det som undersöks

(Eliasson 2013, s. 21).

Jämfört med kvalitativ metod så har den kvantitativa metoden en fördel genom att den vilar på en

matematisk grund när det kommer till både insamling och analys av datan. Det kan anses vara enklare

22

att tyda och använda sig av den sortens data jämfört med kvalitativ data då det finns mindre risker att

feltolkningar görs av den insamlade datan (Elding, Hedström 2008, s. 11).

Studien har genomförts med hjälp av sekundärdata i form av bland annat årsredovisningar hämtade från

allabolag.se.

Vad sekundärdata innebär är att datan som används är information som redan har samlats in av andra

forskare eller att det är registerdata eller, som i fallet för denna studie, bokföringsdata. (Olsson &

Sörensen 2011, s. 46)

En studie kan genomföras i tre olika linjer, induktiv, deduktiv och abduktiv. I den induktiva linjen

sammanförs observationer och insamlad data till teorier. I den deduktiva linjen utgår forskaren från

befintlig teori för att sedan dra slutsatser utifrån den insamlade datan. Den abduktiva linjen är en

kombination mellan induktiv och deduktiv linje där forskaren pendlar mellan de olika formerna (Olsson

& Sörensen 2011, s 48). Denna studie har sin utgångspunkt i tidigare forskning och går i den deduktiva

linjen där data från årsredovisningar samlas in, analyseras och tolkas.

3.2 Population

Populationen i denna studie består av alla svenska aktiebolag.

3.3 Urval

De företag som använt sig av crowdfunding vid finansiering har hämtats från plattformarna Kickstarter,

FundedByMe samt Indiegogo. Från dessa plattformar har alla svenska projekt som drivits vidare som

aktiebolag tagits med bland de företag som bildats mellan 2013 och 2016. Endast kampanjer där företag

sökt och fått in 50.000 SEK eller mer har tagits med i studien. Alla företag som har uppfyllt kriterierna

från dessa plattformar har tagits med i studien.

Att endast välja företag som startades mellan åren 2013 och 2016 gjordes för att kunna identifiera

utveckling och trender men samtidigt hålla aktualitet i studien. Då crowdfundingplattformarna vi har

använt oss av är relativt nya finns det inte tillräckligt många projekt som är startade före 2013 i

plattformens arkiv och därför har urvalet begränsats till bolag startade tidigast år 2013. Majoriteten av

aktiebolagen är de skyldiga att redovisa sin årsredovisning till skatteverket i maj vilket leder till att

23

årsredovisningen för år 2018 i många fall inte är publicerad vid tiden då studien gjordes. Så för att

kunna analysera en historisk utveckling hos företagen på minst två år begränsades urvalet till företag

som registrerades senast år 2016.

Anledningen till att endast ta med aktiebolag i studien är för att säkerställa tillgången till

årsredovisningar och korrekta siffror

Kriterier som satts för företagen som representerar traditionellt finansierade företag i denna studie är att

de ska ha registrerats på bolagsverket mellan åren 2013 och 2016, de ska drivas i form av aktiebolag och

de ska inte ha arrangerat någon form av crowdfunding kampanj under samma period. Företagen har

hämtats från listor över startup-företag publicerade i tidningar och annan digital tidsskrifter. Alla företag

som har uppfyllt kriterierna och funnits med på listor som författarna hittat har tagits med i studien.

3.4 Datainsamling

Insamlingen av data för de företag som finansierat sig på traditionellt vis har skett genom sökningar

efter listor över relativt nya svenska startup-företag, för att öka chansen till att hitta listor med företag

som passar in i studiens kriterium gällande startår. Från dessa listor har undersökningar gjorts för att

säkerställa om företagen uppfyller de ställda kriterierna som är satta i studien. Detta har säkerställts

genom undersökningar av årsredovisningar samt kontrollerat att de inte arrangerat några

crowdfundingkampanjer på de olika plattformarna.

Insamlingen av data för de företag som finansierat sig genom crowdfunding har skett genom att gå

igenom projekt för projekt i de olika plattformarnas arkiv. Projekt som uppfyllt första kravet på att ha

ansökt och fått över 50.000 kronor har vidare kontrollerats genom bolagsinformation och

årsredovisningar för att säkerställa registreringsår och bolagens bransch.

Insamling av vetenskapliga artiklar har skett genom Söderscholar och Googlescholar. På dessa

plattformar kan man tydligt se vilka artiklar som är vetenskapligt granskade för att säkerställa

trovärdighet.

De böcker som använts i studien är facklitterära texter som funnits tillgängliga på Södertörns Högskolas

bibliotek samt Stockholms Universitets bibliotek.

24

3.5 Bortfallsanalys

Företag som inte har tillräcklig offentlig data har plockats bort från studien då de inte bidrar med

relevanta siffror, exempelvis har ett fåtal företag som grundats under 2016 och endast haft en

årsredovisning publicerad offentligt uteslutits. Anledningen till att dessa företag har uteslutits är på

grund av att det inte finns tillräcklig data för att kunna göra en historisk jämförelse på företagets

ekonomiska utveckling.

3.6 Källkritik

Då denna studie endast bygger på sekundärdata har det varit viktigt att de källor som används

kontrolleras noga av författarna. De vetenskapliga artiklarna som främst bygger upp den teoretiska

referensramen är till stor del skrivna det senaste årtiondet vilket skapar en aktualitet. Undantag har dock

gjorts för ansedda och ofta citerade artiklar då de har stor betydelse i det teoretiska syftet. Vid

datainsamlingen har data tagits från allabolag.se där de senaste publicerade bokslutssiffror hämtas från

företagens årsredovisningar, författarna anser att allabolag.se är en seriös och trovärdig aktör.

Bokslutssiffror är trovärdiga då svenska aktiebolag lyder under en sträng lagstiftning och god

redovisningssed vilket leder till att aktiebolagen har incitament att publicera korrekta siffror.

3.7 Reliabilitet & validitet

Reliabilitet är ett mått på hur bra mätningar med samma mätinstrument stämmer överens vid upprepad

mätning. Om en studie görs om och får samma resultat tyder det på en hög reliabilitet (Olsson &

Sörensen 2011, s 123). Författarna anser att denna studie har en hög reliabilitet eftersom att den

insamlade datan är offentligt publicerad sekundärdata. Om studien skulle göras om utifrån samma

kriterier så skulle resultatet bli likt. Skillnaden som skulle kunna uppstå är ifall studien görs om om ett

år eller senare är att bortfallet skulle minska eftersom datan om årsredovisning från år 2018 skulle finnas

tillgängligt. Även fler eventuella konkurser kan inledas tiden mellan denna undersökning och en

framtida undersökning.

Validitet är är ett mått på om studien mäter det som avses att mätas och ifall de slutsatser som dras från

studien hänger ihop eller inte. Validiteten kan delas upp i olika delar. Begreppsvaliditeten är viktig vid

25

kvantitativ forskning och handlar om ifall man med sina instrument mäter det man verkligen vill mäta.

Den interna validiteten handlar om ifall de slutsatser som dras är hållbara eller inte. Den externa

validiteten beskriver i vilken grad resultaten från en studie kan generaliseras (Bryman & Bell 2013, s

63-64). Begreppsvaliditeten kan kritiseras i denna studie då endast ett fåtal nyckeltal har tagits i

beaktning. För att mer genomgående analysera företags utveckling krävs fler aspekter än de som tagits

upp i denna studie. Både den interna och den externa validiteten i denna studie blir lidande av att

begreppsvaliditeten kan kritiseras. Den externa validiteten stärks av att datan från samtliga företag som

finansierats genom crowdfunding och uppfyllt studiens kriterier har använts och analyserats.

3.8 Metodkritik

Mellan år 2013 och 2016 startades 282.870 företag i Sverige, drygt en tredjedel av dessa var aktiebolag.

Detta lämnar författarna med en enorm mängd företag där endast en bråkdel skulle vara relevanta för

studien. Istället för att gå igenom samtliga aktiebolag startade inom den givna tidsramen har författarna

valt att gå igenom listor över startup-företag publicerade i tidningar och digitala tidskrifter och därifrån

välja ut de företag som uppfyller kriterierna. Metoden att hämta företag från listor som publicerats gör

att dessa företag likt de företag som finansierats genom crowdfunding fått någon form av medial

uppmärksamhet. Problematiken med tillvägagångssättet är att relevanta företag inte tagits med i studien

ifall de inte varit med på de listor som författarna läst eller företag som finns med på listor som inte har

hittats av författarna.

De nyckeltal som utgjort grunden för studien är omsättning, rörelseresultat och antal anställda. Detta ger

en bild av företaget och dess utveckling men det finns flera nyckeltal och aspekter som är relevanta då

en genomgående analys av företag ska göras. Anledningen till att författarna endast tagit med dessa tre

nyckeltal är på grund av tidsbrist. De nyckeltal som används ger dock en grundlig men tydlig bild över

företagets ekonomiska situation.

26

4. Empiri

I detta kapitel presenteras den insamlade datan.

4.1 Genomförande

Totalt har data från 92 företag samlats in till studien. Av dessa har 35 genomfört en lyckad

crowdfundinginsamling, det vill säga att de har eftersökt kapital och fått in minst de eftersökta kapitalet.

Dessa crowdfundingkampanjer har ägt rum på antingen Kickstarter, FundedByMe eller Indiegogo. De

övriga 57 företagen har finansierat sig genom något av det vi i denna studie kallar för traditionellt

finansieringsalternativ, det vill säga genom banklån, statligt stöd, riskkapital, affärsänglar eller eget

kapital.

4.2 Tabeller

Tabell 1.1

Bransch Medel Oms RÅ 1 Medel Oms RÅ 2 Medel Oms RÅ 3 Antal av Bransch

Bank, Finans & Försäkring 649 750 4281 1

Bygg, Design & Inredningsverksamhet 2415 5110 13651 1

Data, IT & Telekommunikation 836,5 1822 810 2

Detaljhandel 648,1 1163,4 2660,22 10

Företagstjänster 19,5 627,5 1508 2

Hotell & Restaurang 1448 1353 1

Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 625 994 1 2

Media 1814,5 1913,5 3324 2

Partihandel 121,4 708,2 1143 5

Teknisk Konsultverksamhet 72 10347 1

Tillverkning & Industri 4212,57 11142,29 9825,29 7

Uthyrning & Leasing 472 4688 13281 1

Totalsumma 1377,8 3603,8 4586,93 35

I tabell 1.1 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen

visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittlig omsättning per bransch och räkenskapsår

samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då

27

företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala

medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.

Tabell 1.2 Bransch Medel EBIT RÅ 1 Medel EBIT RÅ 2 Medel EBIT RÅ 3 Antal av Bransch

Bank, Finans & Försäkring 122 −4234 −2223 1

Bygg, Design & Inredningsverksamhet 276 −601 −135 1

Data, IT & Telekommunikation −735,5 −625,5 −235,5 2

Detaljhandel −626,9 −1445,2 −2720 10

Företagstjänster −178,5 −902 −1746 2

Hotell & Restaurang 249 −72 1

Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster −684 −3234 −149 2

Media −285 −776 29 2

Partihandel −1942 −2882 −2627,25 5

Teknisk Konsultverksamhet −1183 −24248 1

Tillverkning & Industri −257,14 −2823,43 −8091 7

Uthyrning & Leasing 82 −6504 −10282 1

Totalsumma −628,54 −2724,57 −3500,29 35

I tabell 1.2 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen

visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt EBIT per bransch och räkenskapsår samt

antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då

företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala

medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.

28

Tabell 1.3

Bransch Medel Anst RÅ 1 Medel Anst RÅ 2 Medel Anst RÅ 3 Antal av Bransch

Bank, Finans & Försäkring 2 8 5 1

Bygg, Design & Inredningsverksamhet 4 4 7 1

Data, IT & Telekommunikation 2 2 2 2

Detaljhandel 1,1 2,6 5,83 10

Företagstjänster 0 0,5 1,5 2

Hotell & Restaurang 0 1 1

Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 1 1,5 2

Media 1,5 1,5 2 2

Partihandel 2 3,4 2,5 5

Teknisk Konsultverksamhet 4 32 1

Tillverkning & Industri 2,71 5,14 7,4 7

Uthyrning & Leasing 1 7 8 1

Totalsumma 1,71 4,06 4,83 35

I tabell 1.3 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding. Tabellen

visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt antal anställda per bransch och räkenskapsår

samt antal företag inom respektive bransch. De tomma cellerna innebär att det inte finns någon data då

företagen inte har redovisat mer än två års årsredovisningar. Totalsumman i nedersta raden är totala

medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett bransch.

29

Tabell 2.1

Bransch Medel Oms RÅ 1 Medel Oms RÅ 2 Medel Oms RÅ 3 Antal av Bransch

Bank, Finans & Försäkring 52 1409,5 3673 2

Bemanning & Arbetsförmedling 532,5 232 40 2

Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet 16 304 2829 1

Data, IT & Telekommunikation 872,09 2697,26 3982,14 23

Detaljhandel 4226,67 15751 34188,67 3

Företagstjänster 710,2 3950,2 13426,25 5

Hår & Skönhetsvård 1843 8958 1588 1

Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 0 883 518 1

Kultur, Nöje & Fritid 2134 5962 8058,5 2

Partihandel 2434 4817 6992,6 5

Resebyrå & Turism 1 11 25 1

Teknisk Konsultverksamhet 79 301 2854 1

Tillverkning & Industri 985 3912 13716,17 6

Utbildning, Forskning & Utveckling 275,75 341 625,67 4

Totalsumma 1084,18 3572,39 7506,73 57

I tabell 2.1 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för

traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittlig

omsättning per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i

nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av

crowdfunding, oavsett bransch.

30

Tabell 2.2

Bransch Medel EBIT år 1 Medel EBIT år 2 Medel EBIT år 3 Antal av Bransch

Bank, Finans & Försäkring −630,5 −2237,5 −635,5 2

Bemanning & Arbetsförmedling −464,5 −980,5 17 2

Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet −12 −62 −164 1

Data, IT & Telekommunikation −1157,96 −2867,57 −4964,62 23

Detaljhandel −1048,33 −6310 −7212,33 3

Företagstjänster −3977,4 −6967 −13365 5

Hår & Skönhetsvård −197 −598 −988 1

Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 132 13 −169 1

Kultur, Nöje & Fritid −2343,5 −2045,5 −4958,5 2

Partihandel 127,25 201,8 93 5

Resebyrå & Turism −445 −3313 −3793 1

Teknisk Konsultverksamhet 0 0 2 1

Tillverkning & Industri −176,17 −1792,67 −2158,2 6

Utbildning, Forskning & Utveckling −366,75 −717 −686,5 4

Totalsumma −1054,98 −2575,81 −4146,72 57

I tabell 2.2 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för

traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt

EBIT per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i nedersta

raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av crowdfunding, oavsett

bransch.

31

Tabell 2.3

Bransch Medel Anst år 1 Medel Anst år 2 Medel Anst år 3 Antal av Bransch

Bank, Finans & Försäkring 2,5 6 5,5 2

Bemanning & Arbetsförmedling 1,5 2 0 2

Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet 1 1 5 1

Data, IT & Telekommunikation 2 3,57 6,7 23

Detaljhandel 6,33 22 39 3

Företagstjänster 4,4 5,4 9,75 5

Hår & Skönhetsvård 4 19 32 1

Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 1 0 1 1

Kultur, Nöje & Fritid 1 6 8,5 2

Partihandel 2,2 3,2 4,2 5

Resebyrå & Turism 0 1 1 1

Teknisk Konsultverksamhet 0 0 3 1

Tillverkning & Industri 2 4,67 14,4 6

Utbildning, Forskning & Utveckling 0,5 0,5 1,5 4

Totalsumma 2,25 4,74 9,31 57

I tabell 2.3 sammanställs samtliga företag i denna studie som använt sig av det vi har valt att kalla för

traditionellt finansieringsalternativ. Tabellen visar företagen kategoriserade efter bransch, genomsnittligt

antal anställda per bransch och räkenskapsår samt antal företag inom respektive bransch. Totalsumman i

nedersta raden är totala medelvärdet för samtliga företag i denna studie som använt sig av

crowdfunding, oavsett bransch.

32

5. Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet av studien och jämförelser görs av nyckeltal mellan företag som finansierat sig genom crowdfunding och företag som finansierat sig traditionellt. 14% (5 av 35) av företagen som finansierat sig genom crowdfunding uppvisade ett positivt

rörelseresultat räkenskapsår 3, eller räkenskapsår 2 där företagen inte redovisat mer än två års

årsredovisningar. 26% (15 av 57) av de traditionellt finansierade företagen uppvisade ett positivt

rörelseresultat räkenskapsår 3, eller räkenskapsår 2 där företagen inte redovisat mer än två års

årsredovisningar.

8,5% (3 av 35) av företagen som finansierat sig genom crowdfunding har gått i konkurs, två av dessa

hade genomfört andelsbaserad crowdfunding och en hade genomfört belöningsbaserad crowdfunding.

3,5% (2 av 57) av företagen som finansierat sig traditionellt har gått i konkurs.

De företag som har finansierat sig genom crowdfunding har i genomsnitt samlat in 3.323.215 kronor och

medianvärdet på insamlat kapital är 1.966.002. Företaget som samlade in mest kapital genom

crowdfunding i denna studie var Pugz Gear AB, de lyckades samla in 13.735.603 kronor på plattformen

Kickstarter år 2015. Det insamlade kapitalet var 2868% mer än vad de annonserat att de ville samla in.

33

Figur 5.1

I detta diagram jämförs den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig

genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag. Omsättningstillväxten håller i genomsnitt

samma takt de första två åren för både företag som finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt

finansierade företag. Efter år två syns en förändring i den genomsnittliga omsättningstillväxten där

omsättningstillväxten för de företag som är finansierade genom crowdfunding avtar och för de

traditionellt finansierade företagen ökar den genomsnittliga omsättningstillväxten ännu mer. Den

genomsnittliga omsättningstillväxten de första tre åren för företag som finansierat sig genom

crowdfunding är 1065% och medianvärdet är 87%. Samma siffror för traditionellt finansierade företag

är 1830% respektive 128%.

34

Figur 5.2

I detta diagram jämförs den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig

genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag inom branschen tillverkning och industri.

Datan i diagrammet bygger på sju företag som är finansierade genom crowdfunding och sex företag som

är traditionellt finansierade. Resultatet visar liknande trender de första två åren som för den

genomsnittliga omsättningstillväxten för samtliga företag vilket presenteras i figur 2.1. Efter två år

vänder den genomsnittliga omsättningstillväxten för företag som finansierat sig genom crowdfunding

och blir negativ medan den för traditionellt finansierade företag ökar ännu mer. Inom branschen

tillverkning och industri så har de företag som är finansierade genom crowdfunding initialt en högre

genomsnittlig omsättning samt högre genomsnittlig omsättningstillväxt fram till år två. Trots att de

traditionellt finansierade företagen börjar på en lägre genomsnittlig omsättning ökar den genomsnittliga

omsättningen så kraftigt att den passerar och är högre än de företag som finansierat sig genom

crowdfunding år tre.

35

Figur 5.3

I detta diagram jämförs den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig

genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag inom branschen partihandel. Datan i

diagrammet bygger på fem företag som är finansierade genom crowdfunding och fem företag som är

traditionellt finansierade. Resultatet visar att samtliga företag har en relativt jämn och positiv

genomsnittlig omsättningstillväxt. Den genomsnittliga omsättningen är högre bland traditionellt

finansierade företag än bland företag som har finansierat sig genom crowdfunding, de traditionellt

finansierade företagen har även en kraftigare genomsnittlig omsättningstillväxt.

36

Figur 5.4

I detta diagram jämförs genomsnittligt antal anställda mellan alla företag som har finansierat sig genom

crowdfunding och alla traditionellt finansierade företag de första tre åren. Resultatet visar en liknande

genomsnittlig ökningstakt för företag som finansierat sig genom crowdfunding och traditionellt

finansierade företag mellan räkenskapsår ett och två. Mellan räkenskapsår två och tre ökar det

genomsnittliga antalet anställda mer bland företag som har finansierat sig traditionellt än bland företag

som har finansierat sig genom crowdfunding. Diagrammet visar att traditionellt finansierade företag i

genomsnitt två anställda första året, fyra andra året och nio efter tre år. Företag som har finansierat sig

genom crowdfunding har i genomsnitt 1 anställd första året, fyra andra året och fyra efter tre år (antal

anställda är avrundat nedåt för att representera verkliga människor).

37

6. Analys

I detta kapitel analyseras resultatet av studien och kopplas till de teorier som återfinns i den teoretiska referensramen. I detta kapitel ämnas även att besvara uppsatsens undersökningsfrågor. Enligt resultatet vi har fått fram i denna studie visar det sig att 5 av 35 företag, 14%, av företagen som

har finansierat sig genom crowdfunding uppvisar ett positivt rörelseresultat efter andra eller tredje året.

Detta skiljer sig mot företagen som har finansierat sig traditionellt där 15 av 57, 26%, uppvisar ett

positivt rörelseresultat efter andra eller tredje året. (olika år beroende på tillgänglighet av

årsredovisningar). Eftersom att det finns många faktorer som påverkar rörelseresultatet så visar inte det

direkt hur bra det går för företaget. Det finns många exempel på framgångsrika företag som har låga

eller negativa rörelseresultat, ett av de är Spotify. Även fast Spotify inte har haft ett positivt

rörelseresultat sedan 2010 så är de ett av marknadens starkaste företag inom branschen. Dessutom är

det möjligt att de företagen som finansierat sig genom crowdfunding redan initialt befann sig i en

ekonomiskt sämre position. Detta var fallet för de företag som undersöktes av Warnhammar, Ivarsson

och Svensson, där de företag som de undersökte endast valde att finansiera via crowdfunding just för att

de inte kunde få finansiering på något annat sätt, dels på grund av nyckeltal som inte höll måttet enligt

andra finansiärer.

Nyckeltalet rörelseresultat ger inte en tydlig bild över företags prestationer men det kan vara en

indikator på en mer eller mindre lönsam verksamhet. Vi har valt att ta med nyckeltalet rörelseresultat i

jämförelsen för att skapa en tydligare bild över företagens ekonomiska situation då en stark omsättning

enskilt kan ge en missvisande bild. Att enbart ha en hög omsättning behöver inte betyda att företaget har

kapacitet att fortsätta bedriva verksamheten, därför har vi valt att ha med nyckeltalet rörelseresultat.

När det kommer till konkurser var det 3 av 35, 8,5%, av företag som har finansierat sig genom

crowdfunding som gått i konkurs. Denna siffra är högre än motsvarande siffra för traditionellt

finansierade företag där antalet konkurser var 2 av 57, 3,5%. En bakomliggande faktor till att andelen

konkurser är högre hos företag som finansierat sig genom crowdfunding kan vara själva grundidén med

crowdfunding. Det är till största del privatpersoner som investerar i crowdfundingprojekt och dessa

personer besitter eventuellt inte den ekonomiska kunskapen och markandskunskapen som krävs för att

göra en genomgående utvärdering av företagen. Detta leder det till att företag som inte har en

genomtänkt affärsplan eller företag med grundare som saknar relevant kompetens får in kapital och kan

därför genomföra sitt projekt. Detta sker inte i samma utsträckning bland traditionellt finansierade

38

företag då det ställs högre ekonomiska och affärsmässiga krav från banker, affärsänglar och

riskkapitalister. Det relativt låga kraven för att få en investering genom crowdfunding leder att startade

projekt inte alltid går att fullfölja. Dock beror inte den höga konkursandelen endast på inkompetenta

investerare, utan de företagare som söker kapital har också ett ansvar att offentliggöra den information

som investerare behöver. Vi har tagit upp exempel på hur de som söker kapital kan försköna bilden av

projektet vilket ger en felaktig bild av verkligheten och möjliggör att finansieringen blir fullbordad och

ett projekt som i teorin inte ska kunna genomföras blir genomfört, vilket i sin tur eventuellt leder till

framtida konkurser. Det är i grund och botten informationsasymmetri som ligger bakom detta. De som

bedriver crowdfundingprojekt har en mer fullständig bild medan investerarna endast får se de som

grundaren visar upp. Resultat tyder på att det som Belleflamme, Omrani och Peitz (2015) tar upp om

asymmetrisk information i artikeln The economics of crowdfunding platforms stämmer.

I figur 2.1 där vi jämför den genomsnittliga omsättningstillväxten mellan samtliga företag i studien visar

resultatet på att både omsättningen och omsättningstillväxten mellan företag som har finansierat sig

genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag ligger på samma nivå de första två åren.

Därefter delar linjerna tydligt på sig, de traditionellt finansierade företagen har en ökad

omsättningstillväxt samtidigt som företag som finansierat sig genom crowdfunding har en svagare

omsättningstillväxt än tidigare. En studie som visar liknande resultat är Does success bring success? The

post-offering lives of equity-crowdfunded firms, författarna till artikeln visar att företag som finansierats

genom crowdfunding har en tendens att minska tillväxttakten ett par år efter crowdfundingkampanjen

har genomförts om inte kampanjen överfinansierades kraftigt. Resultatet i vår studie visar att

omsättningstillväxten fortfarande är positiv efter tre år, om än svagare, vilket kan vara på grund av att vi

använt oss av ett genomsnitt där de mer lyckade projekten väger upp mot de lyckades sämre. I vår

insamlade data finns det tre företag med negativ omsättningstillväxt som har finansierats genom

crowdfunding. Detta kan förklaras av att de företag som vi valt att undersöka som mest varit aktiva i sex

år och dessutom har själva crowdfundingprocessen ägt rum som senast två år efter företaget grundades.

Det innebär att många företag i urvalet fortfarande kan befinna sig i den hajp som eventuellt skapas av

crowdfundingprocessen. Då vi endast har undersökt företagens tre första aktiva år så begränsar det

möjligheten att se vidare utvecklig av företagen.

Mollick och Kuppuswamy (2014) påvisade att en knapp tredjedel i deras studie omsatte motsvarande en

miljon kronor efter ett år. Resultatet i vår studie är mer positivt där drygt hälften omsatte över en miljon

39

efter ett år. Förklaringar till detta kan vara att studierna är gjorda under olika tidsperioder och på olika

geografiska platser. Mollick och Kuppuswamy samlande in data mellan 2009 och 2012, detta är en

tidsperiod som präglades av lågkonjunktur efter finanskrisen 2008. Det kan vara en anledning till att

nystartade företag gav sämre resultat de företagen vi har studerat i vår studie.

Vi har valt att jämföra företag i vissa specifika branscher mot varandra där vi har ett liknande urval

mellan företag som har finansierats genom crowdfunding och traditionellt finansierade företag. Inom

branschen tillverkning och industri jämförde vi sju företag som finansierats genom crowdfunding och

sex företag som finansierats traditionellt. Vi kan se ett liknande mönster som i jämförelsen med samtliga

företag i studien, dock med skillnaden att efter andra året så övergår företag som finansierats genom

crowdfunding till en negativ omsättningstillväxt. Detta pekar ännu tydligare argument som styrker

artikeln Does success bring success? The post-offering lives of equity-crowdfunded firms.

Den andra branschspecifika jämförelsen vi gjort är inom partihandel. Här ser vi inte en lika tydlig trend i

utvecklingen hos företagen. Den enda likheten mellan andra jämförelser vi gjort i studien är att

omsättningstillväxttakten hos de traditionellt finansierade företagen är högre än företag som finansierats

genom crowdfunding. Detta kan vara ett resultat av ett litet urval.

Likt tidigare jämförelser i denna studie ser vi samma trend när det kommer till genomsnittligt antal

anställda. Under de två första åren ser kurvorna likadana ut för företag som har finansierats genom

crowdfunding och traditionellt finansierade företag men efter år två går kurvorna isär. Traditionellt

finansierade företag får en starkare ökning och ökningen hos företag som finansierats genom

crowdfunding avtar. i Mollick och Kuppuswamys studie från 2014 hade företag som finansierats genom

crowdfunding i genomsnitt 2,2 anställda efter ett år, i vår studie är genomsnittet 4 anställda efter ett år.

Även detta skulle kunna förklaras av att studierna är gjorda under olika tidsperioder och på olika

geografiska platser.

Det finns en tydlig skillnad på presentationen av projekten mellan de tre crowdfundingkampanjer som

samlat in mest kapital och de tre som samlat in minst. De tydligaste skillnaderna mellan

presentationerna är längden på presentationsvideon, antal kommentarer samt total information på den

skriftliga presentationen. Till exempel har företaget Earin över 13.000 kommentarer från potentiella

investerare på kampanjsidan samtidigt som företaget Connect E-sport Umeå har 7 kommentarer. Detta

40

är ett resultat som stöds av Elaboration Likelihood model då engagemang och kvalitet på presentation

påverkar resultatet av crowdfundingkampanjen.

8. Slutsatser

● Utvecklingen totalt sett ser bättre ut för företag som är traditionellt finansierade jämfört med

företag som finansierats genom crowdfunding, detta gäller alla aspekter som undersökts i

studien, det vill säga omsättningstillväxt, rörelseresultat samt antal anställda.

● Utvecklingen för företag som finansierats genom crowdfunding och traditionellt finansierade

företag ligger på en liknande nivå för omsättning och omsättningstillväxttakt de första två åren.

Efter två år skiljer sig utvecklingen där traditionellt finansierade företag får en högre

omsättningstillväxttakt.

● Det är en högre andel konkurser hos företag som finansierats genom crowdfunding jämfört med

företag som är traditionellt finansierade.

● Crowdfundingkampanjer som innehåller mycket information och presentationsvideo av hög

kvalitet samt ett högt engagemang från potentiella investerare samlar generellt in mer kapital

från investerare.

41

Referenslista

Agrawal, A.K., Catalini, C. and Goldfarb, A., (2011). The geography of crowdfunding (No. w16820).

National bureau of economic research.

Akerlof, G. A. (1978). The market for “lemons”: Quality uncertainty and the market mechanism. In

Uncertainty in economics (pp. 235-251). Academic Press

Allison, T. H., Davis, B. C., Webb, J. W., & Short, J. C. (2017). Persuasion in crowdfunding: An

elaboration likelihood model of crowdfunding performance. Journal of Business Venturing, 32(6),

707-725.

BBC (2013). The Statue of Liberty and America’s crowdfunding pioneer.

https://www.bbc.com/news/magazine-21932675 [2019-05-22]

Becker-Blease, J. R., & Sohl, J. E. (2007). Do women-owned businesses have equal access to angel

capital?. Journal of Business Venturing, 22(4), 503-521

Belleflamme, P., Omrani, N., & Peitz, M. (2015). The economics of crowdfunding platforms.

Information Economics and Policy, 33, 11-28.

Bi, S., Liu, Z., & Usman, K. (2017). The influence of online information on investing decisions of

reward-based crowdfunding. Journal of Business Research, 71, 10-18.

Breakit (2016). Hela listan: Här är Sverige 33 mest lovande techbolag just nu.

https://www.breakit.se/artikel/3334/hela-listan-har-ar-sverige-33-mest-lovande-techbolag-just-nu

[2019-05-22]

Bryman, A. Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB

Drivhusets (u.å.). Finansiera företagsstarten.

http://www.drivhuset.se/sites/default/files/page/pdf_files/finansiering_-13_ud.pdf [2019-05-22]

42

Edling, C. Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder. Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Expertvalet (2018) Sveriges mest inspirerande startupföretag 2017.

https://www.expertvalet.se/blogg/2017/03/sveriges-inspirerande-startupfoeretag [2019-05-22]

Finansinspektionen (2015). Crowdfunding in Sweden –an overview, Ref. 15-17414

https://www.fi.se/contentassets/0ffe196bc6ba4569bc16682da5faae14/grasrotsfinansiering_151214_eng_

ny.pdf [2019-05-22]

Florin, J., Dino, R., & Huvaj, M. N. (2013). Research on angel investing: a multilevel framework for an

emerging domain of inquiry. Venture Capital, 15(1), 1-27

Hernando, J. R. (2016). Crowdfunding: The collaborative economy for channelling institutional and

household savings. Research in International Business and Finance, Vol. 38 pp.326-337

Johansson, S., Johnsson, J., & Österberg, A. (2014). Kreditgivning till företag: Vilken betydelse har

egentligen en tidigare kundrelation.

Kgoroeadira, R., Burke, A., & van Stel, A. (2019). Small business online loan crowdfunding: who gets

funded and what determines the rate of interest?. Small Business Economics, 52(1), 67-87.

Leary, M. T., & Roberts, M. R. (2010). The pecking order, debt capacity, and information asymmetry.

Journal of financial economics, 95(3), 332-355

Li, X., Tang, Y., Yang, N., Ren, R., Zheng, H., & Zhou, H. (2016). The value of information disclosure

and lead investor in equity-based crowdfunding: An exploratory empirical study. Nankai Business

Review International, 7(3), 301-321

43

Mollick, E. (2014). The dynamics of crowdfunding: An exploratory study Journal of Business Venturing

Vol.29 pp.1–16

Mollick, E. R., & Kuppuswamy, V. (2014). After the campaign: Outcomes of crowdfunding. UNC

Kenan-Flagler Research Paper, (2376997).

Myers, S. C. (1984). The capital structure puzzle. The journal of finance, 39(3), 574-592.

Kickstarter (2019). Statistik.

https://www.kickstarter.com/help/stats

[2019-06-25]

NyTeknik (2017). 33 nya vinnare tar plats på historiska listan.

https://www.nyteknik.se/startup/33-listan/33-nya-vinnare-tar-plats-pa-historiska-listan-6838439

[2019-05-22]

NyTeknik (2019). Elbils-startupen Uniti har slagit nytt svenskt rekord i crowdfunding

https://www.nyteknik.se/fordon/elbils-startupen-uniti-har-slagit-nytt-svenskt-rekord-i-crowdfunding-69

46326 [2019-05-22]

Olsson, H., Sörensen S. Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB

Papadimitriou, S., & Mourdoukoutas, P. (2002). Bridging the start-up equity financing gap: three policy

models. European business review, 14(2), 104-110.

Paul, S., Whittam, G., & Wyper, J. (2007). The pecking order hypothesis: does it apply to start-up

firms?. Journal of small business and enterprise development, 14(1), 8-21.

Riksbanken. (2008). Penningpolitisk rapport 2008:1

SEB (2019). Finansiera ditt företag.

https://seb.se/foretag/bli-foretagskund/finansiera-ditt-foretag-med-ett-foretagslan [2019-05-22]

44

Signori, A., & Vismara, S. (2018). Journal of Corporate Finance, 50, 575-591.

Sorenson, O. and Stuart, T.E., (2001). Syndication networks and the spatial distribution of venture

capital investments. American journal of sociology, 106(6), pp.1546-1588.

Statens offentliga utredningar (2018). Gräsrotsfinansiering 2018:20

https://www.regeringen.se/4950e9/contentassets/35f365b3445942ad95e8221ee74f1833/grasrotsfinansie

ring-sou-201820.pdf [2019-05-22]

Techarenan (2017). 2016 års finalbolag.

http://theserendipitychallenge.se/final-i-almedalen-2017/bolagen/ [2019-05-22]

Tillväxtanalys (2013). Nystartade företag i Sverige 2013.

https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/statistik/statistikserien/2015-03-31-nystartade-foretag-i-sveri

ge-2013.html [2019-05-07]

Tillväxtanalys (2014). Nystartade företag i Sverige 2014.

https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/statistik/statistikserien/2016-03-02-nystartade-foretag-i-sveri

ge-2014.html [2019-05-07]

Tillväxtanalys (2015). Nystartade företag i Sverige 2015.

https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/statistik/statistikserien/2016-10-03-nystartade-foretag-i-sveri

ge-2015.html [2019-05-07]

Tillväxtanalys (2015). Nystartade företag i Sverige 2015.

https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/statistik/statistikserien/2017-06-22-nystartade-foretag-i-sveri

ge-2016.html [2019-05-07]

Tillväxtverket (2019). Banklån.

https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/banklan [2019-05-22]

45

Tillväxtverket (2019). Finansiera starten.

https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten [2019-05-22]

Tillväxtverket (2019). Crowdfunding.

https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/crowdfundning [2019-05-22]

Tomboc, G. F. B. (2013). The lemons problem in crowdfunding. J. Marshall J. Info. Tech. & Privacy L.,

30, 253.

Veckans affärer (2015). 71 svenska heta startups som kan bli nästa stora succé.

https://www.va.se/nyheter/2015/05/29/71-heta-svenska-startups/ [2019-05-22]

Weiss, G.N., Pelger, K. and Horsch, A., (2010). Mitigating adverse selection in p2p lending–Empirical

evidence from prosper. com. Available at SSRN 1650774.

Warnhammar, P., Ivarson, H. and Svensson, E., (2016). The use of Equity-Based Crowdfunding by

Swedish Entrepreneurs: An exploratory study on experiences and motives for selection.

46

Bilagor 

47

Företag Bransch Startår Omsättning RÅ 1 Omsättning RÅ 2 Omsättning RÅ 3 Genomsnittlig förändring

Qasa AB Bank, Finans & Försäkring 2014 0 2 206 5 038 128,38%

Billecta AB Bank, Finans & Försäkring 2014 104 613 2 308 382,97%

Worktasker AB Bemanning & Arbetsförmedling 2014 0 40 40 0,00%

Selfiejobs Europe AB Bemanning & Arbetsförmedling 2014 1 065 424 −60,19%

Sensative AB Bygg-, Design- & Inredningsverksamhet 2013 16 304 2 829 1315,30%

Tracy of Sweden AB Data, IT & Telekommunikation 2015 0 97 0 −100,00%

Graphic Powers AB Data, IT & Telekommunikation 2015 447 521 16,55%

Universal Avenue AB Data, IT & Telekommunikation 2014 1 264 22 742 21 508 846,89%

Mondido Payments AB Data, IT & Telekommunikation 2014 673 2 419 2 464 130,65%

Engaging Care Sweden AB Data, IT & Telekommunikation 2015 530 450 0 −57,55%

Visiba Group AB Data, IT & Telekommunikation 2014 2 433 2 818 7 704 94,60%

Glue AB Data, IT & Telekommunikation 2014 902 1 259 3 588 112,28%

Buildsafe Sweden AB Data, IT & Telekommunikation 2015 1 034 2 748 7 824 175,24%

Cenvigo AB Data, IT & Telekommunikation 2014 433 1 147 1 147 82,45%

Daily Bits Of AB Data, IT & Telekommunikation 2014 30 409 910 692,91%

DeliTreat AB Data, IT & Telekommunikation 2014 0 1 0 −100,00%

Edqu AB Data, IT & Telekommunikation 2014 406 2 508 2 790 264,49%

Gleechi AB Data, IT & Telekommunikation 2014 2 159 1 892 2 492 9,67%

Gobrilla AB Data, IT & Telekommunikation 2014 0 65 40 −38,46%

WellnessTech Labs International AB (Health Guide IRL) Data, IT & Telekommunikation 2014 1 192 2 026 1 866 31,03%

Prion AB Data, IT & Telekommunikation 2014 300 149 5 −73,49%

Uptrail AB Data, IT & Telekommunikation 2014 1 167 3 436 10 861 205,26%

Tingeer AB Data, IT & Telekommunikation 2014 9 823 9044,44%

RaceONE AB Data, IT & Telekommunikation 2015 556 1 386 1 633 83,55%

Battleriff Gaming AB Data, IT & Telekommunikation 2014 252 45 2 663 2867,82%

NaturalCycles Nordic AB Data, IT & Telekommunikation 2013 1 786 12 366 13 810 302,03%

Binärkultur AB Data, IT & Telekommunikation 2013 1 844 1 405 1 441 −10,62%

Waitress AB Data, IT & Telekommunikation 2013 2 641 1 325 879 −41,74%

Sellhelp AB (Sellpy) Detaljhandel 2014 10 143 43 761 88 670 217,03%

ifoodbag AB Detaljhandel 2013 30 299 7 013 1571,08%

Next Step Dynamics AB Företagstjänster 2016 757 823 8,72%

Acast AB Företagstjänster 2014 2 150 16 351 50 369 434,28%

Minna Technologies AB (Mina tjänster) Företagstjänster 2014 10 1 1 540 76905,00%

Seekly AB Företagstjänster 2015 108 676 293 234,63%

Mobilimeet AB Företagstjänster 2013 526 1 901 1 503 120,24%

Rapide AB Hår & Skönhetsvård 2013 1 843 8 958 1 588 151,89%

Miscellaneous AB Juridik, Ekonomi & Konsulttjänster 2014 0 883 518 −41,34%

Out of Office International AB Kultur, Nöje & Fritid 2014 2 134 4 871 5 138 66,87%

News55 AB Kultur, Nöje & Fritid 2015 7 053 10 979 55,66%

Cargospace24 AB Partihandel 2014 0 490 833 70,00%

Ohlandergruppen AB (Office 360) Partihandel 2014 11 449 19 136 23 977 46,22%

Charger Boy AB Partihandel 2013 185 263 363 40,09%

Handiscover Sweden AB Resebyrå & Turism 2015 1 11 25 563,64%

RMBLStrip AB Teknisk Konsultverksamhet 2014 79 301 2 854 564,59%

Tribotextil AB Tillverkning & Industri 2015 0 9 209 2222,22%

Organofule Sweden AB Utbildning, Forskning & Utveckling 2015 0 100 150 50,00%

Gedea Biotech AB Utbildning, Forskning & Utveckling 2015 0 152 1 362 796,05%

TFlow AB Utbildning, Forskning & Utveckling 2015 1 021 1 062 4,02%

Blykalla reaktorer Stockholm AB (Leadcold) Utbildning, Forskning & Utveckling 2013 82 50 365 295,49%

Againity AB Tillverkning & Industri 2013 1 467 2 558 4 135 68,01%

Modcam AB Tillverkning & Industri 2013 55 93 361 178,63%

Cellink AB Tillverkning & Industri 2016 3 753 19 493 57 591 307,42%

Shortcut Labs AB Tillverkning & Industri 2014 250 398 16 172 2011,26%

Furhat Robotics AB Tillverkning & Industri 2014 385 921 3 829 227,48%

Pierce Holding AB Detaljhandel 2014 2 507 3 193 6 883 71,46%

Unibap AB Partihandel 2013 281 3 278 7 988 605,12%

MoveByBike Europe AB Partihandel 2014 255 918 1 802 178,15%

Företag

ListaD

atum

(pu

bl)

Ko

nku

rsEB

IT år 1

EBIT

år 2EB

IT år 3

An

ställda år 1

An

ställda år 2

An

ställda år 3

Qasa A

BV

A2015

Nej

−1257

−4091

−1123

49

6

Bille

cta AB

BreakIt

2016N

ej−4

−384

−148

13

5

Wo

rktasker AB

VA

2015N

ej−8

3117

--

0

Selfiejo

bs Eu

rop

e AB

VA

2015Ja

−921

−1992

-3

4-

Sen

sative AB

VA

2015N

ej−1

2−6

2−1

641

15

Tracy of Sw

eden

AB

VA

2017N

ej10

−950

-0

0-

Grap

hic P

ow

ers AB

VA

2017N

ej0

2105

01

-

Un

iversal Aven

ue A

BIn

ternetw

orld

2015N

ej−1

830−1

5798−4

97054

1435

Mo

nd

ido

Paym

ents A

BIn

ternetw

orld

2015N

ej−2

53−9

56−1

409-

15

Engagin

g Care Sw

eden

AB

Intern

etwo

rld2015

Nej

29−7

13−2

7311

12

Visib

a Gro

up

AB

Intern

etwo

rld2015

Nej

−2682

−5766

−5750

79

15

Glu

e AB

BreakIt

2016N

ej−1

4680−2

2539−2

26627

611

Bu

ildsafe Sw

eden

AB

VA

2015N

ej47

170856

-5

7

Cen

vigo A

BV

A2015

Nej

−183

−239

−761

22

3

Daily B

its Of A

BV

A2015

Nej

4−4

5−1

90

22

DeliTreat A

BV

A2015

Nej

−54

−75

−191

00

0

Edq

u A

BV

A2015

Nej

−42

−226

−330

25

6

Glee

chi A

BV

A2015

Nej

−7

−12

73

34

Go

brilla A

BV

A2015

Nej

−1903

−405

−31

-1

0

Welln

essTech Lab

s Intern

ation

al AB

(Health

Gu

ide IR

L)V

A2015

Nej

−179

−372

−1278

22

2

Prio

n A

BV

A2015

Nej

−60

−70

−687

0-

1

Up

trail AB

VA

2015N

ej219

−86

5634

710

Tingee

r AB

VA

2015Ja

−79

−603

--

2-

Race

ON

E AB

BreakIt

2016N

ej−1

63−1

761−2

9501

57

Battleriff G

amin

g AB

BreakIt

2016N

ej−2

15−5

47−7

1911

05

Natu

ralCycles N

ord

ic AB

VA

2015N

ej27

−11065

−3348

49

14

Bin

ärkultu

r AB

VA

2015N

ej323

108161

22

1

Waitress A

BV

A2015

Nej

−4962

−4006

−6906

65

4

Sellh

elp A

B (Se

llpy)

BreakIt

2016N

ej−1

919−1

3327−1

253616

62110

ifoo

db

ag AB

VA

2015N

ej−1

022−4

438−8

875-

13

Next Step

Dyn

amics A

BV

A2017

Nej

−43

−75

--

1-

Acast A

BV

A2015

Nej

−19709

−33926

−52557

1719

29

Min

na Tech

no

logies A

B (M

ina tjän

ster)V

A2015

Nej

−9

−185

−254

01

6

Seekly A

BV

A2015

Nej

12257

−12

22

1

Mo

bilim

eet A

BV

A2015

Nej

−138

−906

−637

34

3

Rap

ide A

BV

A2015

Nej

−197

−598

−988

419

32

Miscellan

eou

s AB

VA

2015N

ej132

13−1

691

-1

Ou

t of O

ffice Intern

ation

al AB

VA

2015N

ej523

510236

11

1

New

s55 AB

BreakIt

2016N

ej−5

210−4

601−1

01531

1116

Cargo

space

24 AB

VA

2015N

ej-

286176

-1

1

Oh

land

ergrup

pen

AB

(Office 360)

VA

2015N

ej496

544613

810

12

Ch

arger Bo

y AB

VA

2015N

ej27

11−2

93-

-0

Han

disco

ver Swed

en A

BV

A2015

Nej

−445

−3313

−3793

01

1

RM

BLStrip

AB

VA

2017N

ej0

02

00

3

Tribo

textil AB

VA

2017N

ej−6

−18

-0

0-

Organ

ofu

le Swed

en A

BV

A2017

Nej

20−2

765-

-0

-

Ged

ea Bio

tech A

BV

A2017

Nej

−10

−27

−411

-0

1

TFlow

AB

Intern

etwo

rld2015

Nej

−1349

138-

22

-

Blykalla reakto

rer Stockh

olm

AB

(Leadco

ld)

VA

2015N

ej−1

28−2

14−9

620

02

Again

ity AB

Nytekn

ik2017

Nej

36126

2511

14

Mo

dcam

AB

Nytekn

ik2017

Nej

−866

−8333

−12612

24

9

Cellin

k AB

Techaren

an2017

Nej

−255

−23

23187

1639

Sho

rtcut Lab

s AB

Techaren

an2017

Nej

22−2

510−7

631

413

Furh

at Ro

bo

tics AB

Techaren

an2017

Nej

122

151

37

Pierce H

old

ing A

BB

örsfo

rum

Sverige2018

Nej

−204

−1165

−226

33

4

Un

ibap

AB

Breakit

2016N

ej3

532−2

011

34

Mo

veByB

ike Euro

pe A

BExp

ertvalet

2017N

ej−1

7−3

64170

22

4

Företag

Bran

schStartår

Om

s RÅ

1O

ms R

Å 2

Om

s RÅ

3G

en

om

snittlig fö

ränd

ring

Lista

Safello

Gro

up

AB

Ban

k, Finan

s & Fö

rsäkring

20

13

64

97

50

42

81

24

3,1

8%

Fun

ded

ByM

e

Strawb

ees AB

Bygg, D

esign &

Inred

nin

gsverksam

het

20

14

24

15

51

10

13

65

11

39

,37

%K

ickstarter

Son

ician A

BD

ata, IT & Teleko

mm

un

ikation

20

13

73

01

76

81

58

66

5,9

5%

Fun

ded

ByM

e

On

TheFlea A

BD

ata, IT & Teleko

mm

un

ikation

20

13

94

31

87

63

40

,38

%Fu

nd

edB

yMe

Bo

om

Watch

Co

mp

any A

B (p

ub

l)D

etaljhan

del

20

16

62

18

75

29

24

,19

%Fu

nd

edB

yMe

Calien

te Beve

rages In

ternatio

nal A

BD

etaljhan

del

20

13

89

19

18

03

57

41

,85

%Fu

nd

edB

yMe

Helm

gast AB

Detaljh

and

el2

01

46

49

28

33

03

74

58

,38

%K

ickstarter

BigH

eart AB

Detaljh

and

el2

01

53

70

35

65

84

83

41

9,1

2%

Fun

ded

ByM

e

Vap

oteket A

BD

etaljhan

del

20

14

18

02

98

28

02

9,7

6%

Fun

ded

ByM

e

Tinitell A

BD

etaljhan

del

20

13

18

79

32

96

67

99

23

,80

%K

ickstarter

Airin

um

AB

Detaljh

and

el2

01

50

98

45

25

34

33

,84

%K

ickstarter

Foo

ever A

BD

etaljhan

del

20

15

04

41

0-7

7,2

7%

Fun

ded

ByM

e

JMad

ison

AB

(Bo

etti watch

co)

Detaljh

and

el2

01

50

29

23

88

32

,88

%K

ickstarter

Soso

cloth

ing A

BD

etaljhan

del

20

15

09

52

16

58

74

,16

%K

ickstarter

Ren

tl AB

Företagstjän

ster2

01

50

15

40

0,0

0%

Fun

ded

ByM

e

Min

farm B

ia AB

Företagstjän

ster2

01

33

91

25

43

01

11

62

7,7

5%

Fun

ded

ByM

e

Co

nn

ect e-spo

rt Um

eå AB

Ho

tell & R

estauran

g2

01

61

44

81

35

3-6

,56

%K

ickstarter

Target Aid

AB

Jurid

ik, Ekon

om

i & K

on

sulttjän

ster2

01

61

23

81

97

75

9,6

9%

Fun

ded

ByM

e

Bo

Deal A

BJu

ridik, Eko

no

mi &

Ko

nsu

lttjänster

20

13

12

11

1-4

9,6

2%

Fun

ded

ByM

e

Blan

k Spo

t Pro

ject AB

Me

dia

20

15

25

22

17

57

33

24

29

,43

%Fu

nd

edB

yMe

Vego

urm

et AB

Me

dia

20

14

11

07

20

70

86

,99

%Fu

nd

edB

yMe

Virtu

ou

s Spirits A

BP

artihan

del

20

13

40

48

45

12

39

77

,89

%Fu

nd

edB

yMe

No

a Po

tion

s AB

Partih

and

el2

01

34

58

95

33

19

12

,94

%Fu

nd

edB

yMe

Dro

shi A

BP

artihan

del

20

14

03

65

80

15

11

,11

%Fu

nd

edB

yMe

Natu

ralbo

x & V

eganb

ox Eco

living A

BP

artihan

del

20

13

15

85

60

13

65

19

9,0

9%

Fun

ded

ByM

e

Two

Stories A

B (Tu

sen

ö w

atches)

Partih

and

el2

01

50

12

05

22

00

82

,57

%K

ickstarter

Un

iti Swed

en A

B (p

ub

l)Tekn

isk Ko

nsu

ltverksamh

et2

01

67

21

03

47

14

27

0,8

3%

Fun

ded

ByM

e

Pu

gz Gear A

BTillverkn

ing &

Ind

ustri

20

14

01

35

81

47

16

98

3,6

5%

Kickstarter

Earin A

BTillverkn

ing &

Ind

ustri

20

14

28

78

46

72

65

25

42

03

5,7

4%

Kickstarter

Sho

rtcut Lab

s AB

Tillverknin

g & In

du

stri2

01

32

50

39

81

61

72

20

11

,26

%In

diego

go

Altered

Stockh

olm

AB

Tillverknin

g & In

du

stri2

01

40

40

65

40

75

0,2

5%

Kickstarter

4ligh

t AB

Tillverknin

g & In

du

stri2

01

44

54

53

97

23

26

,43

%Fu

nd

edB

yMe

Teptro

n A

BTillverkn

ing &

Ind

ustri

20

15

02

66

55

14

49

3,0

2%

Kickstarter

Freed

esk AB

Tillverknin

g & In

du

stri2

01

50

17

06

25

27

48

,12

%K

ickstarter

Wh

eely's C

afé Intern

ation

al AB

Uth

yrnin

g & Leasin

g2

01

44

72

46

88

13

28

15

38

,26

%In

diego

go

Företag

Datu

m (p

ub

l)K

on

kurs

Ön

skat kapital

Samlat kap

italC

F-Katego

riEB

IT år 1EB

IT år 2EB

IT år 3A

nst år 1

An

st år 2A

nst år 3

Safello

Gro

up

AB

20

16

2 9

05

69

7Eq

uity-b

ased1

22

-42

34

-22

23

28

5

Strawb

ees AB

20

14

19

1 6

00

87

8 1

03

Rew

ard-b

ased2

76

-60

1-1

35

44

7

Son

ician A

B2

01

72

01

81

63

8 6

39

Equ

ity-based

-10

02

-85

0-4

56

44

4

On

TheFlea A

B9

60

00

0Eq

uity-b

ased-4

69

-40

1-1

50

00

Bo

om

Watch

Co

mp

any A

B (p

ub

l)2

01

65

63

2 7

83

Equ

ity-based

-38

98

-53

31

35

Calien

te Beve

rages In

ternatio

nal A

B2

01

65

60

7 3

00

Equ

ity-based

-97

7-1

40

3-3

55

70

07

Helm

gast AB

20

16

95

00

02

74

6 6

55

Rew

ard-b

ased2

10

-40

19

04

10

1

BigH

eart AB

20

17

2 0

03

06

4Eq

uity-b

ased9

63

01

-10

33

44

Vap

oteket A

B2

01

61

35

5 1

46

Equ

ity-based

-11

80

-19

-37

80

11

Tinitell A

B2

01

42

01

89

58

00

01

35

0 1

38

Rew

ard-b

ased6

7-5

78

6-1

25

24

11

11

7

Airin

um

AB

20

16

95

80

06

77

71

8R

eward

-based

-52

8-2

05

6-1

66

21

35

Foo

ever A

B2

01

66

71

22

2Eq

uity-b

ased-1

82

-73

00

JMad

ison

AB

(Bo

etti watch

co)

20

16

20

0 0

00

47

8 5

28

Rew

ard-b

ased1

6-3

90

0

Soso

cloth

ing A

B2

01

57

5 0

00

36

0 7

45

Rew

ard-b

ased1

07

-62

2

Ren

tl AB

20

17

3 2

39

40

8Eq

uity-b

ased-2

10

-38

9-6

14

00

0

Min

farm B

ia AB

20

17

1 0

00

00

0Eq

uity-b

ased-1

47

-14

15

-28

78

01

3

Co

nn

ect e-spo

rt Um

eå AB

30

00

01

36

61

0R

eward

-based

24

9-7

20

1

Target Aid

AB

20

18

3 7

95

03

0Eq

uity-b

ased-1

26

5-6

25

32

3

Bo

Deal A

B2

01

52

01

77

24

89

4Eq

uity-b

ased-1

03

-21

5-1

49

00

Blan

k Spo

t Pro

ject AB

20

16

1 4

92

68

9Eq

uity-b

ased1

6-1

18

62

92

22

Vego

urm

et AB

20

17

52

6 0

00

Equ

ity-based

-58

6-3

66

11

Virtu

ou

s Spirits A

B2

01

84

28

5 9

25

Equ

ity-based

-80

9-6

94

-19

43

01

3

No

a Po

tion

s AB

20

16

3 2

50

07

8Eq

uity-b

ased-9

16

7-1

41

07

-70

65

81

23

Dro

shi A

B2

01

73

02

1 0

00

Equ

ity-based

-55

-41

7-1

61

10

24

Natu

ralbo

x & V

eganb

ox Eco

living A

B2

01

62

27

0 8

35

Equ

ity-based

-49

11

00

00

Two

Stories A

B (Tu

sen

ö w

atches)

20

15

29

0 0

00

69

8 8

50

Rew

ard-b

ased3

25

79

92

2

Un

iti Swed

en A

B (p

ub

l)2

01

61

3 1

65

83

7Eq

uity-b

ased-1

18

3-2

42

48

43

2

Pu

gz Gear A

B4

79

00

01

3 7

35

60

3R

eward

-based

-11

4-1

19

3-2

05

52

34

Earin A

B2

01

42

24

6 2

24

12

20

4 8

25

Rew

ard-b

ased2

08

1-5

01

6-3

18

41

51

21

2

Sho

rtcut Lab

s AB

20

15

9 2

55

81

1R

eward

-based

22

-25

10

-76

31

41

3

Altered

Stockh

olm

AB

20

16

25

0 0

00

4 9

61

03

2R

eward

-based

-26

95

-32

93

04

4

4ligh

t AB

20

16

1 9

66

00

2Eq

uity-b

ased-1

51

4-5

18

3-2

50

36

64

Teptro

n A

B2

01

53

40

00

01

60

9 8

35

Rew

ard-b

ased2

91

37

11

2

Freed

esk AB

20

15

16

5 0

00

18

2 9

19

Rew

ard-b

ased-2

30

2-7

92

84

5

Wh

eely's C

afé Intern

ation

al AB

20

16

7 5

23

60

7R

eward

-based

82

-65

04

-10

28

21

78