Kalven i centrum

Post on 30-Dec-2015

45 views 5 download

description

Kalven i centrum. Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin. Målet med kalvuppfödningen?. Målsättningen i mjölkperioden? Lönsamt Lättskött Störningsfritt 1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor. Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %. Råmjölk Utfodring Inhysning Hälsa. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Kalven i centrum

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Kalven i centrum

Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Målet med kalvuppfödningen?

Målsättningen i mjölkperioden?

•Lönsamt•Lättskött•Störningsfritt

•1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor.•Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Målet med kalvuppfödningen - vägen

• Råmjölk

• Utfodring

• Inhysning

• Hälsa

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Råmjölk

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Lokal immunitet

Cirkulerande antikroppar

Vad är råmjölk?

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Skapa ett reservlager med råmjölk av god kvalitet

Halter av antikroppar i råmjölken

• Bra råmjölk >65 g/l (totalprotein)

• Godkänd råmjölk 50-65 g/l

• Tveksam råmjölk 40-50 g/l

• Dålig råmjölk <40 g/l

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Hur skyddar råmjölken kalven?

• Antikropparna i råmjölken tas upp av kalven och skyddar kalven mot sjukdomsframkallande agens

• Antikropparna har även en lokalt skyddande effekt i tarmen som skyddar mot agens i tarmen.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Råmjölk inte bara antikroppar

Råmjölk innehåller även:• Bakteriehämmande substanser som man tror hindrar

bakterier från att fästa till tarmslemhinnan.

• Vitaminer: A, D, E och B.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Råmjölkens vikt!

• Sjukdomsrisken hos en 1-12 timmar gammal kalv ökar med 10% för varje timmes fördröjning med att ge den råmjölk.

• 5-6% högre dödlighet hos kalvar som inte får råmjölk.

• Först efter 4-5 v har en kalv som inte fått råmjölk samma mängd antikroppar som en kalv som fått råmjölk.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Diagnostik

• Blodprov i serumrör, minst 0,5 ml/kalv

• Fem kalvar, 2 - 7 dagar gamla• Remiss

• Gränsvärde för otillräcklig passiv immunitet: <55 g/l totalprotein

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Hur och när ska man utfodra råmjölken?

•I nappflaska så snart som möjligt efter kalvning.

•Så mycket kalven kan dricka första målet (2-4 liter)

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Resultat från undersökningar utförda på svenska mjölkkor ger vid handen att:

• Var fjärde ko har undermålig råmjölk.

• Första- och andrakalvare har oftare låg kvalitet på råmjölken än äldre kor.

• Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första och andra urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen räknas som råmjölk, påföljande mjölkningar ger övergångsmjölk.

• Om råmjölk serveras kalven både mål ett och två får kalven en markant bättre start i livet.

Slutsats

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

• Antikroppar i mjölken ger ett lokalt infektionsskydd i tarmlumen

• Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång alternativt kort sinperiod ger sämre råmjölkskvalitet

• Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de förväntas kalva i under minst två månader

• Mjölka kon i nära anslutning till kalvningenAnvänd Colostrometer

• Råmjölk kan lagras i frysen upp till ett årTina fryst råmjölk försiktigt

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Utfodring av spädkalven

• Mer mjölk=bättre kalvar=bättre ekonomi!!!

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Spädkalvens utfodring PLUS-kalv

Ålder, v Lägsta vikt, kg

6-7 70

8 75

9 80

10 85

11 90

12 95

*Avhornad* BVD-fri

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Spädkalvens utfodringPLUS-kalv

362182Intäkt-foder, kr/kalv

1440980Intäkt förmedling, kr

350350Kostnad kraftfoder, kr

728448Kostnad mjölk, kr

6,54Mjölk, liter/dag

9070Vikt, kg (8 v)

PLUSPRIMA

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

86,52490

65,52080

5,241670

431355

Kalvnäring, literHelmjölk, literMJ/dagSlutvikt 8 v

Vilken intensitet i utfodringen?

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Spädkalvens utfodring

• Jämför kalvnäring och sötmjölk på energivärde!

Kr/kg Kr/MJ

Sötmjölk 2,00/2,60 0,70/0,92

Kalvolact Extra

16,60 0,90

Kalvolact 13,19 0,75

Kalv 1 10,70 0,65

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Sjukdomar

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Hur ser sjuklighet och dödlighet ut?

Total sjuklighet– dag 0-90: 21,4 %– dag 91-210: 9,4 %

Diarré och lunginflammation var de vanligaste sjukdomarna

Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation

(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Sjuklighet

Lunginflammation Diarré

0-3 månader 3-7 månader 0-3 månader 3-7 månader > 10 % > 5 % > 10 % > 3 %

Dödlighet0-24 timmar 1 dygn – 3 månader 3 mån - kalvning

5 % 5 % 3 %

Larmnivåer

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Kalvens sjukdomar

• Tidigare kalvsjuklighet predisponerar för senare sjuklighet.

• En kviga som drabbats av luftvägslidande hade lägre chans att kalva och kalvade senare.

De som vuxit bra som kalv behåller sitt försprång som kviga.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Diarré

• Diarré är den unga kalvens sjukdom.

• Flest diarréfall under de första två levnadsveckorna.

• Orsaker till diarréer:

– icke-infektiösa– infektiösa

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Icke infektiösa orsaker

• Foder av bristande hygienisk kvalitet

• Överutfodring / underutfodring

• Felutfodring

• Stress

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Infektiösa orsaker

Med diarré Utan diarré

Rotavirus typ A 24,4% 8,9%

C. parvum 11,1% 4,4%

Coronavirus 3,0% 0

E coli K99 0,7% 1,5%

(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Rotavirus • Vanligaste orsaken i hela världen• 1-8v ålder• Mild - dödlig• Vit-gul avföring• Skadar cellerna i tunntarmen vilket leder till att

kalvarna inte kan ta upp näringsämnena. Vatten dras ut i tarmen vilket leder till diarré. Bakterierna frodas i denna miljö.

• Självavläkande eftersom cellerna ersätts med omogna celler som inte virus inte kan angripa

• Viruset är mycket tåligt och överlever i miljön

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Coronavirus

• 1 v ålder

• Liknar rotavirus men oftast lindrigare

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Cryptosporidium parvum

• Parasit

• Självläker på 1-2 veckor.

• Smittar genom avföring.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

E- coli• Upp till 3 veckors ålder• Finns normalt i tarmen hos alla däggdjur. • Får de möjlighet att föröka sig kan de bli för många

och leda till skada.– Dålig råmjölksrutiner– Dålig foderhygien– Stress– Sekundärt till andra virus/bakterier

• Gul-gråvit diarré• Producerar toxiner som gör att tarmen producerar mer

vätska än normalt• Kan dö akut pga toxinerna

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Andra infektionsorsaker

• Eimeria

• Salmonella och BVDV skall alltid uteslutas som orsaker till diarréer.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

DEN VIKTIGASTE

BEHANDLINGEN FÖR EN

DIARRÉSJUK KALV ÄR

MJÖLK OCH VÄTSKA, INTE

ANTIBIOTIKA.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Ett litet räkneexempel

• En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning utan att man ser några symtom.

• 5 % av 50 kg är 2,5 liter.

• Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver det normala behovet.

• Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré.

• Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Smittsam lunginflammation•1-6 månader•Feber•Ögon- och näsflöde•Hosta, ökad andningsfrekvens•Nedsatt allmäntillstånd•Nedsatt foderlust

Äldre kalvar smittarde yngre som fortfarande inte fått en skyddade normalflora

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Infektionsämnen

PIV-3

BVDV

BRSV

Adenovirus

BCV

Virus BakterierP. haemolyticaP. multocidaH. somnus

Mycoplasmer

Chlamydier?

Kommensal Primär orsak

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Isolering Värme

DragfrittOmvårdnad

Tillfrisknar på 4-7 dagarFeber kvarstår

Hosta och snabb andningNäsflödet blir varigt

VärmeDragfritt

Omvårdnad Antibiotika

NSAID

Bakterier Skadar cilierInfekterar makrofagerna

Virus

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Riskfaktorer luftvägsinfektioner

Bristande passiv immunitet - fel i råmjölksrutiner.Brister i utfodring - energi, protein, vitamin.Andra sjukdomar - t. ex. diarréer.Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat.Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet.Blandning av uppfödningsomgångar.Grupphållning

PROFYLAXMinimera riskfaktorer

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Behandling

•Isolera

•”Vila, värme & vänlighet”

•Antibiotika mot

sekundärinfektioner

•NSAID för att lindra symtom

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Ledinflammationer

• Upp till en månads ålder

• Inkörsport = navelsträng

• Svullen led/leder

• Feber

• Mycket snabbt insättande av antibiotikaÄr mer än en led drabbad är det mycket dålig

prognos

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Kalvens sjukdomar

• Kalvar till sjuka kor hade större risk att drabbas av luftvägsinfektioner.

• Kalvar till 1:a och 2:a kalvare är mindre och växer sämre och löper större risk att drabbas av diarré.

• Kalvar som får första målet genom digivning löper större risk att få diarré.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Kalvningsbox

Ensambox att föredra• Kon avskiljs från gruppen vid kalvning• Moder-kalv störs inte• Lättare med hygienen

Utformning• Hela och släta boxväggar• Svängbara grindar• Avloppsbrunn• Halkfritt golv

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Garanterat sjuka kalvarenligt Hans Samuelsson Svea Husdjur

• Fuktig miljö– helst i direkt anslutning till mjölkgrop

• Dålig ventilation

• Drag

• Svårigheter att ta in strö och gödsla ut

• Kalvamma i gemensamhetsbox

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning - Kalvavdelningen

• Ska inte placeras längs med ytterväggen.

• Ska var dragfri: kolla dörrar och hönedsläpp mm.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning

• Ensambox

• Gruppbox med hinkutfodring/Knarrhultsamma

• Gruppbox med amma - fri tilldelning

• Gruppbox med amma- transponder

• Kalvhydda

• Amko

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Förbättringstips! •Utfodring 3 el 4 ggr/dag!•Napphink

Ensambox

- Osocialt- Svårare öka givan- Arbetskrävande+ smittmässigt + individuell giva

Inhysning - Olika system

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning - Olika system

Gruppbox med Knarrhultsamma

- Svårare att öka givan+ flexibelt+ individuell giva

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning - Olika system

Kalvhyddor

- Osocialt (ensamhydda)- Arbetsmiljö?+Smittskydd+ Luftvolym+ Flexibelt

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning - Olika system

• Kalvamma fri tilldelning

- Inga larmlistor- Avvänjning

+ Socialt

+ Billigt

+ Möjlighet till stora givor

+ Möjlighet till många boxar

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning – olika system

• Kalvamma fri tilldelning

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

• Kalvamma med transponder

- Dyrt- Ofta för stora grupper

+ Individuell utfodring

+ Avvänjning

+ Larmlistor

Inhysning - Olika system

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning –Olika systemAmko

- Arbetskrävande i början- Socialisering viktig- Säkerhet- Staf aureus risk+ kan bli väldigt fina kalvar+ socialt + bra alternativ för kor som inte funkar i besättningen. + parasitinvänjning sommartid

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Inhysning- Gruppbox

Undvik spensugare!- Fri tillgång till nappar- ”bryta beteendet” efter utfodring- Isolera/flytta huliganer.

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

• Små grupper (max tio kalvar).• Bra start/anpassad inskolning.• Mycket mat.• Städning/hygien - desinfektion• Hö, kraftfoder, vatten, och salt.• Kontroll

– Rutin för att se till kalvarna.– Läs larmlistor alt. mät pH.

• Rengöring av nappar / amma• Tillgång till sjukbox

Lyckas med gruppbox!

 

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

* Sammanställning förmedlingskalvar

* Mät alla 8 veckors/vid flytt etc.

* Vägning under en period.

* Skriv upp alla sjukdomsfall under en period.

Hur följer vi upp?