Tyringe fladdermoss 20120419 · 2013. 6. 7. · Inventering av fladdermöss – Tyringe,...

INVENTERING AV FLADDERMÖSS

SKOGAR I TYRINGE

PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

2012-04-19

Inventering av fladdermöss – Tyringe, Naturcentrum AB 2012-04-19

2 (14)

Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 [email protected] Fältarbete och rapport Johan Ahlén, Naturcentrum AB Projektansvarig Andreas Malmqvist Naturcentrum AB Beställare Hässleholms kommun Kartmaterial Från uppdragsgivaren. Omslag Bok med autobox placerad vid nedersta grenen.


3 (14)

Innehållsförteckning INLEDNING.............................................................................................................. 4

UNDERSÖKNINGSOMRÅDET.................................................................................. 4

METODER.................................................................................................................. 5

RESULTAT.................................................................................................................. 9

FUNNA ARTER .......................................................................................................... 9VÄRDEFULLA MILJÖER..........................................................................................10

REFERENSER .........................................................................................................11

BILAGA 1: FLADDERMUSINVENTERING AV SPECIFIKT OMRÅDE


4 (14)

Inledning På uppdrag av Hässleholms kommun har Naturcentrum AB genomfört en inventering av fladdermös i de kommunalt ägda bokskogarna i Tyringe. Syftet har varit att identifiera skyddsvärda arter och ge förslag på åtgärder som kan gynna fladdermusfaunan och andra arter knutna till äldre skogsmiljöer. Art- och individrikedomen hos fladdermöss säger en hel del om ett områdes kvali-teter på landskapsnivå. I Sverige har hittills 19 arter fladdermöss hittats. 7 av dessa är rödlistade. Trak-terna kring Hässleholm och Höör finns ett antal platser som hyser flera av dessa. Den aktuella delen av Skåne är alltså generellt sett art- och individrik, och man kan i områden med koncentrationer av äldre skog, särskilt bok- och annan ädellövskog ha vissa förväntningar på intressanta inventeringsresultat.

Undersökningsområdet

Det aktuella inventeringsområdet utgörs av bokdominerad tätortsnära skog i direkt anslutning till Tyringe samhälle (Figur 1).

Figur 1. Undersökningsområdet i Tyringe ligger drygt 5 km väster om Hässleholm.

De undersökta bestånden har hög ålder och i flera fall finns gott om värdefulla substrat som högstubbar och lågor. Det tätortsnära läget gör att skogen har ett stort rekreativt värde för invånarna i Tyringe. Det kommunala skogsinnehavet är tämligen stort och omfattar ca 260 ha produktiv skogsmark. Boken är myck-et framträdande med flera äldre bestånd. Volymmässigt är boken också det trädslag som är störst i innehavet, 14 600 m3sk av totalt cirka 47 000 m3sk enligt kommunens skogsbruksplan.


5 (14)

Metoder

Arbetet har genomförts enligt metoden ”Inventering” i Naturcentrums metod-uppsättning ”Fladdermusinventering av specifikt område”, se bilaga 1. Meto-den ger en bra överblick över vilka fladdermusarter som förekommer i ett om-råde.

Området besöktes under fyra kvällar under sommaren 2011, två kvällar i juni och två tidigt i augusti. För besöken valdes tillfällen med tillräckligt bra väder för att man skulle kunna förvänta sig fladdermusaktivitet i normal omfattning. Till resultaten kommer dessutom ett besök som gjordes i augusti 2010.

Tabell 1. Besök i Tyringe 2010 och 2011.

datum temp vind nederbörd kommentar 20100809 16°C stilla ingen 20110619 13°C stilla ingen 20110620 12°C stilla ingen Regn tidigare på dagen 20110801 18°C stilla ingen 20110809 15°C stilla någon skur Regn tidigare på dagen, åska väster om

Tyringe under kvällen, lätt oroligt

Autobox modell D240X i en bok i avdelning 17.

Generellt kan sägas att väderleksförhållandena var svåra under hela sommaren och den tidiga hösten. Osedvanligt många kvällar under juli, augusti och sep-tember var för blåsiga, regniga eller bådadera för att vara lämpliga för fladder-musinventering. Vädret var dessutom väldigt växlande, med prognoser som ändrades från timme till timme. Trots detta bedömer jag att valet av inventer-ingsdagar varit så bra man kan begära, även om man kunnat önska sig ännu


6 (14)

bättre förhållanden. Inga av kvällarna var alltför dåliga även om ingen heller var helt optimal.

Under nätterna genomsöktes ett antal potentiella fladdermuslokaler till fots. Vid fotvandringen användes pannlampa och en fladdermusdetektor modell Pettersson D1000X. De fladdermöss som sågs och hördes artbestämdes så långt möjligt i fält. Många observationer dokumenterades också genom att ljud-filer sparades.

Under tidig kväll placerades också sex så kallade autoboxar ut på en rad platser inom undersökningsområdet. Dessa (av två typer, dels detektormodell D240X och dels D500X) aktiveras automatiskt av ljud. Inspelningarna som samlas in på detta sätt kan granskas i efterhand. Användandet ökar mängden insamlade data avsevärt. Efter avslutad manuell inventering samlades autoboxarna in för att tömmas på filer. Filerna analyserades sedan tillsammans med de manuellt inspelade ljudfilerna. Samtliga misstänkta inspelningar av ovanligare fladder-möss har kontrollerats av raritetskommittén för fladdermöss. De artfynd som gjorts är alltså att betrakta som godkända.

Figur 2. Karta över autoboxarnas placeringar (blå punkter). Kartan och områdesnumrering-en (som används i tabell 2, nedan) härrör från naturvärdesbedömningen (Malmqvist 2012) där gult = naturvärden, orange = höga naturvärden och rött unika naturvärden.


7 (14)

Tabell 2. Observationer i Tyringe2010 och 2011. Rödmarkerade kolumner markerar rödlistade arter (Gärdenfors m fl 2010).

Avd nr. Lokal Metod Box Filer M alc

M bra

M mys

M m/b

M dau

M das

M nat

M sp

P nat

P pip

P pyg

E nil

E ser

N noc

N lei

B bar

V mur

P aur Not

34 Dammarna och Ra-diumkällan D1000X - 15 1 1 2 6 4 2 1

14 Hästhagen D1000X - 1 1 5-8 Bokskog i N D1000X - 15 5 2 3 5 23 Bokskog i S D240X 2 23 1 1 1

20, 22 Fotbollsplan i SV D240X 3 6 1 16 Åkrök vid grusväg D240X 5 13 Tom 7 Bokskog i N, vid

fuktstråk D240X 6 15 3 4 1 6 Bokskog i N D240X 7 16 1 4 33 Elljusspåret södra D240X 8 18 1 31 Safirvägen D240X 12 18 2 2 2 2

2010

0809

28 Ravin längst i SV D240X 13 3 Tom 34 Radiumkällan D1000X - 16 1 2 4 1 7 2 1

20, 22 Fotbollsplan i SV D1000X - 0 25 Utmed vägen i SV D1000X - 4 1 2 1 10 Ravin längst i SV D500X 1 58 1 21 6 2 17 Sluttningen vid stora

dammen D240X 2 48 2 1 20, 22 Fotbollsplan i SV D240X 3 36 5 2 2 2

23 Bokskog i S D500X 4 44 10 16 1 1 34 Vid bäck N om Ra-

diumkällan D240X 5 38 11 2

2011

0619

33 Elljusspåret södra D240X 6 23 1 28 Ravin längst i SV D1000X - 3 1 3 5-8 Bokskog i norr D1000X - 2 1 1

35-36 IP och hästgård D1000X - 2 2 17 Sluttningen vid stora

dammen D1000X - 2 1 1 28 Ravin längst i SV D500X 1 479 1 75 43 1 17 Sluttningen D240X 2 76 3 3 1 2 Uggleskogen D240X 3 44 3 3 1 6 Bokskog i N D500X 4 381 1 75 111 1 14 Hästhagen D240X 5 85 8

2011

0620

35 IP och hästgård D240X 6 44 1 10


8 (14)

Lok nr.

Lokal Metod Box Fi-ler

M alc

M bra

M mys

M m/b

M dau

M das

M nat

M sp

P nat

P pip

P pyg

E nil

E ser

N noc

N lei

B bar

V mur

P aur Not

34 Radiumkällan D1000X - 11 3 1 1 1 3 5 1 6 29 Nära S infarten D1000X - 2 1 1 17 Sluttningen vid

stora dammen D1000X - 5 2 2 1 1 28 Ravin längst i SV D500X 1 99 1 3 3 17 Sluttningen vid

stora dammen D240X 2 27 Tom 20, 22 Fotbollsplan i SV D240X 3 44 14 2 3 3 1

23 Bokskog i S D500X 4 88 5 1 6 1 24 34 Vid bäck N om

Radiumkällan D240X 5 68 17 10 1 1

2011

0801

33 Elljusspåret södra D240X 6 41 Tom 17 Sluttningen vid

stora dammen D1000X - 2 1 1 2 Uggleskogen D1000X - 7 2 1 3 1

35-36 IP och hästgård D1000X - 11 1 1 6 1 14 Hästhagen D1000X - 4 4 17 Sluttningen vid

stora dammen D500X 1 301 6 7 5 3 4 16 Åkrök vid grusväg D240X 2 31 1 1 2 Uggleskogen D240X 3 35 3 3 1 1 2 6 Bokskog i N D500X 4 65 21 16 2 14 Hästhagen D240X 5 50 1 2 5

2011

0809

35-36 IP och hästgård D240X 6 17 1

Malc=nymffladdermus, Mbra=Brandts fladdermus, Mmys=mustasch, Mm/b=endera mustasch eller Brandts, Mdau=vatten, Mdas=damm, Mnat=frans, Msp=obestämd Myotis-art (en av de föregående), Pnat=troll, Ppip=pipistrell, Ppyg=dvärg, Enil=nordisk, Eser=syd, Nnoc=stor, Nlei=Leislers, Bbar=barbastell, Vmur=gråskimlig, Paur=långörad. Metoder: D1000X = handhållen detektor, D500X = autobox av nyare modell, D240X = autobox av äldre modell


9 (14)

Resultat

Figur 2 och tabell 2 visar vilka platser som besökts. I tabell 2 redovisas också alla inspelade ljudfiler och vilka arter som identifierats bland dem.

Funna arter

Tabell 3 ger en sammanfattning av inventeringsresultaten. 11 arter har konsta-terats i området varav 6 är vanliga till relativt vanliga, 2 måttligt vanliga (troll-fladdermus och gråskimlig fladdermus) och 3 är ovanliga (fransfladdermus, sydfladdermus och Leislers fladdermus). De sist nämnda är rödlistade (Frans-fladdermus VU – sårbar och de två andra EN – starkt hotade, Gärdenfors 2010).

Tabell 3. Sammanfattning av observerade arter. (r) anger att arten är måttligt vanlig i Sverige.

Fladdermusarter i Tyringe Rödlistad Förekomst

mustasch/Brandts fladder-mus

- 34, skogen vid radiumkällan – säkert på flera håll

vattenfladdermus - 34, dammarna norr om radiumkällan; 17, stora dammen i väster

fransfladdermus VU Flera bokskogsbestånd: 28, ravinen i SV; 6, bokskog i norr; 17, sluttningen vid stora dammen i väster; 2 Uggle-

skogen trollfladdermus (r) En notering i box vid ån (16)

dvärgfladdermus - Talrik på många håll nordisk fladdermus - Talrik på många håll

sydfladdermus EN Flera platser: 20-22, fotbollsplanen; 34 radiumkällan; 2, Uggleskogen

stor fladdermus - Ganska låga antal på många håll Leislers fladdermus EN En observation vid 34, radiumkällan

gråskimlig fladdermus (r) Ganska låga antal på flera håll långörad fladdermus - Låga antal observationer vid 34, radiumkällan; 17, stora

dammen i väster och 25 utmed vägen i SV

Med 11 arter är området kring Tyringe påtagligt artrikt. I flera av miljöerna har dessutom ganska stora individantal observerats. Jämfört med andra lokaler i mellersta Skåne står ligger Tyringetrakten i närheten av toppklassen. Ett antal områden som under sommaren 2010 inventerades vid ett till två besök per lokal har liknande antal rödlistade arter och totalantal arter (Hallaröds kyrka, Tjörnarp, Allarps bjär t.ex.)(Ahlén 2011). Den mindre inventeringsinsatsen 2010 gör att man kanske inte kan jämföra siffrorna rakt av, men det är ändå tydligt att Tyringe hävdar sig riktigt väl. Tar man med i beräkningen att det nu inventerade området ligger i och precis kring en tätort, vilket normalt oftast är negativt, ger det ytterligare indikation om att miljöerna kring Tyringe är av vär-de för fladdermöss.

Fransfladdermus (rödlistad, VU – sårbar) hittades på flera håll i hela Tyringe. Den verkar inte vara vanlig, men förekommer alltså i ett antal av bokbestån-den. I bestånden längst i söder, 28 och 23, spelades en typ av ljud in som oftast observeras i anslutning till kolonier. Dessutom gjordes ett förhållandevis stort


10 (14)

antal inspelningar i södra Tyringe. Detta sammantaget indikerar att det mycket väl kan finnas en koloni där.

Sydfladdermus (rödlistad EN – starkt hotad) observerades också på ett antal lokaler. Ett ökat antal observationer under senare år i Sydsverige och framför allt i Skåne gör att man kan misstänka att arten ökar. Den är dock fortfarande tämligen ovanlig.

Leislers fladdermus noterades med en inspelning i parken kring radiumkällan (34). Dessutom gjordes några observationer som inte kunde bekräftas men som sannolikt var Leislers fladdermus. Denna art har påträffats på några loka-ler i trakterna kring Hässleholm och Höör och är mycket ovanlig i hela landet.

Bokskogarna i Tyringe är rika fladdermusmiljöer.

Värdefulla miljöer

Huvuddelen av inventeringsinsatserna har lagts i bokbestånden runt samhället. Skogsmiljön kring Radiumkällan (avd 34), Uggleskogen (avd 2), skogen norr om samhället (avd 5-8) och skogarna i sydväst (20, 22, 23, 25 och 28) samt några bestånd vid idrottsplatsen öster om Radiumkällan (35 och 36) bidrar alla med goda jaktmiljöer tillsammans med de dammar och vattendrag som före-kommer. I södra delen av Tyringe finns flera små och stora raviner, där en del intressanta observationer gjorts. Insekter och därmed fladdermöss tenderar att koncentreras i sådana miljöer. De fungerar också ofta som ledlinjer för flad-dermössen vid flykt mellan olika jaktmiljöer.

En hel del observationer har också gjorts högst upp i backar och slänter, till exempel vid den stora dammen i väster (i avd. 17). Skogen här är gammal och med gott om växlingar mellan glesare och tätare partier, gläntor och död ved, faktorer som gynnar fladdermössen. I övre delen av sluttningar rinner dessut-


11 (14)

om kalluften bort när det svalnar fram på natten och fladdermöss kan söka sig dit när insekttätheterna minskar på annat håll.

Mängden lämpliga jaktmiljöer är sannolikt en mycket betydande faktor för den rika fladdermusförekomsten i Tyringe. Runt hela samhället finns skogsbestånd med naturvärden och med goda förutsättningar för de insekter som utgör flad-dermössens föda. I och med att många värdefulla bestånd förekommer inom en begränsad yta blir det möjligt och även gynnsamt för fladdermöss att bo, jaga och fortplanta sig. Det är möjligt att hitta föda under säsongens olika delar och vid olika väderlek. För att Tyringe även fortsatt ska kunna fungera som ett så pass rikt område för fladdermöss är det alltså viktigt att mängden ädellöv-skog med död ved, gamla träd, gläntor och en omväxlande struktur bibehålls.

Referenser

Ahlén, I. 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket Rapport 5546.

Ahlén, I. 2010. Nymffladdermus Myotis alcathoe – en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora 105(4):8-15.

Ahlén, J. 2011. Inventering av fladdermöss i Skåne 2010. Med särskild inrikt-ning på barbastell och rika bokskogsmiljöer. Länsstyrelsen i Skå-ne/Naturcentrum AB.

Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. – ArtDatabanken, SLU, Uppsala


12 (14)

Bilaga 1: Fladdermusinventering av specifikt område

Denna form av fladdermusinventering är utarbetad efter riktlinjer från EUROBATS (det europeiska avtalet om skydd av fladdermusfaunan, under Bonnkonventionen) och efter samråd med ledande expertis på artbestämning och metodval för fladdermusstudier. Syftet med undersökningstypen är att ta reda på fladdermusfaunans sammansättning och dess användande av landska-pet inom ett område på upp till ett tiotal kvadratkilometer. Resultatet kan t ex användas som underlag för planering och miljökonsekvensbeskrivning av vindkraftsetableringar, vägprojekt, kommunal detaljplaneläggning, tillstånds-ärenden m.m.

Arbetet kan inledas med en bedömning av undersökningsbehov och förutsätt-ningar för fladdermusfauna. Resultatet från detta alternativ kan användas som underlag för samråd och i vissa fall som underlag för tillståndsansökan. Bedöm-ningen har fördelen att den kan utföras när som helst under året och därmed kan ge åtminstone ett preliminärt underlagsmaterial att arbeta utifrån.

Inventeringen är en fördjupning och kan göras utifrån resultaten från en bedömning av förutsättningarna för fladdermusfaunan eller som ett fristående uppdrag. Görs den med bedömningen som grund blir tidsåtgången något kortare eftersom förarbete och viss redovisning då redan är gjord. Resultat för detta alternativ kan användas som underlag för tillståndsansökan.

Bedömning

Genom ett fältbesök och insamling av tillgängliga fakta görs en bedömning av områdets förutsättningar för fladdermöss och var eventuella fördjupade inven-teringsinsatser bör sättas in. Detta steg rekommenderas som en första insats för att bedöma om ett område är värdefullt för fladdermöss. Arbetet innefattar följande:

• Uppgifter om vilka arter som förekommer och var de har observerats inhämtas från ArtDatabanken och artportalen samt eventuellt från andra aktiva chiropterologer (fladdermusskådare). Information av detta slag saknas mycket ofta och får därför ofta sökas inom ett område med ganska väl tilltagen radie.

• Analys av flygbilder och tillgänglig kunskap avseende skyddsvärda bio-toper för att identifiera vilka områden och möjliga ledlinjer i landskapet som bör undersökas närmare.

• Ett fältbesök görs där möjliga fladdermusmiljöer karteras. Förutsätt-ningar för till exempel övervintring, flytt och jaktmiljöer undersöks översiktligt.

• Analys i en kort rapport. Rekommendation till eventuella fördjupning-ar.


13 (14)

Resultat

Resultat levereras i en kortfattad rapport som beskriver områdets förutsätt-ningar för fladdermöss och vad som är känt om faunan. En bedömning görs där området indelas i en av följande klasser:

I. Trivialt område med mycket dåliga förutsättningar för fladdermusfau-nan. Ingen fördjupning rekommenderas.

II. Normalt till värdefullt område. I eller i närheten av området finns plat-ser som kan hysa värden för fladdermöss. Eventuellt går möjliga stråk för flytt eller dagliga rörelser genom området. Rapporteringen ger i det-ta fall rekommendation om var fördjupade studier bör sättas in och vad de bör inriktas på. I många fall innebär detta att en inventering (se nedan) bör utföras.

III. Mycket värdefullt område. Ett område med känd, mycket värdefull fladdermusfauna. Områden där man på förhand kan bedöma att följ-derna för fladdermusfaunan riskerar att bli allvarliga förs hit.

Tidsåtgång

Förarbetet tar en dag i anspråk, besök i fält en till två dagar och redovisning av resultaten i kort rapport enligt ovan tar en till två dagar. Total tidsåtgång är två till fem dagar beroende på områdets storlek och biotopsammansättning. Alter-nativet kan utföras under hela året under förutsättning att vägar och skogsbil-vägar är framkomliga.

Artinventering Detta alternativ rekommenderas för områden som sannolikt hyser en värdefull fladdermusfauna och/eller vid exploateringar där konsekvenser för fladder-möss kan bli påtagliga.

Om det inte tidigare är gjort inleds arbetet med kartstudium och eftersök av tillgänglig information om fladdermusfaunan.

Området besöks en till tre kvällar under den tid när fladdermössen lever i ko-lonier, d v s i juni till början av augusti. Antalet individer är då som störst, lik-som möjligheten att hitta känsliga arter. Ytterligare ett till två besök görs sedan under sensommar till tidig höst, augusti till september, då flytt pågår och flad-dermössen har brutit upp från kolonierna och sökt sig till nya områden med rik insektproduktion för att äta upp sig inför vintern.

Det är viktigt att täcka in båda dessa delar av fladdermössens årscykel eftersom användningen av landskapet kan skilja sig avsevärt. Ett område med triviala arter under högsommaren kan ändå vara viktigt för fladdermössen inom ett stort område under sensommar eller höst.

Inventeraren är utrustad med en ultraljudsdetektor, en apparat som gör flad-dermössens ultraljudsläten hörbara för det mänskliga örat. Observationer do-kumenteras genom inspelning av lätena samman med inspelade kommentarer angående flyktsätt, utseende m m.


14 (14)

Vid samtliga besök används dessutom så kallade autoboxar, apparatur som placeras ut på strategiskt valda platser och som automatiskt spelar in fladder-musläten. Dessa läten, tillsammans med dem som spelats in med den hand-hållna detektorn analyseras sedan med hjälp av ett ljudprogram för att säkra dokumentationen och för att avgöra artbestämningar i svårare fall.

Metoden kräver mycket goda artkunskaper för att kunna säkerställda fynd av de mest svåridentifierade arterna.

Resultat

Inventeringen presenteras med kartor där fynd av fladdermöss eller av intres-santa miljöer redovisas. I text ges en beskrivning av vilka arter som förekom-mer och var de observerats samt vilka delar av det inventerade området som har betydelse för fladdermössen, som jaktområden, övervintringsplatser, möjli-ga koloniplatser och flyktstråk vid dagliga rörelser och migration (flyttning).

Tidsåtgång

För ett område där biotopsammansättning och storlek gör det möjligt att under en natt avsöka större delen av de för fladdermöss intressanta miljöerna och möjliga flyktstråken åtgår tre till fem fältdagar, fördelade över perioden juni till september. Förarbete tar en dag och sammanställning av resultaten tar tre till fyra dagar. I art- och individrika miljöer åtgår också en dag för ljudanalys. Om bedömning genomförts behövs inget förarbete för detta steg och tiden för rap-portskrivning förkortas också något. Total tidsåtgång är sex till tio dagar bero-ende på områdets storlek och biotopsammansättning samt om förarbetet ge-nomförts tidigare

Tyringe fladdermoss 20120419 · 2013. 6. 7. · Inventering av fladdermöss – Tyringe,...

Documents

Transcript of Tyringe fladdermoss 20120419 · 2013. 6. 7. · Inventering av fladdermöss – Tyringe,...