THE ONLY CARIBBEAN MAGAZINE IN FOUR LANGUAGES E TA …

20
THE ONLY CARIBBEAN MAGAZINE IN FOUR LANGUAGES E TA GRÁTIS / FREE COPY April 17, 2009, Vol 7, no. 2 PAPIAMENTU ENGLISH NEDERLANDS ESPAÑOL REFERENDUM 2009 SALBA NOS ISLA!! Nederlands Papiamentu YES WE CAN! Als men sommige ‘NEE’- stemmers moet geloven, zal de schuldsanering grote schade toebrengen aan de Curaçaose cultuur. Dingen die nu slecht geregeld zijn, zullen dan nog slechter worden. Ons Papia- ments gaat naar de knoppen. We worden kannibalen. Eigenlijk is er volgens het ‘NEE’-kamp helemaal niks aan de hand. Alles loopt perfect in Curaçao. Corrupte politici heb- ben we niet. Ons onderwijs is geweldig. Onze gezondheids- Zal de Schuldsanering Curaçao tot Kannibalisme voeren? zorg en het SEHOS-ziek- enhuis behoren tot de beste ter wereld. Wachttijd bij de overheid voor een vergunning kennen we niet. ‘JA’, wij kunnen Curaçao her- organiseren. ‘JA’, wij kunnen onze schulden saneren. ‘JA’, wij erkennen dat de Neder- landse hulp welkom is! Chu- maceiro hoeft zich niet in zijn graf om te draaien. We hebben het kiesrecht overleefd. En de ‘JA’-overwinning overleven we ook heus wel. Si nos tin ku kere e NÒ- istanan, saneamentu di debe lo trese daño grandi na kultura di Kòrsou. Kosnan ku ya kaba ta mal reglá, lo bira pió. Nos outonomia i Papiamentu ta bai pèrdí. Nos ta bira kanibal. Segun e Kampo di NÒ, bon mirá, no tin nada malu ta pasando. Tur kos ta bayendo perfekto na Kòrsou. Polítiko korupto nos tin, pero no den kampo di NÒ. Nos enseñansa ta super. Kuido médiko i hos- pital SEHOS t’e mihónan na mundu. Nos nunka no tin ku warda pa un pèrmit di gobièrnu. ‘SÍ’, nos por reorganisá Kòr- sou. ‘SÍ’, nos por sanea nos debenan. ‘SÍ’, nos por reko- nosé ku ayudo di Hulanda ta bonbiní! Chumaceiro no mester bòltu den su graf. Nos a sobrebibí e derecho di voto. E triumfo di ‘SI’ lo yuda nos sobrebibí e krisis mundial. lo duna Kòrsou balansa i stabilidat. Saneamentu di debe lo hiba Kòrsou na Kanibalismo? YES or NO Info by Eric de Vries, page 18 Slavernij en reparatie- betalingen, blz. 15 Relashonnan moderno den Reino, página 9 Como tomar decisiones? página 13

Transcript of THE ONLY CARIBBEAN MAGAZINE IN FOUR LANGUAGES E TA …

THE ONLY CARIBBEAN MAGAZINE IN FOUR LANGUAGES E TA GRÁTIS / FREE COPY April 17, 2009, Vol 7, no. 2

PAPIAMENTU

ENGLISH

NEDERLANDS

ESPAÑOL

REFERENDUM 2009

SALBA NOS ISLA!!

Nederlands Papiamentu

YESWE

CAN!

Als men sommige ‘NEE’-stemmers moet geloven, zal de schuldsanering grote schade toebrengen aan de Curaçaose cultuur. Dingen die nu slecht geregeld zijn, zullen dan nog slechter worden. Ons Papia-ments gaat naar de knoppen. We worden kannibalen. Eigenlijk is er volgens het ‘NEE’-kamp helemaal niks aan de hand. Alles loopt perfect in Curaçao. Corrupte politici heb-ben we niet. Ons onderwijs is geweldig. Onze gezondheids-

Zal de Schuldsanering Curaçao tot Kannibalisme

voeren?zorg en het SEHOS-ziek-enhuis behoren tot de beste ter wereld. Wachttijd bij de overheid voor een vergunning kennen we niet. ‘JA’, wij kunnen Curaçao her-organiseren. ‘JA’, wij kunnen onze schulden saneren. ‘JA’, wij erkennen dat de Neder-landse hulp welkom is! Chu-maceiro hoeft zich niet in zijn graf om te draaien. We hebben het kiesrecht overleefd. En de ‘JA’-overwinning overleven we ook heus wel.

Si nos tin ku kere e NÒ-istanan, saneamentu di debe lo trese daño grandi na kultura di Kòrsou. Kosnan ku ya kaba ta mal reglá, lo bira pió. Nos outonomia i Papiamentu ta bai pèrdí. Nos ta bira kanibal.Segun e Kampo di NÒ, bon mirá, no tin nada malu ta pasando. Tur kos ta bayendo perfekto na Kòrsou. Polítiko korupto nos tin, pero no den kampo di NÒ. Nos enseñansa ta super. Kuido médiko i hos-pital SEHOS t’e mihónan

na mundu. Nos nunka no tin ku warda pa un pèrmit di gobièrnu. ‘SÍ’, nos por reorganisá Kòr-sou. ‘SÍ’, nos por sanea nos debenan. ‘SÍ’, nos por reko-nosé ku ayudo di Hulanda ta bonbiní! Chumaceiro no mester bòltu den su graf. Nos a sobrebibí e derecho di voto. E triumfo di ‘SI’ lo yuda nos sobrebibí e krisis mundial. SÍ lo duna Kòrsou balansa i stabilidat.

Saneamentu di debe lo hiba Kòrsou na

Kanibalismo?

YES or NO Infoby Eric de Vries,

page 18

Slavernij enreparatie-

betalingen,blz. 15

Relashonnan moderno

den Reino,página 9

Como tomardecisiones?página 13

[email protected] tel: 717-2431 or 717-24272

17 April 2009 -- Referendum Special

ARCO COLOPHONARCO is a tabloid magazine, published in 4 languages

and distributed on the islands of Bonaire, Curaçao, Saba and Statia.Most articles published in the magazine are also posted on our

website at: www.arcocarib.com.

ARCO website (receiving more than 10.000 visitors per month) includes the following pages:

Main page with ‘Daily Connect, daily article;Art page, with artworks and info on local artists;

Outstanding music video’s; Special page on Cuba and Gush Shalom on Israel;

Caribbean Knowledge Center with background on articles published in the magazine or on our weblog.

Collaborators:In Holland Mr. D. Denker (pseudonym), to be contacted via editor;

In Curaçao Mr. Lucien Feneta (pseudonym) and various other writers, to be contacted via editor;

In Statia Mrs. Annemieke Kusters-Jansen, tel. 00599 - 318 4092;In Saba (to be announced soon)

AND Peter Sabapain (pseudonym);In Bonaire various writers, to be contacted via editor, including

Joshua Breakwater (pseudonym). How to contact us Letters to the editor (in article form):

[email protected] tip or picture/photograph:

[email protected] Advertising:

Mr. Michiel Bijkerk, tel/fax: 00599 - 717 2427Editor: [email protected]

Mr. M. Bijkerk, tel/fax: 00599 - 717 2427 or 00599 - 554 8534Webmaster:

Mr. Victor Gutierrez, tel 00599 - 717 2431 or 786 6815 ARCO Offi ce: Kaya Isabel #1,

Bonaire, Netherlands AntillesCirculation this issue: 40.000 copies

‘Nò’ ta Independen-sia, rumbo Chavez

Esaki ta un referendum,no un kampaña polítikoNaturalmente titulo di e artíkulo aki ta eksagerá. Pero no totalmente. E kampo di ‘Nò’ a konbertí e referendum aki den un kampaña polítiko. Nan ke pa bo VOTA PA NAN, no pa e kestion di referendum! Nan ke pa bo kere ku nan lo drecha tur kos, basta bo vota ‘Nò’ awor i vota pa nan ma-ñan. Anto e ora ei Wiels, PLKP i Cooper lo dirigí Kòrsou rumbo pa independensia total di e maldito makambanan.

PAR i e otro partidonan na mando a ko-meté mesun eror. Tabata un eror grave pa mara destino di gobièrnu na resultado di e referendum. Di e forma aki nan a konbertí e referendum den un moshon di deskon-fi ansa kontra gobièrnu en bes di un vota-shon públiko over di destino di pueblo.

Asina nos ta mira un biaha mas ku nos polítikonan ainda no tin madures di liderasgo. Nan ta konsiderá nan mes mas importante ku e kousa komun. Ku lider-nan asina, Dios spar Kòrsou!

Kabes friuTa p’esei pueblo ta tur konfundí. Pueblo ta kere ku nan tin ku vota pa hende en bes di nan destino. Anto ora nan ta mira nos polítikonan, nan no por skohe pasobra nan tur ta malu. Pa e motibu ei ARCO ta saka e ‘referen-dum speshal’ aki pa duna informashon ku kabes friu over di e kestion di referendum, no over di e polítikonan involví. ARCO nunka no ta skonde su pensamentu real. Nos ta kere ku e mihó opshon pa Kòrsou ta pa vota ‘Sí’. No pasobra e No-istanan no tin niun bon argumento. Simplemente pasobra ‘Sí’ ta kumbiní mas ko ‘Nò’.

Union den Reino Esaki ta e di tres biaha ku Hulanda ta bin yuda Antia solushoná su problema fi -nansiero. Dos biaha kaba nan a sanea nos debenan, ku kada biaha a subi te na mon-tantenan astronómiko. Awor Antia tin un debe di +/- 5.5 miyar di fl orin. Hopi hende ta kere ku Antia debe Hulanda e sèn aki. Esei no ta e kaso. Mé-nos ku 10% di e debe total nos debe Hu-landa (entre 500 te 600 miyòn). Parti mas grandi (90%) gobièrnu Antinao debe hende i instituto lokal (Bankonan i Anti-anonan riku, pa papia palabra kla). Pues Hulanda un biaha mas ta demostrá ku nan ta un bon partner den Reino ku no ta laga Antia na kaya den momentu di di-fi kultat. Solamente e biaha aki nan a pone 2 kondishon:1) Kòntròl fi nansiero den forma di Collegevan Toezicht (‘Cft’) i 2) Kòntròl hudisial den forma di e ‘aan-wijzingsbevoegdheid’ pa por hiba polí-tiko korupto dilanti mesa bèrdè.

Progreso ta bal mas ku stagnashonE di dos kondishon aki asta Hulanda a laga kai parsialmente pa motibu di krí-tika entre otro di Raad van State i hues Bob Wit. Pues di tur forma Hulanda a de-mostrá di ta razonabel den su approach. Nos di ARCO tambe tin nos krítika di Hulanda, pero poniendo tur kos den bal-ansa, nos mester konkluí ku progreso ta mas mihó ku stagnashon. ‘Nó’ ta stanka tur kos. ‘Sí’ por tin su desbentaha, pero sikiera nos ta move. Ademas, ‘Sí’ no ta sera tur posibilidat pa drecha òf kambia kos den futuru. A keda palabrá kaba ku despues di 5 aña partnernan den Reino lo evaluá e struktura nobo.

HULANDA

KÒRSOU

vota SÍ

Union ta hasi forsa

A holy man was having a conversation with the Lord one day and said, “Lord, I would like to know what Heaven and Hell are like. “The Lord led the holy man to two doors.He opened one of the doors and the holy man looked in. In the middle of the room was a large round table. In the middle of the table was a large pot of stew which smelled delicious and made the holy man’s mouth water.The people sitting around the table were thin and sickly. They appeared to be famished. Spoons with very long handles had been fastened to their hands and forearms and each found it possible to reach into the pot of stew and take a spoonful, but because the handle was longer than their arms, they could not get the spoons back into their mouths.The holy man shuddered at the sight of their misery and suffering. The Lord said, “You have seen Hell”. They went to the next room and opened the door. It was exactly the same as the fi rst one. There was the large round

table with the large pot of stew which made the holy man’s mouth water. The people were equipped with the same long-handled spoons, but here the people were well nourished and plump, laughing and talking. The holy man said, “I don’t understand”.It is simple”, said the Lord, “it requires but one skill. You see, they have learned to feed each other, while the greedy think only of themselves”.

PARABLE OF SPOONS(Thanks Don Balstra)

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 3

17 April 2009 -- Referendum Special

DI KON VOTA SÍ?NOS MES NO POR?

ORA NAN TA BISA BO KU BO NO POR,

WAK BON, STUDIA E SITUASHON.SEMPER TIN SOLUSHON.

KONSIDERÁ TUR OPSHON ....

HASI ORASHON I BAI KU FE! NO BIRA BÈK. BO POR!

USA TUR BO TALENTONAN ...

SEA KREATIVO ...

BO TA LOGRA!

KON POR LAGA NOS POR!E KESTION NO TA NOS KAPASIDAT.

NOS SA KU NOS POR. E KESTION TA KU

UNION TA HASI FORSA!P’ESEI NOS TA VOTA

Hopi piská chikitu por bira fuerte

[email protected] tel: 717-2431 or 717-24274

17 April 2009 -- Referendum Special

Kòrsou: miniatura di munduMayoria di biaha mi por komprondé mundu ora mi komprondé Kòrsou. Esaki ta konta, visevèrsa tambe: hopi biaha mi ta komprondé Kòrsou ora mi komprondé algu den mundu, lesando un buki òf hasiendo un biahe den eksterior.E buki “Geopolítika di Emoshonnan” di Dominique Morsei fi nalmente a laga mi komprondé kiko ta pasando na Kòrsou aworakí pa loke ta “Slotverklaring” i e Referendum.Mundu, pues Kòrsou tambe, na promé lugá, ta emoshon ta gobern’é.Sintí ta kuminsá traha, ora emoshonnan a kaba di ekspresá nan mes. I realmente ta ser usá pa trese balanse entre di ménos i di mas ekspreshon di emoshonalidat. Esaki pasobra tur dos, separadamente ta hiba e persona, e komunidat na destrukshon di su mes.Tres grupoNa e momentu aki por parti Kòrsou emoshonalmente den tres sorto di hende: Esnan ku tin miedu, esnan menospresiá i esnan yen di speransa.Naturalmente no tin deliniashon skèrpi entre e gruponan i kada un di nos tin algu ku serka un otro ta pone su kana yena.Esnan ku tin mieduNa promé lugá ta e polítiko, sigur esnan ku ta pretendé mas ku loke nan ta den realidat. Speshalmente esnan ku a yega ku krenwa, e inkompetente, e oportunista. Nan tin miedu ku nan no por ta bas mas ora kuminsá ehersé kòntròl mutuo i estrikto huntu ku Hulanda. Nan ta sinti ku nan lo pèrdè sierto statùs i lo no por bira mes riku ku esnan ku a bai nan dilanti. Cooper ta nan lider. Pa e mesun motibu esnan korupto i inkompetente den e grupo di desaroyadó di proyekto, empresario, kontratista, amtenar, sindi-kalista, abogadonan, huntu ku kriminal-nan i trafi kantenan di droga, ta forma parti di e grupo ku tin miedu.

Ta nan ta nos chulonan, loverboy, abusadornan, esnan ku un wowo só, di e Kòrsou ku ta siegu. Nan no ta esnan sin skol, ni esnan pober pero nèt esnan ku tin skol, esnan ku tin e mihó den nos sosiedat. Nan tin miedu di kualke kambio pasobra den e korupshon di nos outonomia nan a logra di forma un bon bibá, propagando un nashonalismo sin profundidat, formando nan nèshi ku un

nètwèrk di famia i konosínan. Nan ta piska bon den awa trubel. Nan ta vota NÒ. Si nan logra haña mayoria den e referendum aki, Kòrsou lo bira un diktadura kaminda Kapitalismo Salbahe lo ta e norma.Esnan menospresiáEsnan menospresiá ta esunnan ku no tin skol, esnan sin trabou, ku a ser gañá asina hopi biaha ku nan no tin konfi ansa mas den futuro. Esakinan ta laga e miedosonan lastra nan bai ku nan pa motibu di nan historia troumátiko (fatalista). E miedoso ta primintí esun sin skol, esun sin trabou, pan i dibertishon aki na mundu i tambe den shelu ora nan muri, basta nan keda boga pa prohibishon di matrimonio entre homoseksualnan.Esun menospresiá no ta aseptá nada di e makamba, no ke siña nada di nan, pasobra nan ta kere ku nan bida lo no drecha “anyway”.

Nan lema ta si tòg bo ta ser engañá, mihó bo kasá kòrta bo orea ku un hòmber pretu i no ku un blanku i riba esei, e miedosonan ta konstruí nan fata morgana (nan ilushon). Nan ta pensa ku dignidat ta mas •

importante ku nan frishidèr yen di kuminda, ku bo bandera ta mas importante ku bo trabou, ku outonomia (bas riba presupuesto i hustisia) ta mas importante ku bienestar, progreso, protekshon, salubridat di tur hende. Ku matrimonio entre homoseksual lo • ta un orkan ku lo hiba nos pa semper den pèrdishon!!!Ku makamba ke bolbe kolonisá nos, • pasombra ta nos ta fuente di nan rikesa.

Wiels ta nan lider. Mayoria lo no vota i un par ku bai urna lo vota NÒ.Si nan resultá mayoria dia di referendum benidero, esaki lo ta e fruta amargo di e maneho malísimo di 50 aña di korupshon, nepotismo i oportunismo ku a tene e bobonan, bobo i e pobernan, pober i Kòrsou lo spat for di otro meskos ku komunismo i kapitalismo.

Esnan yen di SperansaEsnan ku speransa ta e obrero, e empleado públiko, e abogado, esnan ku a studia, empresario, esnan rashonal ku ta traha duru, ku tambe ta keda kontentu ku éksitonan chikí. Nan ta realisá ku na Hulanda ku su struktura di poder desentralisá, e poder mas grandi ta serka di e struktura ku ta mas serka di e pueblo. Esaki ta hopi diferente ku e struktura di Fransia, kaminda ta lo kontrario. Ei Paris ta e fuente di tur poder. Ta p’esei nunka no por kompará Guadaloupe ku Boneiru.

Nan a mira i ta komprondé ku apesar di nan miedu, un debe inpagabel di 5.5 mil mion fl orin, humiashon troumatiko di pasado, tin un lus ku ta bria na horizonte.Ku mundu ta kambiando. Ku Hulanda no ta un pais kolonial mas, meskos ku Merka no ta e úniko Super-Pais mas.Nan ta habrí pa mundu, pa infl uenshanan di afó. Nan no ta kere ku nan sabi tur kos i ku nan kultura, nan Dios, ta E úniko Kultura, E úniko Dios. Nan no tin lider, pero sí nan tin krítika rashonal riba e “Slotverklaring”, por ehèmpel:

nan lo a deseá pa St. Maarten por a • haña su propio Prokurador General;nan lo a preferá ku a sanea hinter e • debe;nan lo a deseá ku Hues lo a haña • “constitutionele toetsing” total (e derecho pa kontrolá ku nos leinan i e manera ku ta ehersé nan ta hustu);nan lo a deseá ku nos órganonan di • kòntròl den nos demokrasia, manera Prensa, Parlamentu, Kontrolaria general den e leinan nobo lo a bira mas independiente inan lo a apresiá si Hulanda na un • manera mas habrí i dramátiko lo a pidi diskulpa pa loke a sosodé den pasado ku i riba nos isla.

Sin embargo, nan no ta laga nan emoshonnan kondusí nan na ansha i

asina laga nan pasado determiná nan futuro. Nan ta realisá nan mes ku un debe di 5.5 mil mion di fl orin den e Krísis mundial ku nos ta pasando aden aworakí solamente por tin un futuro di emigrashon. Nan sa ku Coopernan, Cova’s, Wielsnan i Pierrenan, ounke protestando kontra Hulandes na nos skolnan, tabata e proménan pa pone nan yunan riba skolnan Hulandes i/òf skolnan internashonal.

Nan ta kansá di ser bochorná di ta prostituta pasobra nan ta aseptá ku porfi n Hulanda ta pagando su debe pa ku e pueblo aki.

Nan ta puntra nan mes si Cooper i su sosionan ta haña ku amanan di kas i kobradónan di ònderstant, ku ta ser mantené pa nan hòmbernan i Estado, tambe ta prostituta.

“They don’t give a damn” si homonan tin òf no tin mag di kasa.

DignidatNan dignidat ta nan trabou, kuido di grandinan, funshonamentu di nan institutonan demokrátiko, nan seguridat, nan bienestar, nan nivel di bida, salú públiko, bibienda popular, enseñansa, prizòn. Nan sa ku e diferensha na kantidat di hende entre Kòrsou i Hulanda nunka lo por nivelá e défi sit demokrátiko, pero nan tambe ta mira ku e diferensha aki ta menguando pasó awor Hulandesnan den Karibe, tambe por vota riba un Hulandes Karibense pa parlamentu Europeo.Nan ta konvensí ku den e espasio di 5 aña ku Hulanda a krea, nan lo por logra entre otro di:

Fortifi ká nan órganonan demokrátiko • dor di prohibí ku periodista lo aseptá komisariado;Restringí e kantidat di ámtenar ku • por ta riba un lista polítiko;Duna Kurasoleño ku ta biba den • eksterior derecho di voto;Hasi Kontrolaria General mas • independiente;Engrandesé nan dignidat i outonomia • dor di bira ménos dependiente di bankonan i otro institutonan fi nansiero.

Nan ta vota SI. Mi ta uno di nan. Abo tambe.

Si bin sosodé ku nan ta mayoria den e referendum benidero, e ora ei nos instinto di sobrebibensia a salba nos atrobe. Stanley Brown, Mart 09

MIEDU, MENOSDPRESIO I SPERANSAskirbí pa Stanley Brown

Cooper, lider di e miedosonan

Teniendo e pobernan pober,i e bobonan bobo.

Helmin Wiels ta nan lider ...

Esnan yen di speransa ...Nan no tin lider, pero Obama

ta inspirá nan ...

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 5

17 April 2009 -- Referendum Special

Supervishon lo kibra nos idealnan?Den sierto gremio tin e ansiedat ku un Kòrsou ku ménos debe, pero kombiná ku un Supervishon Finansiero (CFT) pa evitá ku gobièrnu di Kòrsou ta bolbe krea debe ekstravangante komo pais den Reino Hulandes, ta enserá: komprometé un kantidat di ideal manera e Kòrsou outóktono, e Kòrsou outónomo i nos propio identidat.

Mester rekonosé ku e konseptonan ei, kada individuo ta dun’é su propio “zwai” personal. Kada un di e 3 konseptonan ei tin un dinamismo ku bo no por para, sigur ora b’a kis despues di 51 aña, atrobe pa keda bou di Paraplü di Reino. Solamente un porsentahe chikí di e pueblo di Kòrsou a kis pa independensia (5% den último referèndem). DekolonisashonDekolonisashon estilo bieu ta yegando su fi n. Esaki kier men ku nos polítikonan lo no por keda hasi uzo di e chèns di kome for di “dos tayo” ku e bentahanan di dekolonisashon den Reino a duna nan último 50 aña i piku. Esta di hunga badjòng lokal i víktima serka Hulanda al mismo tempu.

Dekolonisashon, despues di 70 aña “by now” ta yegando su fi n. Den e 70 aña ei di transishon bo por a saka bo bentaha (komo polítiko di un teritorio kolonisá) di tantu e idea di “ta na kaminda pa independensia” i tene na saya di mama Hulanda pareu.

Den dos diferente referendum, siendo na fi nal di e era di dekolonisashon, e pueblo riba tur 5 isla di Antia a kis di forma abrumador pa keda bou di e paraplü di Reino.

Kòrsou ta keda den Reino Kòrsou ta keda parti di Reino, ku mayoria di e fakultatnan ku e pais Antia tabata tin, karakterístikanan kultural di nos mes, pero ku regelgeving di kon nos mester “run” nos “volkshuishouding” etc. A “grandes rasgos” Kòrsou lo sigui segun e malchi Hulandes, pero ku hopi

responsabilidat serka e gobernante ku ta serka di e pueblo.

E suerte pa nos kultura ta: ku nos tin míles di kilometer for di Europa i riba esei nos ta un isla, ku ta un èkstra seguro ku bo ta keda ku bo propio idioma, bo muzik, bo sistema Karibense ku mas o ménos e klima ta dikta. Esaki e otro islanan Hulandes den Karibe a bin komprondé i ta sinti nan relativamente trankil i kómodo den e situashon nobo ku nan ta drentando aden, i nan no ta tene un referendum.

Pa loke ta demografi a, ku tempu, mayoria di hende lo tin un koló mespel, kabei medio krùl riba e isla i na Hulanda e konsepto “outóktono den Reino Hulandes” lo bai haña un otro zwai.

E kos aki ta sosodiendo kaba den statnan manera Rotterdam (aki 5 aña mayoria di hende den e stat ei lo no ta outóktono segun defi nishonnan vigente na Hulanda). Nos ta kere ku e porsentahe di pueblo ku te ainda ta biba den e “split personality” di ku é tin un derecho mayó riba e baranka aki, mas ku esun spañó òf hulandes (ni maske su mes antepasadonan tampoko nunka no tabata outóktono di e baranka aki), lo bai pa olvido. Only time will tell. Atrobe, e era di dekolonisashon estilo di ántes ta yegando su fi nal.

Òf bo ta kis pa integrá den mundu, òf bo ta kis pa independensia (i e konsepto di independensia tambe ta kambiando rápido den tempu). Den nos situashon spesífi ko “on the long run” un tipo di inter-dependensia pisá lo ta probablemente e stashon fi nal. E otro 5 partnernan den Karibe (inkluso Aruba) a bin realisá esei, i nan polítikonan ta trahando den e direkshon ei pa nan pueblo. ‘Nation-State’ ta moribundoEsaki tanten ku humanidat keda ku e

konsepto di “NASHON-ESTADO” komo vehíkulo pa organisá hende: -The state is a political and geopoli-tical entity;-The nation is a cultural and/or ethnic en-tity (chèk: http://en.wikipedia.org/wiki/Nation-State pa mas info).

Un ehèmpel hopi konfl iktivo den esaki ta Irak, kaminda Merka a tribi di invadí.

Tin sabionan ta premirá ku e konsepto di “Nation-State”, aki 100 aña òf ménos, tampoko lo no eksistí mas. Lo bin un “Clash entre sivilisashonnan” promé, ku nesesariamente lo no mester ta violento. Loke ta sigur ta ku lo bin un órden polítiko nobo na mundu. E siudadanonan di nos hermana-islanan konsientemente of sup-konsientemente ya a bin komprondé e dinámika aki den

INTEGRÁ, INDEPENDISÁ I IDENTIDATUn Kòrsou outóktono ta eksistí?

Outóktono, outónomo i globalisashonSkirbí pa Lucien Feneta

KORSOU

Kòrsou, stratégikamente situá. Mihó nos tene nos portal na Europa habrí

Reino, i a relahá den e situashon ku, mas ku ántes, ta bai tin mas konkordansia entre e partnernan den Reino ku probablemente tin ku “deal” kuné riba nivel di polítika lokal. Nan (islanan BES i SxM) ta pensa ku nan i Hulanda lo tin di bai adaptá nan mes na situashonnan nobo den Reino ku “de bes en kuando” por trese sierto iritashon temporal. Ta hustamente p’esei aki 5 aña tin un re-evaluashon di hinter e situashon estatal nobo aki.

Kisas ta bon ku aki na Kòrsou nos kontemplá riba e echo ku asta un isla manera St. Maarten kaminda mas ku 20% a vota pa bira independiente, a vota pro e slotverklaring pa asina sigui bai bòrda, pa al fi nal yega na un Konferensha di Mesa Rondó mas pronto posibel pa trese stabilidat bèk entre e partnernan den Reino.

Ta na Kòrsou komo un di e 7 partnernan, bòltu pa e siguiente blachi i sigui perfekshoná Reino Hulandes òf saka su konklushon, naturalmente dunando e pueblo último palabra via e referendum di dia 15 di Mei 2009 usando informashon korekto i al kaso.

Nan tur ta ‘Yu di Kòrsou’, un no mas ku e otro. Despues di desmantelashon di Antia nos lo no ta ‘Antiano’ mas.

Pero nos tur ta dos kos: 1) Karibeño i 2) Hulandes. Pues nos identidat komun ta ‘Hulandes-Karibeño’ .

VOTA SEGUN BO SANO HUISIO

[email protected] tel: 717-2431 or 717-24276

17 April 2009 -- Referendum Special

Informashon fragmentáNa e momentu aki e votadó ta hañando informashon hopi fragmentá.E lidernan di opinion i tantu e kampo di SÍ komo esun di NÒ ta saka diferente ideanan kompletamente for di e konteksto di bibensia di e siudadano komun.“Aanwijzingsbevoegdheid” den e kadena hudisial, por ehèmpel, algu ku un man yen di hende a yega di tende di dje, ta ser tresé pa e kampo di NÒ manera ta un kos di bida òf morto pa 98% di e votadó komun. Pero ta hopi improbabel ku lo e hañ’é konfrontá ku e lei aki, ku lo ser usá solamente den kasonan ekstremadamente remoto. 55 aña bibensia di Statüt ta mustra ku Reino a usa un tipo di lei similar solamente 2 bes.E fragmentashon di informashon riba un tópiko asina ku normalmente e mayoria ku tin di bai vota no ta pèrdè muchu tempu kuné, ta hinkando e votadó den hopi duda i insiguridat. Ban tene e diskushon simpelEksistensia di un ser humano ta dependé di kon leu e por satisfasé su nesesidatnan básiko, tantu spiritual komo material. P’esei, komo e ta biba den “sosiedat ku otronan” e la ripará ku e kolek-tividat di hende mester di:- 1) regla,- 2) organisashon i - 3) infrastruktura pa trata mas mihó posibel di yega na satis-fasé su nesesidatnan básiko komo ser humano. Kada sosiedat ta yena esaki na su manera. Den esaki ta bon pa tin den bo “mente” ku e isla ya tin mas ku 350 aña ta forma parti di un “superstruktura” ku yama Reino Hulandes.Abraham MaslowDen sosiologia tin un teoria di Abraham Maslow. Nos ta kere ku, si e informashon ku ta yega e votadó ta bon balansá, ta e 3 promé nivelnan di nesesidat di e ser humano - segun e teoria ei - lo ta “determinante” den e referendum di 15 di Mei próksimo si Kòrsou lo aprobá e pakete ku gobièrnu di Kòrsou a negoshá ku e sobrá 6 partnernan den Reino, sí òf nò. Esakinan ta: e “Nesesidatnan Physioló-giko i di seguridat” i un tiki di e nivel 3 ku ta “Nesesidat di afekshon i di ta pertenesé na un grupo” ku lo determiná eskoho di e Pueblo. Un kos ta sigur - ni maske NÒ gana - probablemente riba tèrmino basta kòrtiku lo bin preshon pisá pa un Mesa Rondó nobo (RTC) entre tur e partnernan den Reino pa e otro partnernan por sigui kana,

pasobra manera sierto polítikonan di Kòrsou ta skòp à la “Brinkman” kontra di e otro islanan i kontra Hulanda den nan retórika, e otro islanan lo no tin muchu kompashon ku loke nan ta konsiderá Kòrsou su pelea di “Don Kihóte” kontra “mulinanan di bientu” ku Hulanda.Tin chèns grandi ku, pa motibu di un insiguridat ku lo surgi na Kòrsou (si NÒ gana), e powerbase ku Reino Hulandes tin stashoná último 380 aña na Kòrsou lo por “shift” bai un di e otro islanan.Ami personalmente no ta kere ku pa e kestion di hustisia ta balapena pa Kòrsou bai habri hinter un ròndu di negoshashon nobo. Teniendo kuenta ku e situashon kaótiko ku tin aworakí pa loke ta mundu di Ekonomia i Finansas, Kòrsou tin chèns grandi di pèrdè saku pèrdè kangreu. Mihó den e 5 añanan pa yega na e punto di evaluashon sigui pleita bo kaso ku Hulanda pa hasi e mekanismonan den Reino mas “werkbaar” posibel i laga e responsabilidat den e promé sinku añanan manera kumbiní aworakí den e pakete. Time will tell. Aruba su eksperiensia hungando “blufpoker” tumando un dia su independensia den Statüt, ni maske su pueblo a pidi solamente “status aparte”, a mustra ku den Reino semper tin márgen di negoshá segun nos ta kombibí di “buena fe” nos ku nos den Reino. Kada un ku su opinion pero al fi nal si realmente ta nesesario yudando otro ku nan doló.

Lokalmente ban pone e prioridatnan korektoNos di Kòrsou mester pone tur nos ekspertonan enfoká, per dirèkt, riba “duna struktura” na entre otro e Sociaal Economisch Initiatief (SEI), i minimalisá e tempu i energia balioso renegoshando

riba kosnan, ku ta marginal. Mirando ku e pueblo Kurasoleño a pidi su representantenan 2 biaha kaba pa keda den REINO.

Hipotétikamente e polítiko ku ta propagando NÒ, ta haña nan den un ‘Catch 22 situation’. Kua banda ku nan kue, pueblo lo krítika nan pasobra

lo bin un gobièrnu ku lo no ke Supervishon di CFT ku ta mará na e saneamentu di debe. konsekuensha ta ku pre- supuestonan lo bolbe pega, pasobra sèn lo no sigui bin for di Hulanda pa aliviá e gobièrnu di su debe bieunan ku resultado ku e pueblo ta keda sin haña e servisio ku e ta spera di su gobièrnu.

Si NÒ haña mayoria, tin di bin negosiashonnan nobo ku e otro partnernan ku ya kaba ta “timmer aan de weg” di nan futuro nobo, pues e gana di reuní ku e otro partnernan lo ta ménos ku awor ta e kaso. Esaki ta un kos humano den negoshashon ora un partner ya kaba a haña loke e tabata ke.Atrobe mi opinion ta keda ku e “pakete” ta bon hinká den otro, es desir: na benefi sio di un mihó Kòrsou

pa e Kurasoleño den mas nesesidat, awe-awe. Tambe, e prinsipionan ankrá den e pakete, lo hasi un intento via e CFT (órgano di supervishon) pa ataká e desperdisio i inefektividat den Gobièrnu di Kòrsou i su institutonan

fi nansiero ku a bin redundá, entre otro den interesnan dòbel di esnan prevalente na Hulanda i Merka.

Si “NÒ” gana, nan lo kanta un triunfo hopi kòrtiku, pasobra den e 4 lunanan despues diferente grupo ku ta bringa pa interes di esnan marginá den nos sosiedat lo bati nan kabes aden, pasobra e gobièrnu lo no por kumpli ku nesesidatnan básiko di e pueblo. Probabilidat ta grandi ku nan lo pèrdè e próksimo elekshon, paso nan lo no logra trese solushonnan pa problemanan agudo ku tin awór-awór den nos sosiedat. Simplemente e plan B, si tin un, no por satisfasé nada básiko riba tèrmino korto. Si tin un plan B mes, lo e ta bai hasi mas doló serka esun mas suak den nos sosiedat, ku e pakete ku tin awor riba mesa. Negosashonnan lo bira mas duru ku awor ta e kaso despues di e tiradanan ku mi ta tendiendo for di e Kampo di NÒ den direkshon di e otro islanan i Hulanda. Mi ta duda ku nos polítiko-nan lo haña muchu oido pa nan ple-garia serka e otro partnernan den Reino. Tin chèns ku nos polítikonan di ‘NÒ’ lo keda un ratu pará den bientu friu nan so-so ku tur e problemanan ku e pueblo tin aworakí tanten ku e otro islanan ta sigui traha riba nan solushon. I segun nan tin tempu, nan ta bin mira di ki manera por yuda e partner ku a keda atras.

E pakete ta hinká di tal manera den otro ku e ta “kubri” e promé “3 tipo di nesesidatnan” di e pueblo ménos privilegiá ku Maslow ta papia riba dje. Segun e teoria di Maslow e individuo (na Kòrsou) no ta sinti nada ora nesesidatnan básiko ta ser kumplí kuné.Satifakshon di nesesidatnan básikoPero si e ambiente ku e ta biba aden na sierto momentu no por satisfas’é pa loke ta su nesesidatnan básiko, òf e ta bayendo atras, i e ta sinti ku ta su més gobernantenan ta lagando e na kaya na e momentu ei lo e sinti un “ansiedat” grandi pa ku su eksistensia. Segun mi, e polítikonan a hiba sosiedat di Kòrsou ya kaba “diep diep” den un estado di ansiedat. Sigur e kampo di NÒ ku e agresividat kontra di e otro partnernan den Reino, pintando Hulanda komo “un fuente di tur maldat” ni maske kasi mitar di tur yu Kòrsou ku ta na bida aworakí ta biba bon bon na Hulanda.Sigui lesa página 7

K A B E S D I U N R ATO N Ò F R A BU D I U N L E O N ?

Skirbí pa Ruben Suriel

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 7

17 April 2009 -- Referendum Special

Kabes di un Raton ...E ta zona krudo pero mi “ta kalkulá” (mi por ta robes), ku kolektivamente, nos ta preferá di ta Rabu di un Leon (ku ya nos ta parti di dje 400 aña, (Kòrsou ta forma parti di e leon ei 15 aña promé ku Hulanda mes a ser rekonosé komo pais pa Spaña, ku e tabata forma parti di dje tempu di Carlos Quinto).Segun mi den e estado ku e pueblo ta aworakí lo e no kis pa ta kabes di un raton, kaminda e mester ta konstantemente den un estado di “vluchtgedrag”, pasobra semper tin un Pushi ku ta mas grandi, ku ke guli’é sin niun tipo di “konsulta” previo. Manera entre otro Venezuela pa motibunan geo-politiko, Merka òf mas pió!!!! por ehèmpel Mafi a Kolombiano.40% di komersio ta liá ku aktonan kriminalNos no mester lubidá ku 40% di tur komersio i fi nansas ku tin na mundu, ta liá ku aktonan kriminal manera tráfi ko di droga, arma i hende i e labamentu di e entradanan di e aktonan kriminal. E ‘kingpinnan’ den mundu di krímen tin tur plaka na mundu pa “soborná” kualke gobernante, basta nan por uza Kòrsou komo trampolin pa nan chanchuyanan. Ami sinseramente no ta kere ku por tin niun peliger pa “tur esnan di buena fe” (‘law abiding persons’) si Hulanda, un di e partnernan den Reino, ku tin e rekursonan ku aworakí nos no tin, tin un “algu di bisa” den asuntunan di Hustisia i Polis den e parti aki di Reino, den Karibe. Al fi nal e mester yuda paga pa garantisá seguridat di su siudadanonan den Karibe. Historia ta pone ku e tin e deber, paso e ta un kolonisadó. Esei no ta kita ku nos tambe tin e deber di trata di “hou ons eigen broek omhoog”.Pakus di porselanaDen un pakus di porselana semper tin un bòrchi “You break it, you pay it”Den e kaso aki. E baranka Kòrsou no a pidi pa ser kolonisá pa un pais Europeo. Nan a hasi’é. Esei ke men, nan lo tin di tuma e responsabilidat pa “run” e, konhuntamente ku tur e hendenan ku ta biba awendia riba e baranka aki.“By the way” tur siudadano di Kòrsou ta desendiente di stranhero meskos ku e Hulandes ku a hasi doño di e pida baranka aki un 400 aña pasá. Ami no ta mira niun ‘Aloktono original’ (Amerindio, Arawak ni Caribe) di Kòrsou ta kana rònt na Kòrsou.Pues ban edifi ká e baranka aki kon-huntamente ku e Hulandesnan i tur nos otro partnernan den Reino i stòp di zeur. Kada dia ku nos komo adulto keda drai rònt, tin un òf mas mucha ta kai den gara di e sirkuito kriminal. Ami ni abo no ke, i no por karga e responsabilidat ei.

AL FINAL, PA BIENESTAR DI E PUEBLO, LO MESTER bin ku un solushon mas pronto posibel. Pero, ta maneraa bira un tradishon: Kòrsou último tempu tin un tenden-sia di ta “Hekkensluiter” den Reino.------------------------

For di 1954 - nos tin outonomia limitá den Reino. E votadó Kurasoleño ya na 2 okashon a vota pa keda den Reino.

E loke e Status aparte di Aruba - di 1986 tabata ta, ya ta un ilushon for di 1993.

Resientemente, Aruba i Hulanda - a bolbe fi rma un Protokòl ponien-do sierto responsabilidatnan serka Reino i no na Aruba mas. Den ki realidat e polítikonan ku ke pa nos vota NÒ ta biba?

Probablemente tantu na Aruba, St. Maarten, Saba, Statia i Bonei-ru nan tin mihó “feeling” ki peso e “zal en zullen” den protokòlnan ku Hulanda ta nifi ká pa nan. Nan relashon ku Hulanda ta basá mas riba konfi ansa ku esnan di e polítikonan di Kòrsou pa ku Hulanda, ni maske mitar di tur yu di Kòrsou ta biba na Hulanda.Puntra bo mes ki peso un “zullen” di presidente Chavez tin kontra di un “zullen” di Hulanda? Mi ta kere ku un mayoria grandi di diplomátiko na mundu ta kategorisá e “zullen” di Hulanda diferente for di e “zullen” di Venezuela.

RijksministerraadKi malu tin ku sierto kosnan klave ta ser salbaguardiá pa e órgano Federal den Reino ku ta Rijksministerraad?Ku tempu, mester traha riba e défi sit demokrátiko den Reino, pa asina Kòrsou haña representashon demokrátiko den Rijksministerraad. Ingeniero Don Martina a skirbi un “Paper” riba e problemátika ei.

Ban “tackle” fayonan básiko sosial-ekonomiko di e pueblo marginá mas pronto posibel, ta nan ta e mayoria riba e isla aki. E prinsipionan básiko den e “pakete” ta duna amplio espasio i sèn pa haña un solushon den Reino.

Mas m’a profundisá mi den e dokumentonan, mas m’a bin apresiá e ekselente trabou desplegá. Te ainda tin un par di problema, pero nan ta bon deliniá ta kua nan ta i nan ta dokumentá den korepondensia ku Hulanda i e otro partnernan.

Pluimpje pa tur e eksperto-nan ku tabata visibel i in-visibel.

A studia e debilidatnan di nos aparato gubernamental hopi bon i a konstruí un “straight-jacket” pa POLITIEK CURAÇAO ku si e pueblo asept’é, ta pa bienestar di Kòrsou so e polítiko lo por traha p’é, punto!!!!. Lo no tin probecho personal fásil mas pa nan i pa nan amigu, sigur pa e promé 5 aña!!!!!!

Kòrsou kier bira kabes di un Raton?

VIERNES 15 MAYO 2009VIERNES 15 MAYO 2009

MAGMA FORMANDO BOU DI SER’I KRISTÒF

DEBE NASHONALDI 5.5 MIYAR

KORUP-SHON

MAFIACOLOMBIANO

DESEMPLEO

HUMOR Vier studenten aan de Hogeschool arri-veerden maar liefst twintig minuten te laat op een belangrijk schriftelijk examen. De betrokken hoogleraar, die zelf sur-veilleerde, deelde de studenten mee dat ze te laat waren en om die reden niet meer

aan het examen konden deelnemen. De studenten voerden aan, dat ze met z’n vieren met de auto waren gekomen en dat deze een lekke band had gehad. In dat geval, zo vond de hooggeleerde, verdienden de vier heren een extra kans; een schriftelijk examen bij hem thuis, de week daarop, op hetzelfde tijdstip. Vanzelfsprekend was het viertal die dag stipt op tijd. Elke student kreeg een aparte kamer toegewezen met een stoel en tafel, waarop een gesloten omslag lag met de examenvragen. Het gevreesde examen bestond uit slechts één vraag: “Welke band was lek?”.

[email protected] tel: 717-2431 or 717-24278

17 April 2009 -- Referendum Special

KARTA HABRÍ NA TUR SOSHALISTA ANTIANO

ARCO no konosé nan tur. Pero ban men-shoná algun nòmber: Errol Cova, Adriaan Moen, Bèbè Rojer, Anthony Godett, Maurice Adriaens, Charles Cooper, Nòchi Willem, Jopi Abraham i otronan.

Soshalismo a lanta riba un sintimientu honorable i bon, esta e deseo di restruk-turá sosiedat pa perkurá ku esnan pober por biba dignamente. E idealismo tras di soshalismo semper tabata válido i ta válido ketu bai.

A base di un análisis ekonómiko, sosha-listanan manera Karl Marx a yega na e konklushon ku e ‘klase tra-hadó’ mester kue poder polítiko di e rikunan (e ‘kapitalistanan’) i restruk-turá ekonomia di tal forma ku e ‘pueb-lo’ (e klase trahadó) ta bira doño di e ‘medionan di produkshon’ (= tur em-presa, tur tereno i tur rikesa natural). E papel di EstadoDen su forma ekstremo esei a bai via di un revolushon sangriente, kaminda e soshalistanan a kue poder despues di un lucha violento (p.e. un gueriya). Una bes na poder, nan a konfi ská tur poseshon di e ‘kapitalistanan’. Despues nan a pasa esei-nan den man di Estado. Pues Estado a bira doño di tur empresa, tur kunuku, i tur rekurso natural. Ehèmpelnan ta Rusia i Cuba. Den un Estado asina tur hende ta bira trahadó di gobièrnu (un sorto di amtenar) i empresanan privá ta prohibí.

Den su forma moderá (vooral den paisnan Europeo i Sur-Amerikano) e soshalistanan a partisipá na elekshonnan demokrátiko, drenta den gobièrnu, in-trodusí leinan di belasting pa redistribuí rikesa di e kapitalistanan bou di e pober-nan. Ademas, nan a ‘nashonalisá’ sierto industrianan, p.e. industrianan ku ta ek-splotá rekursonan natural (p.e. petroleo). Mas poder nan a haña, mas tipo di indus-tria nan a ‘nashonalisá’. Ehèmpelnan kla serka di kas ta Chavez i nos amigo Evo Morales na Bolivia.

Di e forma demokrátiko aki e soshalista-nan den paisnan Europeo i Sur-Ameri-kano a logra introdusí nan sistema es-tatal parsialmente, ounke semper ku e speransa di un dia por nashonalisá tur industria i empresa pa establesé un Es-tado soshalista kompleto (Chavez tambe ta spera di por hasi esei). Den su forma moderá Estado ta tolerá empresanan privá ainda, pero ta forsa nan di paga im-puesto progresivo i mashá haltu.

Dedikashon kasi religiosoSoshalistanan ta hende hopi dediká na nan ideologia. Nan a purba di hisa nan ideologia polítiko kasi na nivel di un religion. Anto un religion vengativo: kualkier hende ku no ta kere òf no kier koperá ta wòrdu será den prizón (manera na Cuba aworaki tin sentenares di pris-onero polítiko, esta hende ku a hasi nada otro ku diferá di opinion ku e gobièrnu soshalista di Fidel i awor Raul Castro). E soshalistanan ta asina sigur di nan razón ku asta nan ta dispuesto di mata nan propio siudadanonan si nan ta haña esei nesesario pa mantené poder. Na Rusia

Stalin a mata miles i miles di ‘disiden-tenan’, si no ta miyones.

Tur e kosnan aki e soshalistanan tabata hasi i haña nesesario, pasobra nan taba-ta kere ku nan sistema polítiko ta esun mihó i ku na fi nal tur hende lo ta felis, basta nan tur ta kere den i ta praktiká soshalismo fi elmente.

Segun soshalistanan e Meta ta hustifi ká tur métodoSoshalistanan a propagá abiertamente ku tur método ta hustifi ká pa logra e Gran Meta Soshalista, esta di establesé Soshal-ismo mundialmente. I en bèrdat, den pas-ado nan a hasi kiko ku ta, inkluso guera, matansa, mentira etc. Nan tabata den un guera perpétuo ku kapitalismo. Nan a realisá ku e forsa ku ta uni nan ta e forsa di odio, rabia i envidia. Ta p’esei nan mester a tene nan hendenan semper den un estado di guera kontra nan en-emigunan kapitalista, sino nan no por a tene nan huntu i motivá nan pa sigui ‘lucha’.

Un refl eho di esei nos ta mira un tiki awor den e kampo di ‘NÒ’. Sierto soshalista (pero en bèrdat no tur) ta gusta tene e herida di sklabitut habrí, pa uni e ‘No’-istanan kòntra e ‘enemigu’ Hulanda.

Lei di KarmaE kapitalistanan semper a bringa bèk na un manera no ménos feros i kruel. Siglo 20 tabata e siglo di balanse entre dos ideologia kruel i inhumano. E karta habrí aki no ta un alabansa di kapitalis-mo. Al kontrario, kapitalismo ta mesun suphumano ku soshalismo i ARCO no ta propag’é. Den ambos sistema tin kos bon i sano, pero ambos ta karesé di dos kalidat primordial, esta hustisia i human-ismo.

Resultado práktikoAwor, kiko soshalismo a realisá den práktika? Rònt mundu soshalistanan a haña nan chèns. Na Rusia nan a eksperi-mentá ku soshalismo pa mas ku 70 aña. Den otro pais un tiki mas kòrtiku, pero kasi tur pais soshalista a wanta por lo mé-

nos dos generashon (50 aña). Resultado tabata hopi mediokre pa no bisa malu. Niun di e paisnan soshalista a fl oresé ekonómikamente. Nan pueblonan por a biba sí, pero riba un nivel ekonómiko hopi abou. I na tur pais soshalista nan a oprimí e pueblo, prohibiendo demokra-sia i libertat.

Despues di un periodo largu di a eks-perimentá ku soshalismo nos ta den un posishon awor pa analisá kiko a bai robes. Hasiendo esei, nos mester konsta-tá ku Estado no ta un bon doño di trabou, es desir Estado no ta un bon doño di e medionan di produkshon. Si Estado ta doño di tur empresa, tur tereno i tur rike-sa natural, tur hende ta trahadó di Estado (trahadó di gobièrnu, òf amtenar). Loke ta pasa e ora ei ta presis loke ta pasa den nos propio pais, esta ku kasi niun hende ta traha ku dedikashon.

Naturalmente, tin un kantidat di amtenar ku ta traha ku dedikashon, pero e gran mayoria ta pensa ku ‘mayan tin otro un dia’. Si gran mayoria di hende ta traha asina, produkshon kolektivo ta keda hopi abou. Esei a nèk Rusia. Na dado momen-tu na Rusia tabatin falta di tur sorto di produkto, di komestibel te produktonan simpel manera habon etc. Na fi nal Rusia mester a importá toneladas di komestibel

di Merka i Europa pa por duna su pueblo kuminda. E situashon na Cuba Na Cuba aworaki tin un situashon simi-lar. Cubanonan no por haña sierto produk-to simpel manera manteka, galiña, papel di WC etc. Otro kos tin na abundansia, p.e. bonchi, te ku hende ta fadá di kome bonchi tur dia. Anto bo no por reklamá tampoko. Si bo ta reklamá, bo no ta un bon soshalista. Nan ta yama bo ‘traidó’ i asta bo por haña bo den prizón. Si bo kier kumpra un simpel telefòn se-lular na Cuba, bo mester di pèrmit di go-bièrnu, pasobra gobièrnu Cubano no ta konfi a su propio siudadanonan. Nan tin miedu ku Cubanonan lo usa nan selular pa organisá partido polítiko òf pa komu-niká ku otro over di polítika, algu ku a bira manera un krimen na Cuba (a mé-

nos ku bo ta alabá soshalismo tur ora). Den palabra simpel. Cubanonan ta pober i gobièrnu Cubano ta usa asta forsa brutu (i kastigu di prizón) pa tene nan pober tambe. Asina ku un hende ta haña un tiki sèn, e ta un ‘kapitalista’ i pues un ‘traidó’. Gobièrnu di Fidel i Raul ta kastigá esei asta ku kastigu di prizón.

Un sistema frakasá Tur e kosnan ku nos a skirbi no ta nada nobo. Tur e kosnan aki ta konosí pa tur e soshalistanan ku nos a menshoná. Nan tur sa ku soshalismo ta un sistema ku a frakasá. Pero ta di kon nan tur ta sigui propagá soshalismo anto? Ta di kon nan ta sigui sostené otro soshalistanan? Di kon Errol Cova, por ehèmpel, ta sostené Chavez? Di kon nos no ta tende niun di e soshalistanan Antiano protestá ku fi rme-sa kontra e sistema opresivo ku Fidel i Raul Castro ta manteniendo na Cuba?

Nan ta kere kisas ku nan por drecha e sistema soshalista? Si ta asina, kon anto? Nunka bo no ta tende un teoria soshalista nobo di nan. Ta eksistí un teoria soshalis-ta ‘nobo’ sí ku nan yama ‘ekonomia par-tisipatorio’ (den ARCO 28, página 28, tin un artíkulo over di dje - wak ARCO ‘back issues’ na www.arcocarib.com). Sin embargo, e teoria ‘nobo’ aki (yamá ‘Parecon’) no ta solushoná e problema di inefi siensia. Al kontrario, ku ‘Pare-con’ inefi siensia lo bira pió pa motibu di e pensamentu anarkista su tras. Otro al-ternativa nos no a tende, sigur nò di parti di nos soshalistanan Antiano. E ‘soshal-ismo di siglo 21’ di Chavez komo teoria no ta nada nobo ètòl i grasias na Dios nos soshalistanan Antiano no ta pretendé esei tampoko.

Loke nos no ta komprondé i loke nos ta denunsiá den e karta habrí aki ta ku nos soshalistanan Antiano ta sigui kere den un ideologia frakasá. Nan no so-lamente ta sigui propagá soshalismo, nan ta sigui usa e mesun táktikanan, espesífi kamente sembrando odio, ra-bia i envidia. Esei no ta akseptabel.

En bes di analisá e situashon i bus-ka alternativa, henter e kuerpo di soshalistanan ta sigui tras di e mesun metanan, e mesun ideanan i e mesun sistema polítiko ku a frakasá dilanti di nan wowo. Esei no ta komprondibel. Lo mas repugnante ta esnan ku ta sigui ku soshalismo, mientras en realidat nan mes no ta kere mas den dje. Nan sa ku soshalismo no ta funshoná i nan no tin niun intenshon di purba introdusi’é. Nan ta sigui propagá soshalismo sola-mente pasobra ainda bo por gana al-gun voto kuné. Esei, naturalmente, ta un tipo di oportunismo asina baho ku nos falta palabra pa denunsi’é. Nos ta hasi un súplika na tur soshalista Antiano pa analisá e situashon, pa de-tektá e erornan di soshalismo i pa trese altenativa dilanti. Alternativa ku por tin resultado. Alternativa ku ta ofresé promesanan faktibel i real na e pober-nan, algu ku pueblo por kere den dje atrobe. Pero, por fabor, stòp di propagá un ideologia polítiko ku bo sa ta morto.

D.r.p.d. Marx, Engels i Lenin, soshalistanan di primera ora

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 9

17 April 2009 -- Referendum Special

Preguntanan ku bo ta tende hopi na Kòrsou............... Tin hopi kos ku nos polítikonan mes a hasi i ta hasiendo malu.......Pakiko ta tirando tur falta riba Hulanda?

............... Puntra, mi ta puntra mi mes, si Hulanda lo bai kumpli ku e islanan manera nan a bisa...... ya ku ta konosí ku nan no ta kumpli tur ora (manera tempu Sürnam a bira independiente). Òf ta ora ta kumbiní nan so nan ta hasi’e?

.............. Ta kuantu plaka Hulanda a manda anto... i pakiko nan no a kontrolá kon a gast’é? Ta

.............. Ta bèrdat ku Sèn di Hulanda ta bai prinsipalmente pa terenonan ku ta kumbiní nan i “Mantenshon di Órden Públiko”?

............... Te asina leu ku mi sa, Hulan-da no tin niun otro plaka tur aña riba su presupuesto ku ta destiná pa Antia ku no ta e plakanan ku ta bai pa e terenonan ei... i ku nan mes ta atendé kuné. Please aklará e kos aki p’ami.

............... Plaka pa desaroyo ku paisnan riku ta manda pa yuda otro paisnan, mayoria parti dje sèn ta bira bai bèk den nan mes saku! Ta e paisnan riku mes ta hasi negoshi ku e plaka ei!!!....esei ta un hecho??

............... E situashon fi nansiero di Antia último 10-15 aña a bin ta empeorá masha hopi mes. Pero no ta Hulanda mes ta esun ku a “nèk” sektor di Off-shore na Antia, tanten nan offshore sí ta sigui krese?

Un kontesta parsial Relashon

Relashon moderno entre Hulanda i sobrá di mundu no mester ser mirá mas komo un di tuma so, pero un di interes mutuo. Komo èks-kolonia nos no por keda mira demasiado den nos “spil di patras”. Den e último 54 aña di Statüt nos a hasi esaki bastante kaba. E periodo ei ta yegando un siere drentando despues di 2 referendum den Antia, relashonnan nobo entre e 7 partnernan den Reino.

Ta un kos nos por infl uenshá, i bastante limitá, esei ta nos futuro. E otro islanan a komprondé esei kaba i a asta eliminá e èkstra stap di un referendum i ta kla pa kuminsá remodelá e kas grandi ku yama Statüt i nan leinan orgániko.

Ta parse ku un kantidat basta grandi di yu Kòrsou te ainda ta mirando un relashon nobo ku Hulanda via di un brel di pasado. Minister di fi nansa di Hulanda ZALM a tene un spich elokuente di kon e ta mira e relashonnan di Hulanda (un pais chikí den sierto aspekto i grandi den otro) den Union Europeo. E spich por ser lesá kompleto na e Website ARCOCARIB.COM den e knowledge center (http://www.arcocarib.com/knowledgecenter/files/ZALM_OVER_SUOERNATIONAALBESTUUR.pdf) . Sinseramente mi ta kere ku den Reino, nos tur 7 partner, tambe mester kuminsá mira nos ko-eksistensia dor di un tipo di brel nobo asina.

Ban investigá e historia di Reino Hulandes i asina trata di mustra ku e manera ku ex- Minister Zalm ta visualisá e relashon di Reino den Union Europeo, nos tambe tin di mira e relashonnan, riba un eskala mas chikí den un Reino Hulandes, modernisá pa 2010 bai den Futuro.

Akshonista silensioso Un faktor di suma importansia den loke ta Reino Hulandes, último 55 aña ta: ku Hulanda, ora Statüt a kuminsá funshoná, a fungi komo un tipo di “Akshonista Silensioso” un “Stille Vennoot” den Reino. Pues, komosifuera un akshonista ku ta invertí plaka den un negoshi, pero ta laga e maneho diario den man di e “eksperto” kual tabata e Gobièrnu Antiano i di Kòrsou. Pues “en general” Hulanda komo un di e partnernan den Statüt, den kestion di sèn no a hasi muchu buya den Reino, ya ku e tabata tin konfi ansa den e gobièrnunan ora el a manda sèn pa Antia. Pero entre 1983 pa 1998 kos a dòl prinsipalmente na Kòrsou. Mester a pidi

ayudo di Reino. Den 1999-2000 e ayudo for di Hulanda tabata asina intenso ku den 24 luna Hulanda a yuda Antia ku alrededor di 600 mion fl orin. Ku ta un averahe di un tiki ménos ku un mion fl orin pa dia pa 24 luna largu. Den e temporada ei na Antia kosnan tabata asina tristu fi nansieramente ku Hulanda mester a yuda paga kosnan básiko di gobièrnu manera Kuentanan di Botika, pa asina pashèntnan PP, por a sigui haña remedi. Prima di penshun di Ámtenar pa asina garantisá e penshonado un entrada den futuro. Pues Hulanda a zeta (pòmp sèn den) e ekonomia i skapa nos fl orin pa e no kai den otro, esaki ku serka di 1 mion pa dia pa 24 luna. Esaki ta un di e tantísimo pruebanan “KLA i RASPÁ” ku e Reino moderno por funshoná na benefi sio di tur partner.

E regionnan ta yuda otro ora kos ta malu, ya pa 370 aña. Relashonnan entre e partnernan den Reino a demostrá ku nan ta duradero, i konfi abel (ni maske tin biaha sa tin diskushonnan fuerte entre e rumannan den ki forma mester yuda otro). Atrobe, den oranan di angustia grandi (i tambe den tempu di bonansa) partnernan a yuda otro. Naturalmente tur akshon di pasado bo mester mira nan den e konteksto di e tempu ku el a sosodé. Ta parse nos irealístiko di mira pasado ku un brel di “norma, balor i sirkunstansianan” di awendia.

Ban mira evenementunan ku a destaká último 370 aña:

Den ‘Gouden Eeuw’, ta salu di 1. saliñanan di Boneiru, Kòrsou i St. Maarten tabata suministrá e barkunan di Guera i Merkantil pa preservá kuminda na bordo;Den segunda Guera Mundial e 2. rafi naderianan huntu ku e trahadónan di Aruba i Kòrsou a yuda Hulanda

i mundu liber ku gasoil i gasolin pa gana IIda Guera Mundial, añanan 40;Den añanan 1953/4, apénas 10 3. aña despues di 2da Guera Mundial, ora Dijknan a kibra i tabata tin “Watersnood” na Hulanda ku 1800 morto, nos a yuda Hulanda;Krísis fi nansiero na Antia den añanan 4. 70-80 ku Minister Tromp na mando i tambe den aña 1983 pa 86 ku krísis di Bolivar i baida di Shell i Lago, Hulanda a “spring bij”, ku sèn pa fria e doló. Despues ku Orkan Luis na St.Maarten, 5. tur partner a yuda St. Maarten ku e granito ku nan tabata por, Por último, 9 aña pasá (den un lapso 6. di 24 luna) Hulanda a yuda ku 600 mion. Pagando Botikanan, APNA, warda kosta etc. etc. E lista ta basta largu.

Nos tin basta aña ku nos no ta 7. pagando ni interes ni kapital bèk riba e debe ku nos tin ku Hulanda. Bo por imaginá bo ku ta un Banko nos tabata debe kiko lo a pasa!!!I aworakí den e pakete ku nos ta bai 8. vota riba dje 15 di mei awor, un parti grandi di e debe nashonal di Antia di mas ku 5 mil miyon fl orin lo ser tumá over pa Hulanda. Un debe ku ta mes grandi ku tur loke ta ser produsí den un aña kompleto na Antia (si no tene kuenta ku e produkshon di PDVSA na Kòrsou)!!!!

Ami ta bisa ban pèrmití emoshonalidat solamente kaminda esaki ta nesesario i tin un efekto positivo. Ban hala mara (e 6 islanan i Hulanda) i laga prosperidat bria tur kaminda den Reino mes hopi. Facts of life Tur “facts of life” ta mustra ku e relashonnan den Reino a proba atraves di sentenáres di aña di tabata, por averahe di progreso konstante. Pues pa nos ta mas kla ku di dia ku e 7 partnernan mester keda ku nanishi pa otro! Te ku awe Reino Hulandes ta un poder ekonómiko grandi na mundu ku un ranking di alrededor di number 15 di mundu!!! Aworakí tur partner a hinka un pakete di ahuste estatal den otro ku ta enserá ku ta bai yuda Kòrsou for di e perkansa fi nansiero ku e ta den pa asina drecha e “startpositie” di Kòrsou i di e otro islanan di Antia, kaminda Kòrsou ta bai drenta su statùs nobo ku mas outonomia.Naturalmente Kòrsou lo mester ke aseptá yudansa tambe! Esei ta entre otro votando pro e pakete ku nos mester bai vota riba dje 15 di Mei awor. Asina nos tur huntu (komo Reino) ta sòru pa keda okupá un lugá digno den mundu. E fórmula di progreso ei a proba di ta traha, ya pa mas ku 370 AÑA. Atrobe te ku dia di awe Reino ta un di e 15 paisnan mas próspero na mundu!! Ban pone e parti ku yama Kòrsou bèk “on track” ku sobrá di Reino. Despues di un relashon di mas ku 370 aña esaki mester ta posibel, basta nos stòp di pulushá ku otro.

Outónomo den Reino Ban pa un Outónomo den Reino ku sinkronisashon den Reino kaminda esaki ta efektivo. Pues ku tiki bareranan entre e partnernan den Reino i hopi konkordansia den Leinan i Institushonnan di vital importansia (pues eliminá mayoria di reglanan ku ta trese divishon i trahamentu di kouchinan hurídiko den Reino). Esaki lo aselerá tantu e kambio di warda den e sistema polítiko interno, komo entre e partnernan den Reino, pa asina e demokrasia por traha di un sistema balansá bèk. Serka nos tambe na Kòrsou, meskos ku e ta trahando den sobrá di Reino. Un Reino ku atraves di siglonan a bin di ta proba di ta un di e 15 “powerhouse-nan” di mundu!!!! Hasta un tempu é pais mas poderoso na Mundu!!!

Relashonnan moderno den ReinoUn di interes mutuo

[email protected] tel: 717-2431 or 717-242710

17 April 2009 -- Referendum Special

E pakete i e problema fi nansiero ku pueblo ta’denÚltimo 25 aña un kombinashon di politiko-nan iresponsabel i/o inkompetente huntu ku Institutonan Finansiero (privá i di gobièrnu) ku a kore tras di gananshi, òf den kaso di esnan di gobièrnu (manera entre otro APNA i SVB) ku kier a keda bon ku politikonan, a karga e pueblo di Kòrsou (130 mil alma) ku un debe nashonal demasiado grandi. Pa koregí un ke otro, Gobièrnu Hulandes a sera un akuerdo ku nos gobièrnu, kaminda Hulanda lo tuma over parti mas grandi di e debe ku ta kologá riba pueblo su kabes.Un debe ku gobièrnu tin na e institutonan kaminda pueblo més ta spar.

Kondishon ta ku (en prinsipio) 5 aña largu (ounke e periodo aki probablemente lo wòrdu prolongá) ta bin kòntròl fi nansiero (via CFT) pa para e “libertinahe fi nansiero” di “fi a pa loko” di tantu gobièrnu i esnan ku ta fi a gobièrnu pa kobra interesnan haltu. Asinaki para e sírkulo visioso kaminda al fi nal pueblo mester a yuda paga e interesnan haltu aki via belasting haltu i no por a haña e servisionan básiko ku e pueblo meresé. Pa duna un idea: Na 2008 a kobra mas ku 1.600 mion na belasting (OB total ta 250 mion). Mas òf ménos 280 mion mester a bai pa paga interés so. Pues ni tur e sèn di OB kobrá no ta yega pa paga e interés ku gobièrnu debe na interés tur aña.

HistoriaA bin sosodé ku grasias na polítika oportunista, despues ku a baha Gabinete Martina pa motibu ku el a hasi intento di “clean up” gobièrnu i e “infamoso” ‘Crisisheffi ng’, tur gobièrnu ku a bini despues, a bin laga e pueblo ku un aparato gubernamental ku:

demasiado amtenar, 1. grandi na, en general, SERVISIONAN 2. DEFISIENTE i riba esei un KORUPSHON ku ta sigui krese te dia 3. di awe (chèri riba e bolo ta “Brantwer”).

E diferente gobièrnunan no a trese ningun kambio supstansial den e situashon aki. Kòrsou di un partner stabil despues di segunda guera mundial a para bira é proble-ma den Reino. Mayoria di nos problema ta pa motibu di prioridatnan robés ku nos a pone den gobièrnu, akoplá ku un kondukta fi nansiero iresponsabel.

Parti mas grandi di e debe ta na institutonan kaminda nos mes ta spar nos sèn ku nos a kumulá ku sodó di nos frenta na fondonan di Penshun, fondo di AOV, Fondo di Lei di Labizjan, SVB, bankonan ets. ets.

Polítika a sòru pa tur ambetarnan haña un penshun segurá na APNA. Tur esaki ni maske mayoria di e pueblo trahadó (60%) ta dependé solamente riba e AOV ku a ser introdusí bou di minister di e tempu ei sr. Siro Kroon. Sin embargo, mayoría di e sèn di spar a ser invertí den bono di gobièrnu.

Pues e gran mayoria di trahadó ku no tin un penshun na nan boka di trabou, solamente e chipi chipi ku yama penshun di behes, ta pagando

religiosamente loonbelasting tur luna, 1. OB tur dia, 2.

Invoerrechten riba kosnan importá, 3. License fee/deviezenprovisie ora kum-4. pra plaka ekstranhero,Accijns haltisimo riba gasolin.5.

Tur esaki un total di mas ku 1.600 mion fl orin na 2008. Ariba ta bin ku Isla di Kòrsou lo tin di bai karga tur e ambtenarnan di tantu Land komo Eiland ku ta biba na Kòrsou ora e isla bai drenta su ‘Outonomo den Reino’. Un gobièrnu manera un “Waterhoofd” ku mester ser sostené pa un sektor privá ku tin di bai purba di sobrebibí un krisis mundial ekonómiko i fi nansiero.

Ta hustamente e pakete ku nos mester bai vota riba dje mester trese alivio. Entre otro:

Lo paga mayoría di debe bieu di • gobiernu,A kambio ta bin en prinsipio 5 aña un • kolegio di kòntròl pa nos gobièrnu i parlamentu no ripití e historia fi nansiero di pasado.Bou di kondishon estrikto gobièrnu tin • mag di fi a.

Hulanda a ofresé pa paga e debe kompleto, bou di kondishon ku e ora ei gobièrnu di Kòrsou lo no tin mag di fi a sèn mas. Kòrsou a opta di keda ku parti di e debe pa di e forma ei no pèrdè su derecho di fi a sèn.

E Realidat ku nos ta denE realidat ta ku, lugá ku entre otro e fondo di penshun i di labizjan a invertí e sèn den proyektonan produktivo, indirektamente a komplasé e politikonan kumprando bonos. I por otro parti gobernantenan a hasi kos di “kasi traishon” ku su trahadó/ambtenar dor di keda sin “draag af” e prima, pa despues fòrsa e fondo den un konsolidashon di debe den forma di fi ansanan ku no ta produktivo pa e komunidat. Mayoria di e sèn a bai na paga salario.

E konsolidashon di debe aki a bin pone ku e pueblo mester di paga dos biaha pa esnan ku ta traha den gobièrnu, esaki sipueblo desaprobá e pakete i e gobièrnu kusinta después di referèndem ninga super-vishon. E ora ei, según e akuerdo entre gobièrnu Hulandes i Korsou, lo para e tumamentu over di e debe. E ora ei, pueblo ta paga dòbel:

E promé biaha e pueblo a paga den 1. forma di salaris na e ambtenar. Aki no ta papia di kasonan notorio kaminda ambtenarnan a keda añanan sin traha pero a kobra sí.E di dos biaha ta ora pueblo mester 2. paga e interesnan riba e bononan via e presupuestonan di gobièrnu (entre 250 pa 280 mion pa aña).

Si desaprobá e pakete ku a negoshá ku Reino Hulandes, Kòrsou ta hañ’é ta buska otro alternativa pa sali for di e buraku fi nansiero ku e ta aden i e pueblo obligatoriamente tin ku yuda gobièrnu paga e fi ansa di entre otro riba 1.300 miyon na APNA pa e último aki por sigui paga esnan ku a traha den gobièrnu nan penshun.

E pakete ta ofresé alivio imediato na e pueblo via di e espasio fi nansiero den pre-supuesto ku e pakete ta krea, paso gobièrnu Hulandes ta tuma gran parti di e debe over.

Esaki huntu ku e pakete di S.E.I. (Inisia-tiva Soshal Ekonomiko). Ya esei ta akordá kaba, loke ta demostrá un biaha mas ku tin solidarismo den Reino. ‘SÍ’ ta hasi’é posi-bel pa usa e sèn kreá den presupuesto pa:- traha mihó skol pa nos yunan;- traha kas pa famianan ku mester di un dak;- ekstendé fi ansanan pa proyektonan den HORECA i infrastruktura pa atrae turista, Free-zone i e-commerce;- krea un aparato hudisial mihó i pa re-sosialisá esnan ku a kai den krimi-nalidat;- rekapasitá nos kuerpo laboral pa nan por ‘fi t’ den e ekonomía nobo globalisá etc.

Algun kalkulashonNa Antia ta biba alrededor di 210 mil habitante, di esun resién nasí te ku e ansiano den Habaai o Bethesda. Si bo kue e debe di riba 5.000 miyon ku pueblo tin via su gobièrnu, esaki ta bin suma un debe pa kabes di 24.000 fl orin. E fi ansa aki ta eksihí un interes di alrededor di 7% ku ta kasi 1.700 fl orin tur aña.

Ban visualisá kabés di un famia di dos adulto i dos yu, kaminda e mama ta ehemplar i ta keda kas pa sòru pa su yunan e promé 5 añanan di nan infansia. E realidat ta ku e kabés di famia mester pro-dusí un mínimo di 4 bes 1.700 fl orin (= f. 6.800,-) na entrada pa paga interés riba e debe di 96 mil fl orin (4 x f. 24.000,-, pa e famia di 4 persona). Pues f. 6.800,- di su belasting ta bai pa paga interes so. Aki no tin “eksepshon”, nos tur ta den. Asta esnan den barika di nan mama.

Den e pakete, Reino Hulandes ta tuma un parti grandi di e debe over i 16 mion siudadano di Reino lo yuda paga e debe i e interés riba esaki. A kambio ta eksihí garantia pa esaki no ripití. I ta esaki e pakete na huisio di pueblo. Un “bail out” kombiná ku kòntròl. Tene kuenta ku lo siguiente:

Esun ku ta traha mester paga pa algu ku 1. e no tin arte ni parte den dje (algu ku ta bai mas ayá ku solidarismo);

Esun ku nesesidat real pa un kas, no ta 2. haña ayudo adekuá, pasobra no tin sèn i e mesun gobièrnu ei a priva e fondo di penshun di invertí den bibienda riba e kantidat ku lo e por a hasi.Esnan sin trabou ta kai chikí pasobra 3. a kue entre otro e sèn di APNA ku mester a ser poné den sektor produktivo pa krea trabou, a fi a gobièrnu.E hóben ku mester di un edukashon ku 4. ta kana ku tempu, no ta hañ’é, pasobra no tin sèn riba presupuesto, mirando ku alrededor di 280 mion ta bai na paga interes.

Ròl di institutonan FinansieroAki tur instituto fi nansiero por ser tildá di a koperá ku e wega makabro di fi ansa i garantianan ku a bin pone sèn di spar di nos tur den algu no produktivo. Ta kon Bankonan i fondonan di Peshun ku dos dede di sentido síviko por a hinka sèn di pueblo den e bononan di gobièrnu aki, di tal magnitut te ku e 16 mion otro Hulandesnan den Reino mester yuda ku e debe di riba 5.000 mion di nos ku nos?

Tin indikashon ku den nos kompanianan di utilidat tambe tin e sorto di fi nansiamentu lukrativo aki ku ta ser kobrá via di tarifanan haltu.

Nos Institutonan fi nansiero, asta ora aprobá e pakete dia 15 di Mei, debe e pueblo un splikashon kon e tipo di práktikanan aki ta yuda e pueblo, un pueblo ku a konfi a i te ku dia di awe ta konfi a e institutonan aki ku miles di miyón na diferente tipo di depósito na interesnan demasiado abou. Tanten ku a fi a e mesun sènnan aki na gobièrnu i na nos kom-panianan di pueblo, tin biaha, na 3 bes e porsentahe ku el a atrae e plaka for di e mesun pueblo.

Ta hustamente e kosnan aki e pakete ku nos mester bai vota p’e 15 di Mei benidero ta trata di korehí. E pakete ta bai promové un manera muchu mas sano di invertí e plakanan ku abo ta spar na e diferente institutonan fi nansiero na Kòrsou. Invertí den proyektonan produktivo i no den kria un gobièrnu demasiado grandi.

E desgrasia di debe públiko i e konsekuensia pa pueblo

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 11

17 April 2009 -- Referendum Special

Curaçao wordt geen landCuraçao wordt helemaal geen ‘land’. Aruba is geen land. De Antillen waren nooit een land. Een ‘land’ in de Neder-landse taal (en ook ‘pais’ in het Papiaments en Spaans) is een grondgebied dat georganiseerd is als een onafhankelijke staat. Dat is de Antillen nu niet en dat wordt Curaçao straks ook niet.

Het was verkeerd in 1954 (zeer mislei-dend) om de Antillen en Suriname ‘landen’ te noemen. De bedoeling van het Statuut was helemaal niet om Suriname en de Antillen te constitueren als ‘onafhanke-lijke landen’. Zowel de letter als de geest van het Statuut was en is om de Antillen en Aruba op te nemen als integrale delen van het enige internationaal erkende souvereine ‘land’, te weten het ‘Koninkrijk der Nederlanden’.

De absurditeit van het benoemen van de Antillen als ‘land’ kwam aan het licht toen Aruba in 1986 zogenaamd ‘land’ werd. Het was toen wel de bedoeling dat Aruba een ‘land’ zou worden, maar al snel besloot Aruba dat het toch liever binnen het Koninkrijk wou blijven. En daarom werd het onafhankelijke ‘land’ Aruba een miskraam. Wel verkreeg Aruba het Statutaire recht om ooit een onafhankelijk land te worden.

Wat wil Curaçao? Wat Curaçao ook wil, zeker is dat Curaçao na de op komst zijnde staatkundige wijzigingen geen ‘land’ zal worden. Het zal (net als de Antillen en Aruba nu) een federale deelstaat van het Koninkrijk der Nederlanden worden. Wie precies wil weten waarom wij dit zeggen kan op onze website een uitgebreid artikel nalezen met als titel: ‘Het Koninkrijk is een federatie’: http://www.arcocarib.com/knowledge-center/document/tar-artikel-het-koninkrijk-der-nederlanden-is-een-federatie/.

Curaçao heeft ook niet de wens te kennen gegeven om een echt ‘land’ te worden. Integendeel, Curaçao heeft twee keer bij referendum expliciet gezegd dat het in de schoot van het Koninkrijk wil blijven. Curaçao is en blijft dus integraal deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Het is belangrijk dat dit duidelijk wordt gemaakt aan de bevolking. We moeten dus stoppen te praten over ‘Land Curaçao’. Die benaming versterkt het valse idee dat we al (bijna) onafhankelijk zijn. Dat is niet waar. Wij moeten dus zeggen dat Curaçao een federale deelstaat van het Koninkrijk zal worden.

Alleen de partij van Helmin Wiels (‘Pueblo Soberano’) heeft de moed om openlijk te streven naar onafhankelijkheid. Alleen zijn partij wil dat Curaçao echt een ‘land’ wordt. Alhoewel ARCO niet meer achter het streven van Wiels staat (volgens ons komt Wiels 20 jaar te laat; in een globaliserende wereld is ‘onafhankelijkheid’ een ana-chronisme; ‘it just doesn’t make any sense anymore’), geven we hem mee dat hij in dit opzicht de enige is die niet in de leugen leeft. De

andere politici en vele Curaçaoenaars (met name nu de emotionele ‘NEE-stemmers’) leven in de leugen. Zij praten en doen alsof de Antillen nu al onafhankelijk is en dat Curaçao – net als Aruba – een onaf-hankelijk land zal worden. Dat is niet waar.

Wat is autonomie?Autonomie is niet hetzelfde als soe-vereiniteit. In Nederland is elke gemeente ‘autonoom’. Het woord ‘autonomie’ wordt juist gebruikt om aan te geven dat een bepaalde streek niet onafhankelijk en dus niet soeverein is. ‘Autonomie’ betekent dus slechts dat een streek (of eiland) juist niet onafhankelijk is. Zo’n streek of eiland blijft integraal deel uitmaken van het soevereine land en blijft daaraan ondergeschikt. Curaçao is en blijft dus ondergeschikt aan het Koninkrijk der Nederlanden. Net als Aruba. Alleen er is afgesproken dat het Koninkrijk toestaat dat Curaçao een aantal zaken zelfstandig mag regelen, maar wel binnen de grenzen als door het Koninkrijk aangegeven.

Het is dan ook – gezien de werkelijke verhoudingen in het Koninkrijk – alleszins redelijk dat de staatkundige wijzigingen worden aangegrepen om nieuwe auto-nome grenzen te trekken. Nederland is de grootste partner in het Koninkrijk en neemt de grootste verantwoordelijkheid. Dan zal Curaçao ook hebben te accepteren dat Nederland een grote stem heeft in het bepalen van die nieuwe grenzen. Onthoudt goed dat Curaçao tot twee keer toe bij grote meerderheid bij referendum heeft aangegeven dat het in het Koninkrijk wil blijven. Als Curaçao dat niet meer wil, mag Curaçao volledig zijn eigen grenzen bepalen. Nu niet.

Ook ARCO heeft bedenkingen bij de deal Ook ARCO is het met bepaalde attitudes van Nederland niet eens. Wij zijn zeer teleurgesteld dat Nederland niet (of nog niet) heeft willen erkennen dat de bevol-king van BES recht heeft op gelijke behandeling in gelijke gevallen (dus geleidelijke gelijktrekking van sociale en economische rechten op grond van art. 1 Grondwet), gezien het feit dat BES integraal deel van Nederland zullen worden. BES zullen dus niet langer als partner in het Statuut blijven, maar deel worden van Nederland. Deze weigering door Nederland om de basisgelijkheid van de BES-bevolking te erkennen verraadt een onderliggend probleem in de Nederlandse mentaliteit, waar ook wij zeer veel moeite mee hebben. Wij zullen hier dan ook zeker op terugkomen. Maar ARCO erkent dat we nu wel voort moeten met de veranderingen. Als we immers nooit een begin maken, kunnen we ook nooit tot een bevredigend eind komen. BES is dus realistisch. We willen niet onafhankelijk worden. Dan zullen we Nederland moet respecteren.

Maar Curaçao heeft bewust gekozen om geen deel van Nederland te worden, maar om wel als partner in het Koninkrijk te blijven. Ook dan moet Curaçao Neder-land respecteren. Al die kreten van politici

dat ‘Hulanda no tin nada di bisa’ zijn dus niet alleen ‘kompletamente bashí, sin pia i sin kabes’, maar zijn ook misplaatst. Nederland is de grootste partner en neemt de meeste verantwoordelijkheid, zowel intern als internationaal. Als Curaçao dus partner van Nederland wil blijven, zal Curaçao ook compromissen moeten aanvaarden.

De tweede grote leugenDe tweede grote leugen die Curaçao niet wil zien, is het debacle van de Antillen. Curaçao heeft 5 eilanden ‘verloren’. Er is geen politicus in Curaçao die zich afvraagt hoe dat komt? Waarom keerden de andere eilanden zich van Curaçao af? Zou Curaçao niet eens in de spiegel moeten kijken? Misschien heeft Curaçao fouten gemaakt? Welke fouten? In plaats van te schreeuwen tegen Nederland (en daar alle schuld voor fouten neer te leggen), zou Curaçao zich moeten afvragen waar en waarom de Antillen nu eigenlijk uit elkaar spatten?

Het is hoog tijd dat Curaçao zich dit afvraagt. De ontmanteling van de An-tillen is in hoge mate een brevet van onvermogen voor Curaçao. ARCO heeft steeds gezegd en herhaalt bij dezen dat wij de eersten zullen zijn om na de ontmanteling de re-unifi catie van de Antillen te bepleiten, maar dan gebaseerd op het principe van eilandelijke ‘basis-soevereiniteit’ (vooralsnog wel binnen het Koninkrijk). Wij willen dus nieuwe banden opbouwen met Curaçao. Ook wij houden van Curaçao.

Maar voordat dit mogelijk is, zal er iets in Curaçao moeten gebeuren, namelijk na een hoeveelheid ‘autokritiek’ (dus: in de spiegel kijken en nadenken waar het fout is gegaan) erkennen (ook publiekelijk) wat de fout is geweest en beloven (verzekerd door harde afspraken) dat deze fout niet zal worden herhaald. Pas dan kan het re-unifi catie proces beginnen. ARCO kijkt met verlangen hiernaar uit. Maar voor nu verkeert Curaçao nog in een diepe staat van ‘denial’. Dan is er geen toenadering mogelijk.

Stilstaand water stinktWat betreft dit referendum is het duidelijk dat ARCO ‘JA’ propageert. Voortgang is beter dan stagnatie. De deal kan altijd nog worden bijgeschaafd. Wij dragen dus middels deze speciale editie ons steentje bij aan de ‘JA-optie’. God zal uiteindelijk bepalen wat het wordt. En soms denken wij dat Curaçao misschien eerst nog wat tegenspoed nodig heeft om te begrijpen dat de fout grotendeels bij Curaçao zelf ligt. Misschien is een NEE-overwinning wel de beste leermeester. Niet dat wij dit wensen voor Curaçao. Wij wensen Curaçao alle geluk en voorspoed toe. Maar misschien zullen onderhandelingen met Wilders en consorten Curaçao de nodige loutering geven. ARCO zal Curaçao dan zeker helpen, maar wij vermoeden wel dat er dan harde klappen zullen vallen. En wie wil dit? Stem daarom nu ‘JA!”

CURAÇAO LEEFT IN DE LEUGEN

HUMOR Wetenschappelijk bewijs? Bij opgravingen in de Russische bodem tot op een diepte van 100 meter hebben Russische wetenschappers resten gevonden van koper-draden, waarvan men schat dat deze 1000 jaar oud zijn. De Russen trokken hieruit de conclusie dat hun voorouders reeds 1000 jaar geleden beschikten over een koperen communicatienetwerk! Om niet achter te blijven zijn Amerikaanse wetenschappers ook hun bodem gaan afgraven waarbij ze op een diepte van 200 meter resten van glasvezels aantroffen. Deze vezels bleken na onderzoek zo‘n 2000 jaar oud te zijn, waaruit de Amerikanen concludeerden dat hun voorouders reeds 2000 jaar geleden al een geavanceerd digitaal glasvezel netwerk hadden. En dat zo`n 1000 jaar voor de Russen.

Een week later publiceerden Curaçaose weten-schappers het volgende: Bij opgravingen in de Curaçaose bodem, tot op een diepte van 500 meter, hebben wetenschappers van de UNA helemaal niets gevonden. De onder-zoekers concluderen hieruit dat 5000 jaar geleden de oude Curaçaoënaars reeds beschik-ten over een draadloos netwerk!!

Perspektief vanuit Bonaire

[email protected] tel: 717-2431 or 717-242712

17 April 2009 -- Referendum Special

Economische (on-)afhankelijkheid.Geld is een middel, geen doel op zich. Dat betekent dat geld onderdeel vormt van een proces. In dit geval het economisch proces van Curaçao. Zolang dit economisch proces niet wezenlijk verandert zal de toekomst dezelfde resultaten bieden als het verleden. We bekijken Curaçao als een economische blackbox met een inkomende geldstroom en een uitgaande geldstroom. De uitgaande geldstroom wordt bepaald door de dingen die we importeren/consumeren. De (autonome) inkomende geldstroom wordt gevormd door de export van producten en services.Onze hoge levenstandaard op het eiland resulteert in een relatief hoge uitgaande geldstroom. Zo hoog dat Nederland telkens geld aan deze economie heeft toegevoegd. Zolang er geen (autonoom) evenwicht is tussen de in- en uitgaande geldstromen zullen we afhankelijk zijn van extra instroom van gelden, zij het van ons moederland dan wel van andere grote buitenlandse geldschieters. Daarmee staat onze afhankelijkheid vast. Daar verandert trots of eigenwaarde niets aan.De weg naar onafhankelijkheid.Willen we dus in de toekomst onafhan-kelijker zijn met behoud (of verhoging) van de huidige levenstandaard, dan zullen we de nationale inkomende geldstroom (export van producten en service) moeten verhogen. Tot nu toe wordt hier weinig of geen aandacht aan besteed, noch vanuit de media, noch van de economische actoren die dit zouden kunnen bewerkstelligen. Deze economische actoren zijn de bedrijvensector en de overheid. Een groot deel van de bedrijven die nu buitenlandse geldstromen genereren, en dus uiteindelijk de onafhankelijke wel-vaart van Curaçao helpen bepalen, zijn actief in de fi nanciële dienstverlening en de toeristensector. De concepten die aan deze vormen van industrie ten grondslag liggen dateren uit de jaren ’60-’70 van de vorige eeuw.“Chance favors the prepared mind”, Louis Pasteur.De wereldeconomie is sterk in beweging en zal ook deze inkomende geldstromen niet onberoerd laten in 2009. Maar de veranderingen in de wereldeconomie bieden naast bedreigingen ook diverse kansen. De kleinschaligheid van Cura-çao maakt het mogelijk hierop snel en doelmatig in te springen. Immers vergeleken met grotere naties is de beslissingsstructuur bij ons vrij kort en beperkt. Door de kleinschaligheid is er bovendien relatief weinig aan extra inkomsten nodig om dit eiland welvarend te maken. Wat we nodig hebben is nationale focus om deze nieuwe kansen te zien en nieuwe buitenlandse geldstromen te ontwikkelen. Hierbij is een goede samenwerking tussen

het bedrijfsleven en de overheid een vereiste. Evenals in veel andere landen is het echter het bedrijfsleven dat de initiatieven én het voortouw neemt. Diverse kansen in hetverschiet.In onze maatschappij zijn er diverse bedrijven die rustig aan de weg timmeren en een groeiende buitenlandse instroom van gelden generen zonder daar al te veel ruchtbaarheid aan te geven. De KTK, onze eigen sleepboot maatschappij, is hiervan een voorbeeld dat de laatste tijd in de publiciteit is gekomen. KTK heeft in de regio een niche ontdekt, die het bedrijf snel en doelmatig opvult. Er zijn echter meer exporterende bedrijven die onder de publieke radar hard werken aan de opbouw van hun bedrijf en de toekomst van Curaçao.We kunnen in de toekomst nieuwe export bedrijven creëren met de sterke punten die ons onderscheiden van de regio en de wereld. Enkele hiervan zijn:De ligging van Curaçao, tussen Noord en Zuid, maakt het een ideale stepping stone naar het steeds welvarender Zuid Amerika. Onze multinationale bevolking, bekend met diverse talen en culturen, kan eenvoudig de vertaalslag maken tussen Noord en Zuid. We begrijpen de culturen van zowel de Eerste Wereld als die van het Caribische gebied en delen van Zuid Amerika. Mogelijkheden te over om producten uit de beide werelden over en weer te marketen en daarover service te verlenen.Curaçao ligt bovendien buiten de orkaan-zone, kent geen aardbevingen en heeft grote diepzee havens. De combinatie van de geografi sche ligging, een bestendige overheidsstructuur (rechtssysteem) en een gevestigde structuur van offshore banking, internationale handel en freezone activiteiten maakt Curaçao ideaal als overslaghaven voor wereldproducenten zoals o.a. China en India.Een ander belangrijk punt is het sti-muleren van repatriëring van eigen experts en sportmiljonairs. Dit bevordert de autonome buitenlandse geldinstroom.Internet en globalisering maken dat Curaçao direct op de miljarden wereld-markt kan participeren.

Internet.Tot nu toe heeft Curaçao altijd een eilandeconomie gehad, die afhankelijk was van de gunsten van het rijke buitenland. Met het internet vallen de fysieke grenzen weg en kan iedereen op Curaçao participeren op de (miljarden) wereldmarkt. Topprestaties van diverse Curaçaoënaars op wereldniveau tonen aan dat we niet onderdoen voor landen van veel grotere omvang. De oorzaak ligt deels in de internationale opvoeding van onze kinderen die inherent is aan onze samenleving. Met het internet is het nu lokaal ook mogelijk een miljoenenbusiness te creëren vanuit Curaçao.

Voordelen voor onze eigen (wereld)miljonairs.Als we succesvol het internet kunnen gebruiken om de wereldmarkt te bereiken, zullen er lokaal miljonairs ontstaan die groter zijn dan menig penshonado die nu op gunstige fi scale voorwaarden gevestigd is op Curaçao. Er dreigt dan de ongunstige situatie dat succesvolle lokale entrepreneurs het eiland met hun kapitalen zullen verlaten om zich elders onder gunstige fi scale voorwaarden te vestigen. Dit creëert niet alleen een uitstroom van eigen kapitaal maar houdt tevens onze afhankelijkheid van buitenlands vreemd kapitaal in stand. Dit proces is nu al in beperkte omvang gaande. Ook voor onze sportmiljonairs zouden we een gunstige fi scale regeling kun-nen treffen. Deze fi scale stimulans kan samengaan met voorwaarden aan het geïnvesteerd vermogen of de gecreëerde werkgelegenheid op Curaçao.Zakelijke kweekvijvers.In business incubators worden jonge startende ondernemers met een goed product begeleid en opgeleid in de andere disciplines die zij zich nog niet eigen hebben gemaakt, maar die wel noodzake-lijk zijn voor een succesvolle groei naareen volwassen bedrijf. Typisch voor incubators is dat de secretariële, admi-nistratieve en offi ce management functies (en kosten) pro rata worden gedeeld door de jonge ondernemers evenals de infrastructuur. Een begeleidingscommis-sie bestaande uit gewezen entrepreneurs en specialisten op o.a. marketing, fi nancieel, juridisch en administratief gebied begeleiden de jonge entrepreneurs naar bedrijfsvolwassenheid. De UNA zou hierin goed als trekker kunnen dienen. De Stichting Bedrijfsadviezen functioneert al enige jaren met succes op Curaçao met een soortgelijk doel.Geïnstitutionaliseerde lobby-structuur bedrijfsleven/overheid.In landen als Singapore, Japan en Korea zorgt (zorgde) het MITI (Ministry of International Trade and Industry) samen met een groep bedrijfsgerelateerde lobby-isten voor de planning en aansturing van export-industrieën op langere termijn. Op Curaçao hebben we zulke lichamen min of meer ook, zoals het CIFA voor de offshore sector en de CHATA en het toeristenbureau voor de toeristensector. Voor de nieuwe buitenlandse kansen die zich nu met de veranderende wereld en het internet aandienen is echter nog niets gebeurd. Mogelijk dat het VBC daarin een actievere rol kan gaan spelen.“ Many people want to leave a better world for their children. I’m trying to leave better children for my world” Carlos Slim; een van de vijf rijkste mannen ter wereld.

Quality Circles in hetonderwijssysteem.De uiteindelijke doelstelling van het onderwijssysteem is om burgers te kwe-ken die geschikt zijn om te participeren in het productie proces Veranderingen in de wereld gaan steeds sneller en stel-len telkens hogere eisen aan het aanpas-singsvermogen van het onderwijs. Onze kinderen spelen nu met producten die 10 jaar geleden nog niet eens bestonden. Wil het educatiesysteem voor de maat-schappij optimaal functioneren, dan is het zaak om veranderingen op de voet te volgen in het onderwijs. Verandering moet dus als constante en beheersbare factor worden ingebouwd. Dit kan worden gerealiseerd door de introductie van Quality Circles in het onderwijs.Indien we ernaar streven om direct op de wereldmarkten te participeren, is het nodig dat het te leveren serviceproduct voldoet aan de kwaliteitseisen van de eerste wereld (de grootste wereldmarkt). Dit houdt in dat we werknemers nodig hebben die de kwaliteiteisen van deze wereldmarkt onderkennen, en bedrijven als zodanig kunnen managen. Quality Circles heeft in grote mate bij-gedragen aan het succes van landen als Japan, Singapore, Korea en ook China. Naast de beoogde doelstelling van Quality Circles kan de kwaliteitsgedachte ook andere positieve spin-off effecten hebben, zoals het perspectief dat binnen enkele jaren de hele maatschappij geïmpregneerd is met burgers die het kwaliteitsconcept voeren in hun wijze van handelen. Dit heeft direct invloed op hoe we met elkaar omgaan en hoe we Curaçao zullen besturen. Kleinschaligheid maakt dat we dit in Curaçao relatief snel en doelmatig kunnen invoeren. “We are what we repeatedly do. Excellence, therefore, is not an act, but a habit”, Aristoteles.The fi rst step towards getting somewhere is to decide that you are not going to stay where you are ~ John Pierpont MorganNiets doen is ook een optie.Niets doen is natuurlijk ook een optie. Dat betekent dat de overheid vroeg of laat weer in geldnood komt, de kosten voor levensonderhoud verder zullen stij-gen, en educatie zijn neergaande trend voortzet. Het gevolg zal zijn dat Nederland naar eigen model zal aandringen op het verhogen van de lokale belastingen. Intellectuelen zullen elders de toekomst van hun kinderen veilig stellen. Curaçao is dan blijvend afhankelijk van de grillen van buitenlandse geldschieters die hun economisch voordeel hier blijven halen en dan weer snel weg zijn. Curaçao vervalt dan tot een armlastig land, een mager, skeletachtig wezen. Het kan ook anders.Aan u de keus.

KÒRSOU NOOIT ONAFHANKELIJK BIJ ECONOMISCHE AFHANKELIJKHEID

door John Getrouw (ingekort door ARCO)

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 13

17 April 2009 -- Referendum Special

Como tomar decisiones: Sí o No?Hay momentos en la vida de las naciones en que deben tomarse decisiones funda-mentales, decisiones que van a infl uenciar su futuro de manera sustancial. Recor-demos que el concepto de nación incluye territorio, instituciones y pueblo. Estamos ahora frente a uno de esos momentos históricos así como hace 55 años, Las Antillas y el Reino Holandés acordaron el Estatuto.

La pregunta es: ¿Debo votar SI ó votar NO a los acuerdos alcanzados entre el gobierno de Holanda y Curazao? ¿El problema es cómo tomar la decisión correcta? Hay diversos métodos que se pueden aplicar.

Pareto analysisUno de ellos es elegir los cambios más importantes que se deben hacer (Pareto Analysis). Para elegir los cambios es necesario hacer una lista de los problemas que podemos eliminar con una u otra decisión. Que problemas podemos eliminar si votamos SI:

Una deuda abrumadora que tiene 1. el gobierno de Curazao. Aunque la oposición dice no creer que Holanda vaya a concretar esta promesa, el hecho es que ya lo está haciendo. ¿Quién puede resistir la tentación de una posición de comienzo fi nan-cieramente saludable? Si su banco le dice que va a cancelar su deuda (préstamos para vivienda, estudios, compra de carro, etcétera) a cam-bio de que Ud. se comprometa seria-mente a manejar sus gastos con cuidado y evitando caer en défi cits, cuál sería su respuesta? Pago de intereses de la deuda2. que impide que este dinero sea destinado a usos y no a des-usos. ¿No es mejor la acción que la no-acción? Una inteligente mujer dijo: Prefi ero equivocarme a arrepentirme mil veces de no haber tenido el valor de tomar una decisión. ¿Es el NO una decisión o una indecisión? Porque si optamos por NO, nada cambia. Como decía mi padre, escritor y fi losofo: el “no” lo tenemos en el bolsillo. El no, es el status quo. ¿Está Ud. feliz con la situación actual? No hay escuelas decentemente equipadas para nuestros hijos, no hay un hospital que cubra efi cientemente las necesidades de la población, no hay con que pagar los intereses, no hay un sistema carcelario efi ciente, seguro

y rehabilitador; no hay protección contra el crimen internacional orga-nizado; no hay más que pozos en las calles… No hay futuro para el pueblo.Falta de un presupuesto balanceado 3. y de supervisión preventiva para el cumplimiento de las obligaciones. Aunque algunos digan que Holanda quiere meterse en nuestra cocina, una ama de casa ordenada y organizada está orgullosa de su cocina y no tiene problema de mostrársela a los invitados. Un sistema judicial amenazado 4. por las connecciónes (networking) y el amiguismo en una sociedad pequeña. Ante una amenaza a los derechos humanos o al orden público, una solicitud de investigación por parte de un ministro que pueda distanciarse de la parcialidad y las deudas políticas, es una garantía de ecuanimidad para cualquier ciudadano.

Aspectos Vota SI Vota NO

Voluntad popular Autonomía realdentro del ReinoConservar pasaporte holandésMayor vínculo con Europa

Autonomía utópica (Si no hay recursos, no hay autonomía real)Transición hacia independenciaMayor vínculo con Venezuela

Deuda Nacional Holanda cubre más del 70%Control por expertos (2 de Holanda, 4 de las islas) para entrenar en manejo fi nanciero.Soluciones concretas: Holanda ya comenzó a girar dinero al Banco Central.Más dinero disponible para educación, salud, seguridad y combatimiento de pobreza.

¿Cambiaremos de pronto? Curazao tiene una historia de 25 años de presupuestos defi citarios y controles internos que no funcionan.Soluciones mágicas: hallazgo de petróleo, venta de refi nería, etc.Continuar pagando intereses de la deuda.Fuga de inversionistas por inacción y falta de confi anza en la recuperación.

Gobierno Un nivel de gobierno. Autonomía y capacidad para decidir directamente en todos los asuntos internos. Cooperación en las áreas de justicia y banco central.

Por lo pronto, dos capas de gobierno con la consecuente inestabilidad por interdependencia entre niveles y partidos. Elecciones demasiado frecuentes (2 años).

Sistema judicial Consejo para mantención de ley que vigila la calidad de la cadena judicial. Cooperación con otros socios en el Reino.Instancia independiente (más agilidad) para asuntos diarios. El ministro tiene que solicitar al juez local autorización previo para instruir al procurador en casos extremos.

Continuidad del debilitamiento de un sistema cuyas defi ciencias son conocidas. Creciente criminalidad especialmente en materia penal (mas trabajo para ciertos abogados y un “caldo de cultivo” para el crimen organizado).

Refl exionando, ¿Se puede tomar una decisión basado en el prejuicio de que una de las partes negociadoras no va a cumplir con lo acordado? Todos los contratos y acuerdos están regidos por un principio tan antiguo como la humanidad: la buena fe (“bona fi de”). Invirtamos uno de los argumentos pro-no : ¿Qué pensaría Ud. Si el Parlamento Holandés rechazara los acuerdos basados en hipótesis de que Curazao nunca aprenderá a manejar sus fi nanzas responsablemente? Analizando la Historia ¿no le parece absurdo que todas las luchas por la independencia hayan sido precedidas por una etapa de caos y anarquía para luego resignar voluntariamente parte de los principios por los que se inmolaron las vidas de tantos seres humanos?

Y al fi nal ¿Quién se benefi cia con el No? Defi nitivamente no benefi cia al pueblo. El pueblo está cansado de la retórica del orgullo nacional. El pueblo necesita soluciones urgentes a problemas urgentes. El pueblo no puede esperar a que aquellos que están mane-

COMO TOMAR DECISIONES?por Cristina Cámara-Colombatti

?

¿Qué problemas podemos eliminar si votamos NO? Ninguno. Mantener el status quo signifi ca:

Sostener un aparato gubernamental 1. obsoleto, defi citario y burocrático;Continuar con hábitos deudores en el 2. manejo de las fi nanzas publicas;Falta de vivienda, falta de un sis-3. tema de salud efi ciente, falta de calles transitables, agua y elec-tricidad pagables, transporte pú-blico) ;Aumento del deterioro del sistema 4. educativo y social. Sin dramatizarlo: más ignorancia, más pobreza, más inseguridad.

Analysis comparativoOtro sistema de análisis que puede resultar efi ciente cuando queremos sopesar ventajas y desventajas es el análisis comparativo (Paired comparison). Esta es una manera de clasifi car áreas de comparación evitando así mezclar manzanas con peras.

jando una decisión t r a s c e n d e n t a l como una campaña política, se sienten a negociar, para dentro de unos años llegar a acuer-dos probablemente menos ventajosos enmarcados en el contexto de una crisis económica mundial creciente.

SÍ, PODE-MOS!

SÍ, PODE-MOS!

A pessimist (‘NO’-voter) sees the diffi culty in every opportunity; an optimist (‘YES’-voter) sees

the opportunity in every diffi culty.

[email protected] tel: 717-2431 or 717-242714

17 April 2009 -- Referendum Special

Ponensianan inbalansáTin diferente ponensia ku ta ser ripití mas i mas hopi bayendo e referendum pa ahusta e relashonnan entre e 7 partnernan den Reino. E promé, entre otro ta zona asina:

Mientras Hulanda i nos mes mandatarionan sigui:oprimi, rechasá, neglishá, despresiái sigui ninga yunan di tera e derechi di eksistensia i outo-determinashon, esnan oprimí lo sigui hasi tur tipo di maldat ku bini na nan mente.

Atrako, ladronisia, trafi -kashon di droga, benta di droga, kontrabanda, korupshon, estafa, malver-sashon, prostitushon, in-moralidat hubenil, violen-sia, maltrato, asesinato, brueria, rebeldia i tur otro sorto di maldat ta poderando nan mes di nos komunidat pa gran parti a rais di e inhustisia i opreshon hulandes. Nos mes hende-nan no ta haña e opor-tunidat pa bai dilanti.

E último aki ta un sita for di un remetido.

E konekshon entre nos pasado kolonial i e kosnan malu ku ta pasa na Kòrsou bayendo nos referendum di 15 di Mei próksimo no ta komprondibel si nos mira ku paisnan ku ta kompletamente inde-pendiente pa diferente siglo kaba, manera Haiti i Venezuela, ta pasa den mesun tipo di maldat ku nos.

Na Haití i Venezuela e kresementu di kriminalidat ta muchu mas grandi ku na Kòrsou, entre otro atrako, ladronisia, trafi kashon di droga, benta di droga, kontrabanda, korupshon, estafa, malversashon, prostitushon, inmoralidat hubenil, violensia, maltrato, asesinato, brueria, rebeldia i tur otro sorto di maldat ku ta poderando di nan komunidat tambe. Esaki ta pa keda serka di kas.

No tin korelashon entrekolonialismo i kriminalidatRealmente no tin un korelashon direkto entre kolonisashon i e kresementu di e lista di kosnan malu ku ta sosodé entre “hende ku hende” i ku ta kresiendo na tur otro pais igual òf mas lihé ku serka nos, sea ku nan a ser kolonisá òf nò.

Otro ponensia bruáE otro ponensia hopi tendé na diferente forma i ku no ta tene kuenta ku e realidat ku historia ta un fenómeno ku ta evolushoná taku ‘pasobra West Indische Compagnie a benta nos antepasadonan ku a ser tresé komo esklabo riba e pida baranka aki, nan desendientenan tin mas derecho komo siudadano ku otronan, paso nan tin sanger di eks-esklabo den nan bena. Nan ta supoos di tin mas derecho di ta

siudadano di e baranka aki ku otronan ku a bin biba, promé òf despues di nan riba e isla aki.Segun mi den e pais aki mashá dia nos ta biba den un demokrasia moderno kaminda tur hende ta igual ante lei.Ami asta ta kere ku un mayoria grandi di esnan ku ta biba riba e baranka aki AWORAKÍ, nan antepasadonan a bin e isla aki HUSTAMENTE pa motibu di e bandera Hulandes.

RELASHON ENTRE PARTNERNAN DEN REINOUN EVOLUSHON NA FABOR DI TUR KU TA BIBA DEN REINO

Na Kòrsou nan a bin haña refugio. Nan a bin aki komo refugiado religioso (hudiunan for di dife-rente parti di mundu, Hugenoten for di Fransia, Kristiannan for di paisnan Árabe), Refugiado ekonómiko , for di Haiti, Santo Domingo, Cuba i Latino Amérika,Refugiado polítiko for di Latino Amérika, Refugiado pa motibu di Guera ku ta Vietnamesnan, Chinesnan,

Libanesnan, Sirionan, Palestino-nan.

I tin míles i míles ku a bin aki hustamente pasobra tabata tin oportunidatnan ekonómiko enorme riba e isla pa motibu di binida di SHELL ku na sierto momentu tabata duna empleo na mas ku 20 mil trahadó. Niun di esakinan no a bin ku un bala di heru mará nan nan ènkel.E realidat raspáSegun mi ta esei ta e realidat raspá di e Kòrsou di awe, i di mayoria di yu Kòrsou ku ta mira padilanti i ta trahando riba nan futuro bou di e paraplu grandi ku yama REINO HULANDES, mirando den nan “Winshil di bida” konstantemente pa grap kada oportunidat ku tin nan dilanti. Nan sa ku nan tin un spil di patras i “once in a while” nan ta mira den dje, pero nan sa bon bon ku e spil di patras ta historia i no por mara

nan futuro. Tambe nan sa ku ménos barera tin entre e partnernan mas e ta kumbiní tur siudadano den Reino. No ta pornada ku kasi mitar di tur hende ku a nase na Kòrsou ta bibá den un di e otro teritorionan den Reino.Skibí pa un desendiente mesklá Afrikano-Amerindio-Europeo (vòlgòrde puramente alfabétiko)

PERSPEKTIVA‘Na aña 1492 Amérika a deskubrí Colón i kolonialismo’. E frase aki tabata hopi gustá durante añanan ‘60 pa duna historia otro perspek-tiva. Colón, en bes di un héroe, ta wòrdu pintá komo un abusadó. Asta su fam ‘Colon’ ta konsistí di e promé 5 lèter di ‘colonialismo’. Amérika por a sa for di kumin-samentu kiko tabata biniendo!E perspektiva aki tin su bèrdat den dje. Pero e ta mitar bèrdat, manera nos lo mira. Hecho ta ku Colón tabatin e kompronde-mientu i kurashi pa eksplorá mundu. E tabata e parti aktivo, nò e kontinente Merikano ku a risibi’é. Colón a hasi un gran kos pa humanidat, a pesar di e 3 pa 4 siglo di kolonialismo. Ku Colón integrashon mundial a kuminsá.

Otro perspektiva ‘T’e blankunan liberal di siglo 19 a abolí sklabitut’. Den nos ko-munidat ta OK pa enfatisá e kos-nan malu ku e blankunan a hasi.

Sklabitut, kolonialismo etc. Si bo ta blanku, bo mester sinti bo kulpabel i sera bo smul. Sigur, bo no mester kritiká kualkier fayo di nos hendenan. Esei ta ‘taboe’. Pero sklabitut semper ta t’ei. E tabata eksistí na Afrika, kamin-da e barkunan Hulandes a pasa kumpra katibu di doñonan Afri-kano. Te dia di awe tin sklabitut na Afrika (e.o. e pais Niger, ka-minda miles di hende ta biba den sirkunstansia ku mester wòrdu kalifi ká komo sklabitut). Sklabitut tabata eksistí na China, Hapon, India, Medio-Oriente i Afrika. West-Europa tabata un eksepshon, ounke e situashon di e ‘lijfeigenen’ (serfs na Ingles) no tabata hopi diferente di skla-bitut.

Hende a trata otro kruelmente tur semper, tur parti di mundu. E ma-tanza kousá pa Hitler no ta mas kruel ku esun na Ruanda na 1994.

Siglo de las Luces Sin embargo, durante siglo 18 a surgi un movimiento na Europa ku historiadónan yama e ’Age of Enlightenment’ (na Spañó ‘Siglo de las Luces’). Liberalismo - e pensamentu nobo i úniko ku tur hende a nase liber i igual - a kue forsa durante e periodo ei, loke a resultá e.o. den abolishon di sklabitut. Si no tabata pa e lib-eralistanan Europeo di siglo 18 i 19, te ainda mundu lo a biba den e skuridat di opreshon i abusu komo sistema gubernamental.Perspektiva pa futuroAmbos perspektiva menshoná den e artíkulo aki ta no mas ku mitar bèrdatnan. Loke nos kier splika ta ku niun hende bibá na e momentu aki tin motibu di sinti su mes kul-pabel òf di ménos balor pa loke a pasa den pasado. Nos ta biba awor. I nos tur tin un responsabil-idat pa perkurá ku nos futuro lo ta mihó i ku nos lo abolí tur eror di pasado. Nos tin ku mantené e espíritu libertador di e Siglo de las Luces: Demokrasia, igualdat, libertat, derecho humano. I kon-struí un kos mas mihó riba dje!

Bon, nos ta pober ketu

bai, pero nos tin outono-

mia awor. Ban wak si nos

por kumpra pan ku esei.

Love is knowl-edge;

Knowledge is power;

Hence, love is power.

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 15

17 April 2009 -- Referendum Special

Hoezeer en hoe lang moet men zijn leven verzuren?De vraag is: hoe ver achteruit moet ieder individu kijken, en zijn eigen leven - dat hij of zij op dit ogenblik intensief dient te beleven -, verzuren met negatieve periodes uit het verleden?

Ik ben zelf een product van Afrikanen, geïmporteerd uit Afrika, Europeanen vanuit het noorden en het zuiden en een Indiaan uit Venezuela.

Naast de Afrikaan die waarschijnlijk werd gedwongen om naar het Caribische gebied te komen als slaaf, zijn er zeker 3 van mijn voorouders gevlucht naar het Amerikaans continent of vervolgd op het Amerikaans continent zelf in verband met religieuze en/of etnische òf politieke gronden. Iedereen die heden leeft op deze blauwe bol is wel eens in zijn verre of dichte familieverleden systematisch onrechtvaardig behandeld. Moeten wij daarom allemaal als gekken achter onrechtvaardigheden van 100 tot 400 jaar geleden aan gaan rennen? Ik ben er diep overtuigd, dat we als mens, onze kostbare tijd niet hieraan dienen te verspillen. Als wij allemaal elkaar om schade-vergoeding zouden vragen, raakt het einde zoek. Dan kan de mens niet meer in gemeenscahp samenleven.

Per slot van rekening, in onze wester-se cultuur waren de eerste Slaven, blanken uit het Caucasus gebied. De etymologische afkomst van het woord “Slave” komt uit dit gebied, omdat zij de eerste slaven waren. De blanken uit de Caucasus (Slavische stammen) waren in het niet zo verre verleden slaven van de Arabieren. Door deze mentaliteit van kijken naar onrecht van honderden jaren geleden en hier schadevergoeding voor vragen kunnen er geen gemeenschappen meer worden opgebouwd en kunnen wij de hele globalisatie-beweging afschrijven. Iedereen zou zich dan intensief bezig moeten gaan houden met het verleden. De historie dient herschreven te worden, want vanuit welke bril dient de ‘Historie’ dan geschreven en daarna gelezen te worden? Het verleden is er, voor mij als individu om er lering uit te trekken. Niets meer en niets minder. Ik krijg

SLAVERNIJ EN REPARATIEBETALINGENgeen maagzweer van de historie en mijn denken over mijn medemens wordt ook niet paranoïde omdat ik mijn verleden steeds beter ken door de gereviseerde historie te lezen.

Zelfs het concept “slavernij” verandert met de tijd.De modernste defi nities praten nu over “een individu wiens leven en bewegingen (en de meeste van zijn activiteiten) onder de totale controlezijn van een ander (men noemt de moderne slaven nu “disposable people”). Bij het oudere concept sprak men over een individu die behandeld wordt als zijnde in het bezit van een ander individu en die gedwongen arbeid moet leveren van geboorte tot de dood. (“involuntary servitude enfor-ced by violence or other methods”).

Unfair labour“Unfair labor” zal altijd blijven bestaan als we te veel tijd blijven besteden aan het verleden. Wij moeten onze tijd besteden aan de toekomst door te zorgen dat elke toekomstige mens zijn medemens steeds eerlijker gaat behandelen.

Ik denk dat elke rationele Cari-bische en Europese Nederlander met deze gedachte kan leven. Schadevergoeding voor 350 jaar “onrecht” lijkt mij een onrealistisch doel, alleen al vanwege het feit dat de historie van de mens tot op de dag van vandaag opgebouwd is op “powerplay” en onderdrukking van landen, stammen en nu blokvorm-ing. In het millennium waarin we nu leven is economische macht “the way to dominate”. Vroeger was het territorium de speelbal van Koningen. Elke periode heeft zo zijn typische sociale verhoudingen die in dat tijd-span werkbaar waren (rechtvaardig of niet voor de hedendaagse mens).

Laten wij ons heden concentreren op hoe wij als Nederlanders (in het Caribisch gebied en in Europa) gezamelijk de hedendaagse ver-stoorde relaties in het Koninkrijk kunnen gladstrijken, zoveel moge-lijk rekening houdende met het subsidiariteits- en het solidariteits beginsel in het Koninkrijk.

Per slot van rekening vormde Curaçao deel van de natie-staat Nederland nog vóórdat “De Lage Landen” zelf erkend werden als natie-staat door Spanje. Curaçao werd veroverd op de Spanjaarden, 15 jaar vóór het het einde van de 80 jarige oorlog.

Rubén J. Suriel-

PERSPECTIVE‘In 1492 America discovered Co-lumbus and colonialism’. This phrase was very popular during the sixties to give history a different per-spective. Instead of a hero, Colum-bus is depicted as a villain. Even his Spanish surname (‘Colón’) begins with the fi rst 5 letters of ‘colonial-ism’. America could have known from the outset what was coming!

There is some truth in this perspec-tive. But it is only a half truth, as we shall see. The fact is that Colum-bus had the understanding and guts to know that it was time to explore the world. He was the active player, not the American continent that was waiting to receive him. Columbus served humanity well, despite the 3 to 4 centuries of colonialism. Glo-balization started with Columbus.

A different perspective‘Slavery was fi nally abolished by 19th century white people’. In our Caribbean culture it is OK to stress the bad things white people did.

Slavery, colonialism etc. If you are a white person, you are supposed to feel guilty about this and shut your mouth. You certainly have no right to denounce any failures of our own peo-ple. That’s ‘taboo’ for a white person.

But the truth is that slavery has been with us from time immemorial. There was slavery in Africa, where Dutch, Portuguese, Spanish, French and Eng-lish ships bought slaves from African owners. Even today there is slavery in Africa (a.o. in the country of Ni-ger, where thousands of people live in circumstances which can only be de-scribed as slavery).Slavery was common in China, Japan, India, the Middle-East and Africa. Western-Europe was an exception, although the position of the serfs ba-sically amounted to slavery as well. People have always treated each other cruelly, everywhere on earth. The kill-ings (genocide) ordered by Hitler are not essentially more cruel than those committed in Ruanda in 1994.

Age of EnlightenmentHowever, during the 18th century a movement arose in Europe, which historians call the ‘Age of Enlight-enment’. Liberalism - the novel and unique idea that all people are born free and equal - gathered strength during this period resulting in the abolition of slavery and other eman-cipatory breakthroughs. If it hadn’t been for these 18th & 19th century European liberals, the world would still live in the darkness of repres-sion and abuse as a system of gov-ernment.

Perspective for the futureBoth perspectives referred to in this article are no more than half truths. What we wish to stress is that no-body living at this present moment should feel guilty or inferior, be-cause of what happened in the past. We live now. And all of us have a res-ponsibility to see to it that the future will be better and that all er-rors of the past will be abolished. We have to hold on to the spirit of freedom of the Age of Enlighten-ment: Democracy, equality, liberty, human rights. And build something even better on this foundation!

[email protected] tel: 717-2431 or 717-242716

17 April 2009 -- Referendum Special

Desishonnan kompliká den nos bidaDen bida diario un siudadano normal-mente no ta haña su mes konfrontá ku tantu faktor ora e tin di tuma un desishon spesífi ko manera den e referendum be-nidero.

Pero e tipo di desishon kompliká “once in a while” t’ei sí, kaminda al fi nal bo mester disidí ‘si’ òf ‘nò’ na un pakete amplio di sirkunstansia i kondishonnan.

Un par di ehèmpel di desishonan kompli-ká pa un hende ta:

kambia di un trabou pa otro;• muda pa un otro pais;• traha/kumpra un kas;• e desishon di kasa.•

Den tur e ehèmpelnan aki tin un bon dosis di inseguridat pa ku futuro i tambe, sin niun eksepshon, bo no ta haña tur loke bo tabata deseá, pero tòg bo tin di tuma e desishon, si bo ta bai e “deal”, si òf nò. Na tur krusigada den bida bo sa ku “una bes” b’a tuma un desishon, lo tin kos ku despues lo bo no por kambia fásil mas i tin otro kos ku bo por pone mas na bo fabor ku tempu.

Rashonalidat ta karga bo te sierto ka-minda, pero ta Fe i Konfi ansa al fi nal ta pone tuma e desishon.

E medaya di demokrasia tin 2 bandaPa por a traha e korant aki nos a buska tur e dokumentonan ofi sial ku tabata na disposishon di públiko. Te ku siman pasá e tabata un buki di 4 centimeter diki di teksto seku manera un kòrki i probablemente solamente komprendibel pa e peritonan ku ta versá tantu den “Staatsrecht” komo den “Finansas”.

Nos sosiedat ta fundá riba prinsipionan demokrátiko i “once in a while” nos gobernantenan tin e “gentiles” di pidi opinion riba algu spesífi ko na esnan ku nan a haña mandato pa goberná riba nan. E referendum di dia 15 di Mei benidero ta un konsulta asina, kaminda e pueblo ta bai duna su opinion via un votashon.Tin hopi kaminda pa yega Roma, manera un dicho bieu ta bisa. E otro 4 islanan a opta pa no tene e konsulta ku pueblo despues ku e gobernantenan di e 7 partnernan den Reino a yega na un akuerdo kon ta bai sigui den Reino.No tin ningun kaminda skibí ku nos kaminda ta mihó ku e kaminda ku e otro islanan a tuma. Komo Reino nos ta trahando riba un bachi nobo ku mester bai sirbi tur e 7 partnernan mihó pero ku tambe mester sirbi e totalidat ku yama Reino mihó, sino e sentido di keda huntu ta kai pèrdí. Mester tin balor agregá pa tantu e partnernan komo pa Reino den su totalidat.E otro banda di e medaya ta ku despues di 55 aña di Statüt, nos komo partnernan den Reino mester por konfi a otro den palabrashonnan hasí segun e Espiritu di

e palabrashonnan i razonabilidat (“billijk-heid”). Den esaki historia di Reino tin e ehèmpel fuerte di dia Aruba a haña su Statùs Aparte den Reino. Aruba, e tempu ei, a mara su mes pa despues di 10 aña bira independiente. Esaki pasobra esaki tabata e idea original di e Statüt. Pero sirkunstansianan a pone ku na 1993 tur 7 partner den Reino a sinta huntu i a kum-biní ku Aruba por permanesé den Reino, i a skrap e fecha duru di independisashon di Aruba for di den Statüt.

Algun teksto originalRiba e página na banda nos a selektá un sinku pida teksto for di e diferente doku-mentunan ku nos ta bai vota riba dje.

E último palabrashon riba “• aan-wijzingsbevoegdheid” di e Minister di Hustisia riba e Prokurador general.Konklushon di mesa rondó tené na • Kòrsou di dia 15 di dezèmber 2008, kaminda ta menshoná ku tur pa-labrashon di 10 i 11 di òktober 2006 i 2 di novèmber 2006 ta ser kargá pa ‘Tweede Kamer’ di Hulanda, Staten di Antia i e BC-nan di tur isla (e parlamentunan di tur e 7 partnernan den Reino).Un pida di e akuerdo di transishon di • 28 di ougùstùs 2007, kaminda a ser anotá ku gobièrnu Hulandes a notifi ká parlamentu Hulandes di a apartá 2.2 mil mion EURO (ekivalente di

mas òf menos 5 mil mion fl orin) pa sanea gran parti di nos debe, inkluso e interesnan ku ta bin huntu ku e debenan i bou di kua kondishonnan esaki ta bai sosodé.Un pida saká for di e ‘• Slotverkla-ring’ di start-RTC di 26 di novèmber 2005, kaminda tur partner den Reino a palabrá pa buska un solushon pa nos problemanan fi nansiero den Reino. I ku esaki tin di bai akompañá ku un tipo di supervishon fi nansiero

efektivo pa evitá ku e islanan ta bolbe kai den un situashon similar.Un pida saká for di e dokumento • ‘Hoofdlijnenakkoord’ di 22 òktober 2005. Aki e partnernan a palabrá ku ta bin un Sociaal Economisch Initiatief ku ta enserá impulsonan di invershon pa revitalisá e ekonomianan, kombiná ku un Reda Soshal riba e islanan. E plan aki mester ser trahá pa e islanan mes, i Hulanda lo furnia sèn pa ehekutá e plannan ei.

Dia 15 di mei nos tin di duna nos aprobashon si e pakete ku a ser negoshá:1) ta duna nos bastante outonomia den Reino pa eliminá e problemanan ku tin aworaki pa loke ta e forma di koperashon entre e partnernan den Reino;2) i si riba tereno di fi nansa i supervishon ta na benefi sio di pueblo;3) si e ahuste riba tereno hudisial ta na nos benefi sio.

Pa por hasi esakinan lo mester kambia Statüt, traha un konstitushon nobo pa Kòrsou i kambia leinan orgániko.

Loke a sobra di e diskushon riba ‘aanwijzingsbevoegdheid’Al fi nal, loke a keda palabrá ta ku Artikel 14 (“aanwijzingsbevoegdheid” riba nivel di Reino) lo no ta parti di e akuerdo mas pa drenta den e Statùs nobo di pais outónomo den Reino. Pues e Minister di Reino lo no por duna un órden direkto na nos Prokurador-General pa pèrsigui un kaso individual na Kòrsou.

Loke a sobra ta ku un Minister di Hustisia di un di e paisnan den Reino por duna un instrukshon eksepshonal na e Prokurador-General di su PROPIO pais. Esaki solamente riba investigashon i persekushon penal. Pero e Minister mester pone e instrukshon aki na huisio di Korte di Hustisia promé. Si Korte disidí ku e por duna e instrukshon spesífi ko ei, e ora ei numa e Minsiter por manda e órden na e Prokurador-General di su Pais. A yega na e akuerdo aki pa evitá ku e órden aki por ta polítikamente motivá.

Hopi aña kaba den nos kódigo di prosedimentu penal un hues por a duna órden pa persiguí un persona na Fiskal òf Prokurador-General.

Pues e Minister di Hustisia di Hulanda, esun, den futuro, responsabel pa e islanan BES, lo no por duna instrukshon direkto pa pèrsigui niun hende na Kòrsou.Aanwijzingsbevoegdheid a muriEn bèrdat lo tin solamente un solo Pro-kurador-General (PG) pa tur isla, pero pa Kòrsou e PG mester sigui e maneho di e Minister di Hustisia di Kòrsou.

Siendo parti di Reino Hulandes, ta bon pa sa ku pa atendé e 16 mion i piku di Hulandesnan na Hulanda, e sistema hudi-sial di Hulanda konosé solamente 5 PG.Kòrsou ta haña su propio Ministerio Públiko, ku ta e departamentu di poder hudisial ku ta persiguí sospechosonan i trese nan dilanti di hues. E Ministerio Públiko lo no ser kompartí ku e otro partnernan den Reino (ni ku otro islanan, ni ku Hulanda).

Ademas Kòrsou ta haña su propio Minis-ter di Hustisia. Kòrsou ta haña su mes Fiskal Mayó, ku tampoko lo no ser kompartí ku e otro partnernan den Reino.

En korto, Kòrsou a haña presis loke e tabata kier. Lamentablemente esaki ta enserá ku nos polítikonan a logra ku ta bira mas difísil pa Hulanda hiba nan dilanti hues pa motibu di korupshon. Esaki ta duel nos di ARCO mashá, pero despues di negosashon duru el a wòrdu palabrá asina. Pues nos tin ku respet’é.

Tuma bon nota di e otro tekstonan klave ku nos a kompilá pa nos lesadónan riba página 17.

E pakete ku nos gobièrnu a nego-shá ku e otro partnernan den Reino.

Si bo wak e bon, eigenlijk pueblo no por skohe. A palabrá mil i un kos ku Hulanda. Kon e pober Pueblo por skohe? E tin ku konfi a loke su lidernan polítiko ta bisa. Pero

nan ta di konfi a? Anto si nan ta di konfi a mes, niun hende por disidí ku un simpel ‘SI’`of ‘NÒ’, si bo hasi’é mil pregunta pareu. Tòg nos tin ku vota. ARCO ta kere ku

‘SI’lo kumbiní mas ku NÒ. Bai vota!

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 17

17 April 2009 -- Referendum Special

[email protected] tel: 717-2431 or 717-242718

17 April 2009 -- Referendum Special

The referendum of May 15, 2009 is about Curaçao’s constitutional future and the economic and fi nancial welfare and opportunities that the people and enterprises in Curaçao will be given.

One should vote YES:To go forward NOW, not in 10 1. years;To get an autonomous Curaçao, 2. with one layer of government, and all taxes paid in Curaçao to stay in Curaçao;To get proper government, 3. with proper bookkeeping and accountability to the people on how the tax money is spent;To get an acceptable fi nancial 4. start position, without the heavy debt burden of today, with more than USD 2,5 billion in direct monetary relief by the good people of the Netherlands in Europe;To get the hundreds of millions 5. in additional funds through the Social Economic Initiative;To give government the oppor-6. tunity to pay for education, health care and welfare for all its people who need it;For better roads and more 7. housing;For fewer (but in any case not 8. more) taxes;To remain within the Kingdom 9. and to enjoy the benefi ts thereof, but to also carry responsibility for human rights, education for all, combating poverty and cooperation with other islands on a couple of small joint tasks;To be sure of the rule of law 10. through a Joint Court of Justice on Curaçao and the Supreme Court in the Netherlands.

ERIC DE VRIES: YES OR NO? SUMMARY OF HIS INFORMATIVE OPINION. READ FULL ARTICLE AT WWW.ARCOCARIB.COM > MAIN PAGE > KNOWLEDGE CENTER

One should vote NO:To stay where we are for the 1. next 10 years or even go back in prosperity and leave those who are needy, to take care of themselves;Not to get an autonomous 2. Curaçao, to keep two layers of government, and to continue to pay taxes in Curaçao that go to other islands in the Netherlands Antilles;To keep the present state of 3. government, with no proper bookkeeping and no account-ability to the people on how the tax money is spent, inducing corruption, favoritism, populism and discrimination;To keep the current fi nancial 4. position, keep the heavy debt burden of today of more than USD 2,5 billion for Curaçao alone;To let the politicians of the 5. opposition go negotiate with Mr. Geert Wilders in the Netherlands in Europe to try to receive some other form of relief, without any conditions whatsoever;To remain without education, 6. health care and welfare for all people in Curaçao, only a selected few politicians and their families should benefi t;For roads with potholes and 7. people without houses, living in huts in the mondi, without water, without electricity, without food on the table;For many more taxes, because 8. we do not already pay enough;To reject agreements made by our 9. elected offi cials of Curaçao with our partners in the Kingdom,

just because we can, that is just because we have the power to reject them and to prevent that the St. Maarten and Bonaire people can take the journey that they have elected to take, just because we can, that is just because it is within our power to frustrate their aims; andFor NO human rights, NO 10. education for all, NO combating poverty and NO cooperation with our brothers and sisters on the other islands of St. Maarten, St. Eustatius, Saba and Bonaire. Just because we can say NO.

The choice is YOURS. Your vote counts. Go and vote. If you love Curaçao and its people, the choice is obvious.

About the authorThe author of this document is an attorney at law with the Joint Court of Justice of the Netherlands Antilles and Aruba. He was born on Curaçao in 1969. He has no direct personal interest in the outcome of the referendum. He is not a politician. He is however an advocate for human rights and frequently publishes blogs on this topic. He also organized the 2004 “March against corruption, discrimination and intimidation” in Curaçao, the biggest march in the history of Curaçao, in which more than 5000 people marched peacefully and harmoniously. He is a fervent advocate for a YES vote in the upcoming referendum, for the reasons explained in this document.Curaçao, 22 March 2009.Eric R. de Vries

Totalitarianism of the right, or the left. What’s the difference?

The cartoon is ours (ARCO).

Barcelona - Cristóbal Colón pudo descubrir América sólo porque ¡¡ERA SOLTERO!! Si Cristóbal Colón hubiese tenido una esposa, habría tenido que oir cosas como:

- ¿Y por qué tienes que ir tú?- ¿Y por qué no mandan a otro?- ¡Tu todo lo ves redondo. ¿Estás loco o eres idiota?- ¡No conoces ni a mi familia y vas a descubrir el mundo!- ¿Y sólo van a viajar hombres? ¿Tu crees que yo soy comemierda?

- ¿Y por qué no puedo ir yo, si tú eres el jefe?- ¡Desgraciado, ya no sabes qué in-ventar para estar fuera de casa!- ¡Si cruzas esa puerta yo me voy con mi madre! ¡Sinvergüenza!- ¿Y quién es esa tal María? ¿Qué Pinta? ¡Y la muy hija de p..a se hace la Santa !- ¿Y dices que es una Niña?... ¡Vete a la m.....a!¡Todo lo tenías planeado, maldito! Vas a encontrarte con unas indias.

- ¿A mí me vas engañar?- ¿Qué la Reina Isabel va a vender sus joyas para que tu viajes? ¿Me crees imbécil o qué te pasa? ¿Qué tienes con esa vieja? ¡¡ LA MUY ZORRA !!

- ¡No permitiré que vayas a ningún lado!- Mira estate quieto que no va a pasar nada si el mundo sigue plano. Así que no te vistas que ¡¡¡no vas!!!

HUMOR: DESCUBRI-MIENTO HISTÓRICO

[email protected] tel: 717-2431 or 717-2427 19

17 April 2009 -- Referendum Special

Komunidat mikstoNos no por ninga ku Kòrsou, ni maske e komunidat ta chikí, ta un sosiedat kompliká.E ta fruta kreativo di un meskla di rasa i kultura ku “once in a while” sa tin su konfrontashonnan chikí, manera nos a bin eksperiensiá último lunanan, na kaminda pa e referèndem.Pero tur kos ta indiká ku nos sosiedat sa kon “hèndel” un k’e otro di tal manera ku e ta sintetisá su mes den un sosiedat aun mas sólido i integrá ku e tabata ta anteriormente. Ta bon, pa nos, ku ta biba den e paradeis ku yama Kòrsou realisá, ku e mayoria grandi di nos tin sanger Euro-peo den nos bena, i ku Europa a konosé violensia inimaginabel (2 guera mundial den apénas 50 aña) promé ku e nashonnan ei a establesé nan identidat i por bin biba respetando otro, te ku nan a bin ta integrá mas i mas den un Union Europeo. Komunidat di Kòrsou ta hóbenKòrsou, komo komunidat ta relativamente hóben, pero ya kaba e sosiedat, des-afortunadamente, den ehersé su derecho-nan demokrátiko, ta mustrando síntoma-nan di kansansio pa loke ta polítika i pasenshi ku e tin ku mandatarionan (tantu esnan den koalishon komo den oposishon). Sigur ora bo mira kon sierto di nos polítikonan ta pinta sierto realidat den nos sosiedat usando entre otro humor, kaminda e humor tin mas peso ku e realidat ku e ke trata di splika. Nos sosiedat a bin siña di biba ku e rikesa di rasa i nashonalidatnan i nos kapasidat di ta produktivo (Antia ta produsí alrededor di 5 mil mion di fl orin pa aña ku solamente 210 mil alma) i al mismo tempu krea miseria, i biba ku e miseria inkreibel aki, den nos barionan humilde sin ku nos konsenshi ta remordé. E realidat aki ta aun mas trágiko teniendo kuenta ku Kòrsou ta parti di Reino Hulandes, ku ta un di e paisnan di mas riku na mundu.Ta kasi inkreibel pa kere ku den tur e diskushonnan riba Struktura Estatal nos no por koinsidí (koalishon i oposishon) pa buska kaminda pa resolvé e inhustisia menshoná previamente, riba e pida teritorio di Reino aki. Oposishon ta preferá di dediká oras i dianan pa papia riba un “aanwijzingsbevoegdheid” den e aparato hudisial, i si mester kompartí banko sentral (ku “by the way” tin mas ku mil mion dòler na plaka ekstranhero na reserva) ku Sint Maarten, sí of nò.Pakiko tur polítiko no ta mara kabes huntu pa mira kon den e diskushonnan entre tur e partnernan den Reino pa yega na un Struktura Estatal nobo ta ban pone tur energia pa eliminá e inhustisianan soshal enorme ku tin na Kòrsou. Ban mustra e madures i boluntat nesesario pa “tackle” e inhustisia enorme ku tin den nos infrastruktura soshal, den salubridat i den enseñansa. Ta e tres pilánan aki, al fi nal di kuenta, ta desaroyá nos komunidat. Den e búskeda di un fórmula estatal nobo den Reino no tin un trayektorio òf

resèpt mas importante ku efektivamente buska unidat i diálogo entre tur sektor responsabel pa e desigualdat intolerabel ku tin den nos komunidat aworakí. E desigualdat mester ser tresé na normanan mas akseptabel mas lihé posibel. Mester enfrentá e desigualdatnan aki den nos sosiedat ku último 20 aña a bin transformá nan mes den tragedianan den nos sosiedat manera hóbennan den kriminalidat, teenagernan na estado, famianan disfunshonal i un falta di moralidat i responsabilidat kresiente den nos sosiedat. Nos demokrasia ta sólidoTur e teritorionan den Reino ta ser goberná pa demokrasianan di sólides popular grandi. Pues pa loke ta tipo di gobernashon nos tur den Reino ta emitiendo un futuro komun. Pa ami e trayekto di un struktura estatal nobo no mester tin pakiko real pa “drag on” muchu mas ku ya kaba ta e kaso.

E 55 aña di stabilidat demokrátiko kom-biná ku un redefi nishon di Reino mester pone nos tur den un renasimentu di nos boluntat di superá e rasonamentu di e enemigu komun di nos tur ku ta e desigualdat enorme den nos komunidat kurasoleño i den Reino. Si nos duna revishonismo di historia un chèns, e por kompletá nos vishon di pasado, pa forma un base sólido pa futuro. Nos tur, 7 partner den Reino, mester siña di nos fayonan di pasado i via kolaborashon mutuo rekuperá tur e elementonan bon di hasi polítika, tantu lokal komo den Reino (evitando esenanan manera di Sr. Brinkman, mas tantu ku ta posibel). Mester forma un Reino sólido, kaminda nos tur ta orguyoso di ta Sanmarteño, Sabano, Kurasoleño, Boneriano, Stasiano, Rubiano, Fries, Limburger etc. etc. i alabes di ta orguyoso di ta siudadano di Reino Hulandes.

Di un òf otro manera, den e último 55 aña, nos demokrasia a sa di perdurá, soportando un pobresa i un inhustisia soshal kresiente ya pa mas ku un dékada sin disturbio i manifestashonnan grandi. Esaki no ta kita ku Estado mester adoptá akshonnan, di tal índole ku e ta permití yu kòrsounan ku ta karesé di struktura familiar, di rekuperá esaki di un òf otro manera. Nan mester por risibí un man i un edukashon di Estado fi nansiá pa nos sènnan di belasting pa asina rekobrá e retraso riba tereno soshal mas lihé posibel. Mester integrá tur esnan ku a kai for di e sistema mas lihé posibel. Pa esaki mester di un akuerdo básiko, ku ta basá riba konsenso, pa asina por supstituí e káos aktual den tantu nos servisionan soshal komo den enseñansa. E gana di resolvé e problemanan soshal i di enseñansa mester ser sintí asina indispensabel, ku esaki ta sòru pa un

desaroyo di e konsenshi ku solamente un integrashon real di nos sosiedat lo pone fi n na e kastigu di desigualdat inhustu ku e mayoria di e poblashon aki ta kargando aworakí.

Konfrontashon inútil idebilitanteE konfrontashon konstante entre Koa-lishon i Oposishon ku propuestanan sin muchu profundidat pa ku kon ta ban resolvé e desigualdatnan den nos sosiedat, no ta sirbi ku nada, den un komunidat ku tin tur sorto di nesesidat. E profundidat di e inhustisia den nos ko-munidat ta aun mas desesperante ora e instrumentonan i rekursonan pa eliminá e inhustisianan aki ta den nos alkanse, tantu riba e isla komo den Reino.Gobièrnu aktual huntu ku e otro partner-nan den Reino a hinka un pakete den otro

ku akshonnan konkreto kon ta resolvé nos problemanan di debe, kaminda Reino ta tuma mayoria di debe over. A bin ku un Inisiativa Soshal Ekonómiko pa revitalisá ekonomia i barionan i pa loke ta disiplina gobernamental ta bin ku un kòntrol riba presupuesto.E konfrontashonnan entre nos ku nos bayendo e referendum, si no tin e konsen-shi i responsabilidat soshal di e aktornan ku mester kondusí e kampaña pa un ‘sí’ òf ‘nò’, lo por bin resultá más dañino pa nos struktura soshal ku kualke desaster natural. E por ta zona kontradiktorio, pero e konstrukshon di un konsenso pa kombatí inhustisia soshal ta keda “hoy en dia” un di e tareanan más importante ku mester traha riba dje, ku òf sin referendum riba e propuesta pa un struktura estatal nobo. Di niun manera, e referendum aki por trese retraso den e proseso di eliminá e inhustisia básiko ku tin den nos

komunidat di awe.Búskeda di integrashon soshal di esnan ku a pèrdè kontakto ku e fi bra soshal di desaroyo positivo den nos sosiedat mester keda prioridat number un, sino nos lo sigui hinka nos mes tur dia mas profundo den e frakaso kolektivo ku nos ta den aworakí, ku gobièrnunan dis-funshonal ku défi sitnan presupuestario tur dia mas grandi ku ta pone ku mandatarionan no tin rekurso pa kibra e sírkulo visioso ku nos ta bibando aden di un spiral soshal negativo. Mester integrá esnan ku ta biba na márgen di sosiedat, mester eduká nos hóbennan na un manera adekuá, mester superá hamber

i analfabetismo, mester sigui kombatí uso i benta di droga. Tur ta tareanan monumental ku nos Gobièrnu mester entamá na un manera intensivo. PositivismoPa tur esaki mester di hopi sèn. Banda di sèn, mes importante ta e forsa di boluntat, kordinashon, opinionnan i pen-samentunan positivo den nos komunidat di lokual nos sosiedat ta kapas di duna basta nos ke. Ora di bai vota den referendum, no por hasi manera e problemanan aki lo warda. Mundu ta sigui lora ketu bai, manera e disko di Reginald Recordino ta kòrda nos tur dia. E edishon aki di ARCO ta papia palabra kla pakiko e opshon SI ta duna muchu mas perspektiva ku e opshon NÒ. Lesa pa bo mes i pensa bon. No tira chèns afó sin paga tinu. Kisas e chèns lo no bin bèk dje fásil ei.

KI DIA NOS LO TIN UN GOBIÈRNU PA ESNAN KU TA SUFRI??