Obs. Inbjudningen · iden afroin soiinds to things,. Vid debatten iiioin riksdagen förliden- vh,...

Obs. Inbjudningen till ny prist&flan a s i d o 286.

1891. \ 8:e haft.

DAGNY .

TIDSKRIFT FOR SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN

FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET

A u, k$p~lbiuil 1'0eni ArfI121cl Ag) dl, G odliet Jiilbei,kttelse Essdde, S~mskolm 3tei p:"i dagoidniiigeii Ui en SI eiisk statsmans bi ef\ ,ixliiig med siu terntou,'iiign dottei Kixltiubild

fldn 1822 Forts Rockei foi?btuii och i~iigcloiii liilen 1891 F i h Fiedrikd-Blentei-Foikiindets

bok-komite

For FOrbundets medlemmar kr 2 50 pr {For medlemmar 4 00

Stockholm, Bok-, Musik- och Pappershandel, - -

48 Drottnhggatain, ko? iwt q f Elur ulw g q f

Partilager- för iterforsäljare - - I tr, upp i samma hus, . - -

Filialer: Y 2 D~otak1:vcggt. Regerings@. X P. i Eopnamtorge t . Hornagt. 54.

L,

Henrik Gahns Amykos. Aldstn aseptinfabrikat _ Rekomrueiidelar sie q alf Saljes oherallt

Henrik Gahns Tvålar. -

Specidité biitiseptls&k toi1ett1-cllm, snrdeles vdlgorande f or kAns11g och omtåhg hiid, shsom Henrik Gahris Victori@vtll m fl

Ptmtilagei -1 Stodrlioli~~ 3 0 s ,$mil Fredriksoii, l'elegrccfgrhmi l -

. 36 Vesterlhnggatan 36 l / ~ .

Lager af alla sorters Trikåvaror for Herrar, Damer och Barn. --

Telefon 2083 Telefon 2083

JO#= HOLmBLOM, - Modenfflir för Damkrrppo~,

Stockholm, 12 E~~gst~~iic;lgcC~*d~g~~t~dw~ 12, -

t l ekommenderar sitt stora och i~klialtiga lager af -aIl,r

ouv ve au teer far sasongen. Suskildt fh rekommendera imtt stora lager af

elsv verk för Pelskappor med darbil passande ofvertyger

Tiden rir ve~ops fy IlcI. .Man's7ca9zj %id motghg feg, Spiller sitt liJ.

Iiistmze, huri liden I? A. D.

I skogen låg ett litet torp, det mest förfallna p& hela godset, men ingen af dess innevariiare tknkte i dag p& att snön trängde i n genom taket, att väggarna »sköt0 sig» eller att potatispannan hade svart att racka till för M a hungriga munnar.

Alla barnen hade varit med p i herrgården, alla hade fatt julggfvor, och glidjen stod högt i tak.

Högtidskvällen till äro, brunno tv& ljus p& bordet och Sivit gröt puttrade öfver elden.

När den var afiiten, och de sex D stora» barnen med möda blifvit nertvingade i sina lafvar, knäppte hustrun ihop sina Iiii+der och sade andaktsfullt: » Gud löne herrskapet för deras storat godhet emot oss » .

» Amen D, svarade mannen. Försiktigt tog nu hustrun ett af ljusen och lpte i vag-

gan. Jo, han sof »lillen », som var sk litet efterliingtad och andii blef sä välkommen, nar han kom.

S& kastade hon en kofta öfver det tunna bomdslifvet samt knöt en didc öfver håret.

»Ska' du ut i kväll med», sade mannen misslynt. »Jag tycker det Ban vara tid p& sluta snart med det där rännet. Du har ju varit hemifrh livar kviill i tv8 manader snart.»

- »Inte förstår han att det %r julekväll» , sade hustrun nndfdande, »och Brita, stackare, ligger viil och iingslas. Du vet hur kvickt jag springer.»

Därmed öppnade hon dörren och gled ut, innan mannen hanii att s ä a niigot mer.

? Det var bistert kallt ute, och gångstigen syntes genom

den nyfallna snön endast som en skuggning. I skogen var lugnt, men när hon kom ut på gärdena., bet vinden skarpt.

Huttrande drog hon koftan tätare omkring sig och skyn- dade p& stegen till dess hon halfsprang. En fjilrndels mil ar inte alltid så lätt sprungen, isynnerhet nar man &r trött

af tre nätters vaka vid tviittbunken. Men' det hade behöfts så väl att tjäna litet extra, till. hälgen.

Ändtligen såg hon ett svagt ljus från en liten koja med sluttinde tak och bristfälliga f ön ster. Raskt .öppnade hustrun dörren och trädde in.

»God kväll)), hälsade hon käckt, fast litet andfådt. gud signew, kom det matt tillbaka fran den torftiga

sangen, dar en blek kvinna låg med ett litet barn bredvid sig. »Hur är det?% >Åh, jag .tror han .rent suger mig fördkfvad och inte

en droppe har jag att ge'n. Jag.trodde inte du skulle komma i kval1 B, tiilade ho11 som ursaktande. U Det är ju julekväll. D

Raskt tog den nykomna det kvidande barnet och lade det till bröstet.

. »Så han dricker, stackar'n,, sade hon medlidsamt. Därpå började hon att tala om festen.på herrgirden, om allt grannt de sett, och om allt pann t de f att. Stickekj olen glömde hon aldrig !:

Hon satt så lugn och trygg som om hon alls inte vetat hvad brådska ville säga, men iigr gossen iintltligen druckit sig matt och hon lagt honom tillbaka till modern, började hon att skyndsamt kläda sig ånyo.

,Det rinner val till lite mjölk nu under natten », sade hon, ))si du har att ge'n på da'n. Vid kvälldags kommer jag som vanligt. B

Hon lade ett äpple på hufvudkudden, och' sedan hon i ett fat hiillt upp litet medförd gröt och mjölk - ja, dess viirre var det bara en slank, men det ville aldrig bli nhgot iifver - nickade hon vanligt och gick. .

Månen hade nu stigit upp. Frhn granarnas grenar dansade snön i gnistrande flingor

och gångstigen drog 111.1 genom skogen en skimrande strimma.

P& herrgkrden stod den unge ägaren med armen kring sin tacka hustrus lif och såg ut genom fönstret.

. ))Niii hjärtegoda lilla tomte», hviskacle han önit och lade hennes hufvud mot sitt bröst.

. . 230

samtidigt öppiiades dörren till torpet och hustrun smog sig försiktigt in.

%Så lange du har varit,, knotade mannen. 2 Glöm inte att väcka i tid, så, vi komma som folk i ottan.» .

Hon glömde inte att vaclra i tid. Aflik7 A5ye72.

Samskolan &er' pk dagordningen. Ordet af samskola» har i liiifvudstadeii blifvit ett slags partilösen,

om till mera skada än gagn för den sak, som ligger bakom ordet, niii lämnas osagdt. E n del folk, och vi bland dem, tro det vara helt lik- giltigt hvilkeii fäi.g. en samskolans vän bär, om han är frihandlare eller tallvän. Tï hhlla inga tal om saken; r i tro icke att samskolan skall rfida bot på alla gosskolans öfverklagade brister och ranta icke heller, att flickuppfostran i och med den skall liafra iippnått höj- den af fidlkomning. Men vi tro, att samskolan, oin den koimner iiiider god manlig och ko.2rtlig lediiing och blir ratt organiserad, skulle gifva &t båda könens oppfostran en mera naturenlig riktning samt infWa i systemets alltid mer eller mindre artificiella apparat nagot af familjens och heininets koiist.lösa enkelhet.

Vi ha sett oss om hos ~ i r a grannfolk, norrman och finnar, och '

funnit, att saniskoletanken där icke stannat vid blotta satser, mer eller mindre talangfullt uttalade vid storstidernas vensterniöten, iitan att grniidsatsen slagit iit i handling under ledning och med stöd, i Fin- land af enskilda uppoffriigar och privata lärares och lärarinnors oiit- tröttliga energi, i Morge af statens och kommunens förenade Beinödan- den. Vi lia isynnerhet i de norska förhållandena sett en afspegling af våra egna, och genoin exemplet af det föstraffli&a satt, livarpk samskolan i Norge arbetar, fått var gsyende tro p& dess duglighet afven hos oss styrkt.

Det liar länge rarit kandt, att vi i vart fattiga land hafva en mängd goda, med lokal och materiel r21 försedda och af skickliga

0

lärare ledda så godt som afgiftsfria 3- och 5-klassiga eleinentai.lai.ove~k för ett f%td gossar, under det familjens unga döttrar endast med stor sv%-

' . righet knnna erhålla den grundläggande undervisningen samt diirefter

251.

iniiste, lingt borta från hemmet, inackorderas i iiågon större stad för att i därvarande liögre flickskola fiillborcla sin iitbildning. vi kunna icke' fatta den statsekonoiniska visdoin, soni prutar p i livarje begärd förhöjning af statsanslaget till flickskolor, meii slösar ined statens medel för gosskolornas räkning anda diidiiin, att det finnes eleni'entar- liiroverk, d& l ivaj e .lärjunge kostar staten *många liuiidra kron of årligen, medan vanligen flickskolan i samma stad lefver . det mest tynande lif, ofta på bekostnad. af den sjiufiippo£fr+nde foreståndarinnan, eller ock alls icke existerar.

:i: . :j: . s

Det var det enkla men sunda s~~&stadsförstandet,~ so111 först in- skg, att det var nigot p i tok i clen sta~selconomiska riikiiekonsten; och liiir liitt föreföll ej riittelseii - lika enkel soin att två gånger två gör fyra - nl&t flickorna gå med i -skola!r

Det var i ett par siiiltstiicler, en på vestkilsten och en vid öster- sjökiisten, som denna stora sanning hos oss först såg ,dagen, om ock idén 'om en allniiiiinare i hela landet genomförd samuiidervisning kom-

. mit till oss f rbi Silierika. . De Idoka skolmaiiiien och de goda bor- game i M. och B. var det i alla hiindelser, som wsans phrases~ först omsatte idén i liandling, i det de iiiiderdinigst aphöllo Iios kongl.

. maj:t at t f& ii%digt tillståhd att lftta sina flickor gh i skola med poj- kaine. Men cleiina begiiran var alltför djarf och besvarades darför med ett bleklagclt nej.

:i:

Vid lararemöten ocli flicksltolemöten liafva tic1 efter annan allvarliga röster liöj t sig för att tillfälle i n ~ ~ t t e beredas att. itininstone försöksvis upprätta en eller annan sainskola. n!ieii dessa enstaka röster hafva icke fatt niigot gensvar..

Icke heller liaf va (le viiltalip f öroïdeii vid huf viidstadens .diskus- sioiismöten, elium ställda nnder Iiagn af ansedda föreningar ocli stiin- dom atföljcla' af ett uttalande vid yiksclagen, förmatt clrifva saniokole- iden afroin soiinds to things,.

Vid debatten iiioin riksdagen förliden- vh, röralicle en motion om förhöjning af kongl. nixj:ts proposition till anslag %t flickskolor~~a, yttrade dkvaraiicle ecklesi8stikministern sitt bifall till densamina pk grand' & r a , att jt' fvil~osti~are II^ u~zderstödde de separata jeicksko- loma, desto mera a$a9sm& dem -mÖjliigheten af smaskolo~s upprttkafide.

En samskola, ,Praktiska arbetsskol& för barn ocli ungdomr i

232

Stockholm, liar visserligen under nigra Yr hugnats ined ett krligt anslag at * 5,000 kr., men beviljandet dämt torde icke ha afsett, att främja samslcoleiddens utveckling, iitsn snarare försöket att i ilen lärda skolan införa Iiandslöjd (triislöjd). Anslaget har också under nigra år utgAtt friin kongl.

9

Huf viidorssken till inotst%nclet mot samskoleiddn hos en mängd

iipplysta ocli. rättänkande personer &r den, att man fruktar att sain- undervisningen skall 1iaf1-a ett mindre godt inflytande p i tonen och den sedliga andan inom liiroverken.

Denna farhhga är helt naturlig och sknlle helt visst komma att besannas om så illa skdie hända., att samskolefrkgan komme att lösas

, på det primitiva satt, hvarmed den i sitt första stadiiim hotats, d& det nämligen föreslogs, att flickorna utan vidare anordningar måtte insättas i gosskolan, skdaii denna i ett visst ögonblick befann sig.

Det kan dock näppeligen Iiafvs varit nagons allvarliga mening att så skulle ske, om ock orden i en hast s& kunnat falla sig. Helt visst liar hyarje klok sainskoleviin alltid tänkt sig, att skolan, om den skall grundas på flickors och gossars samarbete, ocksk mbte stå under ledning af fiillkomligt samarbetande lirare och liirarinnor. Blir detta arbete val nfvägt och troget iitfördt så att samskolan kommer att st% iiuder inflytande af samina niakter so111 det goda hemmets - fadersväldets allvarliga men vanliga tukt samt det moderliga sinnets renhet, ömhet ocli takt - s& skall man icke fb anledning till dylika f arhhgor.

Mycket frnktar man ocksi, att flickorna i samskolan kuma blifva lika eller ännu mera öfreranstriiiigda och lefnadströtta af det myckna tankearbetet och den i skolan deni påtrugade lärdomen som gossarne &ro. Denna farhkga delas säkert af alla som tänka sig liela samskoleiddn best; däri, att flickorna insläpptes i gossarnes eleinen- tarläroverk. Vi skidle helire vilja föreslii den l h g t mera djiipghende och ingripande reformen att gossarna släpptes in i flickskolorna, dessa, senare så organiserade so111 flickskolekoniitdn föreslagit; iitminstone tro vi, att detta satt att lösa frkgan vore för de lägre elenientarlärouer- kens lärjungar det lyckligaste som kunde utfinnas. Den s% länge sökta ocli aldrig fiinna klaven till en sund redskola för det praktiska lifvets blifvande nian skiille p i det sättet kunna i allt riisentligt tillfredsstiillas.

Förslaget till en skdaii skola liar ocksk redan för några år sedau .blifvit uppgjordt samt föreligger i tryck i den för iiiidersökning af Sveriges högre flickskolor tillsatta koinitéiis utlåtande.

Detta utlåtande, ehuru iitdeladt inom kainrariia redan år 1858, Iivilar ännu i ecklesiastikministerns portfölj.

Då emellertid under senaste månaderk a.nsijkiiingar hnyo börjat ingå. till kongl. maj:t från olika landsorter oin tillstånd att förändra mindre gosskolor till samskolor, liar Dagny ansett tiden rara inne att . h y o upptaga frigan. Sedan lim här gjort början, skall lion i ett följande liäfte meddela ett. sa~nwtaridwg ock en kort b e l y s ~ ~ i ~ ~ g af flick- skoZe7comnité~s födag till sawaskola.

Essetde.

Ur en svensk statsmans breftäxling med sin femtonåriga dotter.

En liten kulturbild från 1822. a

(Forts. f r h liiift. 6.)

Spaa, den 20 juli 1832.. Min alha biista pappa!

J a g skyndar att skrifva till min goda pappa för att saga att vi äro komna till Spm ined god hiilsa.

- - - - - - - ---- J a g vill nu atertaga Beskrifningen af vårt vistande i Aachen,

resan hit. och de f& dagar vi varit liar. De sista dagarna i Aacheu tillbragtes ined att om förmiddagarna gOra afskedsvisiter, niiddagarna iito vi hos kronprinsen, p& aftnarna foro vi med drottningen pk- tea- tern. Slutet p& kviillen tillbragtes Iios drottningen, d l r vi driicko te. Sista aftonen hade kronprinsen ställt till et.t lotteri, soin var rätt roligt. J a g vann ett par små askar och en klockhake. Friherrinnan vann äfven ocli alla viinno. Därefter togo vi afsked af drottningen, som sade att hon skulle trlffa oss i Stockliolm niista var eller som- mar. Kronprinsen sade, att det var rätt ledsamt att vår lilla svenska, koloni skulle förminskas, vi liade haft rätt roligt tillsaininans. Det var ej iibaii saknad som vi skiljdes. därifrån.

Viigen emellan Aaclien och Spaa ar gudomligt vacker, mycket 'bergig, men bergen äro öfveskladda med ekskogar och ;ar flyta emellan dem. Verviers. ligger sex mil frkn Aachen i en grop, men det Qr en bra vacker grop. Tvi inil diirifrin ligger Spaa; således var resan ej så l h g , soin jag trodde. Staden iir liten, som Eskilstuni ungefär. Här finnas flera mineraliska kiillor, bland andra en som Peter den store lärer begagnat och befunnit sig väl ntaf, hvarför ett moiiiiment blifvit upprest till liaiis niiiine vid kallan, som nu flitigt anlitas. Ej långt dar i f rh finnes en vacker promenadplats, benämnd Promenade de sept heures, dit man begifver sig efter brunnsdricknin- gen. Här är ännu ganska litet folk, inest engelsmän.

Vi skola i afton på ba.1 p& redoutten, därför slutar jag med många hälsningar. Xin goda pappa matte väl nu f i hvila ut p& Svalnäs ifrhn allt ansträngande arbete.. TInk ibland på sin

. . Spaa, den 28 juli 1822.

- - - Det har nu kommit mycket folk hit, fortfarande mest

engelsman, bla.nd andra hertigen af Devonshire. Fein A sex ladies hnfva vi gjort bekantskap med, annars lefva de mest för sig sjalfva. B ä r är mycket vackert folk, dihibland lady Grantham med sin dotter, misserna Caulfield, som länge varit i Paris, amiral Sidney Smith1) med styfdotter m. fl. Alla beklaga sig öfver engelsmannen, ty de göra det icke angenämt i societeten. D& baler gifvas dansa ej kavaljererna, nitan spela hellre hasardspel och kasta ut louisdorer som arter. Alla aftnar' ar redoutte, men dans endast onsdag och lördag. Det spelas mycket rouge et noir, nästan alla damer spela; jag har till och med sett en 10 Ars flicka spela. Te dricka de otroligt, jag har sett lady QJamber\\'isli dricka 6 koppar och s& göra de flesta.

V;tr kronprins var l& i onsdags. Han kom kl. 1 p& f. m. Vi voro dar p i dejeuné ocli han bjöd oss afven till middagen, men som det va-s först kl. 7 ans%g friherrinnan det va.ra för sent &r oss brunnsgäster ocli vi - skulle dessutoin upp p& bden, dit afren kronprinsen iimnade sig. d l l a voro natnrligtvis fasligt intresserade af att f& se den vackra prinsen och beundran var stor. Han var ocksi . -

') Sir William Sidney Smith, eu af Englands berömdaste amiraler nnder nyme t.id. Född 1764 i London, dBcl i Paris 1840. Under sitt skiftes- rika lif deltog lian i en iiiiingd sjödrabbningar, b l a d andra äfven i slaget vid Sveusksuiici 1790.

mycket artig och dansade S% illycket niöjligt var. efter en s& fati- gant ridt, ' iinda från Aachen, meii det var' ej fördelaktigt för hans utseende, ty lian var mycket echaufferad ocli såg därigenom mindre

. bra ut an vaiiligt. Nidt under balen kom nigoii och omtalade, att drottningen var

koininen till Spaa. Detta var alldeles oviintadt, d& kronprinsen ain- nat återresa till . Aaclieii om n.atteii. Ocksk blef lironprinsen ratt ledsen d& han fick Iiöra detta. Eli111 lamnade balen och gick för. att hälsa på drottiiingen, men reste frin Spaa reda11 kl. 1 pk natten. Drottni~igen Iiacle f mit en stnn.cl f örut. Onsdag förmiddag, sedan kronprinsen lanini~t Aachen, hade drottningen fatt den iddn att r.esa efter: Hon saiide da bud p;~ Daiison och fr%gade 0111 Iiaii. hade lust att följa Iienlie till Span. Han miste nödviindigt svara ja, oaktadt Iiaii var okladii - Blott i sin m.orgoiiliaBit - ocli som det %r åtta '

mil till Spaa, korninu de e;j frain förriin kl. G. I<runprinsen under. rattades ej at t Iioii var .i staden förran lian af en Iiandelse fick veta det af, grefve J~öwenlijelii~.~) Drottningen var ej iitoin hus, utan for kl. l/e l kter till Aachen. Alla lilr Troro förtjusta i kronprinsen, men begrep0 ej drottningens hitkomst o'ch snam bortresa.

Vi voro för niigra dagar sedan på en stor middag, gifveii af en. rik eiigelsina~~, mr Waxrender. Vi voro sestio gaster och iniddageil varade i tre t i i~mar. Det var ju odi:iigligit, inen allt vii1 arrangeradt för. resten. Jag in&lar, rider ocli promenerar i de vackra skogrika bergen och n&r för resten iitinarkt. - - - - - - - - -

Spaa, den 16 aiigiisti 1822. alskade pappa! .

J a g vill ej' att iihgon 1.ördag skall g i fOrbi, utan att lata höra utaf mig, p& det att ej nggot dröjsiiiål in& oroa eder. .

Vi h d v a gjort idhga angeiiiiina bekantskaper, bland andra grefviniiaii La Lain, en af clrottningeiis af Holland Iiofdainer, soni i& har med sin lilla flicka, samt inarlaim cle 12% i,,oclie Ayinoil; gift . med en pair af F1:ankriGe. Hoii iir Bosatt i :Paris OGII kiiniier xninga svenskar, afven enkedrottning Hedvig Cliarlotta. Det blir bra roligt triiffa lieme i Paris. En rysk grefviiina d'Elins, hvnrs inor var en De la Gardie, och s~~le.cles på satt ocli vis svenska, Iia vi triiffat. - . - - - -

l) Carl Gustaf Lömenhjeliii, diploinat och genesallöjtiiant, Atföljde kroii.psilis Oscar 115 lians nliliiiidska resa.

. Priiis A4ugiist af Preiissenl) är iifven hitkommen och är ganska artig, inte hög. Han har gjort visit hos flera briinnsgäster och Sven hos oss.

Pappa fragade mig i sitt förra bref om mina tankar rörande de olika nationernas hufvnddrag. I vissa fall öfverensstiimma våra. intryck. Engelsmännen hafira ingen behaglig societetston, atminstone för utländingar, och iiro @digt tröga ; pk tre frågor får man ofta blott ett svar. Mangen tror att deniis tröghet koininer af deras ovilja och oförinaga att tala ,det fransyska spraket; men jag tror det koniiiier af deras stora egenkärlek, ogillande allt soin ej ar engelskt. En stor religiositet rlder ibland dem; de iiro afven i allmituhet viil- görande, och jag tror att om man koininer dem narma.re iiro de sa- kert ganska'liyggliga. Herrarna behaga inig mindre än clnineriia, de Iiafva ej den minsta amabilité, utan skratta, skrika och spela, komma aldrig ihåg att de iiro uti fruntimmerssällskap. Jag s&g en afton pk balen hertigen af Devonshire. under det han talade med en fransysk grefvinna, taga af sig sin sko och maka i ordning sin strumpa, som generade honom. Fransyskorna äro mycket aimabla och Iiafva alltid en god conrersation, äro intagande för nhgon tid, inen i langden finner man dem fifänga ocli mera för det yttre än det inre. Jag kan duck ej gifva något riktigt omdöme, då jag sett s& fa, af denna nation. Polskorna äro i mitt tycke mycket hyggliga och öfverensstamina mest ined den svenska societeten; de äro mycket husliga och modesta, äro iifven gentila och artiga.

Landet Iiiiromkring &r ej mycket fruktbart ocli stor fattigdom rider. Dödligheten ar äfven stor. Det fattiga folket inåste betala utlagor till koimngen af Holland, hvarför de ej aro nöjda med om- bytet af souverain. De aska mycket fransoserna och h a f ~ a i allmän- met god tanke om sreiiskairia, so111 de kalla >les franpis du Nord*, livilket ar ett stort beröin.

Gsefve Löwenlijelm l) kcmmer förmodligen till Stockholm i vinter för riksdagens skull. O! de tråkiga riksdagarne, om de aldrig fun- nos till. Där skola de sitta och grda p% hvaranclia och satta utskott -ch 'äta stora middagar, och sh får min goda pappa sitta och arbeta SH att både haiider och fötter svullna, det a p oerhördt! Adjö, min goda pappa, annu dröjer det tt-% mhader innan jag far saga god dag och oinfainna .ina kilra ränner.

Eder Edla. - -

l) Erorson till Frecliik II af Preusseu. 9 Gustaf Carl Fredrik Lömenhjelm, sreiisk minister i Paris.

Paris, september 1832. Kära föräldrar !

. Vi siil&iide till Paris onsdagen den 18:de september 1833 kl. 4 e. m. J a g kan. ej beskrifva hur stor min gladje var att få se denna stora stad, soin öfvertraffar allt annat uti glans ocli skönhet. J a g tordes 1;iiappt blinka, d& vi foro igenom staden, för att ej förlora nkgot af allt det nihgfaldiga, som omgaf mig. Herrskapet hade varit goda ocli tillatit niig sitta utanpk vagnen, för att jag Mttre skulle klinila se allt.

Soin vi liacle inycket svart att få rum, s& foro vi igenoni de föriiiiinsta ga.torna. Viidret var charinalit och Boulevard des Italiens viinlade af folk. Rue de' la Yaix, den bredaste gatan uti Paris, slutar med Place Veiid61ne, där den inarkvardiga obelisken ' s t b , gjuten af kanoner, eröfrade frim fienden, ocli med alla Napoleons segrar in- ristade därupp%. Under Napoleoiis lyckligaste tid stod p i dess spets .hans staty; den är dock nu borttagen och i dess st&lle vajar där en Iivit fana. Tuilerienia nied sin vackra tradgård, Seinen med sina niångfaldiga broar, .livilka öfvertraff a hvarmdra i skönhet. - alla dessa förein%l frainställde sig på en gång för initt ovana öga. Innan jag hann sansa mig, trodde jag det vara en clröni eller nigoii inagisk spegel, som stiillts inför mina ögon af niigoii undergörande fé.

Vi blefvo till slut logerade mycket vii1 uti 1i6tel dJArtois. Sedan vi kladt om oss gingo vi straxt at; all trötthet var redan glömd, och vi sökte upp vira goda vänner 'från Aachen, grefviniian Wetterstedt, hvilken IUI redan varit e'n iiihnad i .Paris, af vensoin min goda van Christina Palmstjerna. - Det blef stor glädje p2 bida Iiillen, och genast begåfvo vi oss i deras siillskap ut att proinenera på boulevarden uti det skönaste juniviider. Det var s% varmt, att jag som hade endast eiL liten gazekrage p% halsen, var i full transpiration. 8lutligeii satte vi oss, tillika med tusantds andra, p i stolar, som voro stallda rader laligs boulevarden. De magnifika kaféerna -börjacle upplysas, tusentals vagiiar rullade förbi, darutur stego de elegantaste damer för att promenera; allt detta förtjuste mig till den grad, att jag ej hörde hvad man sade mig utan blott förundrades. Sedan vi Bterviindt hgtn drömde jag hela natten om allt det sköna jag sett.

:Dagen darpaI gjorde vi visiter, bland andra till grefviniian de la. Roclie Aymoii, som fiignade sig mycket att hterse oss. Vi gjorde där bekantskap med hennes inac, pair af Frankrike. De nödgade oss att stanna till middagen. Vi linde ratt roligt, meii iniddagen var oiindligt lkng, och jag var orolig att vi ej skulle hinna till teatern, där grefvinnan Wetterstedt väntade oss. Vi skulle se Talnia, lirarat jag inycket

I

gladt mig, i synnerhet som inan sager, att lian skall lämna TbéAtre Franpis och vi kunde mista detta tillfälle a t t beundra den store konst~iiiren. Vi koniino visserligen sent, men hunno dock .njuta i fulla drag af hans mästerliga spel. - Bi hafva besett Panthéon, byggd af Napoleon, den vackraste byggnad man kan se. Den är dock lin förvandlad till kyrka, de vackra basrelieferna borttagna, #f~iensoii~ Voltaires och Rousseaus monument, hva.rp& den förlorat mycket. Dar- ifrån foro vi med Wetterstedts till Champ-de-Mars att bese en kapp- ridning och på liemvägeii därifran till Hôtel des Iiivalides, som j ag

sedermera vill beskrifva.

Den tredje dagen i Paris begynte mina danslektioner för moii- sieur .Ferdinand vid stora operan; jag har valt kl. 9 pil morgonen till danstimme för att kunna använda de öfriga timmarna af dagen att bese det markvardigaste uti denna stora stad. Yi Iiafva gjort visit hos fru Villeneuve, drottningens af Sverige syster. Hon kaniier herrskapet Löwenskölds sedan de förra gingen voro nti is och mot- tog oss mycket artigt samt tillbjöd oss %in loge på italienska operan, ii& hennes dotter, mademoiselle Juliette, sknlle följa ined oss; det blef b e s t h d t till lördagen. Vi hafva gjort nHgra till fots, hvilket roar mig obeskrifligt mycket mer an att åka. Man har d i tillfälle att bättre kunna se sig omkring och observera allt.

TTi liafva varit uti B R Z ~ au foire perpdtuelle; dar finnes för- saniladt på ett stiille allt hvad man kan önska sig till prix fixe, livilket ar en stor förmån; allt ar si rä l amangeradt, afven det minsta lappri tar sig bra ut. Fransyskorna hafva ju så god sinak. J a g . föreställde mig dock den lägre klassen snyggare an den verkligen är. E t t ,obehag äro de ständigt v%ta gatorna, soin begjutas med vatten frin arrosoirer; det ar visst nödvändigt för dammets sku& men ej till den grad. ~ r a n s ~ s k o r n a trippa dock s8 lätt, at t vattnet e j tyckes bekomma ..dem nhgot. Halle aux bl&, dar all säd försäljes uti Paris, var egendomlig a t t se, nien Halle aux fruits mera i min smak. Vi köpte där dessa ryktbara raisins de Fontainebleau, den hasta friikt W n kan .äta; en stor panier kostar ej mer än 23 sous. Marché aux fleurs Sr förtjusande med sin härliga mångfald af doftande blomster; man kan aldrig se sig inatt härpå. - Promenaderna uti C'liainps Elysées äro förtjusande, inen jag bekänner att Bois de Boulogne e j slog an på mig - om några kr, d& traden f& vaxa upp, blir det säkert vackrare. Då de allierade trupperna tågade in uti Paris, för- störde de en stor del af skogen.

Vi .dinerade åier hos Roche Aplons - denna ghng med

239. .

en hel del främmande, bland andra en fet och frodig gamriid prins, hertigen af Solms, soin var glad ocli artig. Hela sällskapet bjöds. af värden på dp.eran. Vi sigo en ny balett, »Alfred le grand», som.vun- nit mycket bifall; det var undransvardt .tir .väl de dansade. Opera- Iinset är alläeles nytt; det gamla har brunnit ned for ej lange sedan. De nedersta logeraderna äro i hvitt ocli guld, de öfre i blått och guld. Teatern är ' upplyst med gas och rjrinmer ~Gigot öfver 6,000 personer. J a g pastår att operan i Paris ar det grannaste nian kan se. Dagen därpå besågo vi Jardin B des Plantes, Iivilket. roade mig öfver al1 beskrifning, iifveiis% gobelinfabriken. Kvällen passerades p& TliéB- tre des Italieiis, dar vi hörde den vackra musiken af Rossini till Eli- sabetta med inadame Basta, den förnämsta sångerskan. vid italienska ,operan. Hon sjunger hänförande. Mademoiselle de Villeneuve, som var med oss, är utan att vara vacker särdeles intagande; man pkstir li8r att Hochschild ämnar fria tiil lieline! Den för sin skönhet sir rykt-. bara madame Récaniier var afven ined i .v%r loge. Hon var sardeles ainiable och aiinii bra vacker, ehuru ej siisdeles val växt; det var af stort intresse att lära känna henne.

I

Dagen därpa voro vi bjudna' af. baron dJArnay, en undersate till prins Leiiclitenberg och skickad till Paris att köpa presenter till förmälningen1), på en dejeuné till Malm~isox Vi begåfvo oss tillsammans iiled grefvinnan ~e t t e r ' s t ed t och hennes söner, grefvarns Gyl- denstolpe2), till Malinaison, 2 lieues f r h Paris. Då vi kommo fram fanns ingen baron och ingen dejeun6 beställd -.detta genom något ~iiissförstånd om dag ocli tid. Det var komiskt att läsa inissraknin- gen p& allas hmgriga anleten, som väntat sig en magnifik frukost. 31alinaison, som tillhört kejsarinnan Joséphine, äges nu af prinsen af Leuditenberg. Det ar oändligen täckt; sjiilfva slottet ar litet, rum- men vackra ocli kej sarinrians sängkaminare bibehållen ; dar finnes af ven tett vackert porträtt utaf henne. Triidgården är iiqwket vacker i engelsk stil, med grottor och tempel och ett präktigt orangeri. Soni vi ej hade att vänta oss uågon dejeuné, måste vi skaffa oss inat själfva och funno andtligen på ett dåligt viirdshus, dar vi fingo stekta kastan- jer, smörgås och drufvor. Det smakade förträffligt, och alla hade

den bästa aptit i världen ocli voro skrdeles glada och muntra. Vi komino ej hem förr %n sent på natten ocli vor0 ratt trötta.

l) l3riils Oscars förlofning med prinsessan Josefina af Leiiclitenberg, Eugeue Beeiihaïnais' dotter, hade nyligen ingAtts. Förrniilningen firades 1823.

3 Grefvinnan Wetterstedts söner i ett föregbende .gifte.

General Berton l) ar dömd till döden. Han har begärt n%d men blifvit afslagen. Blott under den tid vi varit här ha 8 gått till döden för revolutionära tänkesätt och jlisningen ar stark. - Vi resa i öfvermorgon bittida kl. 4 som vanligt och h a h a således mycket att bestyra, hvarför jag måste sluta med mknga hälsningar. J a g langtar af hela mitt Iijiirta att snart återse mitt land och mina kära föräldrar.

Eder Edla. v

Detta var det sista bref den unga Edla tiiiskref hemmet friii ntlandsk ort. Innan vi afsluta korrespondensen vilja vi dock har meddela ett af de bref hon af sin far, grefve TiTirsén, erhöll som svar på sina många skrifvelser. Vi ha utvalt detta bland minga andra, emedan det synes oss af sarskildt intresse för de däri uttalade isikterna om kviiinouppfostran, hvilka visa, a t t den framstiiende stats- mannen i denna fråga innehade en ståndpunkt, som för hans tid och ställniiig siikerligen kan betraktas som ovanlig.

Stockholm den 8 okt. 1822. Mitt kara barn!

Detta träffar dig förmodligen ännu i Paris, men p% de sista dagarna af eder sejour dar - och tankarna börja allts% att vanda sig mot norden. Dar vänta dig vii1 kyla och snö, men i friska vin- dar andas man lätt, och varma hjärtan upplifra all kyla. En rariii kammare i norden, då ovädret laärjar utanför, ar ock mycket trefligare #n någon parisersalong. J a g bör ej uppehklla'dig därmed huru mycket återseendets ögonblick ar oss 'dyrbart; du kanner det sjalf. - Var välkommen, öfver all beskrifning välkommen! - Dn måste nöd- vändigt lägga dig till med något varmt plagg af sidentyg till hem- färden med något slags foder af felb eller skinn. Kom ihkg Tysk- lands slätter, huru genomträngande kallt där blåser i oktober.

Ditt bref från Paris erhöll0 vi till var synnerliga glädje i dag. Nogsamt är din tid upptagen i en glad omväxling af nöjen och iu- struction. Allt detta ar dig så innerligen g u n a undt; tag shledes ut med fullt mått hvad som erbjudes för dina yttre sinnen och behk11 det som elt kapital, hvaraf bhde dn sjalf drar en lifranta, och dina

-- . -. - ..

l) Jean Bilptiste Berton, Brigadgeneral. Iiiliit sig efter Restamationeii i politiska stiimplingar, för Iivilka lian diimdes till clöcleii och afriittadcs den 5 oktob-er 1822.

vanner einaellanåt en liten utdelning, såsoin p$ geografiska inrattniii- gens aktie.

Du är snart inne i den. klder, da man liar belöning för de uppoffringar det kostat att ordna sitt förstånd och förvarfva kunskaper. Du har utan tvifvel redaii många gånger hållit mig rskning för mina &sikter harutiiiiian, fast säkert mringa andra tyckte det var ett iiiider- ligt tvång att uppehalla dig med ämnen, som ej kunde angå ett fruntimmer. Hela denna tanke as grundfalsk, ty ett friiiitiininer gr utru- . stad med alla försthdsförinögenheter lika med en man, ocli om samma riktning gifves däråt, . ined hlinsyn likval till de olika verksamhets- förem3, som skilja dem, så uppfyller kviniian en mycket viktigare bestämnielse an blott den att ha god inat på sitt bord. Detta sed- nare eller den inre hushållningens ordning i alliniinhet lir intet att asidosatta; men det svarar blott emot mannens sinsorger att ha sina åkrar väl skötta och sina ängar bergade i riittan tid: nu återstår likviil för bägge många andra och stora omsorger, dels i den alliiilnna världen, dels till uppfostran af . barn och deras moraliska bildning m. m. Om nu hustrun icke har några grunder sjiilf af en större 0111- fattning, S& inåste hon ju åsidosätta allt deltagande uti dessa viktiga omsorger, eller hiinstone iitföra dein med inindre sakerhet vid en shdan saknad. Därför har jag alltid trott, att man liandlade orätt, dii man betraktade lzviiinaiis bestämmelse i en siidaii inskränkt skala som blott att soignera det inan kallar Iiusl~~llsbest~~i.et och att föda barn, utan att Iia iiiigot deltagande i riktningen af dessa barns högre bildning och det iidlare syftet hvarför vår Herre later dem inträda i världen.

&Ian plagar sägs att kvinnan upphör att vara livad Iion bör, dB man extenderar hennes verksamhet till allvarligare, allmännare iimnen, men detta är grundfalskt. Hon iir inindre djur hon än mannen sjalfva. Hon a r mäktig af större uppoffringar och högre lyftning

. an vi; blott hennes förstånd &r så bildadt, att Iion fattar vardet a f uppoffringarna., at t de icke affordras henne blott shsoni lidanden, ntan annat ändamål än att hon skall lida.

Men jag återvander till dig, mitt barn. Dii liar fått en rik e lön för dina tråkiga lelrtionstiinmar och en idé om varldeii p% det hela,

som ger eii helt ny riktning åt dina reflektioner, vidgar dina begrepp utan att skada dina tekesat t eller dina principer. Man föreställer sig lifligare nar man rest och sett olika folkslag, hört olika $pr&,. erfarit olika seder och bruk ; inan ar vid en beskrifning genast hemina- stadd, kan urskilja sanningen, fatta behaget ocli ilaiviteten af hvar.

egenhet, hvilket ar alldeles omöjligt att lieinta annorstädes ifrkn an af den egna erfarenheten. Di1 skall komma hem andi mera ansprgks- lös an då du for iit, mera försiktig, mera klok - se dar hvad jag hoppas! Förmodligen far du . detta bref nigon afton d& du iir bra restrött, lägg det d% i f r h dig och somna, ty det gör dig godt. Din far hviskar dig i örat: God natt. Välkommen till oss i Guds namn, älskade barn. Adieu.

Din tillgifne fader G. lir Wirsh.

Böoker för barn och ungdom julen 1891.

Frhn Fredrika-Brerner-Förbundet s Bok-komit e.

Bok-komitén liar under de senaste veckorna sysselsatt sig ined granskningar af jul-litteratnren fök barn ocli iingdoiii och framlagger liarined resiiltatet af sitt arbete.

Af iitkoinna böcker liafva endist de, som insiiiidts till koinitén före den 9 dec., kiinnat iipptagas . i bok-revyn: Granskningsarbetet fortsiittes likväl, och resiiltatet blifrer tillgängligt å listor, soiii till- Iiandahkllas allinaiilieten K Freclrika-13reiiier-Törhndets ByrB.

P& forsliiiingsfiird. Ninnen friiii en tvåir ig vistelse bland Ceyloiis tamiler och singhaleser, Australiens kannibaler och Nya Zee- lands inaorer af Colzracl Pristedt. Pris 5,so. För den del af var iingdoin, soin är road af geografi ocli försthr att iippskatta iifveii allvarligare litteratur, rekomineiidera vi prl det vaimaste detta arbete. Det ar ej säï- skildt skrifvet för iingdoin, iiien författaren har skildrat livad han sett och iipplefvat i fräinniande land pB e v så lifligt. och roande siitt, att det m%ste tilltala både ganimal och ung. Det är ej en resebeskrif- . ning i den gamlo stilen, livari författaren ined iingslig noggraiinhet meddelar sina lasare Ilvarje detalj, soin lian finner uppteckilad i sin dag- bok, vore den än s% betydelselös. Man slipper t. ex. att höra, liiirii dags förf. den och den dagen antriidde sin resa, eller h i l k a saker, soin packades på den ene eller andre af bararne. Det är sina iakttagelser af folk, djur och växter, soni författaren Iigr saiiiinaiifört till en lefvande, askådlig och särdeles intressant bild af natur och folklif i de läiider lian besökt, och soin lian iiii fraiiilägger för allmänheten. Arbe- tet vittnar oin samvetsjraiiila detal.jstudier, nqggrannliet och pålitlighet. Detta i förening nie2 författarens liittfattliga och klara frainstlillnings- sätt gör lians arbete till en viirdefull tillökning i vår iingdoinslitteratur. Det kan liisas af ungdoni från 15 år. Ledsaint nog ar priset så Iiögt, att ej så många m g a , soin vi önska, kiiiiiia erMlla det läroriks och underhållande arbetet.

Tre nen 1890

mhnnoders ilag. Jliniieii frkii svensks ~petsber~sexpeditiu- af A. Eli~tckowström. - En af denna expeditions ungdoniliga

vetenskapsiniiii - expeditionens vetenskapliga stab bestod, soin förf. säger, af tre individer mellan 1S och 23 år - liar i denna lilla bok offentliggjort några minnen från sin Spetsbergsfärd. Det ar, som förf. säger i företalet, ej lians mening att utgifva någon reseslQldring i ordets egentliga bemärkelse, ej heller att frainlagga för allmänheten expeditionens vetenskapliga resultat, utan blott att laiiina en enkel skildring af de Iiiindelser, lian sjalf upplefvat iiiider fiirden och de intryck han medfört fi .h Iiöga nordeh.

LBsaren f%r till att börja med i författarens sällskap gå omkring p% ishafsjakteii Lofoten,, soin förde expeditionell till Spetsbergen, och taga kännedom om ett fingstfart~gs utseende och uti.ustiiiiig. Redan bar det af till de i sgnistrande snöskrnda kladda Spetsbrgen, dar forf., soin är zoolog, genast beger sig ut. för att , pröfra jaktlyckaii och *affa sig en ,samling,. Renar och siilar, po1arrafv;ir och sjö- fåglar 'få bita i gräset - eller i isen. Pk ett enkelt och naturligt och darföre också. siirdeles tilltalande satt beskrifyer förfa$taren siiiit afventyr. .Han ger ocksk sina .lhsare mangen målande bild af riatiiren därnppe, i de ödsliga trakter, expeditionen gästar. Det rika fhgellifvet ar i synnerhet skildradt med lif och iiskadlighet; nian tycker sig se >den lefvande mattan af millioner figlar:,, soni betacka bergens sidor, och Iiöra det orediga sorl, som tränger ut ur deras näbbar.

Den lilla boken ar särdeles rolig, och vi rekommendera den varmt S som passande läsning för ungdoin på l5 år och därutöfver och liop- pas, att riitt mknga skola köpa den till julgåfva i t sina barn. Pri- set ar 2,5o.

Koiimgeiis kapam Historisk sjöroinaii från Karl XII:s tid af N. G. Leijonsköld Oxenstierna. Pris 3,7a. - Hjalten i boken ar Lars Gatiie, skepparsoii frkn Halland, som för den skada han som kapare tillfogat. Sveriges ärkefiende Daninark af kiing Karl XII vid några och tjugo års ålder utliainnes , till koinnieiidör i svenska flottan och adlas under namnet Gathenhjelm.

Ilars Gatlie utför de dråpligaste bedrifter. An Sr han i fejd med ett köpniansskepp, an med ett örlogsfartyg, och alltid sthr lyc- kan den djarfve bi: seger, byte och ara, allt faller houoni i rikt mitt till del. Vinsten af hans kaperier ar sri. stor, att ehuru lian lefver som en furste, kan lian likviil af sin egen förmögenhet iitriista odi bemanna en lie1 kaparflotta - haii har slutligen ej mindre an tjugo fregatter och trettio briggar 'och skonertar i sjön.

Jlecl det litiigaste intresse följer maii Lars Chthe friin afveiityr till iifveiityr. Xan fattar tycke för lionoin, Iiur oinbytlig 1i:tn an ar, den ena gången ett rilddjur, som ej :iet lira& inedlidimde och barm-

. härtighet vill säga, en aniian galng en deltagande kamrat och friko- . stig husbonde, soin strör ut sitt giild med btida Iiander, eller en ge-

mytlig värd, som roar sig att förblanda sina giister med sin rikedoin. Händelserna äro skildrade ined lif och fart, lokeii ar roliq och skall

' naturligtvis lasas af de unga med förtjusning. Den hör dock ej till de böcker, som bidraga till ungdoinens siiiicla utveckling. a f ventyren iiro för inångahanda och alltför spännande; de inåste verka retande

. och i följd (likaf afven förslappande på fantasien.

I!ribyt&e från Surnatra. Två p g a sjömiins iifventyr bland Pagajöanias roflystna invånare. Af I. H. G. Kern. Öfvers. friin tyskan. - Detta arbete saknar helt och hUet den realitet, vi ar0 vana att fiiina i viir tids bättre litteratur. Händelsen försiggh p& 'ii&gra smH öar i Sunda-arkipelagen, men lokalfärgen är s& inatt, at t oiii man vidtoge 11:lgi.a obetydliga förändringar; hittade p i nya namn eller dylikt, skulle man kunna med lika mycket skäl förlägg? den till s i~a~rt sagdt Iivilken del af jorden som helst. Och de båda iiiiga I-ijgltarna i berättelsen föra ined hvarandra - och äfven med andra -. samtal, som upptaga sida efter sida i boken, i Iivilka de begagna uttryck s% prydliga och uttala tankar s& dj.iipsiniiiga, att wverkliga» adertonåringar visserligen ej skulle kunna åstadkomma något s& raffineradt i den viigen: af ven fribytarna, w:Pagajöarnas roflystna iiiviiiiare D, utmärka sig för ett lika liögstiiindt språk. De visa äfven ett sinnelag, so111 i iidelhet och l~ögsintllet söker sin lika och som p%. ett besynnerligt sätt kontrasterar med deras dagligá sysselsättning: pliiiidring och inänni-. skorof. Händelserna visa st~iiidonl ej mera öfverensstäminelse nied verkligheten än personerna. Sii t. 'ex. faller en af de unga enro- peiska sjörniiiinen i hiinderna pk fribytarna. Hans mod och adla tHiikesatt göra ett sk djupt intryck-på de inalajiska sjöröfvarna, att de efter några, dagars sd~firiianvaro med den unge mannen inga med honoin ocli hans kamrat ett evigt vanskapsförbund, och sde för n h p z dagar sedan sal förhärdade krigarna» öf vergifva för alltid sitt råa och Ifveiityrliga lif och erbjuda den holliiildska regeringen, livars skräck de för sina ogarningar städse utgjort, sin iiiiderkastelse. »Aldrig har Holland med ininclre inöda gjort ,en landyiniiing sådan som dennas, tilliigger författalen - ncli däri har lian sannerligen ratt!

arbetet kan ej heller fritagas f&i en viss långtridighet, men '

det ' innehåller intet för iingdonien skadligt.

F r h Serbien och Montenegro. Noveller, öfversatta af A. Jcmxn. Pris, 2 kf. - Utgör *en samling lifliga skildringar från dessa länder. De äro skrifna af serbiska författare, och man kanner, att dessa lefvat ibland de människor och förhållanden de skildra.. Vi. få Iiär göra bekantskap med den stolta och frihetsälskande serbiska och monteneg=.ikka befolkningen, 'dess egendoinliga seder och bruk.

w Helgonbilden i skolanw ar en bild. af lifvet i en liten by i en aflagsen vrå af världen, dar allt är gamnialinodigt och patriarkaliskt. Hufviidpersoiien i byn ar den gamle »popen w , hvsrs kunskaper in- skränka sig till liturgien och ritualen, men hvais' kärleksrika vaseii gör honoiii afliklleii af alla. ,411t Bvad lian ager ixiiser han som sina, '

församlingsbora tillhörighet, och de :L sin sida almo färdiga att göra allt för l~oiioin ocli lians unga dotter >!aria. .Hela byns befolkning

ar uppfylld af beundran för lienne, d i hon, olikt de andra flickorna i byn, f%tt gå i skolan och kan hjälpa de andra att läsa och besvara de bref de eyliållit.

TJti »Blodshämnden D finna ~i en tragisk episod, som p%minnei~ oiu korsikansk vendetta. E n ung inonteilegrin skjuter kallblodigt eir äldre turk, soin under kriget dödat lians farbroder.

Gripande och djupt tragisk i all sin enkelhet ar berättelseii D ~ u i n e n s förbannelse D.

Då man lägger bort boken, %r det med en önskan att få liöni mera o111 detta folks lif och egendomliga seder. T i kunna anbefalla boken såviil A t iingdoni p& 16-17 Ur, som åt äldre läsare.

Stanley och Enmin. Bearbetning för ungdom af Staiileys bok '>I det mörkaste Afrikax-, och Jeplisons ~Emi i i pascha och de upp- roriska i Sudan» af G. Hjel~ner~ts. Pris ö,i5. - Angående detta arbete häiivisa vi endast till v&rt uttalande oin Stsnleys ofvannämnda arbete i föregående års bokrevy, d8r r i yttrade, att detta mycket ra1 skulle lämpa sig till iingdornslasning, nien beldagade, att dess Bidl~f- tighet och det däraf beroende höga priset dartill gjorde det mindre användbart. Med utgifrandet af denna bearbetning - eller snarare detta sammandrag - ha förlaggarne iiii inöjliggjort dess allmännare spridning bland ungdomen. Och r i önska det frarnghg tiJl fromina för ungdomens geografiska kimskaper och till räckande eller ökande af lusten för ett studium, so111 i rkr tid blifvit af allt större vikt.

Studentminneii och Eeseslkiildringatr af IV. P. Otlrnctn. XJ- saml. Pris 3,?5.

En ny saniiing ininnen af den kände och gärna läste skildraren. Första afdelningen af sitt arbete agnar författaren å t studentminnena. Läsaren får dar i ,Gamla studentexamens lara m h g t och mycket oin denna till en svunnen tid hörande exainen, gara bekantskap med en clel typer och personer från Upsala på slutet af femtio- och början af sextiotalet. Han får följa den unge abiturienten frin den dag, han vid sitt läroverk aflagt a.fgångsexainen, tills han som välbeställd stu- dent, efter studentexamen orngifven af jublande kamrater, liirnnar det minnesvärda » kuggis B med studentmössa pk huf vudet (i jn~tunri må- nad). Berättelsen är späckad med en mängd historier och stilprof - autentiska eller ej - dock varda a t t räddas undan glömskan. I »Upsalavigelans» gifreï förf. en dråplig tidsbild fran sina Upsala- dagar, inflätade i ramen af en skildring af beraringsexercisen i forna dar.

»Studentserenader> ar skïifreii con amore. 31an marker att. förf., en pk sin tid uppburen och ofta anlitad serenadsingare, rör sig pk ett oiuråde, dar han ar hemma och f r in hl-ilket han gifrer en del drastiska och roande skildringar.

Till slut fB vi en ari ii it hallen minnesbild, full af pietet, af den oförgätlige, af alla iildre Epsalasingare afhilltie sånganföraren Oskar Xrpi.

Sverige och Piiiimid. Häftet innehåller berät telser, historiska bilder ocli natiirskildringaï af, flere författare. Denna andra del af en samling, som förlidet år lyckades tillvinna sig erkännande, biir i det Iiela samma enkla, allvarliga prägel som d m föregående. Har finnas flere o l i k skildringar, dels stamningsbilder, dels historiska skisser, bland dessa senare stkr utan all jamförelse friimst: ~ 1 8 0 9 , Gcorg Ad- lersparre och vestra arnldii~, hvilken gifver intryck af nagot iipplefvadt på ett satt, som i fråga om *minnen från årliundradets början snart torde blifva ganska sällsynt. En vinterbild >Fran riksgriinsen~ gifver en frisk, liflig målning af en fiird med renskjuts och pulka till mark- naden i Haparmcla. 0111 ock stilen i den historiska berattelsen >En tapper karoliw är nigot utdragen och ojamu och om ett par af de iifriga bidragen iiro mera ko~iventionelt behagliga a n originella, bör dock boken blifva välkoniiiien son fainiljeliisning under vinterkvällarna.

Klöfverbladet af T. Combe. Pris 1 , ~ Den lilla f r ih franskan iifyersatta berättelsen bar så alltigenom prägeln af sitt franska ur- sprung, att endast franska barn torde kunna fullt sentera den. De iiro dock mycket syinpatiska, dessa tre viinner, hvilka utgöra klöfver- biadet, en flicka p& tretton &r, en yngling på femton och en liten gosse o111 sju år. Deras lekar smed vetenskapligt syfteb, deras intresse för allt, som gifver Den osökt anledning att klattra i träd eller klifra ned i diken,, deras affiirsbekpmer, deras funderingar att komma sig 1ipp här i världen äro alskvärdt tecknade, om ock de bada aldrs bariien stunclqm förefalla väl brådniogna. Den tacka skildringen från en stilla landsort läses med intresse, ocli inan är glad öfver att den diiktiga .Siinon till slut npptiicker, icke precis en gulclgrufva, men en niii-a nog lika iiibringaade halsokalla och s& får medel att studera, att 11% sitt lifsinål, att blifva ~ u n savant:. , en vetenskapsman. - Bo- kens kartonnerade oinslag lämnar icke så litet öfrigt att önska'. Ori- giiialet hm en i fint tontryck smakfullt utstyrd perm. Om klöfver- Bladets portratter göra någon rättvisa å t de båda gossarna, så har cläreinot den unga flickan fått en i hög grad fantastisk hiifviidprydnad, soin knappast kan anses förestiilla hennes rika, mörka lockar.

Boken kan ined allt skäl rekominenderas åt barn f r h 12 %r.

Jiiri~ko:iiiuigei~, historisk berattelse ,från korstågens och den stora inongolerstoruiens tid, af A. Ohorn. Ofversattning frhn tyskan. Pris 2 kr. Vi få har göra bekantskap med korsriddare och mongoler, kristna och inolla~nmedaner, ocli vi f% färdas Ibngt in i Asiens stepp- lander och göra oss förtroliga med steppfolkens seder och bruk. Hjälten i boken är en scliwabisk riddare, de11 s. k. Jiirnkonungen, som efter sin inakns dlid drager till det .Heliga landet. Han medför sin unga dotter, ,soiii bortröfvas af mongolerna; efter m h g a afrentyr lyckas dock Jarnkoiiungen att återfinna henne. BIongolerna hafva fatt brors- lotten i berättelsen; vi få om dem veta vids mer än om korsriddarna. Boken tyckes iitiniirka sig för historisk trohet, och om den an liar och I i n r förefaller litet långtrådig, så tro vi dock, att den bör ini-

tressera läsare ph 14-16 b'. -Vi lifdla före, att deii likaiiil 1ia.ii intre.ssera flickor soni gossar, elii?rii . den i i tgö~ N:o 1 i %Lasning för gassa?,: Flickor såval som gossar. lasa jn i alliniiima Iiistoiien on1 korsridda?e och den stora i~iongolerstorine~~, ' lmrföre B i da parterna da a

e) likaviil. beliöfva utvidga och befasta sitt vetande, kunna vi .omöj- ligen f örsta. . e

Hrimjr Hrriigerfo.rtl, en ung eniigiaiits $f ventyr. Beriittelse för gossar af I. R. Xt&himov,. Ofversiit.tiiing af M. Langlet. Denna berättelse ar en verklig iifveiityrsl~ok, dar den eiia otroliga ocli hår- resande tilldragelsen aflösei den andra, dar inan återfinner Coopers jiikme och indianer, Marryats siiiugglare och sjöfolk jamte -Rider Hag- .gards grottor och beiirangel. Som rain omkring clet. hela Cai~adas asrendegi'~rdiir och byal:, och som hjälte en Iialfviisen gosse från d:f Barnardos riiddiiiizgshem i London, livilken. gosse -- enligt sådana böc- kers art - natni:ligtvis liar den vackraste ksrakter, ar stark? rådig,. modig, iirlig iitaii att vara Beliaftad ined någon af vanliga stackars

' I$inniskobarns fel eller svaglieter. Deii lille tioårige Toin bildar ined siii ~raiikeesakerliet, siii bridmogiiad och sin barnslighet en god kon- trast till bokens inåiiga obildade, vilda och råa karakterer, och 'l'oiiis död %r icke iitaii en viss poetisk stamning. Att Harry kornuler sig upp i , viirldeii, finiier en slratt och blir en viilbeliållen Squire, $r iii

.

blott livad maii I<iiiide viinta soni dygdens belöning. - Arnei:ika,iiisiiie1:11a iiro ej alltid lyckligt öfversatta till ett slangspråk soin i Hagl:qy~ iniiii ofta oinvaxlar med >)att tala som en bok,. Öfve+s%ttariiinaiis noten: ar bra, men kuiide v&t iitförlig,.clre, särskildt betriiffande Bsïnardos stor- artade verksariihet i London. :Boken iii. en af dessa, so111 sliikas t'i:%ii

första . siclan till den sista, inen torde icke liimiia mycket i beli&ll. : Pris 2 kr.

Liisiiiiig för! iriigt, ilickor. Trofast. Beriittelse af Marin Harlarid. Öfversiittning frkn engelskan af 'Ebba Wester. Pris kap. . 2 kr. Via flickors uppfgstran .tillämpas Bnnu, nier eller mindre iized- v.etet, den' gamla satsen, att . clet 'nästan atesliitancle ar kanslan och ' fantasien, so111 böra viickas ocli nciras. Deii. inoderna undervisiiingeii liar visserligen öfvergifvit denna åsikt, men då det galler .tt 'välja litteratiir ht v h a flickor, d i st& .alltFör iniinga kvar p% den ganila'.' sthdpiinktei'i. B i , få s%liiizda vara beredda p&, att de böcker, soin iiro siiïskildt ämnade till lasning. för flickor, iiro ensidiga, nieil vi borde liatva riitt att fordra, att cle likviil äro sh sunda, och oskadliga so111 möjligt. Till de oskndlig'a b böcker ii as antal kiiiina vi omöj- ligt räkna »Trofast»; deii &r helt enkelt en seiis:~tionsroiiiaii, och vi kiliiria oinöjligt förstå af . livilken orsak iitgifvareii - kontrakts- prosten &i. Wester - gliser den siirskildt liiinplig för lin& flickor. Utan nigra reflexioner itergifva vi i korthet dess ~iiiiieliåll. Bokens lijaltiiina, Hadassah, ii.r dotter till en. obetydlig köpinan. lur l!odd. Hennes inor, livilkeiis gifterrii%l betraktas soir~ en inesslliamce, Hr en nara sl.aktiiig till deii ;xiiseddri, domaren m r :Aiiniplireys., Haclassal~

vistas ' ofta i deiilies heni på laiidet .soin siilhkap &t domarens iinga '

nignclling, Violet. Violet iir en iitstiiderad kokett och leker med alla m&n, soiii komnia i Iieiiiies iiiidiet; hoii har inga högre intress&i an sitt utseende ocli siii toalett. Hon förklaxar, >)att hon tycker om att g6ra en karl galenw. Hoii liar förlofvat sig med domarens yngste son, &x, d& Iion vet,' att lian liar ett stort arf att viiiita. Max niisst%nkes f ör att Iiaf va deltagit i iiZgra vilda studenttipptåg, ankla- gas för ii~ordbrand in. 111. Hans äldre bisor, Slielhy, medför derhn iiiiderrättelse till hemmet. . Violet bryter genast förlofilingeii ocli ar fiirdig att räcka sin band Bt Shelby, som på clct skainligaste beljugit sin bror Ilas. Hadassali misstänker genast Shelby och vill rädda Max, soni kommer liein f örkliidd. Slielby, eliiirii förlof vad med Violét, . slår .sig iifveii ut för Hadassah, soin ar iner apikantw. Bröderna tsaffa p5 Iivarandra i triidgitrden, de brottas med livarandra, Max kastar Slielby mot en sten, så att lian blir liggande i sitt blod; lian dör icke, men blir för liela lifvet vansinnig. Man f i ~ r liingre frain veta, att Xax varit oskyldig till niordbrondeu och det öfriga lian blifvi t aiililagad f ör, meii att Slielby, som anklagat brodern, sj alf iiyttj at falska tarniiigar, liaf t en kärleksliandel med en ung sömmer- ska, med hvilken lian ingått ett falskt gifternihl, då en lians kamrat kl#dt lit sig till priist. Hadassali har sedan lång tid tillbaka älskat Max; denne inser nu Violets ytligliet ocli bjuder Hadassali Iiand och Iijarta. Hon blir lioiioni nu verkligen en wtrofast~ Iiustru; deras lycka .fördiinklas dock af inedvetaiidet af att Max varit orsaken till Slielbys olycka. Doniareii och alla andra miiiiniskor tro, att Shelby fatt svindel eller på aiina,t siitt fallit mot stenen. Max och Hadassali vårda den '

olyckliga Slielby ocli upptaga hans .och den fattiga sömmerskans barii soni sitt eget. Slielby lyckas. en g h g att rynma från sin väktare och rusar iii i bariikammareii. ~ a n taider eld pH gardinerna och slår iiied eii jiisiiståi~g ihjäl sitt eget barn. Han rymmer därpå sin . vag ocli blir anldrig hterfiiniien. Max blir af oinstandigheternas makt tviingeii att offentligt erkalina, liiirii lian varit orsak till sin brors olycka, iiieii natiirligtvis vill ingen jiiry falla lioiioni. Utrynimet tillåter . 'oss ej anföre exempel p& alla förvecklingpr och skräcksBener, som ymnigt förekomnia. Narr' nior iir ett iiiider"nf sjalfviskliet, och Ha- dassalis mor sysselsiitter sig iiteslutaiide ined att iita sötsaker, läsa romaner ocli till sist döfva sig med opiwiii. Tiolet blir gift tv& gånger, ineii bibeli%llecr lifvet igenom saninia sinnelag. Det sista v i höra henne yttra iii': ~ O n i vi riikna ihop våra egna .små äfventyr förr i världen, kiirtis ocli dylik< sk anstår det oss inte. att vara stränga mot så svaga karil, som viira herrar och liiisbönder (!), inte ssnnt 3 w Boken iir skrifven j en ledig ocli fiingsluide stil, s& att den helt visst kommer att intressera iiiiga flickor och för dem bilda inledningen. till deii dhliga romanlasniiigeii. Öf versiittningeii as mycket bristf iillig ; utrymmet. hindrar oss att citera sprkkprof.

. D& jag var liteii,. beriittelser af Louisa M. A h & P& 2 kr.

L. Xlcotts iiiiga viiiiner i Sverige bjudas Iiarrned på en bok, inne-

hiillande i t t a berättelser. De tv& första gro teckningar ur förf:s egen barndom ocli äga cliirföre ett sarskildt intresse. Vi f & liar göra Be- kantskap ej blott ined livad hon slzref, iitaii ock ined henne sjalf. Hennes barndom ocli ungdoiii var ej en clans p& i:osor ; hon gjorde tidigt bekantskap med lifvets allvar. Alla be~iittelserna iiro skrifiia ined Iieiiiies vanliga friskhet och originalitet. Hennes varina Iijiirta och sympati för allt godt röjer sig soin vanligt i det hoii ski'ifver. Om vi också ej tycka, att (lessa beriiitelser Iiöra till det roligaste Alcott skrifvit - de bara karakteren af en efterskord - s% skola de dock helt visst intressera sina läsare. :Ingen af beriittelseriia ar sådan, att vi . skiille önska den iitesluten. Liirnpar sig för 1.4-16-. ' . iiringar. .

Porft~rs tcsti~~iicnte at Sata7~ Tytler; öfversatt af &datliilda Langlet. Pris 2, :o . Bokens båda lrjiiltiiinor, den oförfarade Naucy c11 deii mera stillsaniiria Bab, konima helt silkert att tillvinna sig

sina 1iis:winnors sympati. De iiro fader- och moderlösa, komiiia direkte från G-iieïiisey till England för att tillika nied siii Iriisin Dolly taga i arf. en ghcl, som (le arft af sin fa,rfar. G-%rcleii bpgrafves af sanden under en häftig storm, och farfars testamente . blir ogtkomligt. Vi f % iiu vara iiiecl om de %da flickornas strid mot nöd och fattigdom. Bab ger lektioner i en skola, och Nandy slår sig pb liönsafvel. Ihsiiieri, den vii.lmenta, oberiikiieliga, pratsa.innia Dolly är kanske den bast' tecknade- :H:on tror, x t t lifvets alla svkrigheter skola lösas af heiiiies Askade Ned, sjöofficeren; genoin si!] obetänksainliet sätter hon ofta sin iiasta i sticket - al1.t iincler det Iion meiiar viil. Att förf. icke Iiar syinpati för wmoderna kvirinorw, i.i~%i:ka vi val. Representaiiten för denim riktning, :&llocla, torde viil vara ii&got ensidigt teckiiacl, åtniiii- stoue sedd iiiecl svenska öögoiz. Xgghrcl blii:. lyckligeii framgriifdt i i ï

sanden, testamentet funnet, och allt slntwr väl. l3oken är iinclerlird- lande, ganska fint och liiinioristiskt skrifven och kommer helt visst att inh:esseya sin publik, 14- 16 ,'li:iiigar.

Uiigtt 1i.jiirtrwi. af Sara Hzdzïes.., öfvei's. af Matliilda Langlet. Pris 2,~:;. Rolren iiineliiiller nio berättelser, af Iivilka en del ger oss bilder lir barnavärldeii och andra rir iingdomens lif. Tji Ii&ll.a före, att förf. lyckats bäst, (1% Iion teclaiat drag lir bitïiieiis lif. Hon visar dar en sgnipati för och ett förstaelide af det föimbisedda och oiitvecklde. Iios de försnniinacle barnen. S& gr t. ex. w G-raiiiiens pojke>> en rörande beriittelse om en stackars försumnincl gosse, soin fragar, om .föräldrar Iialla af sina barii, iifven oiii dessa iiro »viclligt stygga.. En sådan ei'fareiiliet liar lifvet icke bjudit lionon~. - w %lin första kiirleksliistoria w

iir en shdan berättelse, soiii lycldigtvis toide förefalla wenska flickur bra friiniinande. Händelsen tilldrs.ger sig i en amerikansk stad. E n . larare är afgiiclad i en flickskola och blir sl~itligen afskeclad, diirföre att .nian iipptäckt, at t . lian skrifvit karleksbref till en af larjniigariia. Vi fb vara vittnen till det öniiiia afskedet niellaii de båda iilskande ocli iifven Iiöra, Iiiirii en yngre kamrat rasar af svai:.tsjiika. - I ,Lek

ocli allvars 'och lor ra^ få vi höra, huru :;lians och ~llon:, finna hvarandra. Förf:s ideal tyckas rara en niedelålders man, en änkling, sorgsen och sluten, och så en helt ung flicka, som knappast hunnit öfver barndomens tröskel. Han uppfostrar henne, och hon bringar glädje i hans mörka l i f . Så itminstone sluta de båda berättelserna.

m Boken i sin. helhet är ej särskildt att rekommendera.

Solsken, berättelser och sagor för barii af Ave (Eva WigstrOm) iiied teckningar af Jenny Xyström. Pris 3 kr. Några af dessa beriittelsei. o iiro' gmska bra, ineii alla .starkt tendensiösa, ofta p& be-

. . kostiiad af det barnsliga. Icke heller passa alla för samrnu ålder. Det barn t. ex., .soin förstir och finner sig tilltaladt af :UVkrfro~t)~, skulle finna t. es. »Ti.äpallen~ alldeles fö r sm@arnsaktig, och p8 samma sätt ined flwe af de snclra. För iifrige kan sättas i fraga. om det är. nyttigt för barn att lasa sklant som skildringen af Lottas skönhet i sT('%rfrosta, on1 de .f ransk,z lierrarnes beundran för r den lilla .svenska skönlieten:>, oiii friiarila, som >vrida och vända Lotta f rhi laiiiset. till ljuset för att studera hennes skönhet och litbryta i benudran öfrer de skiftande dagrarna i lienlies' h8r och fargeii i hennes ögon,, etc. etc. Vill nian klandra tanklösa människors satt att behandla och uppfostra barn, det oriktiga i tillställandet af basarer nied utkläd- ningar och dylikt för välgörande andamkl m. ni., livarför skall det af-

. handlas i en barnbok? Det ar väl icke meningen, att barnen skola undervisas att 'uppfostra sina föräldrar. B1ör öfrigt tro vi, a t t icke ~nh iga barn skola kanna igen sig i skildringen. af intrigem. och koiii- plotten, anlagda af hamen i sinåstadens flickskola. Denaa z väfnad . af elakhet, afiindsjiika, lögn och Iiiiinniis har förf. färgat alltför sv&.

. Utoin det att eii del uttryck äro olämpliga eller ofattliga för barn, sksom : »det höga snillets lott >, w moraliska fåiigan, )>yriden af olycklig karleka, b rosenfiirgade leenden o , 2 h~arteförtorkande iitaiilas- 'ning2 Beii katt, som ar s i liten, att han ej beliöfver begagnas i geni- tivusw, etc., sb äro t re berättelser i sin helhet sadana, att de helst bort stmina i författarinnans papperskorg ; vi mena :?Ur kissariies liiifder~ , >Klent virke^ ocli nGriinstvister~. Icke nog med att de - Btminstone de t v i sistnämnda - äro obegripliga för barn, de äro rent af osiiiakliga. För att rättfärdiga detta stranga onidöme, vilja vi göra nhgra citat. I slntet, af »Klent virke> säger krastkäppen till torkstingen : rXu liigga vi oss till lifsleda, det ar det allra, allra finaste sättet att. vinna aiiseende. Kjiilpei. sh ej det, d i ta ~i lifret af oss och komnia i tid- ningarna ; högre kan intet triid, som i ungdomen stått med bricka o111 lifvet, Komni;i~. l »Granstvister D säges om älfbalen : ~E'rkgan lmde afliandlats i baldeparteinentet, diir s% väl denna orkesters ( S J T S ~ ~ S och liiimlors) ansökan oin att fk blifva älfhofmusikanter, mot det att de .lin spelade gratis, soiii ock lysmaskarnes begäran a t t blifva utniimnda till alfhofdansiipplysare, afslogos. Det beslöts, att balen skulle hållas vid tidsenligt elektriskt b2glampljus i stadens förniimsta park» . . . 2I.h till detta Iiade baldepartementscliefen fått till skanks af en sardeles bildad klockgroda, som höll familjesainkrani i parken, med musi-

kaliska o1,jtii i första afdelnirigeri, svensk gyrnnast.il; i andra och i den tredje siip6' med gieiide bord i siiigdforrn och siiapl~oppserveringw . . . :)tyckte han (nissen) sig tillliörs sr~igellioriiskno~111e1i w . ' »Detta betyder .

det allra högsta siillskapslifvet pft klockgrodspråket~, . . . »inen en klockgroda, soin skänkt älfbaldeparteiiaeiitet en ny i&, fbr &vid lätt

. skrytbakterier i halseii! och de iiro ett styggt slii1cte.n . . . »Meii Iilockgrodan mkste geiiast gå till sängs med ka-lla oinslag kring liuf- viidet och ligga oc1.i liörn på, liiir 's1iytl)akterieriin lekte inarkiiad i . heunes lijartkamrarw . . . Nissen yttrar : '»Nej, det iir föl: friickt ! Skall jag 1211 sparkas 11% skeiibeiiei.~ af löst. sallskap (trollsliiiiclor), soiri inte lia ett öre i fickan eller ordentligt yrke att lifriii!:a sig med, iitaii bara sitter ocli glor stint och fläktar med befordi1iiigsiiiedle,ii, soiii ej iiro större, iin de kiiniia. baras 11% rygge1i.w - w:Hari lir ~ a r r e iiil deii viiyste troiikriifvare (tro~ipi:eteiideiit?) till at t lianga i, sade älfdrott- ningeri (om nissen), och har lim icke tagit tre af mina wliögrekl?ss- dagdrifvare, (trollsliinilor ocli en fjaril) till drag- ocli 11ärd;j i i s . ~ . . .

n Detta torde vara nog. Till sist vilja vi erkalina, att boken iiger ett företräde frainför

en mängd, ja, kanske frainför inängdeii af bmnböcker : en aolltigeiiom kon-. . selzvent och 11% sk31 gi:iiiidacl koiiiiiiateri ng och niistsan inga egentliga

sprikfel, orii vi som Sadniia icke anse en iiigot tiiiig och langdrageii satsbyggnad.

Katy i lieiniiiet. Eii Beriittelse för iiiiga flickor af S~mcn Coo- lidge. Snälla och sediga barn iiro icke längre 11% inodet i våra barn- böcker. Shii1 författarile soiii d e iiriga liissrne iiro ense om, att ' idealbariiens tid iir förbi. Ocli viil .&r det. Verklighetsbilder afveii åt barnen .är livad vi önska, áiiïoiii äro Bhda parterna ense. Ocli de lrerklign barnen iiro inga ideal. Men vi, som söka att se saken objek- tivt, iiro fiircliga att fi%ga, finnes det ej .nier p% jorcleiis ring still-' samma och beskeclligrt Barn? Äro de verkligen a.lla s& vilda, besvär- liga och iippfiiiniiigsrika, soni flertalet af vitra nya författare mhlar dein? Finnes det ej . äfvea stillsainnia natiirer, som Iiafva rätt at t vara till utan att nödviindigt liiinföras till den trfkiga-, den onatiirlicra eller den osyiiipcttiski, kategorien? Vi endast fråga ined aliledning '

af de i Berättelsen förekoiiiinaiide hriien. Katy ar frisk och god- hjärtad, g1öii-1~~ och oregerlig, meii fängs1;rs Slutligen vid sjiikbäclden, dar hon liir sig thlamodets och försalielsens ädla dygder., Berattel- sen är alltigeizoni frisk och rolig, p i sainina g h g som den iii. allvarlig och fin. Hvad vi skiille vilja aniiiiirka Sr. att den ej ar fri för öfrerdrifter. a r det väl t. e x troligt. att en skolfl.ickn npptrader som den i berlttelseii ointdade :Ciiiogen, Iivilken, då Iion ej vill klattra uppför en pile, förklarar: »B!tinn iiwver skiille aldrig ti'h nggot s i - dant» och iir det' välridare troligt, at t den fjoi.toni.i.riga Katy, fiingslad vid sjiikbadden, kau öfvertaga lediiiiigen af .ett stort Iinshåll, äfven om liiisets tjiiliariniior äro aldrig s% dugliga. Ofversättningen $r ledig, iifven ou1 inaii p% n&p' ställen h l i a i l e nieil. i:ner iirskilliiing valda ord. Förekoiime ej foiiiien »l.~a.rneiia » flere gi'mger, skiille vi iiatur-

ligtvis anse ordet som tryckfel. Boken är likväl i sin helhet rolig och god. Passar för 12-14-åringar, knappast för unga flickor, soni titeln angif ver.

En duktig pojke af G. A. Henty. Pris 1,so. l?örfattareii säger i företalet till sin bok, att man ofta liar i världen tanklöst säger ,att allt beror på tur,, men att tur oftast helt enkelt är nför-

. mågan att begagna sig af de tillfällen, som erbjudas, att draga deii rätta nyttan af d e m . Författaren miste på förhand hafvn känt, hvad man skulle komma att säga om Ilans hjälte Georg, niimligen att lian har en ovanlig till-. Ty om lian också vet a t t begagna sig .af omstandigheterna på ett utmärkt satt, SA är det dock ej vanligt för en gosse, att först komma i tillfälle att gripa en tjiif, som helt fräckt rycker en medaljong från lians blifvande principals dotter, att sedan blifva den förste, som upptäcker en begynnande eldsvada och dar- igenom lyckas radda större delen af den fabrik, dar han är anställd, och att slukligen radda ofvan omtalade flicka friin att krossas af ett niaskin- hjul. I len lian har ej' endast tur; det ar först och främst sin recl- barhet och arbetsamhet lian har att tacka för sin framg%iig. Beriit- telsen om huru lian och kamraten Bill arbeta sig igenom alla svirig- heter ocli huru de bereda Georgs inor och sig själfva ett godt hem ar alltigenom rolig och lärorik. De bida gossarnes vänskap är siii'- deles väl tecknad, friskt och naturligt. Tvi rekommendera den A t Barn på 13-14 kr. Bills gatpojksspråk kan icke i alla delar anses lyckligt återgifvet på svenska. Vidare undra vi, om det ä r nödvändigt att låta de engelska arbetxna ocli sjökaptenerna sriira s i ofta.

Brkkigt herrskap, berättelse för iinga flickor af L. T. 1Weude. Ofversiittning från engelskan. Pris 1,so.

~ B r i k i g t ~ ar i sanning en god del af det herrskap, som träder oss till mötes i denna berättelse. Vi f; göra bekantskap med nio moderlösa syskon, af hvilka den äldsta, Rosa, p& sin fader, doktorns, upp- inaning åtager sig hus och hem. Hennes uppgift är ingalunda lätt, ocli det ar i synnerhet hennes halfvuxna syster, Xelly, bokens lijältiiina, son1 sätter hennes tålamod på prof. Nelly har dock i grunden ett rarint hjärta och en redbar karakter, hrarför hon också vinner ra r sympati, om vi ocksa niiste rnedgifva, att hennes uppfinningsförmliga går ut- öfver hvad vi äro vana a t t finna hos unga flickor. Dock, Nelly kan ju möjligen hnfva sin motbild i verkligheten, men att s% kan vara förhallandet med Georgine, den unga flickan fr%n Australien, som skall uppfostras i England, i doktorns hem, därom trifia vi storligen. Om Georgine lieter det, ,att hon har en drottnings hthafyer och skick,. Detta hindrar henne ej att en g h g blifva i hög grad förbittribd pil Nelly därför, a t t denna iimghtts alltför förtroligt med en tjänsteflicka, som flera år vistats i Nellys hem. Hon besluter att hämnas p& Xelly. Hennes hämnd består däri - att hon röfvar bort Nellys iilsklings- syster, A h . Hon tanker visserligen ej natt stjah barnet för nllikb (!), hon skulle blott beliklla det ett par m&narler, sedan skulle hon skicka

det tillbaka med »någon hygglig, nioderlig kvinnsperson,. Georgine lyckas bortföra den lilla; bida haiiina hos en illaakiinci kvinna, som bor p i en ödslig lieq. Den elaka kvinnan ger Georgine en sömndryck,

. .så .att hon faller i söinn och Blir bestulen. Doktorn aterfinner slutligen såväl Georgine so111 Ada.

Ofversattning-en är i hög grad underhaltig. Den röjer brist p i Insikt skval i satsbyggnad so111 i bruket af vanliga svenska ord. Vi lijnliia några få exempel. Sid. 4 : »Hon rniEttade en kyss efter trastarne.)) Sid. 25: »Hon Jclämde alla de slitna jläcllcar~za (pH en lianclduk) p% ett granskande satt. » Sid. 121 : » Okuflig lidelse stormade i 7hewnes hjuma och tdrfijllde ögone?z.» Sid. 142 : »Mina kängor ilro stora ocli s11iJ~ade. w

Af inindre vanligs ord anf öra vi nhgra : ~~zatnzorsnfivz ; 7~lzc@cka~z; Icökskoln; storbamen; doktorns ögon srnilade; hennes dowt;nimpblicla. be- liag ; u~nm7camnzare~z ; Ad a om7~a?zdtogs.

Af Z. Topelii Lulsning för barn liar sjuude boken utkoininit, illustr. af Aug. Malmströni och G. Stoopendahl, inliehallande visor, . . sagor och lekar. Pris 2,~s. Att recensera kan ju icke Iiär koinma i fraga, blott att omtala, att vi i ter fatt glädjen mottaga ett arbete af v%r förnämste författare för barn. Vi vilja tillika fasta föraldrars uppmärksamhet pi , att denna del, liksom del. 5 och 6, icke bör gifvas it yngre barn an 12-åringar, då däremot del. 2-4. äfveii passa för yngre (dock icke yngre än 8-åringar), delen 1 passar icke för yngre än 10-iringar.

I Löfspickningen, berilttelse för de ungs af L a w a ~ i t t i n ~ 7 1 0 f . pris 2 4 0 . - I Löfsprickningen är en bok, soiii, mer $11 cle flesta, kan ses 'friii tv8 sidor. Fasta vi oss vid innelihllet, s& är detta roligare an i nihnga andra barnböcker. Har förekoniina inga led- sainma resonneiuang, som barii ej första, inga spetsfiiiidigheter eller hänsyftningar på förliållanden, so111 ej ligga inom barnens erfarenhet, iitaii allt ar enkelt och begripligt. Boken är ovanligt rik p% lisnd- ling. Fästa vi oss däremot vid .sp@ket, s i iniste vi saga, att det ibland ar sidant, att v i skulle tro Bet vara en besyiinerlig öfversätt- ning f r in ett för förf. ganska frarniriande sprAk. Vi anfora, Blott ett par exempel. Sid. 2 : . . . »tog sig moderns deltagande i dotterns fortfarande örondöfraiide sorg ett oväntadt uttryck uti en ruskning och ett besvärjande uppgifvet : tig ! Och Anna tystnade verkligen så ögonblickligt, at t iiiiiniien ännu stod öppen, inedan det oiindliga skrik, soin fanns kvar inom henne, förblef där tills vidare». Och sid. 3: (Anna) »gapade som en kalf, medan hon skrek, och henues bli ögon sigo u t som ett pai blibar i ett glas af tårar». Så f& vi sid. 17 och 18 Iiöra SH underliga interjektioner so111 Jesstanien~ och » Jeesta- boj w . Hvarför skall i en bariibok nyttjas sådana ord soin »fah~indar» och »skojarbyke,? Man kan skrifva realistiskt utan sidsna, lindrigast sagdt, kraftuttryck. Äfven mot ingehkllet kunna befogade anmark- ningar göras. Förf. visar, att hon har ett varmt hjärta ocli en rik fantasi - tv:^ injrcket viktiga faktorer, dA i11an skall skrifva för barn,

men fantasieii far ej vtwa dle~iczliarskaiidr. Den behöfver st& niider tankens iippsikt coc.11 kontroll; nien det ar just detta kontrollerande arbete, vi sakna hos förf. Fantasien iir alltför fri, och Iiittar ofta på öfverdrifter ocli orimliga motiv. Till sådana rakna \-i t. ex. d i lektor 3Ialteiis uppträder i Södertelje, just vid det tillfalle, då tant

, Edla Mädt ut sig till ;~skönlietens drottnings. Hvilket dessutom var ovanligt sndlt af tant Edla. . TTidare låter hela historien on1 den i ett träd uppspikade katten oriiiilig. Att Erik fick diligt sedebetyg diirföre, att han en g h g kommit för sent till skolan (d& han riiiidadtb den omtalade katten), tror icke nigot skolbarii. ~ T a i i t Sally!) a r kanske den bast tecknade personen i boken. Erik vid hennes döds- bädd iir ett af de vackraste och finaste styckeua. Illiistrationerna iiro bland (le roligiste och bästa vi sett i &r. Men Jeiiny Xyströin lär ej heller af niinga f% s& onivaxlande ocli roliga iiiotir soiii af förf. till :;I löfsprickniiigeii;> .

Bland h e t s jnlböcker oinnämnn vi iiied gliidje den af Fredrika- . Breiner-Förbnndet prisbdiiiiade bokeii Gliidjemns blomstea. ini. fl. be- r%ttelsei8 af Amaizcla Kerfstedt. Vi iiro förvissade om, a t t den skail blifva en god van till barnen i vira sveiiska hem. 1 den iippsjö af öfversattningslitteratur, som i Ur kommit oss till del, ar det eii glädje att kunna pipeka en god barnbok, shifven p i svenska. Meii bokeii gr ej blott skrifveii pk svenskt tuiigonii"i1, den ar svensk alltigeuoin: skval d i den skildrar lifvet i hemmet, soiii i skolaii. Sarskildt phpek:i vi den första berattelsen, dXädje~is blomster*. Xan blir varm 0111

hjäftat, då ma.n laser en shdan beriittelse; det Hr hide Ht gammal och ung lille Finar. bjuder nkgot af sitt lilla barnahjaitas skatter. Vi anbefalla den a t barn frin 10 till 12 år. Pris 2 kr.

II vil.~~brytningeai, teckniiigar lir barnelis v&sld af Jlnthilda. Roos. Pris kart. 1,so. Den kända förks ilaiiiii i titelbladet ar ju i och för

. sig en rekoniineiidation. ;\Ian k m vara viss om titt finna. iidla, goda tanknr i ett fint, r%rdadt spr8k. Bokens srnk handlande personlig- beter, 8-10-åringar, komna nog att inför sina uuga lasttre sta lefvande och kamatlika ined sina barilsliga 'fröjder ocli sorger, fel och förtjiinster. S% blifver kanske icke förhallandet med de väl iilycket idealiserade, smekande Diiiaminorna*, Iivilka aldrig tyckas veta hvad otalighet vid bristande tid eller retlighet i allinänhet vill saga, och nigra stränga, ordkarga >pappors förekoiiiiun ej heller. --- Intrycket ' af det hela skulle hafva varit obetiiigadt godt, om förf. ;ifstått f rhi att. i den lilla, för mindre barii afsedda boken, framkasta ~ H d i i ~ i t spiks- mål, som höra till lifvets niest sv&rlösttt: on1 Guds allmakt och iniiii- niskans fria vilja, om grunden till olika lifsrillkor, till fattigdom, till lidande o. s. v. E j heller. synes det oss fullt lämpligt att pk tal om en liten sjuhig pilt saga, att »liksoiii patriarken Jakob, d i han iter- vände till sin fädernebygd och på natten kämpade ined (h l och till- tvang sig hans välsignelse, iifven lim haft en st~iiid, (1% han stod ansikte inot ansikte nied Herren och k a ~ l d ~ , Iiiir lian ~iilsigiiarlc. hoiioiii .

' . 277

Eller i en annan beriittelse, dar eii liirarinna förmanar en liten gosse, hvars mor ar sjuk s Och di1 skall koinina ihåg, att Gud ,är sk karleka- full, at t lian inte fordrar, att du ska11 @ra din manma, förran'lim också ser, att din kiirlek till honoin ar så stark, att dn garlia. bringar hoiioni det offret. » Oin sådana disknssioiier kiinria föras med barn, tyder det ofta en abnorm e l lv en icke fullt siind utveckling Iios barnet. :Clliistrationerna iiro oftast vii1 tiinkta, om ock utförandet laini1.t1r nPtgot öfrigt att önska; den lille Iiungr?nde gossen och lians döende mor ha nog . blifvit frainstiillda i allt för viil biiddade sangar. N h g a six& vackra stä!niiiiigsbildei' ' finnas, s%.soi-n drönimen (sid. 107) in. fl,, och boken i sin helhet kan; oafseclt de iiillgg, soin ofvan blifvit gjorda, halsas soiii en af cle biittre inom Irets 'jiilpublikatioii.

Onkel Adams Linnea. Tris i . , ~ &nYo ntgif ven i urval. Andra boken. Mknga af dem, soin för 'längesedan trampet ut barnskorna, miniias nog Iivilken glädje det var, då inan einottog ett numn~er af Onkel Adan~s Linnea. Man tyckte nästan, att det var soin att få e t t till en sjalf adresseradt bref. Onkel Adani var på 60-70 talet de svenska barnens farbror och viiii. Han gladde sig åt deras framsteg , ' . i skönskrifning, och man gjorde Iionom en stor glädje genom att sända, . lionoi~i siii fotografi. De nu lefvande sveiiska barnen veta knappast, hvem han var. Utgifvaren af Onkel Adains Linnea liar likväl tyckt, att de borde f% lära kanna den gamle onkeln genoni lians skrifter och liar* därför iitgifvit d m i urval. Vi niarka genast, att Onkel Adam ej belott velat roa sina små vänner, utan ock lära de111 iiigot. Han . bjuder dein på . vackra poetiska sagor såsoin »Ungsvanen» m. fl., meii lgter dein ocksh veta ii&got om t. e%. Runeberg och Per Brahe. Och s& koniiuer han med friska verklighetsbilder såsom P Lycksalighetens öa, och s& M e r han en gaininal kyrkoiiktare berätta dem Sigurd Joy- salafares historia. At t . naturllran lag Onkel Adam varmt oin hjärtat' inärka vi tydligt; lian ger sina liisare skildringar ur b%de vaxt- och cljurlifvet. Kanske äro desSa skildringar icke nyheter för vår tids .

barn, soin sjiilfva i skolan studera naturlära och' liafva roliga böcker i 'natiirkiiunighet, inen goda gamla bekantskaper kan inan ju förnya. Hvad vi särskildt vardera hos ILinnea ar, att där finnas koiniska och

* Iiumoristiska bitar, s%soin ~Hobergsgiibbeiir>, »Plättar och gröt,, a Själfsvåldiga barn unga^:^ in. fl. Vi äro öfvertygade 0111, att äfven v& tids barii skola liafva b8de nytta och nöje. af a t t göra bekant- .skap med sina pappors och iiiainniors gamle onkel. Boken torde bast passa för 10-12-årin~ar.

Af Lekki~iiirateii, en julbok för barn, , hafva i ir 7:de och 8:de - boken iitkommit. Vi upprepa livad vi föregående kr yttrade on1 dessa

böcker : de iiro f ullkoinligt oskadliga och delvis ganska roliga iitaii att hafva n.ågot egentligt bestående varde; Vi skulle vilja hänföra d&ni till -julkaleiidr,zrnas antal. De äro en liten expos4 af hvad nu- tide~ls barnlitteratiu. liar att bjuda på. . Betrakta vi deln ur denna synpunkt, måste vi medgifvn, att mycket af det soin iiu skrifves föla

27s

barn ar af ganska obetxdlig natur. T i sakna sagans objekti~itet liksom hennes hunioristiska tycke. ~Lekkamiratens:, iitgifrare liar troligen liksom vi kant denna brist, då han i kr upptagit en af Asbjörnsens sagor och en italiensk folksaga. Till de basts bitarna i samlingarna. riikna vi Anna Wahlenbergs » Stackars Björn s. Lekkamraten har onekligen en mycket stor förtjänst: den 2: en billig barnbol;, (pris 1 kr.) och är följaktligen dkoiniiien för de hem, dar många siiiå ranta 11k att blifva ihågkomna på julaftonen. Det iir en för~hnrtnde mangd roliga och vackra illiistrationer. Vi pipelca blott ~Uornior:. och 2Ba.r- lien och tuppen>. Skulle an nhgon af illustrationerna icke vara till- ~ei-kade enkom för Lekkaniratens skiill, SA lida icke bokens sin& läsare daraf. ,Den ar . rolig a.tt läsa igenom en g a n g ~ , sade till oss en 12- hing, ,och sedan. kunna sniksyskonen f2 den att titta i.c Den kan s&liinda tjiina ett dubbelt ändamål.

' . Rolfs soiiiiiiarferies af Heclda Andersoii Sr en liten bok, som l!elt säkert koninier att på det högsta intressera barn p& 7-10 &r. Rolf och hans kusiner äro tecknade lir verkligheteii s% friskt och lefvande, som vi ej på länge liafva sett det i d r a böcker för små barn. I likhet iiied de flesta af rara nyare barnboksförfattare liar förf. icke gjort oss bekanta ined de numera s% illa a.nsedda usnalla barnen», de små idealen fran flydda tider, inen hon har ej heller slagit öfver i den nu för tiden ganska vanliga öf~e~dri f ten a t t för att vara realist teckna riktiga sm% odjur, vidunder af o d ~ g d och olydnad. För den som lefvat tillsammans med barn och iakttagit dem i lek och allvar, %r det ett samt nöje att 1Hsa igenom t. ex. kapitlet oin hiirii barnen leka skola. I~ararinnans liögförnumstiga frågor och liisjuugarnas försök att vara kvicka på både möjliga. och omöjliga: satt, deu hastiga öfvergkn- gen från det ena aiiinet till det andra och sliitligen - fiasko af allt samman. Det hela är en rerklighetsstudie.

. Spraket är alltigenom enkelt och klart. Inga fördolda sensmo- raler, inga Iiansgftriingar p% förhillanden, som ligga utom barnens erfarenhet, nej, allt as har barnsligt och enkelt utan a t t vara pjaskigt.

Pi rekommendera den lilla boken till det basta. Pris 1 kr.

Hos Tant Klara9 jainte nágrrt andra sinå .besattelser af J. C. 'L'. Hofsteiz.. Pris 2,so. Att dessa berättelser blifra valko~iina hos de små ar lätt at t förutse. Särskildt den första, ined den lifliga mena- gerileken, och den andra, om stackars lilla Stens afventyr iinder flytt- ningstiden i hufrudstaden, äro roliga för bide stora och sin&. Rast är kanske den sista, om en liten sjuhing, Beii gosse a t t lita pas, som så bedröfligt och på samiiin g h g s i naturligt kommer till kosta; skildringen ar fullt sann, och man f i r intryck af att den lille med tiden ska.11 blifva för inånga ett phlitligt stöd. Af de öfriga förefaller :Under Italiens 1iimmel;o väl lftngsökt och framinande för de sink .lasare, som % titelbladet afses ; af ven ? Rlksippan o och ~~Lkngresan » torde bättre kunna uppskattas vid en nigot högre klder. Ingen bör dock hngra a t t liafva inbjudit sina sinå till besök whos Tant Klara w.

I 9.79 1

Giild och griintil sk.ogaub. Sagoi: och beriittelsei. aF E m TVcc7~- Zdrz. 2:dra stmlingen. Pris 2 kr. - Denna san~ling innehiller dels bei%.ttelser iii. verkligheten, dels sagoi., hvaraf i i ihga vittna on1 en rik 'fantasi och en poetisk och fili iippfattiiing af naturen ocli lifvet. Stilen ar redig och enkel. Hvcwje beriittelse innehåller en vacker tanke eller en god Iärclom, so111 dock e;j frmtriicler JA ilagot docerande sätt, utan helt naturligt f~:amg%r nr Iiandlingeii. Maii skiille dock kiinm anmärka, att beiiittel.serna iiro läinpade för mycket skilda åldra:, S ~ L

att 13-14-kringar, som kunna förstå och uppfatta sagan orii »Odets bok», Iranske finna nTyst ! Tala aldrig oin'et ! w viil bariislig; c% där- emot $-&ringen, som blir mycket road .af denna senare berättelse, svik- ligen kan . första innebörden af t. ex. > Slöjan så rosende röd^ . .

. Odygd om igen: Berattelse för barn. Öfversiittning fran eiig- ,elskaii. :Pris 1 kr. Lilla Coiircy's oinvaxlaiide afventyr skola helt visst roa och intressera inbnga unga läsare p% 8-10 .år. Hans lifliga lynne förleder Ilonoiil till n~knga iipptig, Iivilka visserligen för- orsaka, bhde Iionom och lians omgifiiing rätt mycken förtret, men lians goda iiatlir, lians inor;iliska niod ocli lians sanningskiirlek göra, att lian ,vanligen lyckas viiina sina aizliörigas förl&tel.se. Under den verkligt .sv&rw pi:öfning so111 möter Iionoin, d i . lian 'faller från Iiölasset och a,llvarligt skadar sig, visar lim ett t,'lnmod, som kan tjBna soin ett godt eseinpel fUr i11Hiigen liten läsare, . (15 lian dra.bbas af inot- ghigar.

Maii kunde önska, att öfversiittaren iney frigjort sig f&n det engelska iittryckssiittet, soin pH sina st511en viil ilnycket skymtar frain, iiien fi%iise.dt detta, kim bolieii genoiii sitt .för småfolk iiiide1~1i;"lllimk iniieli%l.l smnt för sin prisbillighet (1 kr.) rekoininenderas.

Griis och ogriis, plockade ocli Iiopsani'lade i barnens triidghrds- tiippa i ~ f Tccnie Cissy (Cecilia Milow). En ny samling »gras och ogriis» bjiidas 1111 de srn!~. Beriittelserna äro iny cket v~line~iaiide, men . tiiin- ].igen 'obetydliga - orn vi iindantagc?, dem,' som ej passa för barn. :C den första f& de srnk lära sig att ej vara sjhpiga, da' de f% se blod; i deii andra att ej göra iiarr af vanföra, i den tredje att ej upp- skjuta saker ocli i den fjärde att ej stjäla. Liirdbinarna iiro klädda i 'en enkel forin och kunna nog tilltala barn. ~Skvallerw iir en historia för gaimalt folk, ty icke skola väl barn vara med oin bland uinat att ltritisei-a priisters preclikosiitt. »Dii vet allt Q %r fint. ocli viil slirifven - men ej heller för barii. Pris 1,2s.

e nilder lir bariitilviirlden, åtton de boken : 'So~n~nni:dagar, illiistra-

tioner med verser af L. S., pris 2.50. De ganska vackra illiistratio- nerha ge ett staikt intryck af främmande land. Texten %r som vanligt af den klinda sigiiatiiren L. S. ledigt skrifven, till ~innel1~11et vai:rii och allvarlig; kanske bast passande för klderii 8-10.

. Bilder irr bariiaviil'ldeii af J. C-e med text af L. S., pris 1. kl1. Raii icke s% obeti ngnd t rekoinmendei~ns som f öi;e&iei-ide af

D n q n y . 19

sainina fiirf. Illiistrat ioiiertia iiro siiiiire g,i;:icwd;t iin i fureg., nien passa i stiillet bättre iii'på svenska förliPtllaiideii. Terserim däremot iiro i allmiinhet mindre tilltalande samt stiindoiii geiiom sin religiösa tendens icke fattliga för sini barn.

Skolkarnraterim af Pmtsy. Pris 40 iire, kart. 65 iire. Har förekoininer liiifr~idsakligeii en tilllmpning af de bibelspråk, hvilka ktergifvas före hvart och ett af bokens kapitel och Iivilka de t v i unga skolkamraterna, den ena från ett rikt, den andra f r h ett fattigt Iieiii, fått medföra till begrnn dande på sina siindags-skolkort. Hiir bHd:i flickoi~na, den ena iner ytlig och glad, den andra iner al l~nrlig, slutligen mötas i sökandet efter det fiir ett s amt kristligt lif ~iiseiitliga, framstiilles i en fiil jd af ganska fliskil, omviislaiide Idder f r h dr b%d;t flickornas lif i lieiiimet och sk~liiii.

0

Bilder iar v h FrH.lsa.res l i t Pris l,m. En del stora, ganska vackra, bilder lir Jesu lefiiad, ined enkrl och 'ii1 heriittad test ; en passande jiilg2fm för fi-c)-~iingnr.

Jiiiilho, den stora elefanten, ined versei- af .E. A., pris SO öre. En illustrerad bwiibok i florin i ~ f en elefant. C h ' nian frknser bokens iipptriidancle i elefantskapiiad - i fiirbigl'iende sagdt ett d9~ligt drag af v8r tids smak - iir den en natt och vacker barnbok. Tlen rer- sifierade texten iir niistoaii a.lltid vii1 iltopkoiiiilien, barnslig och lattl!st; boken Pr därför viil v#rd rekominendatioii för sin piiblilr, 4-8-Aringar.

Soiiiiaaasdngas lms morinmr af E. A. Yris 2 ,s . Siirdeles fina, vackra ' bilder, iitnn allt för stark lwiigel af sin iit.ländskri, 1iiirn- komst. Testeii visar - liar liksoni i föregiende lilla arbcte - titt det iir iiiöjligt a t t skrifva sidan till redan befintliga illii~trat~iioner utan att gora det krystadt och sökt och utan att lata förleda sig af det iitläiidski~ i bilderna. Förtjänar vii1 att rekoiiimenderas fiir 6-10- 5ringar.

Lilla R.ödh~ttctii och aiidrn gamla bekanta, af J. C. r. Hof- sten.'Pris 1,;s. Vi finna iterigen en reproduktion af de gmnla vanliga sagorna: Rödhättaii, Askungen, Mästerkatten, De tre björiiarna och några andra, inen i vkrt tycke icke synnerligeii lyckad, kanske till.en del. beroende därp&, a t t illustrationerna för mycket inkräktat 11% iitryii- niet. Dessa iiro val ocksii liar 1iafv;dsak. Synnerligen fina och vackra soni de iiro, måste vi dock anmärka, at t det varit bättre, at t en del uteslutits, t. ex. flere af de sink detaljteckiiingarna samt deii lilla her- dinnan Clara i all hennes elegans. Boken är iitgifreii i form af .% ~ ! O P M O F S St11982.

Tre sink odygdsmönster och deras öden, med text ;if Jli-tth. Ltmglet. .Pris i,% Tämligen tarfliga illustrationer, i jiinifiirelse med livad jiilen eljest i f r bjiider p&. Siirdeles nnm#rkiiiiigsrfir(lt iir dctta

. . 28 1.

med afseen.de på bokens pris. Till inneliillet är den af sailma slag soni Pelle Snusk, Klåfinger in. fl. &Ian kan endast undra, livarför förläggare införa dylika böcker. Icke Br det val för att odla våra barns sniak. Den versifierade texten ar likaledes ganska twflig.

Gliiritni* iii: sngoviirldeii. Pris 1 . , z ~ InneIiåller'%isor ocli ram- sor för sinatt folk. Både illiistrationer och verser inedelmåttign, men , kiiiina nog roa sriiabarii. Kiinde varit billigare i förliå.llande till pap- perets och bin.dni iigeiis beskaff eiiliet.

En badresas ii uj uii samt Öfverr~sk~~iiigsbilderbok, bbcla ined fristhende bilder; pris 2 , ~ för livardera. 1: den förra framställes bil-

.der från en engelsk badort, i den senare f r h Xiisten, järnviigeii och lrandeii. Bilderna kliiina delvis jras as ineclelst trådar, son1 vid bokens öppnande späiiiias. De konirna siikert icke att skiinka nkgon »varak- Q

tig» gliidje, on1 vi rätt kKuna srnifolks vanor; diireinot är den rätt dyrbar. Hvardtra bokeii inneli&ller blott 4 blad., ' Texten %r oklan- derligt slsrifveii, för öfrigt obetydlig.

Sirniila förliiggare, som gifvit lit ofvanstiende, har rik h t jul- inarkiiaden ined 3:ne andra böcker, eller Inrad vi 'skola kalla dem; . . vi vilja taga cleiii i kluinp: .

Robiiisoi~ Crirsoc, pris 2 k.r.,

Askungen, pris 2. kr., båda ett slags teater med text i korta . verser urider livaij e scen, saiii t

Nllr Eiiiu* lioiio varit y& cirms, pris I. ,7s, scener friiii cirkus, ef tefgjorda i bariikaiiiiiiareri . Dossa kiiiiiia anbefallas %t föräldrar, soin $idigt vilja vMc1ta s im sii.As snialc för teater- och ,cirkiisförestall~ i~iiigar. En femte bok Erbli sainnia förlag, Gök-klockairs bok, pris 1,76, med titelblad i form af en klocka ined rörliga visare! inne- Iiåller granna bilder till Röclkappan, niiisterkatten, Bariien i skogen, Gumman son1 bodde i eii sko och Askiingen, utan text, eiiclast ined upplysande miderskrifter, ar fiillltomligt bariislig ocli oskadlig.

Barnens Jiiltidiiii.ig Snöfliii.guii iii: en gamiiid vaii och bekai1.t sedan i fjor. Vackra illustrationer och god text. Vi hoppas att många barn imder jullofvet komiiia att klistra ripp de roliga figurerila ocli få niycket roligt af skuggspelet » Jultomten » . Vi anbefalla Snöflingan till det bästa. Pris G0 öre

Jiiltomteii, skolbariieiis jultidning, ar en nyhet för i &r. Vi iniirlta tydligt, att . den glada tointen ined gran och klappar vill slippa ii1 'och blifva inottagen i inånga hem, ty han är mycket billig i 'sina anspråk. Not en afgift af 25 öre koininer lian iii med vackra taflor, vers och prosa, nyttiga lärdoinar och muntra historier. Vi önska ho- no111 lijiirtligt lycka på färden,

I sista stund liafva vi mottagit en del illiistrerade snikbariis- böcker, p& hvilkas närmare granskning vi icke hinna 'inlåta oss. Vi vilja blott säga., at t julen i år bjuder på en alltför stor iiiäiigd sOd a aiix dyrbara leksaker, ty något aniiat äro de icke. Om de böc:keim, i Iwilka texten utgöres af i korthet saminandragna sagor eller Iiistosier, sisoiii t. ex. Robinsos, iii%ste vi uttala vbrt ogillande.

ilIiiiicliliaiisen, ined text. Pris l ,?j.

Gullivers resor, nied text. Pris l,?:,.

Robinsoii Criisoe, med text, C. E. Fritzes förlag. lBris lyx.

ftobinson Crusoe, med ytterst sailiinuiidragen test, F. 9; G. .. Beijers förlag. Pris 1 kr.

V&ra sinbttiiigilrs lokar och r h , . i foriii af eu iwll. 1 % ~ 1 ,n. l<aiiske den niest oskadliga af hela saiiiliiigen.

Sveiisknrnes delf agilndc i trettiohigii kriget. Xy tt historiskt siillskapsspel. I en tid af nyvaknad fosterlandskiiiisla soiii tleii iiiirvarande ar ju allt, som kan Iiaiiföras till vår historias a ~ o f ~ l l ; ~ iiiimeii, särskildt ägnadt att tilltala de ungas simen. Att viira barii diiför med glädje bomma att hälsa ett gnytt historiskt siillsknpsspel.; , som därtill ar akta svenskt, iiro ~i fullt och fast öfvertygade om. Reglenia äro de gamla enkla och liedervärda, en variatioii p i det slkert af alla barn kända »ormspeleta . i , , men de Iiitta tärningskasteil föra oss liar langs uiiderliga vägar öfver Tysklaiide karta, vi följa.. deii svenska liarens irrfärder och vandringar under det trettiokriga krigets fortgPhg, liars och tvars, från norr till söder, friii öste- till vester, i en verklig labyrint af krokar och slingringar. Har och hvar Iiej das ens fraiii f art af iiainn s;oldaim som Magdeburg, Liitzeii, Jd~iko- witz, Wittstock; nian inåste ridfråga de spelet åtfiiljaiide verserna för att få veta sitt öde, och iiatiidigtvis s t i r inaii eller fiillei. allt efter de svenska vapliens vaxlande lycka. Det fosterliiudslia syftet, deii val afvagda blaiidiiingeu af nytta och nöje, svensklieteii i siviil id6 som utförande, den prydliga utstyrselii, de enkla och roande verserna, det billiga priset (1 kr.), allt detta i förening gör det nya sallskaps- spelet val vardt att beaktas af iiiigdomens viiiiiier.

Till Fredrika Bremers minne: Sid . Exw!de, Eii blick p3 Frcdrilitb Breiner ocli l~ciiues :l-ifsg~isiii~ig ............ 5 . Selma Lagerlöf, Miamsell 17reclri.lro .. En julhistoriii, .............................. 28 . K . A . iiIe'lii~., Nykxt 1866 . E t t k\ra.stsekcls~iiiune . Poem ..................... 36 .

.. .......................................... C'ltcwlotte Lirtdl~okn, UT dikten ~Verou ica~ 39 . . Ellen l+ies, En inodw till si11 son Bref friiii . 16OO.ti~l.et ..................... 43

. ................................................ Cecilia Wcenz, Stockholm som stosstnd 63 Litteratur : L . AT., Uncler t d l i ~ och pinier af Alfliilil Agrell . - l ; . .D-n,

Dikt' oc;li veskligliet itf Heleim Nybloiii . - ,S. D., 1X1.n Meclelliibf- ..... . . .......... ............................... . vets skönoste ii af RI Aiilioliii c ; 58

.. .............................. Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet 63

. .............................................................. JrC\~~xL.jel~i~~ida i kvin~lofr:'i~&~~i 64.

. . . ......................................................... . Mleu Key, Sonja I<ov.i.levsky t G!) E'.~.wldq Vid Soiijw I'Iov.bl,la skys 1~fi.r. I?oeiii ...... : ............................... 85 . .

. . lUoï1y .Ro7~ttieO, 15aiiclarbctets 'Viii3 ires . . Eii :"i.terl~'l i d i ........................... 86 ...... ..... . Cecilc G.o7it, orosis is.^ Ndgot om Nya Yii.ïldeiis I i \ r i l l~ l~ l i l . i ibb~ ., '34

H m . . . , N;'bgs:% tniikar oiii Tolstoys ~Rrei.dzeraoii.?it;c~i B ........................ 3.02. Litteratur: E . G., Ur Olof Stigs eftesIiiiriu.nde papper jii.iilt;e Triikol .. -

Esselde, Pil: Göstiil Berliiigs ;:d S~lniib 1;iig~döl ..................... 106 . s Meddelanden från Fredrika- reme er-Förbundet ............................. 3.0'3.

...................... l.Cv.~~.rjcli:ilncla i k\ri iiiiof ïhgibii ..................................... : 1.3.0.

............................................................ . .I< .. iksdageii och A i ~ l i ~ k o l o ~ ~ i i 1.1.7.' .Ett oli@d, N;bgol; 0111 i1.m ii~~l~ic~sLi:;i~ii~le liritiliiii ................................. 1.23 .. He1firl.e 33icki~uv); Hdiliil C: :il111 IX ......................................................... .L24 . .J 1I IS., Kristiiuiiib, seet gjelf1icr.i~ ile senere ;iili:s sk jiiti 1.i tei:i.ilt~~:i:. B1:ev ti.1.

Diilgiiy frii, lh%tj:l.d i.l ............................................................ 1.33. . . l 3 . L., Systes :Liose G c.rBrnd.e odi clc sl?ehslie 115 S..l.iicl\\.icl.isöa~~~~i:~i ...... 1.37. l;oz~isc Aiiclo:se,i, m Lidt pi1 eu F:ol.Lea~li~le i Nosgc .............................. 1.41 ..

. Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet .............................. 14.5 . ....................................................................... 1'ïi~tiil.liii.i. ................ , l48 .

12 . l;Vazwinsk!j, Nibgril orcl oiii cleii S . k . fosterbii~siisi~ili~strieii ............... X49 ., ClariwZuJ F r h l~~clsbygcleii i Svcsiyc . I .......................................... 160 . Esselde, Kommentarier till Selma Lagerlöfs feiii beriiditelser »Ur GGstiil

Bedings !sagw ..................................................................... 165 . t

Cecile G07d~ ~ r / f r h Amerika ......................................................... 169 . 8

. ............................................................ N . C.. Frbii 1891 $ss riksdag 170 .............................. . S Meddelanden från Fredrika-Bremeg-Förbundet 1.78.

. Hvarjelianda i kuiiiuofihgn.ii ........................ ; ................................... 179 Krinimii i postverkets tjiinst; ................. ; .......................................... 181 . H . C d s j ö . Ncbgot 0111 e ~ ~ g d s k : ~ böcker ............ ................................ 188 . Clnr.i?zdcr, FrAn I ;mdsbygcleii i Sverige . II .......................................... 193 . . Ur eii sveiisk stn.tsin,ms bi.efvii.slii.ig med siii feintoiikrigo (lotter . Kul-

tiirbild frfin 1822 .................................................................. 197 . Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet .............................. 207 . Hvaxjelianda i kviniiofrfignii ...... : ..................................................... 208 . Heelvrik Sc11'iicW; Ur ileu Ii elign Hiiy i ttns i.ippeiiib,?;ïel ser ........................ 213 . Agdu Biontel.i.iss, Den eiiskil.da viilgöreuheten . och dess ordiiniicle ............ 218 . Litteratur : il1 . C'., 3!iiixkviimig: kviuiioi- af Ell.eii Fries . Senme clelen .

........................ . - L . .7>-1.1, Genoin skuggor af Msthildn 1300s 232 .............................. Meddelanden från Fredrika-Bremer-Förbundet 240 .

.............................. . .. 4.. B., Iihistliga Foreningen för Uugn Kviiiuor ., 241 . . ..................................... ............... Hvarjelirtndn i kviiinofGgaii ....,.... 242

. . ......................................................... d . D., Spörsii~Al . Poem ........ 24'7 .

. . . AiJkiltZ Agrell, Godliet . Jul!eriittelse .................................................. 248 .......................................... Esselde, Srniiskolan &ter p& dagorchiiigen 250

Ux en s\~eiisli ststsinaiiis brefviisliiig iiiiecl sin fei!itonli.riga dottex. 1Tiil- . . tiirbild frfi'n j.822.' ~ 0 1 % ~ ....................................................... 233

Böcker för bnrii- och iiilgcloiii jiileii 1891 . Frhi Fredrih-Breiues-För1:)iln- .................................................................... delis bokkoniiit& 263 .

D& Fredrika-Bremer-Förbundet vid sin nyss afslutade pristaflan för barn- och ung- domsböcker ej kunnat utdela det första pri-

*

set, .får Förbundet härmed inbjuda hugade författare till en ny pristaflan.

Förbundet utfäster tvenne pris, det ena å 300 kr., det andra å 100 .

kr., för de bästa nöJesböcker på . svenska språket, skrifna för barn

. .

eller ungdom. Böckerna böra vara afsedda för något

bisst åldersstadium mellan 8, och 18 år. In- nehållet bör halst utgöras af en enda sam- manhängande berättelse, kulturbild eller rese- .

skildring eller kan ock möjligen bestå af ett. fåt81 sådana. Arbetet bör i tryck icke under- .

stiga 180 sidor vanlig oktav. Förbundet för- behålles optionsrätt till förlagsrätten.

Taflingsskrifterna böra vara inlämnade till' Fredrika-Bremer-Förbundets bok- komite, Stockholm,' 5 Malmtorgsgatan, Pöre den 15 april 1892 och vara åtföljda af förseglad sedel, innehallande författarens namn och adress.

Verldens abasta Handskar, Souvin & C:o, eiida föqiiIJare i Sverige.

STOCKHOLM.

Handskkort. Herrhandskar,

Engelska, Frnnskn och Svensl;,z. :Proilien:~d-, ]<iii*-, Rid-, Bal- fr. .l.: 26. :Ralidskar emottagas till lagniiig och tviittniiig.

Darrihandskar, b

allii. slag. Siiimskiltl t imekoiriiiieiidei.ns Rys'kn Doggski ii iis-, oiit,sl.i tliga, 4 kiiapps, i 4 kr.

Flick- och ossh handskar f r h 1 kr. V

Tc1cfo:iier: Allin. 71 17. Riks- 373, ailkn.

Rea visitioiier mot' efterkraf utföras ointzåeiide.

Annonser för DACiHY upptagas af fröken

K, C. SANDBERG, 2 O 3?m*eetg&vt~8Yatucrc. -

Fredrika- Bremer- Förbundets medlemmar an- . - modas att godhets fullt .vid ingången af 1892

till byrån, .5 Malm torgsgatan, insända &r&- och p~ewt~nzercc t ionm f gi f ter.

Stockholms Plymfabrik A

rekoiimenderar sitt val sorterade lager af garnityr i dln fagel och bredder, från 15 till 4 kr inetern A igretter -och sin%plymei till Iiåret Amazoner, svarta och kulorta, af basta kvalitder och till billigaste priser Gamla plyinei. ocli garnityr renoveras, fargas och kru- sas efter fransk metod RZa plyinei beredas

G. Ahnfelt, Allm telef 50 11 l 4 Smbhdq~atalz 14.

Hygieniska Skodon tillverkas fbr Herrar, Damer och Barn, OBS 1 Prisbelonta at Drakt-Reformforeningen

Normalskor tillverkas efter ProE Jagers system. Allt arbete uifores noggrannt och af basta materiel

Reparationer verkstiilltrs val och y& bestiinid utlofvad tid. Pm GIUSTm PETTERSBON,

f 5 2 Dvottninggcctccn 52. Damhikrarbeten,

vackra och valgjorda, af renaste k&, , till de billigaste priser i riket, shsom Damperztfi:ej från l5 k r , Losbenor fr 5 k r , Hår- f lah fr 3 k r , Hinuta9 fr 2 kr m in hos H e w och p~zc .E. fiui!~nbevg, Damfrisorer, Etabl. 7871,

Engel brektsgntnii 6, vid Hiiml egbdcu , Hnuing ntnn 18 A, vid Kiingstradg , S T O C K H O L M .

Telefoln Bell 10 56 Allm 150 94

for fina, konstgjorda blommor

6 Malmtorgsgatan 6. Z w e i a af engeZ87ccc och f~aw&~kn Pccrf~mnerier. -

Ett medeliilders Iiildadt Fruntimmer af god familj _ oiiskar skota om hushållet och hemmet %t någon aldre herre eller dam

Pretentionerna ej stora, blott hon kommer till goda, vanliga inanniskor De basta refereiiser erhhllas om biljett markt \Godt lierna iasandes iiiider adr S Cxumalii Aiinonsbyrå, 8tockliolin. (G 25853)

Anmälan.

D u ~ R z ~ , SOIII wzl7e1 (7~f gdrrq~iw rird f01 +tt andc ~wkcd *fil/ 2r,mrl~a8kn-B3vem t!~~-~&r~fi~cnc7t t~ l in tlnm h7 : "e12 .pir i? f7 och &M& ectzemkl& y af whetet f i a IaWr*hi m-t~r s 1iQjmide .i sud- 7igt oc7c Iln teUe7ctw eZt s6vliZ SOIN i sot.ictlt or7c e7;03r ont iskf hClnseende9', unnzuler 7 ~ 1 lncd w i ( 7 ~ t?) vd)?(/ 1% cnninm yci72q tvc7s7clrfim 9 ficm8tu no~»iret I r11 sh uft n r / t ( l r trft fir71fi171n ~ M C I b i t f

JM. ogram, skdl t7en.wnz9~ct c7ut j u t& (dit #l ~ i ~ q w w f f o l ~ t ~ 1707 w 7/nw I. htte atzn elr, surs7utldt sck7mza c7e,s\ rr7sior . II r r7L a 7i~rm~1 smidtr och

sedhga firlqor, ~ddil:kd X orfnw IM r f f f t7s~ i . h ~ ~ q l (rft4w orli lr rbtm r si a ~/tli&, oft ers~ktrn* 911 %L

Dagnv konmr~t r/izdet u r 3isO 2 trtt t c . c ( / ~ ~ ~ ~ (r\ r t j #-I d ~ ~ 7 7

Lotten Dahlgren 7irnrtP e), n f .E tv71 I X r/-Br ~wer-Fn~ 7~1m7d 1ttiiPI/T7 Re&ktions7iomStZ, f r77 I ~ z dkw , r t l t r h fil] DirnO~tc udrew, n77ti med~7e7nl?c7elz r m c 7 e fid~kr~jlc~~ bwcl sttr l7m lii N 5. L-d Adler- spaxre ~ ~ O ~ P N I M ~ fcyt'~f~t.anc?c ait deltcrqa I bo~irrt&ts a? b ~ t e

Dagny ~rtfion-inm nred 6th 7rcr f i~~ o111 tt& fl l j d ~ z . ; l ,

P m e t ,fal- 71el ih-qiiny b7rr f01 $ r I ct tir/(#

Fw wzecIZe21znzar af f01 01t11ifd A ? . 2,50

P(YI 7 e h i i t e d l m l i ~ a ~ 4,0u $'o1 ?~nzds11z~dle1i1nm prmtnwl ei t! r: I;i d n X (1- R r m ~ , -bi,i7t,tt jr -

t7ets byrå "i 1Mal1ntmpgrrtmz, p SOI~ I I~P I I r77cr mecie7~f p s f r i n ? m n ~ Ic7,e forhtt9tclsmed7~12ma1 7;unncr pi nr wirw o n r k r j ? ~ r /d ttflu ptwtrm- stcr7te1 2 riket, dels p6 $b 7.m7sO1/t*c"r1t. (?PIP u fi CH A M k7 r Irc)kIintldI(;~w .

~ ö s n u m m e ~ kunna erhiillas ii ~redrika-~-in&-~ör- bnndets b p h till ett pris af 60 Öre för enkelhiitte.

Anvand endast Floras Opop-onaxtvål. Floras Genuina Glycerintvål. Floras Eau -de Cologne och Parfymer.

- - - SIOCKHOLM, AFTOKRT ADETS TRYCh FRI 1801

Obs. Inbjudningen · iden afroin soiinds to things,. Vid debatten iiioin riksdagen förliden- vh,...

Documents

Transcript of Obs. Inbjudningen · iden afroin soiinds to things,. Vid debatten iiioin riksdagen förliden- vh,...