SW EDIS H ENVI RO NM ENTAL PR OTEC TI ON AGEN CY

1(47)

Ek, AnnemayTel: 010-698 13 90Annemay.ek@naturvardsverket.se

PM2015-12-02 Ärendenr:

NV-

Hav i balans samt levande kust och skärgård - Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2015

Blekinge län

HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan.

Resultat

Få av preciseringarna har en positiv utveckling. Huvudorsakerna är övergödning, svaga fiskbestånd och miljögifter.

God miljöstatusLänsstyrelsen har inte gjort någon bedömning av miljöstatusen enligt havsmiljöförordningen [1]. Den inledande bedömning som gjordes av Havs- och vattenmyndigheten 2012 visade emellertid att havets miljöstatus i de flesta avseenden inte var god [2].

God ekologisk statusTill följd av övergödning har Blekinges kustvatten inte god ekologisk status. Ingen tydlig förändring har skett under 2015. Trots vidtagna åtgärder är näringsbelastningen fortsatt hög. Mer information finns under Ingen övergödning [3].

BE SÖK : STO CK HOLM – VALH ALLAV ÄGEN 195ÖS TERS UN D – FO RS KAR ENS VÄG 5 , HUS UB

PO ST : 106 48 STO CK HOLM

TEL : 010-698 10 00FA X : 010-698 10 99E-PO ST : RE GIS TRA TOR @NATU RV ARD SV ERK ET .SE

INTE RNE T : WW W .NATU RV ARD SV ERK ET .SE

NATURVÅRDSVERKET 2(47)

God kemisk statusBlekinges kustvatten uppnår inte god kemisk status. Fisk och andra organismer påverkas av såväl metaller (till exempel kvicksilver) som organiska miljögifter (till exempel bromerade flamskyddsmedel) i alltför hög grad. Mer information finns under Giftfri miljö [4].

EkosystemtjänsterVärden som till exempel turism, rekreation och fiske har skadats av svaga fiskbestånd och algblomningar. Länsstyrelsen undersöker i samverkan med andra län och Havs- och vattenmyndigheten möjligheten att införa fiskerestriktioner för att stärka bestånden av kustlevande fisk.

Livsmiljöer och genetisk variationLängs Blekingekusten finns gott om grunda miljöer med ett rikt växt- och djurliv. År 2015 har emellertid varit ett ganska dåligt år för reproduktion och uppväxt av grundlevande fiskarter, speciellt gädda. Längs länets ostkust kvarstår rekryteringsstörningarna för abborre och gädda [5].Flera arter, bland andra ål, havsörn och skräntärna anses hotade. Jakt på mink har bedrivits under 2015 för att gynna skräntärnan. Ejdern har minskat kraftigt i Östersjön sedan början av 90-talet [6]. Minskningen av häckande par på Utklippan verkar ha avstannat sedan några år tillbaka. Sedan 2014 ligger antalet på en jämförelsevis hög nivå. Utvecklingen på längre sikt är osäker. Populationerna av gråsäl och knubbsäl är stabila eller ökande. Däremot tycks tumlaren vara på gränsen till utrotning i Östersjön och i det närmaste försvunnen från Blekingekusten [7].Arbete med restaurering av invallade och torrlagda havsvikar vid Eriksberg och Grönadal pågår, och är nu på projekteringsstadiet. När åtgärderna genomförts förväntas de leda till goda livsbetingelser för växter, fisk och sjöfågel, samt i viss utsträckning minskat läckage av näringsämnen till havet. Utredningar har även påbörjats för ett eventuellt framtida restaureringsarbete vid Åbyån och Vesan.

Främmande arter och genotyperDen svartmunnade smörbulten fortsätter att sprida sig i Blekinge, med en reproducerande population i Karlskronaområdet [8].

Genetiskt modifierade organismerInformation saknas.

Bevarade natur- och kulturmiljövärdenPlaneringsarbete pågår för ett marint naturreservat i Bräkne-Hoby skärgård, Ronneby kommun. Inventeringar har genomförts 2015 som underlag för planeringen av fler marina reservat och biotopskyddsområden.Life+-projektet GRACE har under perioden 2010-2015 arbetat med att främja och bevara skärgårdens natur- och kulturvärden genom att röja, gallra och främja betesdrift på skärgårdsöar [9]. Totalt har 217 hektar restaurerats fördelat på 17 öar i Blekinge.

NATURVÅRDSVERKET 3(47)

Antalet yrkesfiskare i länet minskar [10]. Ett levande kustnära yrkesfiske är nödvändigt för att kustens kulturmiljövärden ska kunna tas tillvara i ett långsiktigt perspektiv. Förbud mot krokfiske efter lax i södra Östersjön [11,12] har försvårat möjligheterna till försörjning för yrkesfiskare i Blekinge.

Kulturlämningar under vatten

Från och med första januari 2014 ändrades kulturminneslagen till kulturmiljölagen. I samband med detta ändrades fornlämningskriteriet för vrak, från att ha förlist för minst hundra år sedan, till att de måste ha förlist innan 1849 års slut. Detta innebar att en mängd vrak förlorade sitt skydd som fornlämningar. Under 2014 bekostade Länsstyrelsen en utredning för att identifiera vilka vrak som har ett högt kulturhistoriskt värde och därmed kan fornminnesförklaras och återfå sitt lagskydd. Av de undersökta vraken är åtta så intressanta att de skulle kunna förklaras som fornminne, enligt utredningen. Arbetet har under 2015 gått vidare och Länsstyrelsen har låtit undersöka ett par av vraken närmre för att kunna reda ut deras kulturhistoriska värde.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020. För de flesta preciseringar går det inte att se en tydlig trend i miljön. För att nå miljökvalitetsmålet krävs omfattande åtgärder i samverkan med andra länder runt Östersjön. Flera allvarliga problem med stor betydelse för miljön i Blekinges kustvatten har inte ännu förklarats eller kopplats till någon specifik mänsklig påverkan. Till dessa problem kan räknas rekryteringsstörningarna för abborre och gädda längs länets ostkust, effekter av miljögifter i fisk, en minskning av blåstången i mitten av 90-talet samt de uppmärksammade problemen med fisk och vattenkvalitet i delar av Hanöbuktens kustvatten. Mer forskning, understödd av data från miljöövervakningen, behövs för att kunna peka på orsaker och möjliga åtgärder.Miljöproblemens storskaliga och gränsöverskridande karaktär gör att beslut på politisk nivå och inom en mängd olika samhällssektorer krävs för att vända utvecklingen.Trots problemen finns många positiva trender. Toppredatorer som havsörn och säl ökar i antal och utbredning. Detta beror främst på minskad exponering för vissa miljögifter. Målsättningen att stärka småskaligt kustfiske syns tyvärr inte i fiskeförvaltningen. I stället har storskaligt fiske blivit norm i regleringen av fisket. Detta märks framför allt genom att antalet arter som varje fiskare får fiska begränsas genom myndighetsbeslut. Ett lokalt kustfiske har alltid varit beroende av att kunna växla mellan olika fisken alltefter tillgång och prisbild. När flexibiliteten i fisket försvinner så försvinner också möjligheten att försörja sig med ett lokalt kustfiske. Möjligheterna till regionalt inflytande i svensk fiskeförvaltning är mycket begränsade.

NATURVÅRDSVERKET 4(47)

Indikatorer som följer upp målet

Oljeutsläpp till havet Strandnära byggande vid havet Yrkesfiske Fiskefartyg

Referenser1. Länk till Havsmiljöförordningen (2010:1341).2. Rapport God Havsmiljö 2020. Remissversion 2012 -03 – 19. Havs- och

vattenmyndigheten.3. Länk till Blekinges uppföljning av Ingen övergödning.4. Länk till Blekinges uppföljning av Giftfri miljö.5. Fiskeriverket informerar Rekryteringsproblem hos Östersjöns

fiskbestånd, Finfo Rapport 2005:5.6. Varför minskar ejdern? Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2011:2.7. Information om tumlare , Naturhistoriska riksmuseet.8. Fiskeriverket informerar Svartmunnad smörbult i Svenska

kustområden, Finfo 2011:29. Life+-projektet GRACE , Länsstyrelsens webbplats.10. Indikator Yrkesfiske, Miljömålsportalen.11. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS 2012:4. 12. Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön .

FIFS 2004:3.

Dalarnas län

10. Hav i balans samt levande kust och skärgårdLänsstyrelsen gör ingen bedömning av möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet eftersom Dalarna saknar havs- och kustmiljöer.

Gotlands län

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Den samlade bedömningen är att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar miljömålet. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på både nationell och internationell nivå.

NATURVÅRDSVERKET 5(47)

Resultat

God miljöstatus, God ekologisk och kemisk status samt Grunda kustnära miljöerDet råder fortfarande begränsad kunskap om havsmiljöns status runt Gotland enligt havsmiljödirektivet. Kustvattnet uppnår ännu inte god ekologisk status (enligt EUs vattendirektiv), främst på grund av höga näringshalter1. God kemisk status uppnås inte heller på grund av höga kvicksilverhalter. Övergödningseffekterna är speciellt tydliga i grunda kustnära miljöer med påväxt av fintrådiga alger, sedimentering och igenväxning av vass som följd. Studier visar att det finns stora mängder mikroplast i Östersjön2, men ett övervakningsprogram saknas. Mikroplaster absorberar gifter vilka ackumuleras i näringskedjan.

Hotade arter och återställda livsmiljöer samt Gynnsam bevarandestatus och genetisk variationBestånden av gädda, abborre och sik ligger fortsatt på låga nivåer men tendenser på en svag ökning finns. Sportfiskarna har åtgärdat ett vandringshinder, rensat utloppet i en å och klippt vass i fyra områden. 2015 var det år med lägst antalet häckande ejderpar på Gotland. Antalet har minskat med mer än 80 procent sedan år 20073. Antalet oljeskadade alfåglar vid södra Gotland var något högre än under föregående vinter, men lägre än under början på 2000-talet. Operationella oljeutsläpp i fartygsrutter nära och genom Natura 2000 områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken sker fortfarande i betydande omfattning4, vilket bland annat kan avläsas genom förekomst av oljeskadade sjöfåglar längs Gotlands och Ölands kuster.

EkosystemtjänsterLOVA-medel har beviljats till fyra projekt som har rensat stränder från ilandflutna alger och ett projekt om fortsatt arbete med gäddfabriker5. Även ideella projekt med syfte att restaurera grunda havsvikar har pågått under året. Två havsåtgärdsprojekt inom projektet Vatten på Gotland har fortsatt arbetet med att förbättra habitat för rovfisk samt undersöka effekter av algskörd och möjligheter med alger som resurs6.

Främmade arter och genotyperSvartmunnad smörbult fångades i år i tre av fem hamnar, vilket stämmer väl överrens med föregående år. Arten sågs även vid Skenholmen i en annan

1 www.viss.lansstyrelsen.se/2 Magnusson & Norén. 2011. Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning. N-research, Lysekil3 Kilpi et al. 2015. Trends and drivers of change in diving ducks. TemaNord 2015:516. Nordic Council of Ministers, Copenhagen4 maps.helcom.fi/website/mapservice/index.html5 www.lansstyrelsen.se/gotland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/Pages/LOVA.aspx6 www.vattenpagotland.se

NATURVÅRDSVERKET 6(47)

undersökning. Övervakning av främmande genotyper saknas.

Friluftsliv och bullerGotlands kust har haft en relativt låg exploateringsgrad. I områden med högt exploateringstryck pågår arbete med fördjupade översiktsplaner samt översyn av strandskyddet.

Bevarade natur- och kulturmiljövärdenSlite skärgård naturreservat förväntas beslutas under våren 2016. Ytterligare två områden, som eventuellt kan bli reservat, har inventerats under 2015 i projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Även arbetet med havsplanering av Östersjön har fortsatt under året, vilket på sikt kommer gynna hushållningen av Östersjöns resurser. Tumlaren ingår nu i Natura 2000-området Hoburgs bank. För att bevara och förbättra den biologiska mångfalden återstår dock mycket arbete.

Kulturlämningar under vattenEn marinarkeologisk undersökning utfördes inför byggandet av en kryssningskaj i Visby. Syftet var att söka efter spår från den dansk-lybska flottans förlisning 1566. Endast några sentida ankare påträffades.

Genetiskt modifierade organismerDet finns ingen kunskap om genetiskt modifierade organismer i Gotlands kustvatten.

Analys och bedömning

Den samlade bedömningen är att miljömålet inte nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020.  Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Övergödningsproblematiken är den största orsaken till att målet inte uppfylls. Problemen med påväxt av fintrådiga alger och ökande sedimentation i kustvattnen är effekter av övergödningen. En annan orsak kan även vara färre betare till följd av minskade bestånd av rovfisk i kustvattnen. Det är därför viktigt att arbeta både med att minska övergödningen och med att förbättra bestånden av rovfisk i kustvattnen. En stor del av näringsbelastningen orsakas av att fosfor frisätts då bottnarna blir syrefria på grund av övergödningen.

Gäddans och abborrens svaga bestånd tycks bero på problem med reproduktionen orsakade av bland annat dikningsverksamhet. Arbetet med att återskapa lekplatser på land är därför extra viktigt. Sportfiskarna bedriver i dagsläget ett omfattande åtgärdarbete för lekvandrande fisk. Eventuella framtida reservat skulle ge positiva miljöeffekter som till exempel ökad fiskrekrytering.

NATURVÅRDSVERKET 7(47)

Risken för oljeskador kommer vara fortsatt stor då fartygstrafiken beräknas öka i Östersjön framöver. Det finns en stor risk att Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken, som hyser stora mängder sjöfågel och höga marina värden, fortsättningsvis kommer drabbas av oljeutsläpp i takt med ökade sjötransporter. En dynamisk ruttplanering skulle kunna minska problemen.

När det gäller kustvattnet har ett flertal inventeringar utförts i länet från 2006 fram till idag, där majoriteten av lokalerna ligger i kustzonen. För att göra en bedömning av havets miljöstatus enligt havsmiljöförordningen krävs en riktad insamling av data kopplat till målet god miljöstatus, samt att utvidga undersökningen med fler lokaler även längre ut till havs. Miljöövervakningens redan i nuläget bristande resurser gör det dock svårt att göra några utökade insatser.

Problemen med främmande arter kommer med största sannolikhet att öka i framtiden. Det är därför viktigt att det finns resurser för en övervakning som på ett tidigt stadie kan upptäcka arterna när det fortfarande finns möjlighet att sätta in relevanta åtgärder.

Det är även viktigt med fysisk planering av Gotlands kust- och havsområde för att samordna olika aktörers intressen (vindkraft, fartygstrafik, turism med mera), samt att säkerställa att nyttjarnas aktiviteter i största mån sker på ett miljömässigt hållbart sätt för att trygga ekosystemtjänster.

Det pågår många viktiga insatser för miljön på Gotland från myndigheter, engagerade organisationer och allmänhet. Även om många åtgärder görs och vissa positiva trender syns, kvarstår de storskaliga problemen med bland annat övergödning i kust- och havsområdet. För att nå en positiv utveckling krävs därför fortsatt engagemang från alla berörda parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå, samt att man tar ett helhetsgrepp på ekosystemen.

DET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL.

DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.

Gävleborgs län

Hav i balans samt levande kust och skärgård

NATURVÅRDSVERKET 8(47)

Kusten i länet påverkas främst av utsläpp från industri, enskilda avlopp, samt skogs- och lantbruk. Det handlar både om läckage av näringsämnen och miljögifter. Klimatförändringar i form av ökad havsnivå och landhöjning kommer ha fortsatt påverkan på kustremsan även om effekterna motverkar varandra.

ResultatDet finns inga opåverkade vatten längs kusten i länet. Kusten påverkas främst av utsläpp från industri, enskilda avlopp, skogs- och lantbruk, samt av hydromorfologiska förändringar. De största miljöproblem härrör från belastning av miljögifter och närsalter.

God miljöstatusVattenmyndighetens bedömning är att endast 7 kustvattenförekomster (23 procent) uppnår god ekologisk och kemisk status, utan överallt överskridanden ämnen. Den senaste klassningen visar på en minskning av antal vattenförekomster med god ekologiskt status1.

Ekosystemtjänster, biologisk mångfald och naturlig rekryteringI mänskligt påverkade recipienter ligger nivån av näringsämnen och miljögifter nära gränsen för vad recipienten kan ta emot eller späda ut.

Vandrande fiskarter når sina naturliga reproduktionsområden i få av länets kustmynnande vattendrag. Endast i Söderhamns kommun bedöms att alla naturliga reproduktionsområden kan nås. Dessutom har rekryteringen av kustfiskbestånd minskat de senaste åren i Långvind. Kustprovfisket i samma område visar en ökad andel karpfiskar och minskad andel rovfiskar. Beståndet domineras dock fortfarande av abborre och mört och inga förändringar förväntas på längre sikt2,3. Kustfisken har fortfarande förhöjda halter av miljögifter.

Grunda kustnära miljöer, hotade och främmande arterUtbredningen av vegetationsklädda bottnar och andelen rovfiskar i kustfiskbestånd har minskat vilket kan bidra till övergödningseffekter. Blåstången i södra delen av länet försvann nästan helt runt år 2010, vilket kan ha naturliga orsaker eller bero på mänsklig påverkan. Under den senaste inventeringen4 kunde dock livskraftiga bestånd av blåstång observeras igen i Gävlebukten. I den resterande delen av länet finns delvis artrika grunda bottnar med höga naturvärden, som utmärks av kraftiga undervattensväxtsamhällen och rödlistade fiskarter. I anslutning till stark exploaterade kustområden är de grunda områdena starkt påverkade av mänskliga störningar och därmed artfattiga. De senaste åren har dock förbättrade häckningsresultat för havsörn påvisats inom regionen5.

NATURVÅRDSVERKET 9(47)

Kunskapen om utbredningen av främmande arter är ytterst liten. Vi vet dock att amerikansk havsborstmask, nyazeeländsk tusensnäcka, slät havstulpan, vattenpest och kinesisk ullhandskrabba finns i länet6.

Natur- och kulturmiljöer samt friluftslivI dagsläget finns bara ett marint reservat, Gåsholma, i Gävleborgs län. Skydd enligt Natura 2000-nätverket finns på ett flertal platser längs Gävleborgs kust. Utöver det råder fiskeförbud kring Storjungfrun, Tupparna och Kalvarna. Det finns ett kulturreservat, Axmar bruk som även omfattar en marin del.

Yrkesfisket är en viktig del för att nå en levande kust och skärgård. Det småskaliga yrkesfisket har minskat de senaste åren och medelåldern bland yrkesfiskarna är hög. Det finns en risk för en stark nedgång kommande år och att flera nu levande fiskelägen försvinner, eller ersätts med semesterstugor. Det råder brist på kunskap om kulturlämningar under vatten. På grund av bristande resurser har inga åtgärder eller ny kunskap samlats in de senaste åren7.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet nås inte till år 2020 i Gävleborgs län. Miljömålet är beroende av att mål om ”Ingen övergödning” och Giftfri miljö” nås. Det finns både positiva och negativa trender för miljötillståndet och utvecklingen bedöms som neutral.

God miljöstatusGävleborgs kustvatten präglas av låg salthalt. Det medför att många marina arter är känsliga för mänsklig påverkan.

Det vore önskvärt med ett ökat engagemang för genomförande av åtgärder. En höjning av LOVA-medlen (Lokala Vattenvårdsprojekt) skulle kunna bidra till fler insatser. Under 2015 har båthamnslatriner och en båtbottentvätt anlagts, vilket förväntas minska utsläppen av näringsämnen och spridningen av miljögifter. Rådgivningen för lantbrukare inom Greppa näringen genomförs kontinuerligt för att minska läckage av bekämpningsmedel och växtnäring.

Det pågår ett arbete med att åtgärda förorenade områden i regionen med fokus på områden i riskklass 1 enligt MIFO. I dag finns sex riskklass1-objekt längs kusten8. Under 2015 har inventeringen av fiberbankar avslutats, en viktig grund för den riskklassning som planeras under nästa år9.Databristen för uppföljning är påtaglig för flera indikatorer samt för skyddade områden i allmänhet. Utbredningen av främmande arter inkluderas i nuläget inte alls i miljöövervakningen. Mätningar både av vattenkemi och biologi genomförs i länets samlade recipientkontroll. Det behövs en tydligare lagstiftning som

NATURVÅRDSVERKET 10(47)

synkroniserar den här typen av övervakning bättre med regional och nationell miljöövervakning.

Ekosystemtjänster, biologisk mångfald och naturlig rekryteringLänsstyrelsen är inblandad i ett tillsynsprojekt för att åtgärda dammar som hindrar vandrande fisk. Sportfiskarna, Länsstyrelsen och flera kustkommuner arbetar aktivt med att förbättra förutsättningarna för fiskreproduktion. Under 2015 har åbottnen i Gavleåns trösklar höjts och lekbankar iordningställts10. Ett flertal vattendrag har även öppnats för fiskvandring och reproduktion. Det kommer att hjälpa flera havsvandrande arter att överleva. Det är viktigt att åtgärder genomförs samtidigt som kulturhistoriska värden bevaras.

Det behövs fler insatser för att följa upp skyddade områden och antalet marina reservat behöver öka i länet.

Grunda kustnära miljöer, hotade och främmande arterKunskapen om grunda miljöer i länet är begränsad. Länsstyrelserna i Gävleborg och Västerbotten har i samarbete med Forsstyrelsen i Finland tagit fram enkla inventeringsmetoder för att definiera värdefulla habitat längs kusten (projektet SUPERB). Det saknas medel för att genomföra dessa inventeringar.

Natur- och kulturmiljöer samt friluftslivKustens natur- och kulturmiljöer är starkt hotade av exploatering i olika former. Samtliga kustkommuner i länet har utarbetat översiktsplaner som även inkluderar kustområden. Även om områden med utökat strandskydd har utpekats är bristen på kunskap och skydd av värdefulla kulturmiljöer vid kust och skärgård, samt kustnära marina kulturmiljöer och habitat, fortfarande stor, vilket försvårar planeringen.

De kommande åren ska kapaciteten i Gävle hamn utökas och en vindkraftpark kan komma att byggas. Därmed ökar risken för skador på miljön genom muddring och ökad fartygstrafik. Det är viktigt att kustkommuner anpassar sin krisberedskap till ökade hot.

Referenser:

1 http://www.viss.lansstyrelsen.se/2 http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/publikationer/2014/Pages/kustfiskovervakning-i-bottniska-viken-2013---langvindsfjarden.aspx3 http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/kul/4 http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/publikationer/Pages/default.aspx?catSub=&doctype=1&freetext=&letter=&numItems=&period=&year=2014&formService5 Örngruppens verksamhet 1978-2014 - Rapport till Länsstyrelsen Gävleborg. Opublicerad rapport.

NATURVÅRDSVERKET 11(47)

6 Personlig kommentar, Patrik Stenroth, Miljöenheten, Länsstyrelsen Gävleborg.7 Personlig kommentar, Barbro Hårding, Enheten för kulturmiljö och folkhälsa, Länsstyrelsen. 8 Personlig kommentar, Ulrika Nilsson, Miljöenheten, Länsstyrelsen Gävleborg.9 Fiberbankar i Norrland (FIN). Projektplan. Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr: 500-8154-2013. 10 Personlig kommentar, Karl Gullberg, Nichlas Dahlén, Enh. för landsbygd o tillväxt, Länsstyrelsen.

Hallands län

Hav i balans samt

levande kust och skärgård

Situationen för Kattegatt är allvarlig vilket främst beror på fiskbeståndens situation. Genomförande av rekommendationer från Havs och Vattenmyndigheten är viktiga åtgärder för att förbättra situationen för fiskbestånden. Detta gynnar även bottnarnas biologiska mångfald.

Resultat

Få av preciseringarna har en positiv utveckling. Huvudorsakerna är övergödning, svaga fiskbestånd och miljögifter.

God miljöstatus och God ekologisk och kemisk statusDen senaste treårsperioden (2012-2014) för växtplankton visar på hög ekologisk status vid kustkontrollstationerna L9 (Laholmsbukten) och N7 (Nidingen) när biovolym och klorofyll a vägs samman enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder1.

Statusklassningen med avseende på makroalger längs Hallandskusten år 2014 ger hög status i fyra vattenförekomster och god status i två vattenförekomster vilket är oförändrat gentemot föregående år2.

Statusklassningen med avseende på bottenfauna längs Hallandskusten år 2014 varierar mellan god och måttlig, förutom vid två stationer som har otillfredsställande status och en station som har dålig status3. Statusklassningen med avseende på näringsämnen sammantaget visar på god status längs Hallandskusten år 2014 med undantag av en station som visar på måttlig status1. Dock är fosfor fortfarande ett problem i kustvattnen.

Inga bedömningsgrunder finns ännu för fisk. Stora förändringar har skett rörande fiskbeståndens täthet och storlekssammansättning sedan 1920-

NATURVÅRDSVERKET 12(47)

talet. Många kommersiellt viktiga fiskarter förekommer i allt glesare bestånd, särskilt vad avser större, vuxen fisk4.

I april 2015 bildades Kattegatts kustvattenråd där Hallands kustkommuner samt vissa av Skäldervikens kustkommuner ingår. Kustvattenrådets arbete ska bidra till att god ekologisk och kemisk status uppnås enligt vattendirektivet samt att god miljöstatus uppnås enligt havsmiljödirektivet.

Ekosystemtjänster och Bevarade natur- och kulturmiljövärdenGrundläggande kartläggning av de marina miljöerna är fortsatt viktigt för att förvalta havsmiljöerna på bästa sätt. När det gäller näringsämneshalterna i Kattegatt har de minskat de senaste 20 åren, vilket kan tolkas som att insatser som gjorts gett resultat. Man kan konstatera att många lokala fiskbestånd numera är kraftigt reducerade eller till och med försvunna i Kattegatt.

Med anledning av pågående diskussioner om eventuellt ändrade fiskeregler i det idag fiskefria området i Kattegatt har Länsstyrelsen i Hallands län skickat en skrivelse till Näringsdepartementet och framfört vikten av att låta området förbli stängt för fiske då detta gynnat bland annat torskfiskbestånden. I skrivelsen hänvisas till en artikel skriven av SLU där det beskrivs en positiv trend för torsken i Kattegatt, men att det är långt kvar till goda nivåer5.

Under 2015 har Länsstyrelsen tagit ett beslut för utvidgning av naturreservatet Vendelsöarna där ett av syftena är att säkerställa och förstärka de marina grundområdena och dess betydelse som livsmiljö och uppväxtområden för en mängd arter6.

Kulturlämningar under vattenDet pågår en kunskapsuppbyggnad i form av en antikvarisk bedömning för alla kända skeppsvrak längs Hallandskusten för att fastställa dess lagskyddade status7.

Friluftsliv och bullerRunt alla vatten råder det strandskydd vilket skapar sammanhängande obebyggda strandområden som gynnar friluftslivet. I år har det fattats beslut om utvidgat strandskydd, det vill säga skydd i vattenområdet från strandlinjen samt skydd på land, vilket får stor betydelse för friluftslivet8.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. Sammantaget är utvecklingen i miljön negativ. För Kattegatts fiskbestånd ses ingen påtaglig förbättring, särskilt gäller det torskens situation. Trots att flera åtgärder genomförts under senare år för att minska fisketrycket på framförallt torsk (fiskefritt område i sydöstra Kattegatt, skrotningskampanj riktad mot bottentrålare i Kattegatt) är torskbeståndet

NATURVÅRDSVERKET 13(47)

fortsatt mycket svagt. Av denna anledning är det viktigt att det fiskefria områdets fiskerregleringar kvarstår.

Däremot har närsalterna minskat i Kattegatt de senaste 20 åren, vilket är en positiv utveckling. Vidare finns rika och välbevarade marina livsmiljöer kvar i form av de otrålade delarna av utsjöbankarna i Kattegatt (till exempel Fladen och Lilla Middelgrund). Dessa miljöer utgör en refug för tillbakaträngda arter.

Förutom överfiske så utgör övergödning, fysisk exploatering, miljögifter, klimatförändringar och främmande arter ett hot mot Kattegatts produktionsförmåga och biologiska mångfald.

För att kunna nå miljökvalitetsmålet måste kunskapsuppbyggnaden om våra marina miljöer fortsätta för att säkerställa att särskilt värdefulla områden skyddas mot ingrepp och andra störningar. Under åren 2005 till 2009 kunde riktade medel till arbetet med marint områdesskydd sökas. Åren 2010 och 2011 har medel kunnat sökas ur havsmiljöanslaget för marina undersökningar. Detta har varit positivt för kartläggningen, men en fortsättning behövs för att få grundläggande data av de marina miljöerna. Vidare behövs resurser för att säkerställa att särskilt värdefulla områden ges erforderligt skydd, liknande det beslut som tagits för naturreservatet Vendelsöarna.

För att uppnå god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv (havsmiljöförordningen) behöver föreslagna åtgärder och rekommendationer från Havs och Vattenmyndigheten genomföras. Bildandet av Kattegatts kustvattenråd förbättrar chanserna till att god miljöstatus uppnås enligt EU:s havsmiljödirektiv. Dessutom behövs ökad vaksamhet om bevarandet av de kustnära grunda miljöerna samt fortsatta åtgärder för att minska lokala utsläpp och läckage av näringsämnen från land till hav.

Genom den pågående antikvariska bedömningen för att fastställa den lagskyddade statusen för samtliga kända skeppsvrak längs Hallandskusten har man kommit en bit på väg. Det utvidgade strandskyddet säkerställer i stor utsträckning friluftslivets tillgänglighet till vattenanknutna värden.

Referenser

1. SMHI Årsrapport 2014, Hydrografi & Växtplankton, Hallands Kustkontrollprogram

2. Personlig kommentar från Bo Gustafsson på Länsstyrelsen i Hallands län

3. Bottenfaunan längs Hallandskusten 2014, Peter Göransson 20154. Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011 om överfiske,

genetisk variation och expertförsörjning

NATURVÅRDSVERKET 14(47)

5. http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/nyheter/2015/Pages/skrivelse- till-landsbygdsministern-om-framtiden-for-det-fiskefria-omradet-i-kattegatt.aspx. 2015-10-28

6. http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/ naturreservat/varberg/Pages/vendelsoarna.aspx?keyword=vendels%c3%b6arna. 2015-10-28

7. Personlig kommentar från Emma Östlund på Länsstyrelsen i Hallands län

8. http://www.lansstyrelsen.se/HALLAND/SV/DJUR-OCH-NATUR/ SKYDDAD-NATUR/STRANDSKYDD/OVERSYN-AV-UTVIDGAT-STRANDSKYDD/Pages/default.aspx

NATURVÅRDSVERKET 15(47)

Jämtlands län

Jönköpings län

Kalmar län

Hav i balans samt levande kust och skärgårdHalterna av näringsämnen är fortfarande höga i kustvattnet, vilket innebär att den ekologiska statusen bedöms vara måttlig. Arbetet med att skydda havsmiljöer och arter går för långsamt. De marina kultur- och naturvärdena måste få större fokus i såväl havsplanering som kommunal kustplanering.

Resultat 1.1.1.1 Kust- och havsvatten har god miljöstatus

Den nationella bedömningen visar att havets miljöstatus inte är god7.1.1.1.2 God ekologisk status

Ingen av länets kustvattenförekomster har god ekologisk status. 8

1.1.1.3 Ekosystemtjänster

Det småskaliga, lokala fisket är hårt drabbat av förändringarna i det marina ekosystemet och fiskerinäringen i länet är idag begränsad till ett fåtal personer.9 Överfiske anses vara den helt dominerande faktorn bakom kollapsen av fiskbestånd i utsjön,10 samt bidragande orsak till fortsatt övergödning och algblomningar. Då kvoterna för torsk i Östersjön fortfarande överskrider de vetenskapliga rekommendationerna11 ser utvecklingen och tillståndet inte ut att förbättras. Bristande övervakning och uppföljning av åtgärder gör det svårt att bedöma utvecklingen av kustfiskbestånden, men det är sannolikt att 2000-talets problem med rekryteringsstörningarna för abborre och gädda längs länets kust kvarstår. En ny analys av ekosystemtjänster i svenska hav visar att flera ekosystemtjänster i Östersjön, som till exempel upprätthållande av näringsvävar och livsmiljöer, bedöms ha måttlig eller dålig status12. De närmaste åren behöver vi därför, förutom att reducera tillförseln av näringsämnen, rikta extra fokus på restaurering av habitat och arter viktiga för ekosystemets återhämtningsförmåga. 1.1.1.4 Grunda kustnära miljöer

Kustnära miljöer med karaktärsarter av makrofyter och alger, inklusive kransalger, har sannolikt förändrats kraftigt under de senaste årtiondena. Cirka 60 procent av inventerade grunda miljöer i länet har bedömts ha måttlig eller

7God havsmiljö 2020. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800036584/1348912844044/remiss-20120319-god-havsmiljo-del-1.pdf8 VattenInformationsSystemSverige-VISS, 20159 Fiskarna kämpar på ett hav nära kollaps. Artikel i Barometern 2015-10-15.10 Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011: http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/11 Artikel på Stockholm universitet/ Östersjöcentrums webbplats: http://www.su.se/ostersjocentrum/baltic-eye/om-baltic-eye/nyheter/forskare-nya-torskkvoter-oroande-h%C3%B6ga-1.25349712Ekosystemtjänster från Svenska hav. Havs- och vattenmyndigheten rapport 2015:12. https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/publikationer/publikationer/2015-10-06-ekosystemtjanster-fran-svenska-hav---status-och-paverkansfaktorer.html

NATURVÅRDSVERKET 16(47)

sämre status.13 Grunda produktiva havsmiljöer med viktiga lek- och uppväxtområden har i Östersjön klassats som starkt hotade, bevarandestatusen bedöms som otillfredsställande eller dålig.14 1.1.1.5 Hotade arter och återställda livsmiljöer

Andelen rödlistade arter är större i den marina miljön än inom andra livsmiljöer.15 Utvecklingen för fiskarter i marin miljö är fortsatt negativ. 1.1.1.6 Bevarade kultur- och naturmiljöer

På grund av dålig lönsamhet inom lantbruk och kustfiske finns idag få bofasta i skärgården som brukar jorden och vårdar bebyggelsen. Utvecklingen för kustens och skärgårdens kulturmiljöer och kulturlandskap är negativ, bland annat eftersom stödet för skötsel av landskapselement inom landsbygdsprogrammet har tagits bort samt att det råder stor generell brist på åtgärder. Projektet Sydostpassagen har fortsatt 2015 för att ta tillvara det marina kulturarvet inom besöksnäringen.1.1.1.7 Kulturlämningar under vatten

Det saknas uppföljning eller kännedom om trålskador eller påverkan från spökgarn, i övrigt bedöms tillståndet för kulturhistoriska lämningar vara oförändrat. Två vrak har förlagts med skyddsföreskrifter, som bland annat omfattar dykförbud, och bevakas av kustbevakning dagligen.1.1.1.8 Friluftsliv och buller

Länsstyrelsen gör en översyn av strandskyddsområdena och föreslår en utvidgning till 300 meter i områden med stort friluftsintresse och värdefulla grunda havsmiljöer, i samarbete med kommunerna. Genom lokala vattenvårdsåtgärder, LOVA, och kommunernas arbete har flera gästhamnar etablerat system för avfall från fritidsbåtar. 1.1.1.9 Främmande arter

Under året har flera observationer av svartmunnad smörbult gjorts i Kalmarsund,16 en invasiv art med hög reproduktionstakt och hög tålighet mot miljöfaktorer. Det finns uppgifter om att det kan röra sig om hundratals individer i en fångst. Övervakning behöver initieras och åtgärder genomföras för att minimera artens spridning, framförallt till sötvatten.

Analys och bedömning Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Utvecklingen för att nå målet bedöms som neutral, men med svag positiv riktning. En ny analys visar att den totala övergödningen i Östersjön nu ser ut att vända, tack vare långsiktiga åtgärder för att minska tillförseln av näring från land17.

13 Broschyr: Länsstyrelsen Kalmar län, webbplats: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/vaxter-och-djur/skydda_och_varda_vara_viktiga_vikar_web.pdf14 Rapport från SLU, Arter och naturtyper i habitatdirektivet http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/Publikationer/Arter%20och%20naturtyper%20i%20habitatdir_litet%20format.pdf15 SLU, artdatabanken: http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/R%c3%b6dlistan/Rodlista2010-havet.pdf16 Inventering av det strandnära yngel och småfisksamhället i Kalmar, Mönsterås och Västervik, juni 2014, Linnéuniversitetet 2014:16

NATURVÅRDSVERKET 17(47)

Fortsatta insatser för att minska den landbaserade belastningen av kväve, fosfor och miljögifter behöver genomföras och nya styrmedel för detta utvecklas.Ett annat stort hot mot kustens ekosystem är strandexploatering och fragmentering av livsmiljöer. Knappt fyra procent av fiskens reproduktionsområden är idag skyddade18 och ytterligare skydd mot exploatering behövs, samt riktade insatser för att restaurera fiskens lekmiljöer. Arbetet med att inrätta fiskefria områden och fredningsområden behöver också intensifieras och utvecklas, och fokus på lokala fiskevårdande åtgärder och förvaltning fortsätta. Det nya Havs- och fiskeriprogrammet ger goda möjligheter till åtgärder för att stärka fiskerinäringen samt till restaurering av habitat och arter viktiga för det kustnära ekosystemet. Havs- och vattenmyndighetens satsning på dessa miljöer, i de nya åtgärdsprogrammen (ÅGP) för hotade habitat och arter i Västerhavet och Östersjön, kommer också att innebära att det åtgärdsinriktade arbetet för akvatiskt hotade arter kommer att intensifieras och att Länsstyrelsernas arbete med artinriktad naturvård i akvatisk miljö kommer att breddas.Länsstyrelsen behöver arbeta mer proaktivt med planering och skydd, och berörda aktörer behöver använda befintliga verktyg (Miljöbalken, PBL, Havsplanering) i större utsträckning för att säkerställa bevarade natur- och kulturvärden och förvaltning ur ett landskaps- och ekosystemperspektiv. Arbetet med havsplanering, som nu tar ny fart genom antagandet av havsplaneringsförordningen, är en viktig del i detta arbete. Nationella handlingsplaner och strategier behöver tas fram för att minimera negativa effekter av främmande arter. För att kunna bevara och utveckla länets kustanknutna kulturmiljöer krävs mer resurser och aktiva åtgärder i form av kunskapsunderlag, planering, skydd, vård och landsbygdsutveckling, och en regional kulturmiljöövervakning behöver etableras. Kulturmiljöanslaget behöver också stärkas, bland annat för arbetet med kulturreservat. Länsstyrelsen anser att en nödvändig förutsättning för detta arbete är starkare stöd och tydligare ansvar för kulturmiljöfrågor i andra myndigheters miljömålsarbete. För att förbättra kunskapsläget om vrakens tillstånd avser Länsstyrelsen att under 2015, i samband med annan marin inventering, videodokumentera eventuella trålskador. Åtgärder för att minimera skador av spökgarn behöver också initieras.

Kronobergs län

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Åtgärder riktade mot miljögifter, biologisk mångfald och

17Artikel: Long-term temporal and spatial trends in eutrophication status of the Baltic Sea http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/brv.12221/epdf18 SLU, artdatabanken: http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/R%c3%b6dlistan/Rodlista2010-havet.pdf

NATURVÅRDSVERKET 18(47)

kulturmiljöskyddet hämmas av kunskapsbrist om värden i marina vatten, finansiering av fysiska åtgärder, fungerande styrmedel och planer.

Resultat

God miljöstatus

Under 2015 utför norrlandslänen karteringar av fiberbankar i ett antal recipienter till träförädlingsindustri (1).

Antalet laxar som vandrar upp i älvarna är fortsatt mycket stort och uppvandringen av havsöring vid Sikfors kraftstation i Pite älv var 2015 rekordstor (2).

Stora länstäckande informationssatsningar om fiskeregler och fiskbiologi som rör lax och öring i älvområdena har genomförts. Som ett steg i att utveckla älvspecifik förvaltning har Länsstyrelsen genomfört framgångsrika försök med att förbättra fiskestatistik och fiskereglering i laxfisket i Lainio älvar, genom obligatoriska gälplomber för laxavlivning. Systemet har även använts i Råne älv under 2015 (2).

I Råneälvens avrinningsområde genomförs även åtgärder inom LIFE-projektet Remibar som förbättrar vandrings och lekmöjligheter för lax och öring. Inom projektet satsar man även mycket på informationsspridning för att minska negativ fysisk påverkan på vattendrag (3).

Ekologisk och kemisk status

Länsstyrelsens beredningssekretariat och Vattenmyndighetens kansli har under 2015 jobbat med att ta fram underlag för åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormerna i ramdirektivet för vatten.

Inom de större processindustrierna (IED-verksamheter) arbetar man med att uppfylla kraven på bästa möjliga teknik (BAT) där stålindustrin har kortast tidsram på sig (2016).

Länsstyrelsen har beviljat LOVA-bidrag för två kommunala projekt för åtgärder mot övergödning (4).

Grunda kustnära miljöer

Ett underlag på små vattendrag och diken med mänskligt orsakade utsläpp från sulfidjordar i länet tas fram under åren 2014-2016, vilket kan vara utgångspunkt för framtida åtgärder.

Projektet kustmynnande vattendrag påbörjas hösten 2015. Det avser att ta fram kartunderlag över sulfidjordar som riskerar att läcka svavelsyra och tungmetaller vid grävarbeten i jordlagren och restaurera tre kustvattenmynnande vattendrag som har

NATURVÅRDSVERKET 19(47)

problem med sura sulfatjordar. Åtgärder ska både minska utlakningen av tungmetaller och förbättra vandrings- och lekmöjligheter (5).

Bevarade naturvärden

En person har anställts på Länsstyrelsen för att arbeta med skydd av marina naturvärden, vilket gör att det avstannade arbetet sedan 2008 återtas.

Bevarade kulturmiljövärden

Årlig skötsel av och information om kulturmiljöer sker i naturreservat och fornvårdsmiljöer i skärgården.

Kulturlämningar under vatten

Marinarkeologiska utredningar genomfördes i samband med hamn- och farledsmuddringar i Luleå. Bland annat registrerades sågverksrelaterade vrak från 1900-talet, en fiskeanläggning samt en mindre klinkbyggd båt som kan antas vara äldre än 1850.

Länsstyrelsen i Norr- och Västerbotten har i gemensamt projekt tagit fram underlag för arbetet med förvaltning och skydd av fartygslämningar (6).

Kulturmiljölagen har ändrats vilket innebär att endast lämningar äldre än 1850 som även uppfyller rekvisiten för en fornlämning är lagskyddade. Många av våra fartygslämningar saknar därmed skydd.

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel. Detta beror på naturens egen återhämtningsförmåga, dåligt fungerande nationella och internationella styrmedel, samt på att de marina underlagen och den fysiska planeringen för kusten är bristfällig, vilket försvårar åtgärdsarbetet.

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.

God miljöstatus kan inte uppnås. I större älvar är laxbestånden nära MSY-målen. Bestånden av havsöring och vildlax i mindre älvar (7) samt kustharr (2) är svaga men förbättras. Förbättringarna beror troligen på 3-metersregeln, åtgärder i vattendrag samt förändrad kvot och lagstiftning för laxfisket i Östersjön. Lake minskar (7). Kustfisk i övrigt indikerar god miljöstatus för arter där vi har data (7; 8; 9). Man anar minskningar av vissa fågelarter, till exempel svärta och silltrut (10; 11), kanske på grund av storskaliga förändringar i södra Östersjön.

NATURVÅRDSVERKET 20(47)

Åtgärder har minskat många miljögifter men vissa har fortfarande förhöjda halter som till exempel dioxin, bromerade flamskyddsmedel, kadmium och kvicksilver (12) och nya skadliga ämnen påträffas i förhöjda halter. Förbättringar hindras av orsaker som nämns i Giftfri miljö. Höga halter mikroplaster i Bottniska viken är en källa för miljögifter och troligen minskat näringsupptag i den marina näringsväven (13).

Skogsbrukets och vattenkraftens sammanlagda påverkan är okänd.

Miljötillståndet har i de flesta kustvattenförekomsterna sämre än god ekologisk och kemisk status främst på grund av miljögifter. Ett fåtal små kustvattenförekomster är övergödda eller ligger i riskzonen på grund av enskilda avlopp, jordbruk och dagvatten (14).

Fysisk påverkan är problematisk i grunda kustnära miljöer. Kunskap saknas över mindre vattendrag och grunda vikar. Problem med sura sulfatjordar behöver åtgärdas. De marina naturtyperna laguner, grunda vikar och sund bedöms ha ogynnsam bevarandestatus, då strandskyddslagen inte följs tillräckligt. Arter som inte uppnår gynnsam bevarandestatus är bland annat vikare, småsvalting, hänggräs och de fiskarter som nämns ovan (15). Andra hotade arter i grunda miljöer har okänd utveckling. Det finns ett stort behov av att återställa livsmiljöer främst i kustmynnande vattendrag. Kunskapen om genetisk variation i Bottenviken är bristfällig men hygglig för lax och öring.

Främmande arten vattenpest riskerar vara miljöproblem i 16 av 65 vattenförekomster (14).

Bevarande av naturvärden i fastlandsnära miljöer är nästan obefintligt, trots att stränderna blir allt mer exploaterade (16; 17).

Bevarande av kulturmiljövärden är eftersatt. Skydd i bindande kommunala planer finns i enstaka fall och kulturreservat saknas. Resurserna för skötsel i naturreservat är små, vilket även påverkar kulturmiljöerna negativt. Kunskapen om fornlämningar och övriga historiska kulturlämningar under vatten är låg (6).

Ekosystemtjänsterna för fisket, turism och friluftsliv har minskat (18).

Referenser

1. Länsstyrelser i Norrland startar projekt för att inventera fiberbankar norr om Dalälven. Länsstyrelsen i Norrbottens län. [Online] den 28 08 2014. http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/nyheter/2014/Pages/projekt-fiberbankar-i-norrland.aspx?keyword=fiberbankar.

2. Dan Blomkvist, Länsstyrelsen Norrbotten. 2015.

NATURVÅRDSVERKET 21(47)

3. Remibar. Trafikverket. [Online] http://www.trafikverket.se/remibar/.

4. Gammeltoft, Annica. Vattenvårdsprojekt 2015. Länsstyrelsen i Norrbottens län. [Online] 11 2015. http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/naringsliv-och-foreningar/projektbidrag/naturvardsprojekt/lokala-vattenvardsprojekt-lova/vattenvardsprojekt-2010-och-2014/Pages/default.aspx.

5. Johansson, Thomas. Beslutsprotokoll för intresseanmälningar inför 2014 års utlysning av särskilda åtgärdssatsningar (40 miljoner). Beslut. 2014. Vol. Dnr 4615-13, 2014-02-13.

6. Förvaltning och skydd av fartygslämningar i Norrbotten och Västerbottens län. u.o. : Länsstyrelsen i Västerbottens län, Under utarbetande.

7. Fiskbestånd i hav och sötvatten. Sveriges lantbruksuniversitet. [Online] 2015. http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/fiskbestand-och-miljo-i-hav-och-sotvatten/.

8. Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014 - Råneå 2002-2013. u.o. : Sveriges Lantbruksuniversitet, 2014.

9. Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014 - Råneå 2002-2013. u.o. : Sveriges lantbruksuniversitet, 2014.

10. Svensk fågeltaxering.

11. ArtDatabanken Artfakta . ArtDatabanken . [Online] Sveriges lantbruksuniversitet. http://artfakta.artdatabanken.se/.

12. Nyberg, E, Bignert A och Faxneld S. Miljögifter i biota. Havet – Om miljötillståndet i svenska havsområden. 2012.

13. Norén, F., Ekendahl, S och Johansson U. Mikroskopiska plastpartiklar. Havet 2009.

14. VISS. [Online] 2014. http://www.viss.lst.se/.

15. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. u.o. : Artdatabanken, SLU, 2014.

16. Engdahl, A. och Nilsson, T. Exploatering i kustzonen 2013. Jämförande statistik på läns- och kommunnivå. u.o. : Länsstyrelsen i Norrbottens län., 2014. Rapportserie nr 2/2014.

17. RUS. Strandnära byggande vid havet, Miljömålsindikator. u.o.

NATURVÅRDSVERKET 22(47)

18. Andreas Bryhn, Mats Lindegarth, Lena Bergström och Ulf Bergström. Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer. u.o. : Havs- och vattenmyndigheten, 2015.

Norrbottens län

Skåne län

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård"Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."

TablåtextProblem kvarstår med övergödning, bottendöd, svaga fiskbestånd, bottentrålning, miljögifter och expolatering som påverkar havet. Mer kunskap, hållbart fiske, fler skyddade områden, ökad bevakning av miljöpåverkande ämnen och skräp med mera. behövs. Nationella och internationella åtgärder krävs.

ResultatÖstersjöns känsliga tillstånd tycks vara förstärkt i inre Hanöbukten19 där fisket fortfarande är svagt och sårskadad fisk rapporteras med jämna mellanrum. Det återstår att se hur saltvattenintrånget vintern 2014-201520 påverkar Östersjön och om positiva effekter kan sprida sig till Hanöbukten.Havsmiljön gynnas av gott arbete på vissa fronter, men hotas från andra håll. Landningsskyldigheten21 är ett steg i rätt riktning, men eftersom även bifångster ska räknas inom kvoterna, finns en risk att fiske med passiva redskap, till exempel nät, förbjuds för att fiske med mindre selektiva redskap, till exempel trål, ska kunna fortsätta.19 HaV: Hanöbuktsutredningen - https://www.havochvatten.se/5.5f66a4e81416b5e51f72ce1.html20 SMHI: Om saltvattensinflödet - http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/stort-inflode-av-nytt-vatten-till-ostersjon-1.8277721 HaV: Om landningsskyldigheten - https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/yrkesfiske/gemensamma-fiskeripolitiken-gfp/information-om-landingsskyldigheten.html

NATURVÅRDSVERKET 23(47)

I Kattegatt anas en återhämtning av torsken22, samtidigt hotas bottnar som varit ostörda under flera år, av återupptaget trålfiske23. Vid en botteninventering hösten 2014 hittades både störningskänsliga arter och hotade habitat i Skånes delar av Kattegatt. Resultaten antyder att de högsta naturvärdena finns i området som varit helt fiskefritt sedan 2009.Läkemedelsrening testas i reningsverk både i Torekov24 och i Simrishamn25 och 2015 års LOVA-bidrag26 medfinansierar två båtbottentvättar som möjliggör minskad användning av giftiga båtbottenfärger. Mikroskräpsmätningar genomfördes hösten 201527. Resultaten kommer ge en första bild av nivåerna i Skånes kustvatten.2015 beslutades om utökat strandskydd i flera skånska kommuner28 och därmed ökades den strandskyddade arealen kraftigt29. Arbetet med miljöanpassning av vattenkraften pågår30 och kommer att intensifieras. Tillståndslösa kraftverk i Vramsån, Kävlingeån och Kägleån har förelagts att söka tillstånd. I Rönne å pågår processer om nedvandringsvägar för ål.Just ålen är akut hotad31 och skånskt fiske bidrar till Sveriges stora andel av EU:s ålfångster. Internationella havsforskningsrådet ICES har sedan 200832 rekommenderat totalt fiskestopp av ål33. Under 2015 listades Ålakusten som

22 SLU: Om Kattegattboxen i Västerhavet 2015 (sid 11) - http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1530/1530873_va--sterhavet_2015_la--gupplo--st.pdf23 LST Skåne: Det fiskefria området - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/skrivelse-om-fiskefria-omradet.aspx24 NSVA: Läkemedelsrening i Torekov - http://www.mynewsdesk.com/se/nsva/pressreleases/pressvisning-av-testanlaeggning-foer-laekemedelsrening-paa-torekovs-reningsverk-105156925 IVL: Läkemedelsrening i Simrishamn - http://www.ivl.se/press/nyheter/pressmeddelande/ivlrenarlakemedelsresteristorskala.5.1acdfdc8146d949da6d55a3.html26 LST Skåne: LOVA-bidrag 2015 - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/10,5-mijloner-till-lokal-vattenvard.aspx27 LST Skåne: Mikroskräpsmätning - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/matningar-av-mikroskrap.aspx28 LST Skåne: Beslut om utökat strandskydd - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/beslut-om-utvidgat-strandskydd-i-13-kommuner.aspx29 LST Skåne: Ökad strandskyddad areal - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/oversyn-starker-strandskyddet-i-skane.aspx30 LSt Skåne: Tillståndskrav för vattenkraftverk - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/tillstand-kravs-for-att-driva-kulturhistoriskt-vardefulla-kraftverk.aspx31 SLU: Artdatabanken om ål - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/20606332 ICES: Råd om ål 2008 - http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2008/2008/9.4.09%20eel-eur.pdf33 ICES: Råd om ål 2014 - http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2014/2014/eel-eur.pdf

NATURVÅRDSVERKET 24(47)

immateriellt kulturarv34 av Institutet för språk och folkminnen. Detta visar betydelsen och den historiska omfattningen av ekosystemtjänsten ålfiske.Exempel på andra arter som fortsatt har det svårt är ejder35 och Östersjöpopulationen av tumlare36. Däremot har både gråsäl37 och knubbsäl38 numera livskraftiga bestånd, med undantag för knubbsälspopulationen runt Kalmarsund, som fortfarande är sårbar39. Flera främmande marina arter har påträffats i Skåne de senaste åren men deras utbredning och påverkan är extremt svåra att överblicka.Sandsugning sker på flera ställen i danska delen av Öresund. Det har stor negativ påverkan på den lokala bottenmiljön och större effekter är dåligt utredda. I Skåne sker uttag enbart på en plats på sydkusten. Länsstyrelsen agerar för ökad kontakt mellan Sverige och Danmark när det gäller ärenden och miljöeffekter av sandtäkter i havet40.I somras antog Simrishamns kommun en policy för att bevara och utveckla ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart fiske. Detta är ett lysande exempel på hur kommuner kan ta ställning för ett kustnära fiske med lokal avkastning och på så sätt signalera mot det storskaliga och mer miljöpåverkande fisket.

Analys och bedömningMålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det saknas också tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen i miljön. Stora insatser krävs på land och i vatten för att Skånes kustvattenförekomster ska nå god status.Höga näringshalter är fortfarande det vanligaste miljöproblemet i Skåne. Bristande kunskap om många andra påverkansfaktorer är ett problem. Miljöövervakning och recipientkontroll räcker inte för att visa trender och förklara miljöproblem, flera stora bottenområden har aldrig inventerats för att beskriva biologiska värden, och mycket data saknas vid bedömning av ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer. Länsstyrelsen arbetar med att få med fler skånska jordbruksverksamheter i samordnad recipientkontroll41, men detta är en kravreform som givetvis bör ske på nationell nivå. Under 2016 har Länsstyrelsen som ambition att sammanställa underlag för bättre överblick av befintlig data från övervakning och inventeringar.34 Institutet för språk och folkminnen: Ålakustens kulturarv - http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/levande-traditioner---immateriella-kulturarv-/forteckningen/forslag-2013/2015-10-09-alarvet-pa-alakusten.html35 SLU: Artdatabanken om ejder - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/10293536 SLU: Artdatabanken om tumlare - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/10010637 SLU: Artdatabanken om gråsäl - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/10006838 SLU: Artdatabanken om knubbsäl - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/10270839 SLU: Artdatabanken om knubbsälen runt Kalmarsund - http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/10010540 LST Skåne: Dialog med Danmark om sandsugning - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2014/Pages/dialog-inledd-om-sandsugning-i-oresund.aspx

41 LST Skåne: Remiss om jordbrukets recipientkontroll - http://raan.se/wp-content/uploads/2015/09/Jordbruketsrecepientkontrollunderlagtillvagledningfortillsynsmyndigheterna.pdf

NATURVÅRDSVERKET 25(47)

Samtidigt som ny kunskap är viktig måste kända åtgärder användas i större utsträckning än idag. Landskapet måste bli blötare och kunna hålla mer vatten42. Betydligt större ytor måste skyddas och ökade krav på hållbarhet måste ställas på alla verksamheter. Det är till exempel svårt att se hur miljökvalitetsmålet kan uppnås samtidigt som miljöer förstörs genom bottentrålning och då fiske riktas mot, eller har hög bifångstrisk av, hotade arter43.I en historisk jämförelse ligger många fiskbestånd långt ifrån sin potential, detta är ett enormt slöseri. För att uppfylla EU:s krav om maximalt hållbar avkastning måste återhämtning tillåtas. Det är viktigt att man tar hänsyn till ekosystemens naturliga dynamik mellan arter. Den framtida fiskeförvaltningen, oavsett om den omfattar säljbara kvoter eller inte, måste bygga på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.Framtiden för det helt fiskefria området i sydöstra Kattegatt44 påverkar tydligt uppfyllelsen av miljömålet. Om trålfiske återupptas kommer den påbörjade återhämtningen av känsliga arter45, i ett område ungefär lika stort som Öresund, att gå förlorad. Det är helt orimligt att kompensera för en så stor förlust av trålfri mjukbotten inom överskådlig tid. Även många grunda havsmiljöer saknar skydd mot exploatering och nya utfyllnader vore mycket negativt för måluppfyllelsen.Skåne har några av de viktigaste havsområdena för tumlare och därmed ett stort ansvar. I dagsläget pågår arbete med att peka ut skyddsområden för tumlare. Ett väl sammankopplat nätverk av skyddade områden behövs och är just vad man arbetar med för västkusten i pilotprojekt ”Skydd och förvaltning av marina områden – Västerhavet”Kommunernas havsplanering46 är viktig. Planerna ska balansera mellan skydd och exploatering och bevara havets ekosystemtjänster på lång sikt. Likt Simrishamns kommun47, bör fler skånska kommuner se över vad som krävs för att bevara och utveckla det hållbara fisket.Naturvärdesanalyser bör tas fram även för Skånes havsområden. Identifiering av hotade arter och habitat bör snabbt leda till samtal om hur dessa ska hanteras. Kanske bör biotopskydd övervägas för ålgräsängar och bottentrålförbud övervägas om bottnar med habitatet ”Sjöpennor och grävande megafauna” identifieras?Ett fokusområde är miljöanpassning av vattenkraften och öppnandet av vandringsvägar. Det är svårt att säga exakt hur mycket en stor ökning av

42 LST Skåne: Landskapet behöver bli blötare igen - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2013/Pages/hastighetskontroller-saknas-i-skanes-vattenvagar.aspx43 SCB: Det yrkesmässiga fisket i havet (svensk fångst av ål, sid 10) - http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1101/2014A01/JO1101_2014A01_SM_JO55SM1501.pdf44 LST Skåne: Det fiskefria området - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2015/Pages/skrivelse-om-fiskefria-omradet.aspx45 LST Skåne: Botteninventering i Skånes delar av Kattegatt - http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/fakta-om-skanska-sjoar-och-vattendrag/skanes-hav/botteninventering-sodra-kattegatt/Pages/default.aspx46 HaV: Information om havsplanering - https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering.html47 Simrishamns kommun: Policy för fiske - http://www.simrishamn.se/pagefiles/6809/Fiskepolicy.pdf

NATURVÅRDSVERKET 26(47)

vandrande fiskar och predatorfiskar som reglerar ekosystemet betyder, men det är mycket positivt för havet.

NATURVÅRDSVERKET 27(47)

Stockholms länHav i balans samt levande kust och skärgård

Tablåtext

Det regionala åtgärdsarbetet i länet rår inte på miljöproblemen som till stor del beror på storskaliga effekter av övergödning och överfiske och att förändringar på ekosystemnivå tar tid att driva igenom. Dessutom innebär den växande storstadsregionen ett särskilt stort tryck på utsläpp och exploatering av mark och vatten.

ResultatÅtgärdsarbetet inom vattenförvaltning och arbetet med lokala vattenvårdsåtgärder, LOVA, har fortsatt att långsamt förbättra vattenkvaliteten lokalt längs kusten. Ett tydligare vattenperspektiv i detaljplaner har stärkt åtgärderna. Storskalig övergödning av Östersjön begränsar dock möjligheten att förbättra tillståndet regionalt, dataunderlag tyder inte på förbättring. Olika fiskevårdsprojekt har genomförts, exempelvis rivning av vandringshinder, anläggning av gäddfabriker och utsättning av fisk. Effekter på ekosystemen är för tidigt att utvärdera. Insatser från ett antal intresseorganisationer och stiftelser som exempelvis BalticSea2020 och Sportfiskarna har stärkt insatserna och skapat inspiration i åtgärdsarbetet. Länsstyrelsen och kommunerna jobbar dessutom aktivt med skydd av föryngringsplatser inom ramen för dispensprövning av strandskydd och vattenverksamhet. Trycket på strandnära områden i en växande storstadsregion är dock stort och motverkar en positiv utveckling. Brist på rovfisk och yngelproduktion kvarstår också på grund av storskaliga förändringar i Östersjön.

Arbetet med handlingsplaner för oljeskyddsbekämpning till havs har fortsatt. Norrtälje har nu en aktuell plan med prioriteringar. Regionala resurser för akuta skyddsinsatser är dock inte tillräckliga i händelse av en storskalig oljeolycka. Samarbetet med Försvarsmakten i syfte att miljöanpassa deras verksamhet har fortsatt, men samtidigt har antalet sjöövningar ökat till följd av det politiskt spända läget runt Östersjön. Det finns risk för negativ påverkan på djurliv.

En revidering av Arholma–Idö naturreservat har inneburit ökad areal skyddade marina naturtyper. Under 2015 har vi också med anslag från Havs- och vattenmyndigheten startat upp arbetet med en revidering av Svenska Högarnas naturreservat. Detta arbete kommer pågå under 4 år och innebär förhoppningsvis en mycket stor ökning av arealen marint skyddade områden i länet.

Analys och bedömningBedömningen kvarstår att miljömålet som helhet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. I grunden beror det på att

NATURVÅRDSVERKET 28(47)

problemen i Östersjön är så storskaliga att åtgärder har svårt att få tillräcklig effekt inom utsatt tidsram. Lokalt har åtgärder haft effekt, men på större skala blir det inget genomslag. Ytan skyddade marina områden är den mest konkreta förbättringen.

Med fortsatt begränsade möjligheter till styrmedel kommer fokus för det regionala åtgärdsarbetet att ligga på kostnadseffektiva lokala projekt med förväntat snabb respons, framförallt inom arbetet med minskat näringsläckage, avloppsrening, fiskrestaurering och skydd av marina miljöer. Vi kommer fortsätta samarbeten med nationella myndigheter, intresseorganisationer och privata aktörer. Förhoppningsvis förbättras måluppfyllelsen av mer miljöstyrda detalj-, översikts- och havsplaner.

Länets stora tillgång på unika och känsliga kust- och skärgårdsområden innebär en särskild utmaning för en växande storstadsregion. Det ställer stora krav på hållbara lösningar för bland annat strandnära exploatering och avloppshantering samt skärgårdsturism och transporter.

Södermanlands län

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Tablåtext

Kustvattnen är påverkade av övergödning. Andra problem är att få områden är skyddade för att bevara marina värden. Resurser för skötsel av kulturmiljöer i skärgården saknas. För att nå målet behövs bl.a. ytterligare skydd och ett hållbart nyttjande av fiskbestånden.

ResultatStatusklassningen av länets vatten visar att övergödningen är ett stort problem, och bara hälften av vattenförekomsterna i kusten uppnår god kemisk status om kvicksilver exkluderas. Situationen för den hotade arten skräntärna är oroande eftersom kolonin haft flera år med låg ungöverlevnad. Under 2015 har dock häckningen gått bra. Nya inventeringar för att producera underlag till marint områdesskydd har utförts under 2015.

God ekologisk och kemisk status

Ungefär hälften av alla vattenförekomster i kusten har klassificerats till god kemisk status om kvicksilver exkluderas ur bedömningen. Ingen vattenförekomst uppnår god kemisk status om kvicksilver inkluderas [1]. Statusklassningen visar även att övergödningen är ett stort problem.

NATURVÅRDSVERKET 29(47)

Främmande arter och genotyper

Under sommaren 2015 utfördes provfiske efter den invasiva arten svartmunnad smörbult, i Oxelösunds hamn. Inga exemplar av arten kunde dock fångas [2]. Muntliga rapporter från anställda på SSAB i Oxelösunds hamn, har visat på fynd av kinesisk ullhandskrabba i sina rännor där processvatten transporteras.[3]

Hållbart nyttjande

Modellen för fördelning av sälskademedel som togs fram under 2014 används nu vid fördelningarna. Den tar hänsyn både till faktiska sälskador och till den miljöpåverkan som fiskaren har i sitt fiske genom att ha med bränsleförbrukning som en parameter. Den nya modellen uppskattas även av yrkesfiskarna som haft en viktig roll vid framtagandet av modellen.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Södermanlands län har för närvarande fyra arter som är kopplade till åtgärdsprogram för hotade arter: havsörn, linsräka, raggsträfse och skräntärna. Havsörnspopulationen har numera en relativt god förekomst längs hela Sörmlandskusten och inventeringar sker årligen på nationell bas.

Situationen för skräntärnan i länet är idag mycket oroande då kolonin haft flera år med låg ungöverlevnad pga. predatorer, framförallt av mink. Just i år har häckningen gått bra då vi har skjutit två minkar runt kolonin.

Länsstyrelsen har ambitionen att under de närmste åren arbeta med åtgärder i kustnära områden och få en bättre bild om vart åtgärder behövs. För detta har medel för särskilda åtgärdsprojekt sökts.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Antalet skyddade naturområden i kust och hav är ännu oförändrat jämfört med förra året, men vi förväntar att hinna bilda ett naturreservat med marina syften innan årets slut. Länsstyrelsen har under 2015 inlett ett flerårigt projekt med syfte till att inventera områden som pekats ut i det kunskapsunderlag som producerats genom det marina modelleringsprojektet ”MMSS” [3]. Länsstyrelsen har därmed kunnat börja arbeta än mer aktivt med de områden där vi avser bilda marina naturreservat.

När det gäller kulturvärden så görs insatser i skärgården, både vad gäller bebyggelse och fornvård. Restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader med antikvarisk medverkan har bl.a. gjorts på Ringsö. Fornvård bedrivs även i kustnära områden, bl.a. i Trosa.

Analys och bedömning

NATURVÅRDSVERKET 30(47)

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Effekterna av den påverkan som redan har skett kommer att finnas kvar efter 2020. Ytterligare åtgärder behövs för att skapa förutsättningar för att nå miljömålet på längre sikt. För att nå målet om Hav i balans och levande kust och skärgård krävs att även målen om Ingen övergödning och Giftfri miljö nås.

God ekologisk och kemisk status

Ett internationellt arbete behövs framförallt för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar eftersom Östersjön påverkas av samtliga kringliggande länder. Det krävs ett mer omfattande nationellt arbete för flera arter och naturtyper.

Skydd av värdefulla marina områden

Arbetet med att bevara och skydda värdefulla marina områden pågår men det krävs ett omfattande arbete för att både identifiera de värdefulla marina områdena samt att hinna med att inrätta någon form av skydd på dessa områden innan 2020. Exempel på skyddsåtgärder är reservatsbildning och bildandet av fredade marina områden.

Arbetet med att skydda kulturmiljöer och bilda kulturreservat hämmas av det faktum att det finns för knappa medel för skötsel av dessa.

Svårigheter att revidera reservatsbeslut och skötselplaner

En stor del av Södermanlands skärgård har i dag ett formellt skydd där vatten även ingår. Detta till trots så har länet bara ett marint reservat. Ett effektivt sätt att bilda flera marina reservat skulle kunna vara att revidera besluten för befintliga reservat.

Arbete med restaurering i kustnära miljöer försvåras i vissa fall av de beslut och skötselplaner som finns idag. Det kan t.ex. handla om bestämmelser kring att det inte är tillåtet att gräva och schakta. Detta gör att beslut och i vissa fall skötselplaner behöver revideras i många områden där sådana restaureringar är önskvärda. Grävningar och schaktningar kan behövas för att till exempel skapa eller återställa uppväxtområden för fisk.

Revidering av reservatsbeslut och skötselplaner är alltså viktigt för att kunna skydda fler området och genomföra åtgärder. Arbetet försvåras dock av ett komplicerat regelverk och komplicerade vägledningar.

Styrmedel för hållbart fiske

Det fiske som bedrivs i Östersjön idag kan inte klassas som hållbart. Vi fiskar mer än vad forskarna rekommenderar i utsjön. Samtidigt har ett småskaligt

NATURVÅRDSVERKET 31(47)

kustnära fiske svårt att bli lönsamt med rådande sälproblematik. Många av skärgårdens arter har det svårt på grund av att ynglen inte växer upp längre.

För att ändra detta behöver dels forskarnas råd följas i utsjön. Dels behöver sälsäkra redskap tas fram och användas. Förutom dessa punkter behöver rekryteringen av rovfisk återställas. Vad som orsakat nedgången är ännu okänt men minskad areal lekområden misstänks vara en bidragande orsak. I länder där man haft liknande problematik och tagit sig ur den har lösningen varit hårda fiskeregler och fredningsområden där inget fiske tillåts.

Referenser[1] VISS (Vattenininformationssystem Sverige)

[2]. Rickard Gustafsson SportFiskarna (2015). Översiktlig inventering av svartmunnad smör-bult. Oxelösunds hamn 2015.

[3] SSAB Muntl. (2015).

[4] Antonia Nyström Sandman, Tomas Didrikas, Carolina Enhus, Karl Florén, Martin Isaeus, Ingrid Nordemar, Anna Nikolopoulos, Göran Sundblad, Karl Svanberg & Nicklas Wijkmark (2013). AquaBiota Report 2013:09

Uppsala län10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

För att nå miljökvalitetsmålet krävs ytterligare styrmedel och åtgärder. Åtgärdsarbete för att nå målet pågår, men de storskaliga problemen kräver mer omfattande åtgärder såväl lokalt som internationellt. En förutsättning för att nå målet är att även flera av de andra miljökvalitetsmålen nås.

Resultat

Kustvattnen i länet påverkas av både lokal och storskalig övergödning. Miljögifter är ett utbrett problem som bland annat medfört kostrekommendationer på grund av dioxinhalterna i fet fisk. Havsörnen har återhämtat sig, men har fortfarande reproduktionsproblem orsakade av okända miljögifter. Vandringshinder och habitatförstöring i grunda vikar och kustmynnande vattendrag missgynnar fiskar och

NATURVÅRDSVERKET 32(47)

andra organismer och fisketrycket på vissa arter måste minska. Bestånden av flera sjöfågelarter, som ejder och gråtrut, har av okända orsaker minskat dramatiskt under de senaste årtiondena. En förutsättning för att nå målet är att även miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv nås.

God miljöstatusPå grund av övergödning har inga kustvatten i länet god ekologisk status. Fler åtgärder med syfte att minska näringsbelastningen från jordbruksmark och avlopp har genomförts under de senaste åren, bland annat inom 13 nystartade LOVA-projekt (lokala vattenvårdssatsningar) och anläggning av en ny våtmark för rening av spillvatten. Åtgärderna är dock inte tillräckliga för att ge någon mätbar effekt på tillförseln av fosfor och kväve till kusten och det är långt kvar tills uppsatta behov kan nås. Den kemiska statusen är inte god i något av kustområdena på grund av höga halter av kvicksilver och flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar, PBDE). I några kustområden har även skadliga ämnen från båtbottenfärger och petroleumprodukter uppmätts i halter över gränsvärdena. Nya åtgärdsprogram för både vatten- och havsmiljöförvaltningen har tagits fram för beslut under 2015.

EkosystemtjänsterTillståndet för de fiskbestånd som utnyttjas för fritids- och yrkesfiske i Bottenhavet varierar mellan arterna. För abborre och strömming är läget stabilt och torsken ökar efter en långvarig nedgång. Gösen är utsatt för ett alltför hårt fisketryck och ålen är starkt hotad bland annat på grund av vandringshinder. Nya fiskerestriktioner för ål, sik, gädda och lax har införts under de senaste åren, vilket bör bidra till ökade bestånd. Yrkesfiskarna upplever att säl och skarv är ett stort och ökande problem för kustfisket..

Grunda kustnära miljöerGrunda havsvikar är betydelsefulla för havets ekosystem, men påverkas av fysisk exploatering och övergödning. Flera projekt med syfte att återskapa lek- och uppväxtområden för kustfisk pågår dock och under det gångna året har bland annat en ny våtmark färdigställts, med funktion både som näringsfälla och reproduktionsplats för fisk.

NATURVÅRDSVERKET 33(47)

Främmande arter och genotyperFlera främmande arter är redan talrika i länets kustvatten, men kunskapen om effekterna på havets ekosystem är dålig. En ny musselart är sedan 2011 etablerad i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk och dess spridning och miljöpåverkan måste bevakas.

Bevarade natur- och kulturmiljövärdenDet småskaliga yrkesfisket har minskat under flera årtionden och medelåldern bland det cirka 20 aktiva yrkesfiskarna är hög. Det finns en risk för en nedgång kommande år och att levande fiskelägen försvinner, eller ersätts med bostäder och fritidshus.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Åtgärdsarbete för att nå miljökvalitetsmålet pågår, men de storskaliga problemen med övergödning, miljögifter, fysisk påverkan och spridning av främmande arter kräver mer omfattande åtgärder såväl lokalt som internationellt. Återhämtningsprocesserna är oftast långsamma och i vissa fall saknas effektiva åtgärder för att komma till rätta med problemen. Det går därför inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

För att nå miljökvalitetsmålet krävs ytterligare styrmedel och åtgärder. Det rör sig bland annat om ökade insatser inom tillsyn och prövning av verksamheter enligt miljöbalken, skärpt lagstiftning för vattenverksamhet, utvecklad fiskeförvaltning, samt åtgärder för ål, öring och andra hotade arter och stammar. Vidare behöver arbetet med skydd, restaurering och förvaltning av marina natur- och kulturvärden förstärkas. Även förebyggande arbete i form av information, utbildning och riktade miljöstöd inom lantbruket är viktiga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet. I många fall krävs internationella insatser, bland annat inom sjöfarten för att minska spridning av främmande arter och fartygens utsläpp av kväveföroreningar.

Exploateringen av mark- och vattenresurser ökar i regionen. Byggnation och muddring vid stränder och i grunda

NATURVÅRDSVERKET 34(47)

havsområden leder till en försämrad livsmiljö för djur och växter, och risken för utsläpp av gödande och miljöfarliga ämnen ökar. En sammanhållen och genomgripande fysisk planering är därför en nödvändig förutsättning för långsiktigt hållbar förvaltning av våra havs-, kust- och skärgårdsområden. Arbetet med statliga havsplaner för yttre havsområden pågår, och i kustzonen behöver kommunerna arbeta aktivt med långsiktig planering för hållbart nyttjande av den känsliga miljön.

Vatten- och havsmiljöförvaltningen driver utvecklingen åt rätt håll. Nya åtgärdsprogram för både vatten- och havsmiljöförvaltningen börjar gälla år 2016 och omfattar nödvändiga praktiska åtgärder och styrmedel för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. För att miljökvalitetsmålet ska utvecklas positivt, är det avgörande att havsmiljödirektivets och vattendirektivets åtgärdsprogram genomförs.De nya programperioderna för Havs- och fiskeprogrammet och Landsbygdsprogrammet startar i praktiken 2015 och är viktiga styrmedel för hur olika aktörer kan arbeta med åtgärder som påverkar miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Bedömning av miljökvalitetsmåletNEJ Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder

NEUTRAL Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra

Värmlands län

10 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

NATURVÅRDSVERKET 35(47)

"Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."

Gäller inte för Värmlands län

10. Hav i balans samt en levande kust och skärgård

Tablåtext

Förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning samt att traditionella näringar längs kusten minskar gör att miljökvalitetsmålet blir svårt att nå.

ResultatGod ekologisk och kemisk statusTio områden längs kusten har förhöjda halter av metaller och organiska miljögifter i vatten, sediment och fisk. Förutom utsläpp från pågående verksamheter finns det förorenade områden längs kusten där läckage sker från mark och sediment. Sanering pågår i tre områden och i ett annat område har saneringen slutförts under året. Fördjupade utredningar pågår i fem områden. Tio områden har problem med övergödning. Kopplat till det pågår inventeringar av enskilda avlopp i Umeå och Skellefteå kommuner. I sju vattenförekomster finns det risk att den ekologiska statusen påverkas av främmande arter. Utbredningen behöver undersökas innan åtgärder sätts in. Ekosystemtjänster och grunda miljöerLänets laxbestånd uppvisar fortsatt en stark utveckling. Under 2015 ökade även antalet laxungar i bestånd som klassats som svaga. Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med älvbaserade laxförvaltningsplaner för att kunna bygga upp en adaptiv och hållbar laxförvaltning. Detta sker till stor del inom projektet ”Levande laxälvar”. I länet bedrivs ett småskaligt yrkesfiske av ett trettiotal fiskare med fiskelicens. Den förändring som skett under senare år är att fler fiskare själva har börjat förädla sin fångst och även sälja produkter i egna små butiker.

NATURVÅRDSVERKET 36(47)

Exploateringen av kusten är ett problem för bevarandet av grunda miljöer. Länsstyrelsen har under året fått pengar från HaV för att bilda fyra nya marina naturreservat. Grunda miljöer, med en hög biologisk mångfald och utpekade värden för fisk, upptar en stor del av dessa områden. Länsstyrelsen har arbetat vidare med inventeringar i områden som är påverkade av sura sulfatjordar. Ett antal förslag till pilotområden för åtgärder har tagits fram. Natur- och kulturmiljöer samt friluftslivetKusten är sedan lång tid tillbaka hårt exploaterad och efterfrågan på att få exploatera har fortsatt varit hög. Kustkommunerna har upphävt strandskyddet i detaljplaner för ett 30-tal tomter och gett dispens för några enstaka bostadshus. Översyn av det utvidgade strandskyddet har avslutats under året. För att få ett hållbart nyttjande av kusten behövs bra planeringsunderlag. Projekt SeaGIS 2.0, där huvudsyftet är att främja en hållbar användning av områdets havsmiljö samt en ansvarsfull användning av resurserna i havet, bidrar till detta. Länsstyrelsen har tagit fram ett GIS-baserat kunskaps- och planeringsunderlag över länets maritima kulturmiljöer. Tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten genomförs ett kunskapsprojekt som handlar om förvaltning och skydd av fartygslämningar. Projektet kommer leda till bättre kunskap om maritima kulturmiljöer, samt ökade kunskaper om förvaltning och skydd av dessa. Arbetet med översynen av kulturmiljöer av riksintresse fortsätter. Genom att bilda marina naturreservat kan natur- och kulturmiljöer bevaras. I många fall blir också förutsättningarna för ett rörligt friluftsliv bättre. Länsstyrelsens arbete med reservatsbildning i fyra kustområden bidrar till detta. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.En viktig orsak till att kustvattnen inte har god status är höga halter av metaller och organiska miljögifter. Oklarheter över var miljögifterna kommer ifrån försvårar åtgärdsarbetet. Efterbehandling av förorenade områden är både tidkrävande och kostsamma. Det saknas därför förutsättningar för att minska miljögifterna vid kusten och det gör att måluppfyllelsen ligger långt fram i tiden. För att nå god status måste även de lokala problemen med övergödning åtgärdas, främst genom att minska utsläppen från enskilda avlopp och läckaget från jord- och skogsbruk. Möjligheterna för norrländska brukare att få ersättning för miljöförbättrande åtgärder behöver då öka. Sänkta laxkvoter samt att det svenska fisket nu enbart sker längs kusten och i älvarna har haft en mycket positiv påverkan på laxbestånden i länets 8 laxvattendrag med naturlig produktion. Generellt kan sägas att tätheterna av laxungar i vattendragen har ökat 10-20 gånger jämfört med situationen i mitten på 90-talet. Det finns bestämmelser som förbjuder nätfiske innanför tre meters djup under vissa tider på året, något som gynnar både öring, kustlevande harr samt kustlekande sik. Fiskets omfattning och gällande regler gör att vi bedömer att det inte sker något överuttag av något fiskbestånd samt att trenden är positiv. Prognosen för grunda bottnar är negativ. Arbetet med skydd, i form av bland annat naturreservat, samt kartläggningar av viktiga områden för fiskars lek och uppväxt måste fortsätta. HaV har tagit fram bedömningsgrunder för fysisk påverkan längs kusten, men de behöver bearbetas och handböcker behöver tas

NATURVÅRDSVERKET 37(47)

fram för att göra dem praktiskt användbara. Det behövs även medel för att åtgärda vandringshinder samt minska effekter från dikningar och muddringar i sulfidjordar. Det är ett fortsatt högt exploateringstryck på kusten. Det finns även ett intresse för etablering av kustnära vindkraft. Två av länets fyra kustkommuner har fastställda fördjupade översiktsplaner för kusten som tar hänsyn till natur- och kulturmiljöer. Önskvärt är att de två kvarstående kommunerna också upprättar kustplaner. Alla kustkommuner har avgränsat områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Arbetet med att ta fram bra planeringsunderlag behöver fortsätta. Fler områden med höga natur- och kulturvärden behöver skyddas. Förändringar i samhället där de traditionella kustanknutna näringarna minskar är ett hot mot kulturmiljöerna. Exempelvis försvinner traditionella fiskestugor och enkla fritidshus förvandlas till åretruntboende. Resurser saknas för att underhålla och sköta de värdefulla natur- och kulturmiljöer. Kunskapen om tillståndet för kulturlämningar under vattnet är otillfredsställande. Pågående kunskapsprojekt förväntas resultera i förbättrade arbetsmetoder och effektivare möjligheter att bevara kulturmiljöer under vattnet. Referenser:Länsstyrelsen Västerbotten 2008. Strategi för långsiktigt skydd av havs- och kustmiljöer i Västerbottens län.Länsstyrelsen Västerbotten 2013. Fiskrekrytering längs Västerbottenskusten, Länsstyrelsen Västerbotten 2013. Länsstyrelse meddelande 2013:2.Vattenmyndigheten 2014. Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt 2015-2021. Remiss-version nov

Västerbottens länHav i balans samt levande kust och skärgårdLängs länet når bara 52 % av vattenförekomsterna god ekologisk status. De största problemen är miljögifter, övergödning, främmande arter och brist på lekområden för fisk. Bättre underlag samt ökade resurser behövs för tillståndsbeskrivning, planering och genomförande av miljöförbättrande åtgärder.

Resultat

God miljöstatus

Inga bedömningar kan göras. Den framtagna nulägesbeskrivningen [1] för havsmiljö är dock ett viktigt underlag i kommande havsplaneringen.

NATURVÅRDSVERKET 38(47)

God ekologisk och kemisk status

Av länets kustvattenförekomster når 52 % målet god ekologisk status enligt länsstyrelsens bedömning [2, 3]. De viktigaste orsakerna till lägre status är främst miljögifter och utsläpp av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen.

Länet har en lång industrihistoria och ett i ett flertal förorenade bottenområden med fiberbankar eller fiberhaltiga sediment har kompletterande provtagning genomförts [4] och ett bättre verktyg för riskklassning och prioritering håller på att tas fram. Kartläggning av miljögiftspridning i det marina ekosystemet genomförs också [5].

Ekosystemtjänster

Ingen samlad bedömning kan göras. Genom Baltic Sea Protected Area, BSPA, Höga Kusten finns dock en brett framtagen plan för ekosystembaserad adaptiv förvaltning av ett stort värdefullt marint område [6]. Den framtagna Nulägesbeskrivningen [1] för havsmiljön är också ett viktigt underlag i den kommande havsplaneringen.

Grunda kustnära miljöer

Ingen samlad bedömning kan göras. Inventeringsarbete för att kartlägga vegetationsklädda bottnar pågår dock fortlöpande i länet [7, 8] för att bland annat identifiera och kartlägga områden med höga marina naturvärden och är i dagsläget klar för delar av länet. Även provfisken och utvärderingar av kustfiskbestånd för begränsade kustområden genomförs [5, 9]. Utvidgat strandskydd har införts för att värna naturvård och friluftsliv [10].

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Ingen samlad bedömning kan göras. Flera kustmynnande vattendrag är föremål för åtgärdsarbete för att gynna tillgången till områden som är viktiga i livscykeln för flera av kustens fiskarter och inventeringar görs för att identifiera åtgärdsbehov [11]. Kustfågelfaunan följs i länet genom upprepade inventeringar [5, 12].

Hotade arter och återaställda livsmiljöer

Ingen samlad bedömning kan göras. Utter har inventerats i länet och spårtecken efter arten förekommer nu vid flera kustnära och marint knutna lokaler vilket indikerar en återetablering i länets kustvatten.

Främmande arter och genotyper

Ingen samlad bedömning kan göras. Vattenpest (Elodea canadensis), Nya Zeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum), havstulpaner (Balanus spp.), samt mink är några exempel på

NATURVÅRDSVERKET 39(47)

främmande arter som förekommer i länet och som kan ha stor påverkan på ekosystem. Den amerikanska havsbortmasken (Marenzelleria spp) fortsätter att öka längs kusten och dess förekomst i fiberhaltiga miljögiftbelastade sediment oroar. Även spridning av främmande arter från fiskodlingar kan orsaka skada.

Genetiskt modifierade organismer

Ingen bedömning eftersom inga indikatorer eller kunskaper finns.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Länet har två naturreservat i marina miljöer samt ett fiskeläge skyddat som kulturreservat. Utvidgat strandskydd har införts för att värna naturvård och friluftsliv [10]. Yrkesfisket i länet är oförändrat de senaste åren. Idag bedöms endast enstaka populationer vara påverkade av fisket. Lax och öring är känsliga bland annat på grund av utbyggnaden av älvar.

Kulturlämningar under vatten

Ingen samlad bedömning kan göras av indikatorn.

Friluftsliv och buller

Utvidgat strandskydd har införts för att värna naturvårdsintressen och friluftsliv [10].

Analys

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ett antal av preciseringarna är nära att nås men det krävs ytterligare stora ekonomiska resurser för att genomföra nödvändiga åtgärder. Dagens övervakning [5, 13] ger inte de underlag som krävs för att följa utvecklingen i havsmiljön och flertalet preciseringar kräver utvecklade och utökade övervakningsprogram.

God miljöstatus

Kommande bedömningar inom havsförvaltningen kommer att utgöra viktigt underlag för bedömning och förvaltning.

God ekologisk och kemisk status

Det krävs medel för att verifiera statusbedömningar inom vattenförvaltningen för att säkerställa bedömningar och för att kunna tillämpa och dimensionera rätt åtgärder. Påverkan från främmande arter ingår inte i bedömningen av ekologisk status på grund av brister i underlag och bedömningsmodell. Hoten från

NATURVÅRDSVERKET 40(47)

främmande arter är dock påtagliga och utbredda. Stora insatser från myndigheter och kommuner krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för kustens vattenförekomster. För att nå god kemisk status kommer efterbehandling av förorenande områden behövas i stor skala. Genomfört och pågående åtgärdsarbete behöver också bättre dokumenteras.

Ekosystemtjänster

Det skulle behövas en kartläggning av kustens viktiga ekosystemtjänster och ekosystemtjänsters värde behöver bättre belysas vid tillståndsprövning och samhällsbyggnad. Det saknas medel för förvaltning av de marina värdena i BSPA-området Höga Kusten. Sverige har åtagit sig ett internationellt ansvar för sina BSPA-områden och medel bör avsättas för förvaltningen av områdena.

Grunda kustnära miljöer

Arbetet med identifiering och kartläggning av värdefulla marina habitat måste fortsätta så att bland annat viktiga lekplatser för fisk kan lokaliseras, tillgängliggöras, restaureras och ges skydd vid behov.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Åtgärdsarbetet för återskapande och tillgängliggörande av lekområden för kustfisk behöver intensifieras.

Hotade arter och återaställda livsmiljöer

Analyser av tillståndet för fler hotade arter och missgynnade habitat behöver göras.

Främmande arter och genotyper

Fortsatta inventeringar och påverkansbedömningar behöver göras för ett flertal främmande arter som spridits i våra kustvatten. För preciseringen saknas både riktlinjer för bedömning och strategi för åtgärder.

Genetiskt modifierade organismer

Kännedomen om spridning av genetiskt modifierade organismer i kustvatten är i det närmaste obefintlig.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Vad gäller kulturhistoriska miljöer med havsanknytning finns goda förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling då både

NATURVÅRDSVERKET 41(47)

maritima kulturmiljöer och industrisamhällets kulturarv är utpekade som profilområden i länets kulturmiljövårdsprogram. Ytterligare marina områden med höga naturvärden behöver skyddas.

Kulturlämningar under vatten

Kunskapen om kulturlämningar under vatten behöver samlas.

Friluftsliv och buller

Ingen analys kan göras.

Referenser

[1] Havsplanering – Nuläge för Bottniska viken 2015. Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2014:25

[2] Förslag på åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021, Samrådshandling. Vattenmyndigheten Bottenhavet, 2015.

[3] VattenInformationsSystem Sverige, VISS. http://viss.lansstyrelsen.se/

[4] Kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust. Sveriges Geologiska Undersökning, Rapport 2014:16.

[5] Länsprogram för den regionala miljöövervakningen 2015-2020 i Västernorrlands län. Rapport 2014:21, Länsstyrelsen Västernorrland.

[6] Samverkansplan för BSPA Höga Kusten, Länsstyrelsen Västernorrland, 2011.

[7] Marina dykinventeringar av vegetationsklädda bottnar i Västernorrland – Vegetationsinventering och naturvärdesbedömning av fyra områden: Grundsundakusten, Omnefjärden, Hemsön samt södra Härnön. Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2014:01

[8] Makrofytinventering i naturreservatet Salen, En inventering av arter i naturreservatet Salens vatten 2014. Rapport 2015:5, Länsstyrelsen Västernorrland.

[9] Miljöövervakning i Gaviksfjärden, Västernorrlands län – sammanställning och resultatanalys. Rapport 2013:10, Länsstyrelsen Västernorrland

[10] Beslut om utvidgat strandskydd i Västernorrlands län. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/strandskydd/Pages/utvidgat-strandskydd.aspx

NATURVÅRDSVERKET 42(47)

[11] Inventering av vägpassager, Kustmynnande vattendrag i Västernorrland 2013. Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2014:04

[12] Kustfågelinventering BSPA Höga Kusten juni 2013. Länsstyrelsen Västernorrland, Rapport 2014:05

[13 ]Övervakningsprogram 2012 för Bottenhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Västernorrland 2012.

Västernorrlands län

Hav i balans samt levande kust och skärgårdÅterhämtningen av länets kust- och havsmiljöer kräver tid och utvecklingen är osäker. Förändrade regler för fiske verkar i positiv riktning men ökande besöksnäring, exploatering och osäker utveckling för kustvattnens miljötillstånd motverkar måluppfyllnad.

Resultat

Länsstyrelsen har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit fram en utvärdering48 med 24 råd att ha som stöd vid eventuella oljeutsläpp. Den digitala miljöatlasen49 hålls uppdaterad. Flera kommuner (bland annat Kungälv, Stenungsund samt Tjörn) jobbar, enskilt eller tillsammans, med att ta fram oljeskyddsplaner.Marint skräp är ett stort problem längs våra kuster50,51 och i havet. Kommuner i Bohuslän, genom projektet Ren kust, har skapat verktyget Strandstädarkartan52 där allmänheten kan markera stränder i behov av städning. På grund av övergödning uppnår inte 95 procent av länets kustvatten god ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen53. Ingen kustvattenförekomst uppnår god kemisk status på grund av kvicksilver. Endast 2 kustvattenförekomster har klassats som ”uppnår inte god kemisk status med undantag för kvicksilver”, övriga har inte klassats på grund av dåliga underlag.

48 www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27351.pdf 49 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/manniska-och-samhalle/krisberedskap/skydd-mot-olyckor/Pages/digital-miljoatals.aspx50 www.youtube.com/v/kZmErdj35QA 51 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2014/Pages/2014-52.aspx52http://stromstad.maps.arcgis.com/apps/OnePane/basicviewer/index.html? appid=fe56dbe2121d4b8c8125d4e2359e1cc953 www.viss.lansstyrelsen.se/

NATURVÅRDSVERKET 43(47)

I projektet Hav möter land54 har man satt ut mätbojar i Havstensfjorden, Kosterfjorden samt på norska sydkusten för kemiska och fysikaliska mätningar. Datavärdar är SMHI och Havsforskningsinstitutet i Norge.Antalet yrkesfiskare55 i länet har minskat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Nationellt och regionalt sett så är yrkesfiskenäringen fortfarande viktig då ca 40 procent av landets yrkesfiskare finns i länet. Inom forskningsprogrammet ZORRO56 (Zostera Restoration) samarbetar ekologer, miljöjurister och miljöekonomer i syfte att ta fram ekologiska, juridiska och ekonomiska aspekter vid förvaltning och restaurering av grunda kustekosystem, specifikt för ålgräs. Hösten 2015 är Zorro klara med en handbok för restaurering av ålgräsängar. Projekt 8-fjordar har bland annat identifierat och bärgat spökredskap. Projektet har även arbetat med att inventera naturliga musselbankar i området och undersökt möjligheten att restaurera naturliga bankar.Samarbetet i norra Bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil) för kustzonplanering har nu presenterat en gemensam Blå ÖP57 (översiktsplan). Kommunerna i södra Bohuslän har tillsammans med Göteborg och Kungsbacka genom Göteborgsregionens kommunalförbund gjort en förstudie på hur man i projektform skall organisera gemensam kustzonsplanering för denna del58.Andelen marint skyddade naturområden i Skagerrak och Kattegatt motsvarar idag långt över de 10 procent av havsarealen som avses i regionala tilläggsmålen. Inom projekt Skydd och förvaltning av marina områden – Västerhavet, arbetar Västra Götalands län tillsammans med Hallands och Skånes län, med att utforma en gemensam strategi för det marina områdesskyddet. Målet är att skapa ett ekologiskt sammanhängande nätverk av skyddade områden som är geografiskt och ekologiskt representativt och effektivt förvaltade. Inom begreppet ”förvaltning” hanteras även fiskeriverksamhet inom och kring de skyddade områdena. Länen ska ge förslag till HaV på hur reglering av fisket skall

54 projektwebbar.lansstyrelsen.se/havmoterland/Sv/publikationer/rapporter/Pages/2013-70.aspx55 www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Alla-indikatorer/ 56 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/atgarder-for-en-battre-vattenmiljo/Pages/algrasrestaurering.aspx 57 www.tillvaxtbohuslan.se/bla-op

58 http://www.grkom.se/omwebbplatsensokkontakt/omwebbplatsen/sokresultat.4.5f30b95110fd8ec51a8000123.html?query=Remissversion+Mellankommunal+kustplanering+i+G%C3%B6teborgsregionen%2C+Orust+och+Uddevalla&submitButton=S%C3%B6k

NATURVÅRDSVERKET 44(47)

ändras inom de skyddade områdena för att minimera skada på marina bevarandevärden.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. För att öka måluppfyllelsen krävs en fortsatt restriktiv fiskepolitik med reglerade fångstmetoder och det är viktigt att prioritera bevarande av länets grunda marina miljöer. Fiskbestånden behöver också tid för att återhämta sig. Ekonomiska medel krävs för bildande och uppföljning av hänsynsområden. Lagstiftning ger ökad legitimitet för sådana områden och kan fungera som styrmedel för att fler områden ska bildas.För att nå god status inom vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen är det viktigt att effektiva styrmedel för åtgärder finns på plats. Principen om att förorenaren betalar med avseende på miljöåtgärder i vatten är ännu inte vedertagen i större utsträckning. Bidragssystem som LOVA och Landsbygdsprogrammet har tidigare resulterat i viktiga åtgärder för minskat tillskott av näringsämnen och miljögifter. Varaktig påverkan av de marina ekosystemen har resulterat i storskaliga förändringar för djur- och växtsamhällen samt ekosystemtjänster. Den framtida utvecklingen är fortfarande oviss även om styrmedel inom exempelvis fiskeriförvaltning och sjöfartssektorn verkar i positiv riktning. I ett delbetänkande av miljömålsberedningen, Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten59, föreslås att en nationell strategi för ekosystembaserad fiskförvaltning i sjöar, vattendrag och marina områden tas fram till halvårsskiftet 2018.Länet har ca 30 stycken Natura 2000-områden med naturtyper i kust- och marin miljö. Alltjämt är många av dessa dåligt inventerade och saknar användbara bevarande- och förvaltningsplaner. Översyn av bevarandeplaner pågår (klart 2016) men de medel som Naturvårdsverket fördelat till länen är inte tillräckliga så endast vissa områden kan prioriteras. I preciseringen anges att antalet rödlistade arter ska vara noll. Detta mål är svårt att nå så länge kunskapen om arterna i den marina miljön är bristfällig. Vi har många rödlistade arter i Västerhavet som endast är kända från detta område. Oroande är också den marina försurningen, som är en konsekvens av utsläppen av växthusgaser, med troliga effekter på de marina ekosystemen.För kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är läget osäkert med tanke på exploateringen av kustnära mark, ökande besöksnäring och minskande antal permanentboende. Skydd och förvaltning av natur- och kulturmiljöer samt ekonomiska styrmedel och samarbeten för samhällsplanering utgör viktiga insatser för miljömålet. Enligt Svenska turistrådet60 kan besöksnäringen fördubblas i Bohuslän till 2020, och det är viktigt att detta sker på ett hållbart sätt.

59 www.regeringen.se/sb/d/18519/a/242735 60 www.vastsverige.com/sv/vastsvenska-turistradet/artiklar/Bohuslan-pa-export-/

NATURVÅRDSVERKET 45(47)

Fem hänsynsområden i skärgården, med rekommendationer om hänsynsfullt båtliv, bidrar till att minska störningarna.

Västmanlands län

Västra Götalands län

Örebro län

Östergötlands län

Hav i balans samt levande kust och skärgård

TablåtextÖstergötlands kust och skärgård är påverkad av övergödning, miljögifter och främmande arter. Antalet åretruntboende i skärgården är lågt och riskerar att minska ytterligare. Traditionella skärgårdsnäringar som jordbruk och fiske minskar i omfattning. Förutsättningarna för skötsel av viktiga natur- och kulturmiljöer riskerar att försämras. ResultatMiljötillståndKust- och havsvattnet i Östergötland har inte god ekologisk eller kemisk status enligt havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen. Sämst status har Slätbaken, som har en hög tillförsel av närsalter och en långsam vattenomsättning. Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att förbättra statusen i kustvattnet och Östersjön. Under 2015 har en fullskalig musselodling anlagts i Missjö NR i syfte att lyfta bort näringsämnen från havet. Under året har ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och vattendrag införts.Sedan några år finns informationsmaterial som beskriver skärgården och dess värden med syfte att öka förståelsen för och hänsynen till skärgårdsmiljön. En ny folder om grunda vikar har producerats det senaste året. Insatser för att fortsätta utveckla samarbeten med kustbevakningen kring tillsyn har gjorts och planeras fortsätta. Åtgärder måste öka i omfattningFör att bevara och förbättra den biologiska mångfalden återstår mycket arbete. Inom fiskbestånden råder obalans, marina naturtyper är kraftigt påverkade och flertalet grunda vikar är övergödda. Många viktiga lek- och uppväxtmiljöer för fisk har försämrats till följd av dikesrätningar, igenväxning och olika typer av vandringshinder. Vi ser ökad förekomst av främmande arter som till exempel vandrarmussla, havsborstmasken Marenzelleria och svartmunnad smörbult, vilka påverkar eller riskerar att påverka det marina ekosystemet.För tillfället finns sex marina naturreservat; Torrö, Kvädöfjärden, Missjö, Kopparholmarna, Bråviken och Svensksundsviken. Under 2015 har arbetet fortsatt med att revidera Sankt Anna naturreservat så att det även blir ett marint reservat. Under 2015 har en kartläggning av särskilt viktiga livsmiljöer för djur och växter i S:t Annas skärgård pågått. Omfattande åtgärdsarbete sker inom de så

NATURVÅRDSVERKET 46(47)

kallade LOVA-projekten där organisationer får bidrag för lokala vattenvårdsåtgärder för att bland annat minska övergödningen. Under 2015 delade vi ut ca 6 miljoner kr till LOVA-projekt i länet. Länsstyrelsen söker även medel från Havs- och vattenmyndigheten och EU-fonder för att öka åtgärdsarbetet. Levande skärgård Idag finns få bofasta i skärgården. Den viktigaste orsaken är dålig lönsamhet inom lantbruk och kustfiske. Insatser pågår för att öka skötsel och brukande av kustens och skärgårdens kulturarv, odlingslandskap och skog. Inom EU-projektet LIFE Coast benefit restaureras igenväxande marker som en resurs för djurhållningen och den biologiska mångfalden. Ett restaureringsprojekt på Aspöja med omgivning har inneburit en betydande ökning av den hävdade arealen.I Sankt Anna finns ett samarbete med lokalbefolkningen kring förvaltningen av HELCOM MPA-området S:t Anna-Missjö. Ambitionerna är höga men fler engagerade krävs för att arbetet ska få tydliga resultat.Friluftsliv och naturvärden kan påverkas av strandnära byggande. Samtidigt kan möjligheter till byggande vara viktigt för att behålla en bofast befolkning. Översynen av det utökade strandskyddet är gjort i Östergötlands kust med anpassningar till natur och friluftsliv samt behov av bebyggelseutveckling. Analys och bedömningMålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden är negativ eftersom antalet åretruntboende i skärgården är lågt och riskerar att minska ytterligare om inte förutsättningarna förändras. Östersjön påverkas även av övergödning och miljögifter, och finansiering av åtgärdsprogram är nödvändigt för att förbättra miljötillståndet.Åtgärder för att förbättra miljötillståndet Nya åtgärdsprogram har tagits fram för att förbättra statusen i kustvattnet och Östersjön. Länsstyrelsen har under året träffat kommuner, lantbrukare och andra berörda för att diskutera genomförandet av programmen. Åtgärderna kommer på sikt att leda till ett förbättrat miljötillstånd, förutsatt att åtgärderna kan finaniseras. Östergötlands stränder är lågt exploaterade i jämförelse med många andra svenska kustområden. Det är viktigt med information för att tydliggöra skärgårdens värden och vilka regler som gäller i skyddade områden. Åtgärder för biologisk mångfaldDet finns behov av restaureringar och andra åtgärder både i kustens landmiljöer och i särskilt betydelsefulla vattenmiljöer. När det gäller vattenmiljöerna behövs mer kunskap och en ökad spridning av befintlig kunskap. Åtgärder för att restaurera och säkerställa en långsiktig hävd av skärgårdslandskapet är mycket viktiga. Detta kräver även att andra åtgärder för en långsiktigt hållbar utveckling genomförs. Här är åtgärder för infrastruktur, arbetsmiljö och miljöanpassning av landskapsvård och djurhållning avgörande. Arbetet med att bevara och skydda marina områden fortsätter. Om skyddet och ambitionerna med förvaltningen skall få god effekt krävs samordning med andra åtgärder som säkerställande av lek- och uppväxtområden för fisk och minskad övergödning.Under 2015 har tillsynen av fisket utökats med särskilt fokus på HELCOM MPA-området S:t Anna-Missjö. Länsstyrelsen har även lämnat förslag till havs- och vatten myndigheten om fredning för fisk i fyra delområden med lite olika inriktning.

NATURVÅRDSVERKET 47(47)

Åtgärder för en levande skärgård I den östgötska skärgården finns ett unikt kulturlandskap med hagmarker, betade skogar och skär, slåtterängar och små åkrar. För att bevara dessa miljöer krävs det aktiva lantbrukare och en bofast befolkning. Utformningen av miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är avgörande för skärgårdens sysselsättning och den fortsatta skötseln av kulturlandskapet. Möjlighet till annat förvärvsarbete vid sidan av jordbruk och fiske bidrar också till en levande skärgård genom att öka antalet bofasta. För att möjliggöra detta krävs en god och långsiktig samhällsservice. Kollektivtrafiken med båt har gett bättre möjligheter att besöka, leva och bo i skärgården. Trots detta har beslut tagits de senaste åren som kommer att försämra kollektivtrafiken och övrig service. Bland annat är Gryts skola nedlagd, kollektivtrafiken med båt kör färre turer och vissa busslinjer minskar, åtminstone under del av året. Numera är livsmedelsbutikerna i både Arkösund och Fyrudden periodvis stängda.