Årsrapport 2016 · Ikon sekv sde l ang satsyf te m d r appo ri föreskr f rna v ärs före g ens...

Regel rådet

Årsrapport

2016

Regel rådet

Årsrapport 2016

Innehållsförteckning

Förord ................................................................................................... 5

Sammanfattning ................................................................................... 6

Inledning .............................................................................................. 8

1. Granskningen i praktiken .............................................................. 10

2. Internationellt samarbete .............................................................. 14

3. Granskningen i siffror ................................................................... 16

4. Enkätundersökning ........................................................................ 26

5. Sammanfattande reflektioner ........................................................ 32

Tabellbilaga ........................................................................................ 34

5

Förord

I denna årsrapport summeras Regelrådets arbete under 2016. Det har varit ett händelserikt år. 2016 började med att Regelrådet fick en ny sammansättning och vi välkomnade tre nya ledamöter som ersatte tre avgående.

När det gäller resultatet av årets granskning är jag glad över att kunna konstatera att kvaliteten på konsekvensutredningarna generellt sett har förbättrats jämfört med tidigare år. Detta reflekteras i en markant förbättring av statistiken avseende konsekvensutredningar som uppfyller de krav som ställs i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvens-utredning vid regelgivning. Över hälften (52 procent) av konsekvensutredningarna bedömdes uppfylla kraven. Det är dock svårt att dra slutsatser gällande orsakerna till den förbättrade statistiken. I rapporten redovisas några möjliga förklaringar till förbättringen.

Utöver den ordinarie granskningen har Regelrådet under året granskat fler konsekvens-utredningar från EU än tidigare. Dessutom har det internationella samarbetet tagit en mer strukturerad form genom RegWatchEurope (RWE). Jag ser positivt på detta, då RWE utgör ett forum som möjliggör värdefullt utbyte av idéer och erfarenheter med andra granskningsorgan.

Trots den förbättrade statistiken visar en närmare analys på stora skillnader i kvaliteten. Det är tydligt att skilda förslagsställare har kommit olika långt i sitt arbete med konsekvens-utredningar. Fortfarande fattas beslut om nya och ändrade regler trots att dess konsekvenser inte är tillräckligt utredda.

Årets resultat visar på att en förbättring av kvaliteten på konsekvensutredningar är möjlig och jag förväntar mig att denna positiva trend kommer fortsätta under 2017. Det förutsätter dock att flera förslagsställare fortsätter att förbättra och utveckla sitt arbete med att utreda konsekvenserna av de regler som föreslås. Jag ser med förväntan fram emot det kommande året.

Avslutningsvis vill jag tacka både Regelrådet och den personal på Tillväxtverket som på ett utmärkt sätt har arbetat för Regelrådet under året. Jag är övertygad om att detta arbete fyller en viktig funktion för att skapa mer ändamålsenliga regler för företag.

Pernilla LundqvistOrdförande

6

Sammanfattning

Fördelning av yttranden 2016

Regeringskansliet43 remisser

19% uppfyllde kraven 41% uppfyllde kraven

81% uppfyllde inte kraven

Myndighetsrapporter17 remisser

41% uppfyllde kraven


Förvaltningsmyndigheter75 remisser

77% uppfyllde kraven



Kommittébetänkanden (SOU)27 remisser

RegelrådetVilka? Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Rådet består av fem ledamöter, som utses av regeringen.

Vad? Regelrådets uppdrag är att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Bedömningen sker utifrån de krav som ställs i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Hur? När ett förslag bedöms få effekter av betydelse för företag avger Regelrådet ett yttrande över konsekvensutredningens kvalitet. Regelrådet kan även avstå från att yttra sig och istället lämna kanslisvar. Detta kan rådet till exempel göra om förslagen inte bedöms medföra effekter av större betydelse för företag.

* Exkluderar EU-konsekvensutredningar. Se avsnitt Granskning av konsekvensutredningar från EU på sida 24 för detaljer om dessa.

Antal inkomnaremisser

371

Kanslisvar209 (56%)

Yttranden162 (44%)

48%uppfyllde

inte kraven

52%uppfylldekraven

Inkomna remisser*

Regelrådets bedömning (162 yttranden)

Regel rådet

Årsrapport 2016

8

Regelrådets uppdragRegelrådet inrättades år 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Sedan den 1 januari 2015 är Regelrådets verksamhet permanent och inrättat som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket.1

Rådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som bedöms få effekter av betydelse för företag. Förslagsställare ska bedöma om ett författningsförslag kan få sådana effekter och ska därmed remittera förslaget med tillhörande konsekvensutredning till Regelrådet. Granskningen är begränsad till effekter för företag. Bedömningen sker utifrån de krav som ställs i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (förordningen). Regelrådet yttrar sig således endast över förslagens konsekvensutredningar. Att ta ställning till andra aspekter av de remitterade förslagen ingår inte i rådets uppdrag. Regelrådet ska också på begäran av regelgivare granska konsekvensutredningar som är upprättade på EU-nivå.

Sammansättning och organisationRegeringen utser Regelrådets ledamöter. Rådet består av ordförande, vice ordförande och tre övriga ledamöter. Vice ordföranden och de övriga ledamöterna har två personliga ersättare vardera.

Under 2016 har Regelrådet haft följande sammansättning: Pernilla Lundqvist, ordförande, Samuel Engblom, vice ordförande, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer ledamöter.

Ersättare: Marie-Louise Strömgren, Sofie Rehnström, Ebba Sjögren, Lars Silver, Karin Hellerstedt, Mikael Ek, Annika Bergman och Sven-Göran Alm.

Till stöd för Regelrådet finns personal på Tillväxtverkets enhet Förenkling. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för att ge det stöd i form av personal och andra resurser som Regelrådet behöver för att utföra sitt uppdrag. Personalens uppgifter består i att bereda ärenden till Regelrådets sammanträden samt utföra andra arbetsuppgifter inom ramen för rådets uppdrag. Arbetet samordnas av en verksamhetsledare på Tillväxtverket. Verksamhetsledaren har särskilda befogenheter efter delegering från Regelrådet.

Innehåll i rapportenI denna rapport redovisas resultatet av Regelrådets granskning år 2016. Vidare redovisas resultaten från den enkätundersökning som Regelrådet genomfört under sommaren 2016 för att följa upp hur förslagsställarna ser på rådets yttranden och dess påverkan på förslagsställarnas arbete med konsekvensutredningar.

Inledning

1 Regelrådets uppgifter och sammansättning framgår av 17-19 §§ förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket.

Årsrapport 2016 | Inledning

10

Granskningen i praktiken1

Regelrådet granskar kvaliteten på konsekvensutredningar utifrån de aspekter som framgår av 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Om Regelrådet bedömer att förslagens konsekvenser har betydelse för företag yttrar sig rådet över konsekvensutredningens kvalitet utifrån dessa aspekter. Granskningen resulterar i en sammantagen bedömning om konsekvensutredningen som helhet är av sådan kvalitet att den uppfyller kraven i förordningen.

Regelrådet kan också välja att inte avge något yttrande, vilket främst beror på att förslagets effekter för företag är förhållandevis begränsade. I dessa fall besvaras remisserna med ett så kallat kanslisvar. Regelrådet granskar även konsekvensutredningar till förslag från EU. Syftet med denna granskning är att belysa de delar som kan vara av stor betydelse för företag i Sverige och ge rekommendationer om vad en kompletterande konsekvens-utredning bör innehålla utifrån svenska förhållanden.

Det finns ingen fastslagen gräns i något hänseende som utgör definitionen för vad som anses vara "effekter av betydelse" för företag. En bedömning sker istället i varje enskilt fall. Avgörande för bedömningen kan till exempel vara storleken på de administrativa eller andra kostnader ett förslag väntas medföra. Vad som är effekter av betydelse kan även påverkas av branschens struktur, antalet företag eller storleken på företagen som berörs av förslaget.

Ett ärendes gång

YttrandenI yttrandena redogör Regelrådet för sina bedömningar och påpekar vid behov de aspekter där förslagsställaren på ett tydligare sätt hade kunnat redovisa förslagets konsekvenser. Avsikten är att yttrandena ska bidra till en förbättring av konsekvensutredningars kvalitet. I förlängningen ska detta bidra till mer ändamålsenliga regler. Regelrådet arbetar således

Remiss inkommer

Kanslisvaret skickas till regelgivaren. Yttrandet skickas till regelgivaren.

Granskning

Kanslisvar Yttrande

Yttrande/kanslisvar samt remiss publiceras på Regelrådets webbplats.

Kanslisvar Vårt Dnr Ert Dnr 2016-03-14 RR 2016-000077 16-1472

Postadress Webbplats E-post Box 4044, 102 61 Stockholm www.regelradet.se [email protected]

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.

Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm

Post- och telestyrelsens förslag till upphävande av föreskrifter om offentliggörande av tekniska specifikationer för gränssnitt (PTSFS 2004:2) Rubricerade ärende, diarienummer 16-1472, har remitterats till Regelrådet. Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Christian Pousette Verksamhetsledare

Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr 2016-03-30 RR 2016-000078 FI Dnr 15-2751

Postadress Webbplats E-post 1/4 Box 4044, 102 61 Stockholm www.regelradet.se [email protected]

Finansinspektionen Box 7821 Stockholm

Yttrande över Finansinspektionens förslag till ändringar i föreskrifter om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Innehållet i förslaget I remissen anges att Finansinspektionen föreslår ändringar i föreskrifter (FFFS 2014:14) om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter, som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag samt vissa filialer och koncerner med anledning av de ändrade redovisningsföreskrifterna som trädde i kraft den 1 januari 2016 (FFFS 2015:20). Det föreslås att vissa poster anpassas i blanketten ”Standardrapport” i bilaga 1 till rapporteringsföreskrifterna. De ändringar som nu föreslås innebär bland annat att begreppen ”gemensamt styrda företag” och ”ägarintressen” införs, samt att upplysningar som tidigare har ingått i ”poster inom linjen” tas bort från rapporteringen, och att en ny post ”fond för utvecklingsutgifter” läggs till. Utöver detta föreslås att raderna för rapportering av extraordinära intäkter och kostnader tas bort från resultaträkningen för att göra en anpassning till resultaträkningens uppställningsform enligt redovisningsföreskrifterna.

Skälen för Regelrådets ställningstagande

Syftet med förslaget I konsekvensdelen anges att syftet med rapporteringsföreskrifterna varit att säkerställa att företagens rapportering till Finansinspektionen håller en hög och enhetlig standard. Vidare uppger förslagsställaren att ändringarna syftar till att anpassa den löpande finansiella rapporteringen till de ändringar som har gjorts i redovisningsföreskrifterna. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget godtagbar.

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av remissen framgår att det enligt förslagsställaren inte finns ett godtagbart alternativ till att lämna rapporteringsföreskrifterna oförändrade eftersom de inte skulle stämma överens med den externa rapporteringen.

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.

Årsrapport 2016 | Granskningen i praktiken

11

kontinuerligt med att förbättra och förtydliga sina yttranden för att vara till hjälp för förslagsställare.

Nedan redovisas de aspekter som Regelrådet granskar konsekvensutredningarna utifrån. Dessa inkluderar bland annat förslagens potentiella effekter för företagens kostnader, påverkan på konkurrensförhållandena och om särskild hänsyn tagits till små företag vid reglernas utformning.

Aspekter i konsekvensutredningen som Regelrådet granskar

Regelrådet bedömer en konsekvensutredning utifrån hur väl förslagsställaren har redovisat följande aspekter:

1. Syftet med förslaget2. Alternativa lösningar3. Effekter om ingen reglering kommer till stånd 4. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten5. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande6. Behov av speciella informationsinsatser7-9. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch10. Administrativa kostnader till följd av förslaget11. Andra kostnader till följd av förslaget 12. Påverkan på företagens verksamhet13. Påverkan på konkurrensförhållandena14. Påverkan på företagen i andra avseenden15. Behov av särskild hänsyn till små företag

12

Årsrapport 2016 | Granskningen i praktiken

KanslisvarRegelrådet lämnar under vissa förutsättningar kanslisvar på remisser, vilket innebär att rådet inte yttrar sig över konsekvensutredningen. Att Regelrådet inte yttrar sig kan bero på flera orsaker. Den vanligaste är att förslaget inte bedöms få effekter av betydelse för företag.

Granskning av EU konsekvensutredningarRegelrådet har även i uppdrag att på begäran bistå regelgivare med att granska konsekvens-utredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan på företag i Sverige. Genom yttrandet till uppdragande departement lyfter Regelrådet fram de delar där förslagets effekter för svenska företag inte är tillräckligt beskrivna eller saknas, tillsammans med rekommendationer om vad en svensk kompletterande konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet kan således vara ett stöd för regelgivare när ett nytt förslag från EU presenteras och kan genom att involveras tidigt i processen bidra till att stärka den svenska position som intas i förhandlingarna om lagstiftningens slutliga utformning.

KommunikationRegelrådet publicerar remissvar, bakomliggande förslag och konsekvensutredningar på sin webbplats, www.regelradet.se. På webbplatsen finns även nyheter, information om möten och andra evenemang som Regelrådet deltagit i, samt de regelverk som styr rådets verksamhet. Regelrådet ger även ut ett nyhetsbrev, Regelrätt, ungefär sex gånger per år. Resultatet av rådets granskning presenteras årligen i Regelrådets årsrapport.

Utöver den digitala kommunikationen informerar Regelrådet om sin verksamhet genom besök hos, eller av, intresserade parter.

Anledningar till kanslisvar

Begränsade effekter: Används då Regelrådet gör bedömningen att effekterna för företag inte är av en sådan omfattning att Regelrådet yttrar sig över konsekvensutredningen.

Begränsat handlingsutrymme: Förekommer i de fall där Regelrådet tydligt kan bedöma att regelgivaren inte har haft utrymme att självständigt utforma sitt förslag.

Resursskäl: Kan användas under perioder av ovanligt hög arbetsbelastning och Regelrådet saknar möjlighet att granska alla inkomna ärenden.

Tidsskäl: När förslag inkommer med kortare svarstid än två veckor har Regelrådet ofta inte någon möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden.

Utanför Regelrådets uppdrag: Kan till exempel röra sig om ärenden som saknar förslag till författningstext, eller som av annat skäl ligger utanför Regelrådets uppdrag.

14

Internationellt samarbete2

Regelrådet bedriver även internationellt arbete, framför allt som medlem i det europeiska nätverket RegWatchEurope. Syftet med det internationella engagemanget är att utbyta erfarenheter med andra organ som arbetar med konsekvensutredningar.

RegWatchEuropeUtöver Regelrådet består RegWatchEurope av granskningsorgan från Nederländerna (ACTAL2), Tyskland (NRCC3), Storbritannien (RPC4), Tjeckien (RIAB5) samt de för 2016 nytillkomna medlemmarna Norge (Regelrådet) och Finland (FCRIA6). Nätverket utgör främst ett forum för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna avseende granskning av konsekvensutredningars kvalitet. Frågor och idéer på regelförenklingsområdet kopplat till bättre konsekvensutredningar kan också diskuteras och spridas, bland annat genom enade synpunkter till institutionerna i EU. Ett samarbete har inletts under året med kommissionens granskningsfunktion, Regulatory Scrutiny Board.

Mandaten för de olika organisationerna skiljer sig åt till viss del, men samtliga är oberoende organ som på olika sätt arbetar med att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till nya och ändrade regler. I vissa av länderna fokuserar granskningsorganen enbart på reglers effekter för företagen, som i Sverige, medan man i andra länder även tittar på exempelvis samhällsekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Samtliga granskningsorgan har formellt endast en rådgivande roll. I några av länderna är dock återremittering av reviderade konsekvensutredningar som inte bedömts vara av tillräcklig kvalitet mer förekommande än i andra. Det förekommer också att beslutsfattare i andra länder i högre utsträckning än i Sverige väljer att inte gå vidare med förslag där konsekvens-utredningarna har stora brister.

Directors and Experts of Better Regulation (DEBR) DEBR är en informell grupp av seniora statstjänstemän från EUs medlemsländer som arbetar för mer ändamålsenliga regler på medlemsstatsnivå. DEBR-konferenser anordnas av den medlemsstat som är ordförandeland i Europeiska unionens råd och utgör tillfälle för erfarenhetsutbyte. Det är även en möjlighet att få ta del av vad ordförandelandet planerar att genomföra inom regelförenklingsområdet.

Regelrådet var representerat vid de två DEBR-konferenser som arrangerats under 2016. Fokus på konferenserna var bland annat förenkling genom digitalisering, framtidssäkrad lagstiftning (future proof legislation), delningsekonomin och EU-kommissionens för 2016 nystartade REFIT Platform.

2 Dutch Advisory Board on Regulatory Burden3 National Regulatory Control Council4 Regulatory Policy Committee5 Regulatory Impact Assessment Board6 Finnish Council of Regulatory Impact Analysis

Årsrapport 2016 | Internationellt samarbete

16

Under 2016 har Regelrådet behandlat 371 remisser, varav 209 resulterade i kanslisvar (56 procent) och 162 resulterade i yttranden (44 procent). Dessa siffror exkluderar EU-konsekvensutredningar. Eftersom Regelrådet inte gör en bedömning av konsekvens-utredningar från EU utifrån förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ingår de inte i den övergripande nationella statistiken. De behandlas istället separat i avsnittet Granskning av konsekvensutredningar från EU.

Figur 1: Inkomna remisser 2016

YttrandenAv de 162 konsekvensutredningar som Regelrådet yttrat sig över 2016 bedömdes 52 procent uppfylla kraven som ställs i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvens-utredning vid regelgivning (Figur 2). Detta är en tydlig förbättring jämfört med resultatet för 2015, då 36 procent av konsekvensutredningarna bedömdes uppfylla kraven.

Figur 2: Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningar 2015 och 2016, andel som uppfyllde kraven (%)

Granskningen i siffror3

Antal inkomna remisser 371

Kanslisvar209 (56%)

Yttranden162 (44%)

0

10

20

30

40

50

60

2015

36%

52%

2016

Procent

Årsrapport 2016 | Granskningen i siffor

17

Resultat per aspektFigur 3 visar Regelrådets bedömning per aspekt i yttrandena och belyser de områden där det finns särskilt stor potential att förbättra redovisningen av förslagens förväntade konsekvenser.

Figur 3: Regelrådets bedömning per aspekt, 2016 (rangordnade efter störst andel godtagbara)

De aspekter som Regelrådet bedömt vara godtagbart redovisade i konsekvensutredningarna i störst utsträckning inkluderar syftet med förslaget (98 procent godtagbara), effekter av om ingen reglering kommer till stånd (90 procent) och förslagets överensstämmelse med EU-rätten (88 procent).

De aspekter som i större utsträckning än andra bedömts vara bristfälligt redovisade är bland annat storleken på berörda företag, påverkan på konkurrensförhållandena, om särskild hänsyn tagits till små företag och förslagens påverkan på företagens administrativa och andra kostnader.

Viktigt att notera är att den sammantagna bedömningen inte är summan av bedömningen av respektive aspekt. Beroende på omständigheterna i det enskilda förslaget läggs varierande vikt vid redovisningen av de olika aspekterna. Om till exempel ett förslag enligt Regelrådet bedöms kunna få betydande påverkan på konkurrensförhållandena och redovisningen av denna aspekt är ofullständig kan den sammantagna bedömningen resultera i att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven som helhet, även om andra aspekter är tillräckligt redovisade.

Granskningen i siffror | Årsrapport 2016

Antal Andel godtagbara

(%)Aspekt Godtagbar Bristfällig

Syfte 158 4 98%

Effekter om ingen reglering kommer till stånd 145 17 90%

Överensstämmelse med EU-rätten 143 19 88%

Berörda företag utifrån bransch 136 26 84%

Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande 132 30 81%

Alternativa lösningar 131 31 81%

Påverkan i andra avseenden 122 40 75%

Förändringar i företagens verksamhet7 79 48 62%

Antal berörda företag 98 64 60%

Speciella informationsinsatser8 96 65 60%

Särskild hänsyn till små företag 91 71 56%

Administrativa kostnader 89 73 55%

Andra kostnader 89 73 55%

Konkurrenspåverkan 88 74 54%

Storleken på berörda företag 73 89 45%

7 En formell bedömning av denna aspekt gjordes endast i 127 fall av 162.8 En formell bedömning av denna aspekt gjordes i 161 fall av 162.

18

Fördelning av yttranden Regelrådet får remisser med antingen Regeringskansliet eller förvaltningsmyndigheter som avsändare. I tidigare årsrapporter har Regelrådet primärt redovisat statistiken efter avsändaren. För 2016 redovisas istället en uppdelning efter avsändare och typ av remiss enligt följande:

1. Remisser framtagna internt och remitterade av Regeringskansliet.

2. Kommittébetänkanden (SOU) framtagna av kommittéer och remitterade av Regeringskansliet.

3. Myndighetsrapporter framtagna av förvaltningsmyndigheter, ibland remitterade av Regeringskansliet och ibland av förvaltningsmyndigheter. Myndighetsrapporter är förslag på nya eller ändrade förordningar eller lagar som har utarbetats av förvaltnings-myndigheter. Flertalet av dessa har tagits fram efter uppdrag från regeringen men några av förslagen är också initierade av förvaltningsmyndigheterna.

4. Remisser framtagna och remitterade av förvaltningsmyndigheter. Remisserna från förvaltningsmyndigheter avser förslag till myndighetsföreskrifter.

Av 162 remisser som resulterade i yttranden 2016 var:

• 43 framtagna internt inom Regeringskansliet,• 27 kommittébetänkanden (SOU),• 17 myndighetsrapporter och• 75 inkom från förvaltningsmyndigheter.

Figur 4: Fördelning av yttranden och andel som uppfyllde kraven, 2016

Årsrapport 2016 | Granskningen i siffror

Remitterande instans och typ av remiss Totalt

Andel av samtliga

inkommna remisser (%)

Uppfyller kraven

Uppfyller inte kraven

Andel uppfyller kraven (%)

Regeringskansliet 43 27% 8 35 19%

Kommittébetänkanden 27 17% 11 16 41%

Myndighetsrapporter 17 10% 7 10 41%

Förvaltningsmyndigheter 75 46% 58 17 77%

0

10

20

30

40

50

60

70

80

19%

Regeringskansliet Kommittébetänkanden Myndighetsrapporter Förvaltnings-myndigheter

41% 41%

77%

Procent

Andel uppfyller kraven (%)

19

• Av Regeringskansliets internt framtagna konsekvensutredningar bedömdes 8 av 43 uppfylla kraven (19 procent). Detta kan jämföras med år 2015 då 5 av 39 (13 procent) bedömdes uppfylla kraven.

• Bland kommittébetänkandena bedömdes 11 av 27 uppfylla kraven (41 procent). År 2015 bedömdes 11 av 41 (27 procent) av konsekvensutredningarna i kommitté- betänkandena uppfylla kraven.

• Av myndighetsrapporterna bedömdes 7 av 17 uppfylla kraven (41 procent). Detta går att jämföra med resultatet år 2015 då 2 av 10 (20 procent) av myndighetsrapporterna bedömdes uppfylla kraven.

• Bland de 75 konsekvensutredningar som inkom från myndigheter bedömdes 58 uppfylla kraven (77 procent). Detta innebär en markant förbättring om 28 pro-centenheter jämfört med år 2015, då 49 procent av konsekvensutredningarna från myndigheter bedömdes uppfylla kraven.

RegeringskanslietFigur 5 visar antal remisser och Regelrådets bedömningar per departement av Regerings-kansliets internt framtagna konsekvensutredningar 2016.

Figur 5: Regelrådets yttranden över remisser från Regeringskansliet (framtagna internt), 2016

Finansdepartementet remitterade flest ärenden till Regelrådet under 2016 (21 remisser). Av dessa bedömdes två av konsekvensutredningarna uppfylla kraven i förordningen (10 procent). Av sex remisser från Näringsdepartementet bedömdes en konsekvensutredning uppfylla kraven.

Kommittébetänkanden (SOU)Av de 27 konsekvensutredningar i kommittébetänkandena som resulterade i yttranden från Regelrådet under 2016 bedömdes 11 (41 procent) uppfylla kraven i förordningen (Figur 6). År 2015 bedömdes 11 av 41 (27 procent) av konsekvensutredningarna i kommittébetänkandena uppfylla kraven.


Antal

Departement Uppfyller kravenUppfyller

inte kraven Totalt

Arbetsmarknadsdepartementet 1 1

Finansdepartementet 2 19 21

Kulturdepartementet 2 1 3

Miljö- och energidepartementet 2 4 6

Näringsdepartementet 1 5 6

Socialdepartementet 5 5

Utbildningsdepartementet 1 1

Totalt 8 35 43

20

Figur 6: Regelrådets yttranden över kommittébetänkanden per remitterande departement, 2016

MyndighetsrapporterUnder 2016 inkom 17 myndighetsrapporter med tillhörande konsekvensutredningar till Regelrådet (Figur 7). Av dessa bedömdes sju uppfylla kraven (41 procent). Flest myndig-hetsrapporter inkom från Finansdepartementet och Näringsdepartementet (fem vardera).

• Samtliga myndighetsrapporter remitterade av Finansdepartementet var framtagna av Skatteverket. 3 av 5 konsekvensutredningar bedömdes uppfylla kraven.

• Av de myndighetsrapporter som remitterats av Näringsdepartementet kom fyra från Transportstyrelsen. Två av dessa bedömdes uppfylla kraven.

• Miljö- och energidepartementet remitterade fyra myndighetsrapporter under 2016, framtagna av Energimarknadsinspektionen, Kemikalieinspektionen och Naturvårds-verket. Ingen av dessa konsekvensutredningar bedömdes uppfylla kraven.

Figur 7: Regelrådets yttranden över myndighetsrapporter per remitterande departement och ansvarig myndighet, 2016

Antal

DepartementUppfyller kraven

Uppfyller inte kraven Totalt

Arbetsmarknadsdepartementet 1 1Finansdepartementet 1 6 7Justitiedepartementet 3 1 4Kulturdepartementet 1 1Näringsdepartementet 4 1 5Socialdepartementet 1 5 6Utbildningsdepartementet 2 1 3Totalt 11 16 27

Antal

Remitterande departement och ansvarig förvaltningsmyndighet

Uppfyller kraven


Finansdepartementet / Skatteverket 3 2 5Kulturdepartementet / Riksantikvarieämbetet 1 1Miljö- och energidepartementet / Energimarknadsinspektionen 1 1

Miljö- och energidepartementet / Kemikalieinspektionen 1 1

Miljö- och energidepartementet / Naturvårdsverket 2 2

Näringsdepartementet / Boverket 1 1Näringsdepartementet / Transportstyrelsen 2 2 4Socialdepartementet / Läkemedelsverket 1 1Strålsäkerhetsmyndigheten 1 1Totalt 7 10 17


21

FörvaltningsmyndigheterAv de 75 konsekvensutredningar från förvaltningsmyndigheter som resulterade i yttranden från Regelrådet under 2016 bedömdes 58 uppfylla kraven (77 procent) i förordningen (Figur 8). Detta är en markant förbättring om 28 procentenheter jämfört med föregående år, då 49 procent av konsekvensutredningarna från myndigheter bedömdes uppfylla kraven.

Figur 8: Regelrådets yttranden över remisser från förvaltningsmyndigheter, 2016

Ett flertal myndigheter utmärker sig genom att samtliga remitterade konsekvensutredningar bedömdes uppfylla kraven, bland annat Transportstyrelsen (12 av 12), Finansinspektionen och Jordbruksverket (båda 6 av 6) och Statistiska Centralbyrån (5 av 5).


Antal

FörvaltningsmyndighetUppfyller kraven


Arbetsmiljöverket 3 3Boverket 3 3Elsäkerhetsverket 1 1Energimarknadsinspektionen 1 1Energimyndigheten 1 1 2Finansinspektionen 6 6Folkhälsomyndigheten 1 1Försäkringskassan 1 1Havs- och vattenmyndigheten 1 2 3Jordbruksverket 6 6Lantmäteriet 1 1Livsmedelsverket 1 1 2Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 2Naturvårdsverket 2 2 4Post- och telestyrelsen 2 2Revisorsnämnden 1 1Riksbanken9 2 2Riksgälden 1 1Sjöfartsverket 3 3Skogsstyrelsen 1 1Skolverket 1 2 3Socialstyrelsen 3 1 4Statistiska centralbyrån 5 5SWEDAC10 1 1 2Svenska ESF-rådet 1 1Tillväxtverket 1 1Transportstyrelsen 12 12Tullverket 1 1Totalt 58 17 75

9 Riksbanken är en myndighet under riksdagen, inte regeringen, och har därmed inte skyldighet att remittera till Regelrådet. Riksbanken har dock valt att göra detta ändå vid två tillfällen under 2016.10 Swedac remitterade 7 relaterade ärenden som bedömdes av Regelrådet som helhet och därmed resulterade i ett yttrande.

22

Resultat per aspekt – Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheterEn närmare analys av Regelrådets bedömningar per aspekt bland konsekvensutredningar framtagna internt på Regeringskansliet visar att det finns stor förbättringspotential inom en rad aspekter (se Figur 9). Bland annat visar resultatet att:

• I endast 28 procent av Regeringskansliets konsekvensutredningar var förslagens påverkan på konkurrensförhållandena redovisade på ett godtagbart sätt.

• I cirka en tredjedel av konsekvensutredningarna bedömdes redovisningen av förslagens påverkan på företagens administrativa och andra kostnader vara godtagbar.

• I drygt en tredjedel (35 procent) av konsekvensutredningarna bedömdes redovisningen av behov av särskild hänsyn till små företag vara godtagbar.

När det gäller bedömningen per aspekt bland konsekvensutredningarna framtagna av förvaltningsmyndigheter skiljer sig resultatet markant från Regeringskansliets. Till exempel:

• Redovisningen av förslagens konkurrenspåverkan bedömdes vara godtagbar i 68 procent av konsekvensutredningarna och behov av särskild hänsyn till små företag bedömdes vara redovisad på ett godtagbart sätt i 73 procent.

• Redovisningen av förslagens påverkan på företagens administrativa och andra kostna-der bedömdes vara godtagbart redovisad i cirka tre fjärdedelar av fallen (72 procent respektive 75 procent).

Figur 9: Regelrådets bedömning per aspekt, Regeringskansliet (framtagna internt) och förvaltnings-myndigheter, 2016 (rangordnade efter godtagbara aspekter hos Regeringskansliet)

Aspekt

Regeringskansliet (framtagna internt) FörvaltningsmyndigheterAntal Andel

godtagbar (%)

Antal Andel godtagbar

(%)Godtagbar Bristfällig Godtagbar BristfälligSyfte 41 3 95% 74 1 99%Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande 34 9 79% 64 11 85%

Effekter om ingen reglering kommer till stånd 33 10 77% 74 1 99%

Överensstämmelse med EU-rätten 31 12 72% 73 2 97%

Alternativa lösningar 27 16 63% 68 7 91%Berörda företag utifrån bransch 26 17 60% 71 4 95%Påverkan i andra avseenden 26 17 60% 64 11 85%Förändringar i företagens verksamhet11 12 22 35% 41 13 76%

Särskild hänsyn till små företag 15 28 35% 55 20 73%

Administrativa kostnader 14 29 33% 54 21 72%Antal berörda företag 13 30 30% 60 15 80%Andra kostnader 13 30 30% 56 19 75%Speciella informations- insatser12 12 31 28% 66 8 89%

Konkurrenspåverkan 12 31 28% 51 24 68%Storleken på berörda företag 8 35 19% 41 34 55%

11 En formell bedömning av denna aspekt gjordes endast i 127 fall av 162.12 En formell bedömning av denna aspekt gjordes i 161 fall av 162.


23

KanslisvarRegelrådet besvarade 209 remisser med kanslisvar under 2016 (Figur 10). I 122 av dessa var motiveringen begränsade effekter för företagen (58 procent).

I 37 av fallen (18 procent) var anledningen till kanslisvar brist på resurser. Vid tillfällen av ovanligt hög arbetsbelastning försöker Regelrådet i den utsträckning det är möjligt prioritera granskning av de förslag som bedöms innebära störst effekter av betydelse för företagen.

Figur 10: Anledning till kanslisvar, 2016

Anledning till kanslisvar Antal Andel (%)Begränsade effekter 122 58%Resursskäl 37 18%Tidsskäl 9 4%Övrigt13 41 20%Totalt 209 100%

13 Inkluderar till exempel kanslisvar med anledning av begränsat handlingsutrymme eller om remissen inte omfattas av Regelrådets uppdrag.


24

Granskning av konsekvensutredningar från EURegelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivare med att granska konsekvens-utredningar i förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige. Detta för att belysa vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. I sin års-rapport för 2015 framhöll Regelrådet att sådana yttranden från Regelrådet kan främja att svenska beslutsfattare får en bättre förståelse för de effekter som EU-förslagen kan få för företag som är verksamma i Sverige vid en tidpunkt då möjligheterna att lämna syn-punkter som kan få reell påverkan är som störst. Mot denna bakgrund, och med tanke på att en väsentlig del av regelverket som påverkar företag i Sverige har sitt ursprung i EU-rätten, framhöll rådet att möjligheterna att låta Regelrådet bidra med en sådan analys borde tas tillvara.

Under 2016 inkom 12 konsekvensutredningar som EU-kommissionen upprättat till för-slag till ny EU-lagstiftning. Regelrådet yttrade sig över fyra av dessa. Det är en väsentlig ökning jämfört med 2015 då inget sådant ärende granskades. I de åtta fall som Regelrådet lämnade kanslisvar var den vanligaste anledningen brist på resurser. Granskning av konsekvensutredningar från EU är vanligtvis betydligt mer tidskrävande än granskningen av kvaliteten på konsekvensutredningar från nationella förslagsställare.

Gemensamt för alla de granskade ärendena är att Regelrådet funnit att EU-kommissionens konsekvensutredningar inte tillräckligt tydligt har redovisat effekterna för berörda företag på nationell nivå för att det ska vara möjligt att utläsa de förväntade effekterna för företag i Sverige. I samtliga fall rekommenderade därför Regelrådet att kompletterande analyser skulle göras avseende konsekvenser för svensk del. En annan återkommande utmaning är att den redovisade informationen ofta är abstrakt och de bedömda effekterna mycket sällan är kvantifierade.


EU-konsekvensutredningar som Regelrådet yttrat sig över 2016

• Förslag till meddelande om cirkulär ekonomi (COM (2015) 614/2).

• Direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM (2015) 615).

• Förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021-2030 och för förslag om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning m.m. (COM (2016) 482 och COM (2016) 479).

• Förslag till direktiv om regler för elektronisk kommunikation inom Europeiska unionen m.m. (COM (2016) 590).

25


26

Enkätundersökning4

Under sommaren 2016 skickade Regelrådet ut en elektronisk enkätundersökning till departement och förvaltningsmyndigheter som mottagit yttranden från Regelrådet. Syftet var att få en uppfattning om hur rådets yttranden används av förslagsställarna, dels i den fortsatta handläggningen av det specifika ärende som Regelrådet yttrat sig över, dels i det generella arbetet med konsekvensutredningar.

Enkätundersökningen skickades ut till 43 departement och förvaltningsmyndigheter, varav 30 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 70 procent. Från Regeringskansliet inkom endast ett fåtal svar. Enkäten var öppen mellan den 5 juli och 1 september 2016.

Enkäten avsåg de yttranden från Regelrådet som förvaltningsmyndigheten eller departementet hade erhållit under perioden 1 januari – 30 juni 2016.

ResultatEn majoritet av respondenterna, 70 procent, angav att Regelrådets yttranden har fått betydelse för den fortsatta handläggningen av de ärenden som rådet yttrade sig över, antingen i stor (23 procent) eller begränsad (47 procent) utsträckning (Figur 11). Ungefär en tredjedel (30 procent) av respondenterna angav att rådets yttranden inte haft någon betydelse alls för den fortsatta handläggningen.

Figur 11: ”Regelrådets yttranden har fått betydelse för den fortsatta handläggningen av de ärenden som rådet yttrade sig över” (%)

Antal svarande: 27

23%

30%

Inte alls I begränsad utsträckning I stor utsträckning

Procent

0

10

20

30

40

50 47%

Årsrapport 2016 | Enkätundersökning

27

Enkätundersökning | Årsrapport 2016

Betydelse för fortsatt arbete med det specifika ärendetI de fall yttrandena hade fått betydelse för den fortsatta handläggningen av det ärende som yttrandet avsåg angav två tredjedelar att kompletterande analyser gjordes av förslagets påverkan på företag. Ungefär en fjärdedel angav att Regelrådets yttrande bidrog till att kompletterande analyser gjordes i andra avseenden (Figur 12). Runt en femtedel av respondenterna angav att yttrandet bidrog till att ändra förslagets innehåll i något avseende.

Figur 12: Betydelsen av Regelrådets yttrande för den fortsatta handläggningen av ärendet som yttrandet gällde14 (möjligt att välja fler än ett alternativ)

Antal svarande: 21

Bland de respondenter som angivit att rådets yttrande inte fått betydelse för den fortsatta handläggningen av ärendet angav 3 av 8 att anledningen var att Regelrådet bedömde att konsekvensutredningen uppfyllde kraven enligt 6 och7 §§ förordningen (2007:1244). Ett lika stort antal angav att tid och resurser saknades (Figur 13). 2 av 8 angav att Regelrådets synpunkter inte var relevanta.

Figur 13: Anledning till att Regelrådets yttrande inte har fått betydelse för den fortsatta handläggningen15

(möjligt att välja fler än ett alternativ)

Antal svarande: 8

Regelrådets yttrande bidrog till att: %kompletterande analyser gjordes av förslagets påverkan på företag 67%kompletterande analyser gjordes i andra avseenden 24%ändra förslagets innehåll i något avseende 19%annat 29%

Anledning AntalRegelrådet bedömde att konsekvensutredningen uppfyllde kraven enligt 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244). 3

Tid och resurser saknades. 3Regelrådets synpunkter var inte relevanta. 2Det var otydligt hur konsekvensutredningen kunde utvecklas. 1Annan orsak 4

14 Frågan i enkätundersökningen: På vilket sätt har Regelrådets yttranden haft betydelse för den fortsatta handlägg-ningen av de ärenden som Regelrådet yttrat sig över?15 Frågan i enkätundersökningen: I de fall Regelrådets yttranden inte har fått betydelse för den fortsatta handläggningen, vad beror det på?

28

Arbete med konsekvensutredningar generelltNär det gäller arbete med konsekvensutredningar i andra ärenden angav 93 procent att Regelrådets yttranden har fått betydelse i någon mån, varav 62 procent i begränsad utsträck-ning och 31 procent i stor utsträckning (Figur 14). Två av respondenterna (7 procent) angav att rådets yttranden inte har fått någon betydelse för arbetet med konsekvensutredningar i stort.

Figur 14: ”Regelrådets yttranden har fått betydelse för myndighetens arbete med konsekvens-utredningar i andra ärenden.” (%)

Antal svarande: 29

I de fall rådets yttrande fått betydelse för myndighetens arbete med konsekvensutredningar i andra ärenden angav 83 procent att det framgick i yttrandet vilka aspekter i konsekvens-utredningen som kunde utvecklas. 25 procent angav att det fanns relevanta förslag på hur konsekvensutredningen kunde förbättras. 13 procent angav att yttrandena haft betydelse på något annat sätt.

I de fall yttrandena inte fått betydelse för det fortsatta arbetet med konsekvensutredningar angav en respondent som anledning att Regelrådets synpunkter inte var relevanta.

31%

62%

7%

Inte alls I begränsad utsträckning I stor utsträckning

Procent

0

20

40

60

80

Kommentarer

Några respondenter gjorde allmänna reflektioner avseende nyttan av Regelrådets yttranden:

”Myndigheten har tagit till vara de synpunkter som lämnats under åren för att förbättra det interna arbetet med utbildning och kvalitetssäkring.”

”Det skulle kunna vara tydligare på vilket sätt konsekvensutredningen skulle kunna utvecklas.”

”Bara det faktum att Regelrådet finns, och ska få yttra sig, innebär att en myndighet måste tänka till ordentligt. Detta i synnerhet som myndigheten naturligtvis vill få god-känt av Regelrådet. Det har inneburit tätare kontakter med berörda, kunskapsökning hos handläggare och bättre föreskrifter (även [om] konsekvensutredningen kanske underkänns i slutändan).”


29

Betydelse av aspekter vid konsekvensutredningI yttrandena är Regelrådets ställningstagande indelade i nio avsnitt, vilka inkluderar samtliga aspekter som ska utredas enligt 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

På frågan angående vilken betydelse respondenterna anser att respektive aspekt har angav störst andel (55 procent) att förslagets överensstämmelse med EU-rätten hade stor betydelse (Figur 15). 45 procent angav att påverkan på berörda företags kostnader, tids-åtgång och verksamhet har stor betydelse i konsekvensutredningsarbetet. Vidare ansåg 41 procent alternativa lösningar samt effekter om ingen reglering kommer till stånd vara av stor betydelse.

Figur 15: Betydelsen av respektive aspekt normalt sett vid konsekvensutredning ("stor" respektive "ingen" betydelse)16 (%) (rangordnade efter "stor betydelse")

Antal svarande: 29

Nyttan av informationen i Regelrådets yttrandenAvseende respondenternas upplevelser av nyttan av informationen från Regelrådet i yttrandena under respektive aspekt angav 28 procent att påverkan på berörda företags kostnader och verksamhet var till stor nytta (Figur 16). 21 procent angav att informationen gällande berörda företag var till stor nytta, följt av 17 procent som angav den sammantagna bedömningen.

De aspekter som ansågs vara till minst nytta var informationen från Regelrådet gällande förslagets överensstämmelse med EU-rätten (41 procent). 31 procent angav att informationen relaterad till alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd inte var till någon nytta.

16 Frågan i enkätundersökningen: I Regelrådets yttranden är skälen för Regelrådets ställningstagande indelade i nio avsnitt. Vilken betydelse anser ni att respektive aspekt normalt sett har vid konsekvensutredning av era ärenden? Svarsalternativen inkluderade ”Stor betydelse”, ”Viss betydelse”, ”Ingen betydelse” och ”Vet ej”.

Avsnitt Stor betydelse (%) Ingen betydelse (%) Förslagets överensstämmelse med EU-rätten 55% 10%Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet 45% 7%

Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd 41% 7%

Berörda företag, antal, bransch, storlek 38% 14%Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag 21% 7%

Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning 21% 10%

Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser 14% 17%

Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden 14% 10%


30

Figur 16: Nyttan av informationen som Regelrådet redovisar i sina yttranden gällande respektive aspekt ("stor" respektive ingen "nytta")17 (%) (rangordnade efter ”stor nytta”)

Antal svarande: 29

Förslag till förbättringar samt kommentar från Regelrådet Avslutningsvis tillfrågades respondenterna om förslag på hur Regelrådets yttranden kan förbättras.

Fem förslag på förbättringar

Generellt kan det konstateras att om Regelrådet bedömer redovisningen av en aspekt som bristfällig finns det ofta behov att vidare analysera denna punkt i konsekvensutredningen, alternativt tydligare motivera avsaknaden av analys. Ibland är det svårt för Regelrådet att avgöra exakt vad som hade behövt kompletterats i redovisningen, eftersom det kräver omfattande detaljgranskning med fördjupad spetskompetens inom respektive sakfråga.

Stöd, vägledning, metoder och verktyg för konsekvensutredningsarbetet ligger utan-för Regelrådets uppdrag. Förslagsställare kan istället vända sig till Tillväxtverket för hjälp i dessa hänseenden. Regelrådet har inte mandat att föreslå alternativa lösningar utan det är förslagsställarens uppgift att utreda och utvärdera sådana möjligheter. Regelrådet har emellertid en löpande dialog med Tillväxtverket som syftar till att belysa problemområden och diskutera utvecklingsmöjligheter i det stödjande arbetet avseende konsekvensutredningar.

Avsnitt "Stor" nytta (%) "Ingen" nytta (%)Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet 28% 10%

Berörda företag, antal, bransch, storlek 21% 21%Sammantagen bedömning 17% 3%Förslagets överensstämmelse med EU-rätten 14% 41%Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd 10% 31%

Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning 10% 17%

Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag 7% 21%

Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser 3% 28%

Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden 3% 21%

2. Regelrådet skulle kunna: göra tydligare återkoppling om hur brister kan undvikas framöver genom att ge exempel på metoder, rutiner, etc. som kan tillämpas.

3. Regelrådet skulle kunna: visa på alternativa lösningar i de fall där det är möjligt.

1. Regelrådet skulle kunna: standardisera sina omdömen, då det ibland kan framstå som oklart om en konsekvensutredning bör göras om.


17 Frågan i enkätundersökningen: Hur stor nytta har er myndighet generellt sett haft av den information som Regelrådet redovisar i sina yttranden för de aspekter som listas nedan? Svarsalternativ: ”Stor nytta”, ”Viss nytta”, ”Ingen nytta” och ”Vet ej”.

31

Regelrådet har under det gångna året fortsatt arbetet med att utveckla sina yttranden för att i större utsträckning hjälpa förslagsställarna i sitt arbete med konsekvensutredningar. Utifrån resultatet och kommentarer i enkätundersökningen kan Regelrådet konstatera att detta arbete har gett effekt i den mån att yttrandena i relativt stor utsträckning anses vara till nytta i förslagsställarnas arbete med konsekvensutredningar. Det står dock även klart att det finns utrymme för förbättringar i yttrandenas utformning och innehåll. Regel-rådet kommer att ta med sig resultatet och kommentarerna från undersökningen i sitt arbete framöver.

4. Regelrådet skulle kunna: bli ännu mer konkreta till sin utformning om vad som behöver förbättras, samt uttala positiva omdömen i de fall något varit särskilt bra eller bra nog.

5. Regelrådet skulle kunna: vara mer konsekvent och tydligt när det gäller förslag med EU-rättslig anknytning.


32

Sammanfattande reflektioner5

Konsekvensutredningar med god kvalitet bidrar till bättre beslutsunderlag för regelgivare och ska därmed bidra till mer ändamålsenliga regler. I princip bör samtliga konsekvens-utredningar uppfylla de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Resultatet för 2016 visar på en markant förbättring jämfört med tidigare år, särskilt avseende förslag till myndighetsföreskrifter.

Regelrådet kan följaktligen konstatera att kvaliteten på konsekvensutredningarna generellt har blivit bättre. Denna förbättring är särskilt tydlig bland förvaltningsmyndigheter, vars konsekvensutredningar har ökat från 49 procent som uppfyllde kraven 2015 till 77 procent 2016. En bidragande orsak till förbättringen av kvaliteten på konsekvens-utredningarna skulle till viss del kunna vara att Regelrådet sedan 2015 har utvecklat sina yttranden till att bli mer vägledande i sin utformning.

Vidare har Regelrådet under 2016 börjat göra mer nyanserade bedömningar. Detta kan ha bidragit till det förbättrade resultatet. Till exempel bedöms aspekten alternativa lösningar numera utifrån förslagsställarens handlingsutrymme eller utredningsuppdrag. Regelrådet har dessutom under året fattat principbeslut som innebär att förslag som avser nationellt införlivande av EU-rätt, där det för rådet är tydligt att det saknas nationellt handlings-utrymme, besvaras med kanslisvar. Även detta kan ha påverkat resultatet i viss utsträckning.

Trots förbättringarna kvarstår stora brister i kvaliteten på konsekvensutredningarna avseende redovisning av förslagens påverkan på kostnader, konkurrensförhållanden och behov av särskild hänsyn till små företag. Regelrådet kan därför konstatera att det finns behov av fortsatt och utökat stöd till förslagsställare i deras arbete med konsekvens-utredningar. Regelrådet ser därför positivt på det pågående arbetet på Tillväxtverket med att utveckla stödet och vägledningen till konsekvensutredningar. Vidare avser Regelrådet fortsätta arbeta med att förtydliga sina yttranden för att vara behjälpliga i arbetet med att förbättra konsekvensutredningarna även 2017.

Årsrapport 2016 | Sammanfattande reflektioner

34

TabellbilagaRegelrådets yttranden 2016 per remitterande instans och typ av remiss (bedömning av konsekvensutredningen som helhet och per aspekt)

Tabell 1 Regeringskansliet (framtagna internt)G=Godtagbar, B=Bristfällig

Förslagsställare Sammantagen bedömning Syfte Alternativa

lösningarEffekter om ingen reglering kommer

till stånd

Överensstämmelse med EU-rätten

Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande

Behov av speciella informations-

insatserAntal företag Storlek företag Bransch Administrativa

kostnaderAndra

kostnaderFöretagens verksamhet

Konkurrens-förhållanden

Andra avseenden

Särskilda hänsyn till

små företag

Departement Uppfylldekraven

Uppfyllde inte kraven G B G B G B G B G B G B G B G B G B G B G B G B G B G B G B

Arbetsmarknadsdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Finansdepartementet 2 19 19 2 10 11 15 6 13 8 15 6 3 18 5 16 3 18 8 13 9 12 6 15 4 10 4 17 14 7 7 14

Kulturdepartementet 2 1 3 2 1 2 1 2 1 3 3 2 1 2 1 3 1 2 1 2 2 1 1 2 3 1 2

Miljö- och energidepartementet 2 4 6 6 6 5 1 6 5 1 4 2 1 5 6 1 5 3 3 3 2 3 3 5 1 3 3

Näringsdepartementet 1 5 5 1 5 1 5 1 5 1 5 1 2 4 1 5 1 5 4 2 1 5 2 4 2 3 2 4 2 4 1 5

Socialdepartementet 5 5 2 3 3 2 4 1 4 1 1 4 5 5 3 2 1 4 1 4 1 4 5 5 1 4

Utbildningsdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Totalt 8 35 40 3 27 16 33 10 31 12 34 9 12 31 13 30 8 35 26 17 14 29 13 30 12 22 12 31 26 17 15 28

Tabell 2 KommittébetänkandenG=Godtagbar, B=Bristfällig



till stånd


Särskild hänsyntill tidpunkt för ikraftträdande



kostnaderAndra



Andra avseenden


små företag



Arbetsmarknadsdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Finansdepartementet 1 6 7 6 1 6 1 7 6 1 3 4 2 5 3 4 6 1 2 5 4 3 6 1 6 4 3 1 6

Justitiedepartementet 3 1 4 4 4 4 4 2 2 3 1 3 1 4 3 1 2 2 2 2 3 1 3 1 3 1

Kulturdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Näringsdepartementet 4 1 5 5 5 5 3 2 2 3 4 1 4 1 5 3 2 4 1 5 4 1 5 4 1

Socialdepartementet 1 5 6 6 6 4 2 4 2 3 3 3 3 3 3 5 1 2 4 1 5 2 4 3 3 3 3 2 4

Utbildningsdepartementet 2 1 3 3 3 2 1 3 1 2 3 3 3 2 1 2 1 2 3 3 3

Totalt 11 16 27 24 3 24 3 24 3 21 6 11 16 16 11 17 10 25 2 12 15 14 13 18 6 14 13 19 8 14 13

35

Tabell 1 Regeringskansliet (framtagna internt)G=Godtagbar, B=Bristfällig



till stånd


Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande



kostnaderAndra



Andra avseenden


små företag



Arbetsmarknadsdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Finansdepartementet 2 19 19 2 10 11 15 6 13 8 15 6 3 18 5 16 3 18 8 13 9 12 6 15 4 10 4 17 14 7 7 14

Kulturdepartementet 2 1 3 2 1 2 1 2 1 3 3 2 1 2 1 3 1 2 1 2 2 1 1 2 3 1 2

Miljö- och energidepartementet 2 4 6 6 6 5 1 6 5 1 4 2 1 5 6 1 5 3 3 3 2 3 3 5 1 3 3

Näringsdepartementet 1 5 5 1 5 1 5 1 5 1 5 1 2 4 1 5 1 5 4 2 1 5 2 4 2 3 2 4 2 4 1 5

Socialdepartementet 5 5 2 3 3 2 4 1 4 1 1 4 5 5 3 2 1 4 1 4 1 4 5 5 1 4

Utbildningsdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Totalt 8 35 40 3 27 16 33 10 31 12 34 9 12 31 13 30 8 35 26 17 14 29 13 30 12 22 12 31 26 17 15 28

Tabell 2 KommittébetänkandenG=Godtagbar, B=Bristfällig



till stånd





kostnaderAndra



Andra avseenden


små företag



Arbetsmarknadsdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Finansdepartementet 1 6 7 6 1 6 1 7 6 1 3 4 2 5 3 4 6 1 2 5 4 3 6 1 6 4 3 1 6

Justitiedepartementet 3 1 4 4 4 4 4 2 2 3 1 3 1 4 3 1 2 2 2 2 3 1 3 1 3 1

Kulturdepartementet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Näringsdepartementet 4 1 5 5 5 5 3 2 2 3 4 1 4 1 5 3 2 4 1 5 4 1 5 4 1

Socialdepartementet 1 5 6 6 6 4 2 4 2 3 3 3 3 3 3 5 1 2 4 1 5 2 4 3 3 3 3 2 4

Utbildningsdepartementet 2 1 3 3 3 2 1 3 1 2 3 3 3 2 1 2 1 2 3 3 3

Totalt 11 16 27 24 3 24 3 24 3 21 6 11 16 16 11 17 10 25 2 12 15 14 13 18 6 14 13 19 8 14 13

36

Tabell 3 MyndighetsrapporterG=Godtagbar, B=Bristfällig



till stånd





kostnaderAndra



Andra avseenden


små företag


Uppfylldekraven


Finansdepartementet / Skatteverket 3 2 5 3 2 4 1 5 4 1 3 2 4 1 3 2 5 3 2 1 4 3 1 4 1 4 1 4 1

Kulturdepartementet / Riksantikvarieämbetet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Miljö- och energidepartementet / Energimarknadsinspektionen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Miljö- och energidepartementet / Kemikalieinspektionen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Miljö- och energidepartementet / Naturvårdsverket 2 2 2 2 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2

Näringsdepartementet / Boverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Näringsdepartementet / Transportstyrelsen 2 2 4 4 4 3 1 3 1 4 2 2 2 2 4 3 1 2 2 2 2 4 4 1 3

Socialdepartementet / Läkemedelsverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Strålsäkerhetsmyndigheten 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Totalt 7 10 17 12 5 14 3 15 2 13 4 7 10 9 8 7 10 14 3 9 8 6 11 8 7 11 6 13 4 7 10

37

Tabell 3 MyndighetsrapporterG=Godtagbar, B=Bristfällig



till stånd





kostnaderAndra



Andra avseenden


små företag


Uppfylldekraven


Finansdepartementet / Skatteverket 3 2 5 3 2 4 1 5 4 1 3 2 4 1 3 2 5 3 2 1 4 3 1 4 1 4 1 4 1

Kulturdepartementet / Riksantikvarieämbetet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Miljö- och energidepartementet / Energimarknadsinspektionen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Miljö- och energidepartementet / Kemikalieinspektionen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Miljö- och energidepartementet / Naturvårdsverket 2 2 2 2 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2

Näringsdepartementet / Boverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Näringsdepartementet / Transportstyrelsen 2 2 4 4 4 3 1 3 1 4 2 2 2 2 4 3 1 2 2 2 2 4 4 1 3

Socialdepartementet / Läkemedelsverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Strålsäkerhetsmyndigheten 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Totalt 7 10 17 12 5 14 3 15 2 13 4 7 10 9 8 7 10 14 3 9 8 6 11 8 7 11 6 13 4 7 10

38

Tabell 4 FörvaltningsmyndigheterG=Godtagbar, B=Bristfällig



till stånd





kostnaderAndra



Andra avseenden


små företag

Förvaltningsmyndighet Uppfylldekraven


Arbetsmiljöverket 3 3 3 3 3 3 3 3 2 1 3 2 1 3 2 2 1 3 3

Boverket 3 3 3 3 2 1 3 3 3 3 3 3 3 2 2 1 3 3

Elsäkerhetsverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Energimarknadsinspektionen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Energimyndigheten 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Finansinspektionen 6 6 6 6 6 5 1 4 2 6 4 2 6 6 6 5 4 2 6 5 1

Folkhälsomyndigheten 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Försäkringskassan 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Havs- och vattenmyndigheten 1 2 3 3 3 3 2 1 3 2 1 1 2 3 1 2 2 1 1 1 2 3 2 1

Jordbruksverket 6 6 6 6 5 1 6 6 5 1 4 2 6 6 5 1 4 1 4 2 6 6

Lantmäteriet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Livsmedelsverket 1 1 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 2 1 1 2 2 2 1 1 2 1 1 2 2 2 1 2 1 1 2

Naturvårdsverket 2 2 4 3 1 4 4 2 2 3 1 1 3 1 3 3 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 2 2 2

Post- och telestyrelsen 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Revisorsnämnden 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Riksbanken 2 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 1 2 2 2 1 1 1 1 2 1 1

Riksgälden 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Sjöfartsverket 3 3 3 3 3 3 3 3 1 2 3 3 3 3 2 1 3 3

Skogsstyrelsen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Skolverket 1 2 3 3 3 3 3 3 2 1 3 3 1 2 1 2 1 1 2 1 3 2 1

Socialstyrelsen 3 1 4 4 4 4 4 4 3 1 3 1 4 2 2 2 2 3 3 1 3 1 4

Statistiska centralbyrån 5 5 5 5 5 3 2 4 5 3 2 5 5 5 2 5 2 3 1 4

SWEDAC 1 1 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 2 2 2

Svenska ESF-rådet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Tillväxtverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Transportstyrelsen 12 12 12 12 12 10 2 11 1 11 1 9 3 11 1 11 1 12 7 11 1 11 1 12

Tullverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Totalt 58 17 74 1 68 7 74 1 73 2 64 11 66 8 60 15 41 34 71 4 54 21 56 19 41 13 51 24 64 11 55 20

39

Tabell 4 FörvaltningsmyndigheterG=Godtagbar, B=Bristfällig



till stånd





kostnaderAndra



Andra avseenden


små företag

Förvaltningsmyndighet Uppfylldekraven


Arbetsmiljöverket 3 3 3 3 3 3 3 3 2 1 3 2 1 3 2 2 1 3 3

Boverket 3 3 3 3 2 1 3 3 3 3 3 3 3 2 2 1 3 3

Elsäkerhetsverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Energimarknadsinspektionen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Energimyndigheten 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Finansinspektionen 6 6 6 6 6 5 1 4 2 6 4 2 6 6 6 5 4 2 6 5 1

Folkhälsomyndigheten 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Försäkringskassan 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Havs- och vattenmyndigheten 1 2 3 3 3 3 2 1 3 2 1 1 2 3 1 2 2 1 1 1 2 3 2 1

Jordbruksverket 6 6 6 6 5 1 6 6 5 1 4 2 6 6 5 1 4 1 4 2 6 6

Lantmäteriet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Livsmedelsverket 1 1 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 2 1 1 2 2 2 1 1 2 1 1 2 2 2 1 2 1 1 2

Naturvårdsverket 2 2 4 3 1 4 4 2 2 3 1 1 3 1 3 3 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 2 2 2

Post- och telestyrelsen 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Revisorsnämnden 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Riksbanken 2 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 1 2 2 2 1 1 1 1 2 1 1

Riksgälden 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Sjöfartsverket 3 3 3 3 3 3 3 3 1 2 3 3 3 3 2 1 3 3

Skogsstyrelsen 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Skolverket 1 2 3 3 3 3 3 3 2 1 3 3 1 2 1 2 1 1 2 1 3 2 1

Socialstyrelsen 3 1 4 4 4 4 4 4 3 1 3 1 4 2 2 2 2 3 3 1 3 1 4

Statistiska centralbyrån 5 5 5 5 5 3 2 4 5 3 2 5 5 5 2 5 2 3 1 4

SWEDAC 1 1 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 2 2 2

Svenska ESF-rådet 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Tillväxtverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Transportstyrelsen 12 12 12 12 12 10 2 11 1 11 1 9 3 11 1 11 1 12 7 11 1 11 1 12

Tullverket 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Totalt 58 17 74 1 68 7 74 1 73 2 64 11 66 8 60 15 41 34 71 4 54 21 56 19 41 13 51 24 64 11 55 20

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen.Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.

www.regelradet.se

Info

068

2. IS

BN 9

78-9

1-88

601-

04-9

/tryc

k. IS

BN 9

78-9

1-88

601-

05-6

/dig

ital.

Prod

uktio

n R

uth

AB. T

ryck

: Dan

agår

dLiT

HO

. Try

ckt i

100

ex,

febr

uari

2017

. Där

efte

r try

ck v

id b

ehov

.

Årsrapport 2016 · Ikon sekv sde l ang satsyf te m d r appo ri föreskr f rna v ärs före g ens...

Documents

Transcript of Årsrapport 2016 · Ikon sekv sde l ang satsyf te m d r appo ri föreskr f rna v ärs före g ens...