Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro...

6
Nr 183 SEPTEMBER – 2012 25 SEPTEMBER 2012 RAPPORT OM LÄKEMEDEL INNEHÅLL 25 Fler ser mer – läkemedels- genomgång bland hemsjukvårdspatienter 26 Läkemedel i miljön - kan det vara farligt? 26 Läkemedel och miljö - interaktiv utbildning 27 Biverkningsrapportering 27 Biverkningsrapporter finns publi- cerade på www.orebroll.se/ lakemedel 28 Ny medarbetare! 28 Generiskt Atorvastatin 10 mg ingår i läkemedelsförmånen från 1 juni 2012 28 Tryptizol och Trilafon avregistreras 28 Atorvastatin och Donepezil är rekommenderade preparat 29 Läkemedelsinformation på våra villkor - ”HND-patienten” i fokus - Patienten med hjärtkärl-, njur- och diabetessjukdom 29 Mellansvenskt läkemedelsforum 6-7 februari 2013 i Örebro 30 Rökstopp ger stora hälsovinster 30 Läsarundersökning LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING Adress: Läkemedelskommittén Universitetssjukhuset 701 85 ÖREBRO Tel. 019-602 23 10 Fax 019-602 35 10 Läkemedelskommitténs hemsida: www.orebroll.se/lakemedel Layout Tomas Müller Tel. 0581-884 47 Tryck och distribution: Strands Grafiska i Norden AB Bandygatan 2 711 23 Lindesberg Tel. 0581-838 80 (vx) www.strandsgrafiska.se info@strandsgrafiska.se 341 321 Trycksak Arbetsutskott för läkemedelskommittén: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Apotekare Leif Kronberg Informationsläkare Gunnar Carlsson Informationsläkare Christer Lundin Apotekare Magnus Olsson Apotekare Sara Fors Redaktör: Apotekare Birgitta Lernhage e-post: birgitta.lernhage@ orebroll.se Text: Anna Danielsson, Olaus Petri vårdcentral, Örebro Fler ser mer – läkemedelsgenom- gång bland hemsjukvårdspatienter Läkemedelsbehandling av multisjuka äldre är svårt. Det vet alla som jobbat med frågan. För att förbättra och underlätta arbetet med läkemedelsbehandling av äldre har ett projektarbete pågått i samarbete mellan primär- vården, Örebro och Karlskoga kommun samt apote- kare. Detta har nu lett till ett beslut om att genomföra en modell för läkemedelsgenomgång inom primärvår- den i hela Örebro län. Läkemedelsgenomgång enligt modellen ska göras vid nyinsättning och årsförnyelse av Apodos på alla hemsjukvårdspatienter, både de som bor på vårdboenden och de som bor i eget boende. Distriktsläkare och kommunsköterska går först igenom vilka diagnoser som är aktuella för just den patienten. Det har visat sig att det inte alls är självklart och det är viktigt med samsyn mellan kommunala hemsjukvården och primärvården. Beslut sker om vilka prover som ska tas på patienten. Njurfunktionsprov (Kreatinin eller cystatin C) tas alltid. Det sker alltid en uträkning till eGFR. Kommunsköterskan eller patientens kontakt- person inom hemsjukvården gör sedan vid besök hos patienten en symtomskattning enligt speciellt formulär. Vikt samt blodtryck liggande och stående tas. I de flesta fallen skickas medicinlista, diagnoser, labora- toriesvar och symtomskattning till en apotekare, som är anställd för att arbeta med läkemedelsgenomgång. Apo- tekaren går igenom medicinlistan och kommer med förslag till ändringar utifrån farmakologiska synpunk- ter. Apotekaren skickar tillbaka förslagen till kommunsköterskan. Distriktsläkaren får sedan hela beslutsunderlaget och beslutar tillsammans med kommunsköterska, patient och eventuellt anhöriga om vilka av ändringsförslagen som ska genomföras, och hur patientens medicinlista ska uppdateras. Kommun- sköterskan följer upp ändringarna tillsammans med kontaktpersonen. En stor fördel med den här modellen är att läkaren slipper sitta ensam med förnyelsen av läkemedlen. Som läkare har man ett helt annat underlag för beslut än man har utan läkemedelsgenomgång. Kommunskö- terska och patientens kontaktperson blir engagerade i uppföljningen av medicinändringar, och det leder till ökad kunskap och ett ökat engagemang i patientens medicinering under hela året. Apotekaren kommer med farmakologiska synpunkter som man som läkare inte alltid har kunskap om. Med bättre beslutsunderlag vid medicinförnyelse vågar man också oftare än annars sätta ut mediciner som patienten slentrianmässigt har fått förnyade tidigare. Den modell för läkemedelsge- nomgång som valts i Örebro län uppmuntrar också till en förbättring av teamarbetet runt hemsjukvårds- patienterna. Om det hela fungerar slipper man som läkare sitta själv med lappen om apodosförnyelse, och patienten får bättre kvalitet på medicineringen. Med bättre beslutsunderlag vid medicinförnyelse vågar man också oftare än annars sätta ut mediciner som patienten slentrianmässigt har fått förnyade tidigare.

Transcript of Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro...

Page 1: Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro läns... · Nr 183 SEPTEMBER – 2012 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 25 SEPTEMBER – 2012 INNEHÅLL

Nr 183 SEPTEMBER – 2012

25 SEPTEMBER – 2012RAPPORT OM LÄKEMEDEL

I N N E H Å L L25 Fler ser mer – läkemedels- genomgång bland hemsjukvårdspatienter

26 Läkemedel i miljön - kan det vara farligt?

26 Läkemedel och miljö - interaktiv utbildning

27 Biverkningsrapportering27 Biverkningsrapporter finns publi- cerade på www.orebroll.se/ lakemedel

28 Ny medarbetare!

28 Generiskt Atorvastatin 10 mg ingår i läkemedelsförmånen från 1 juni 2012

28 Tryptizol och Trilafon avregistreras

28 Atorvastatin och Donepezil är rekommenderade preparat

29 Läkemedelsinformation på våra villkor - ”HND-patienten” i fokus - Patienten med hjärtkärl-, njur- och diabetessjukdom

29 Mellansvenskt läkemedelsforum 6-7 februari 2013 i Örebro

30 Rökstopp ger stora hälsovinster

30 Läsarundersökning

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Adress:LäkemedelskommitténUniversitetssjukhuset701 85 ÖREBROTel. 019-602 23 10Fax 019-602 35 10

Läkemedelskommitténshemsida:www.orebroll.se/lakemedel

LayoutTomas Müller Tel. 0581-884 47

Tryck och distribution:Strands Grafiska i Norden AB Bandygatan 2 711 23 LindesbergTel. 0581-838 80 (vx)[email protected]

341 321Trycksak

Arbetsutskott förläkemedelskommittén:

ÖverläkareMaria Palmetun Ekbäck

ÖverläkareMårten Prag

ApotekareLeif Kronberg

InformationsläkareGunnar Carlsson

InformationsläkareChrister Lundin

ApotekareMagnus Olsson

ApotekareSara Fors

Redaktör:ApotekareBirgitta Lernhagee-post:[email protected]

Text: Anna Danielsson, Olaus Petri vårdcentral, Örebro

Fler ser mer – läkemedelsgenom-gång bland hemsjukvårdspatienter

Läkemedelsbehandling av multisjuka äldre är svårt. Det vet alla som jobbat med frågan. För att förbättra och underlätta arbetet med läkemedelsbehandling av äldre har ett projektarbete pågått i samarbete mellan primär-vården, Örebro och Karlskoga kommun samt apote-kare. Detta har nu lett till ett beslut om att genomföra en modell för läkemedelsgenomgång inom primärvår-den i hela Örebro län. Läkemedelsgenomgång enligt modellen ska göras vid nyinsättning och årsförnyelse av Apodos på alla hemsjukvårdspatienter, både de som bor på vårdboenden och de som bor i eget boende.

Distriktsläkare och kommunsköterska går först igenom vilka diagnoser som är aktuella för just den patienten. Det har visat sig att det inte alls är självklart och det är viktigt med samsyn mellan kommunala hemsjukvården och primärvården. Beslut sker om vilka prover som ska tas på patienten. Njurfunktionsprov (Kreatinin eller cystatin C) tas alltid. Det sker alltid en uträkning till eGFR. Kommunsköterskan eller patientens kontakt-person inom hemsjukvården gör sedan vid besök hos patienten en symtomskattning enligt speciellt formulär. Vikt samt blodtryck liggande och stående tas.

I de flesta fallen skickas medicinlista, diagnoser, labora-toriesvar och symtomskattning till en apotekare, som är anställd för att arbeta med läkemedelsgenomgång. Apo-tekaren går igenom medicinlistan och kommer med

förslag till ändringar utifrån farmakologiska synpunk-ter. Apotekaren skickar tillbaka förslagen till kommunsköterskan. Distriktsläkaren får sedan hela beslutsunderlaget och beslutar tillsammans med kommunsköterska, patient och eventuellt anhöriga om vilka av ändringsförslagen som ska genomföras, och hur patientens medicinlista ska uppdateras. Kommun-sköterskan följer upp ändringarna tillsammans med kontaktpersonen.

En stor fördel med den här modellen är att läkaren slipper sitta ensam med förnyelsen av läkemedlen. Som läkare har man ett helt annat underlag för beslut än man har utan läkemedelsgenomgång. Kommunskö-terska och patientens kontaktperson blir engagerade i uppföljningen av medicinändringar, och det leder till ökad kunskap och ett ökat engagemang i patientens medicinering under hela året. Apotekaren kommer med farmakologiska synpunkter som man som läkare inte alltid har kunskap om. Med bättre beslutsunderlag vid medicinförnyelse vågar man också oftare än annars sätta ut mediciner som patienten slentrianmässigt har fått förnyade tidigare. Den modell för läkemedelsge-nomgång som valts i Örebro län uppmuntrar också till en förbättring av teamarbetet runt hemsjukvårds-patienterna. Om det hela fungerar slipper man som läkare sitta själv med lappen om apodosförnyelse, och patienten får bättre kvalitet på medicineringen.

Med bättre beslutsunderlag vid medicinförnyelse vågar man också oftare än annars sätta ut mediciner som patienten slentrianmässigt har fått förnyade tidigare.

””

Page 2: Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro läns... · Nr 183 SEPTEMBER – 2012 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 25 SEPTEMBER – 2012 INNEHÅLL

26 SEPTEMBER – 2012RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Text: Katja Hagström, Arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ

Läkemedel i miljön – kan det vara farligt?

En aktuell frågaDiskussionen om läkemedels påverkan på miljön har varit livlig de senaste åren. Forskningen inom området är för närvarande mycket intensiv och Sverige ligger långt fram med forskningssatsningar som MistraPharma. På frågan om läkemedel kan vara farliga i miljön är svaret ja. Men hur mycket, vilka specifika substanser och vad vi i landstingen praktiskt kan göra är fortfarande ganska osäkert.

Djuren har inget valIbland är det lätt att glömma bort att ett läkemedel är en kemikalie bland andra kemikalier. En stor skillnad är dock att läkemedel är gjorda för att ha en effekt på biologiska system hos människor. Det gör att liknande bio-logiska mekanismer hos fiskar, grodor eller andra djur också kan påverkas. Man har bland annat sett feminisering av mörtar på grund av hormoner, antibiotikaresistens på grund av utsläpp vid antibiotikaproduktion i In-dien, och gamar i Pakistan och Indien som dör av njursvikt när de ätit av döda kor som behandlats med diklofenak.

Inom landstingen tar vi ansvarI Sverige är den kvantitativt största källan för miljöpåverkan orsakad av läkemedel som utsöndras via urin/faeces för att slutligen hamna i våra avlopp. Den största andelen av dessa läkemedel förskrivs på recept i den öppna vården. En fråga som är aktuell inom landstingen är att när läkeme-del rekommenderas inom olika terapiområden även väga in miljöegenska-

per. Stockholms läns landsting (SLL) har arbetat med det i sin Kloka lista. SLL har också varit med och utarbetat ett av de miljöbedömningssystem av läkemedel som används i Sverige. I ÖLLs ”Rekommenderade läkeme-del” har miljöhänsyn vägts in i de två senaste utgåvorna.

Samarbete för miljöns skullI slutet av maj ordnade Läkemedelskommittén en lunch på USÖ med före-drag om läkemedels miljöpåverkan. Diskussionen blev mycket intressant. Läkemedelskommittén, Miljöfunktionen i Örebro Läns Landsting och Ar-bets- och miljömedicin har några år arbetat tillsammans med dessa frågor. Bland annat har vi tagit fram en webbutbildning angående läkemedels på-verkan på miljön (se faktaruta). Jag ser också fram emot liknande luncher som kommer att anordnas i Karlskoga och Lindesberg under hösten.

Människor har ett valFrågan om läkemedels påverkan på miljön är mycket komplex och patientens säkerhet går alltid först. Vi matas dagligen med reklam om att mediciner kan hjälpa oss och trycket kan vara stort på läkaren att skriva ut läkemedel. Det är dock bra att tänka igenom om patienten behöver medicinen. En utmaning är att driva utvecklingen mot potenta läkemedel som har effekt på människor men samtidigt inte innebär en negativ effekt på naturen. Och utifrån det arbeta för en säkrare framtid för oss alla.

Läkemedel och miljö – interaktiv utbildningMiljöfunktionen i ÖLL har producerat en miljöutbildning för landstingets anställda. I anslutning till denna finns ett längre avsnitt om läkemedel och miljö som producerats i samarbete med Läkeme-delskommittén. Gå in på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel för att genomföra utbildningen. Registrera enligt anvisning när du är färdig!

Foto

: Ann

ika

Gel

in

Page 3: Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro läns... · Nr 183 SEPTEMBER – 2012 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 25 SEPTEMBER – 2012 INNEHÅLL

27 SEPTEMBER – 2012RAPPORT OM LÄKEMEDEL

BiverkningsrapporteringStefan Risberg, Skebäcks vårdcentral, Örebro har skickat in nedanstående intressanta patientfall.

Kvinna 79 år med leverbiverkan av HeracillinPå grund av en infektion efter operation behandlas patienten med Heracil-lin (flukloxacillin) 1 gram 3 gånger dagligen från den 14 oktober till den 2 november. Hon började må illa 3-4 dagar efter insatt behandling och hon besvärades sedan av illamående fram till omkring den 1 december. Under denna tid tog hon 1-2 gram Alvedon per dag.

Patienten söker på vårdcentralen den 9 november, då hon fortsatt mår illa och har högersidig buksmärta. Labprover visar; CRP 8, ALAT 14,9, ALP 5,2, Bilirubin 31 och GT 7,8. Ny kontroll görs den 22 november, som då visar sjunkande värden med ALAT 1,4, ALP 2,9, Bilirubin 16 och GT 4,6. I december känner hon sig sedan helt återställd och prover tagna den 7 de- cember är helt normala.

Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att det fö-religger ett samband mellan leverreaktionen och flukloxacillin. I det svenska biverkningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 239 rapporter med mixed liver reaction på flukloxacillin.

Kvinna 80 år med INR-sänkning på grund av interak-tion mellan Waran och Heracillin Patienten har osteit och behandlas med Heracillin (flukloxacillin) 1 gram x 3 från 4 oktober till 20 december 2011. Hon har Waran för ett förmaksflim-mer. 6 dagar efter Heracillin satts in påvisar INR-kontroll ingen förändring av värdet, men vid nästa kontroll 4 veckor senare har INR sänkts från 2,6 till 1,2. Dosökning av Waran görs under behandlingstiden från 45 mg per vecka till 63,75 mg och efter utsättning av Heracillin återgår patienten till 43,75 mg/vecka.

Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att det föreligger ett samband mellan reaktion och läkemedel. I det svenska biverk-ningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 16 rapporter med interaktion mellan warfarin och flukloxacillin.

Kvinna 90 år med INR-ökning (>8) på grund av inter-aktion mellan Waran och FlagylKvinnan har förmaksflimmer och behandlas sedan 8 månader med Waran, stående dos 27,5 mg/vecka. Patienten blir dålig och inkommer den 16 mars på USÖ med temp 38,8° och PCR visar influensa A. Patienten får den 18 mars diarréer, varvid odling och PCR visar C difficile. Flagyl (metronidazol) 400 mg x 3 sätts in den 19 mars och behandlingen planeras pågå till den 29 mars. Vid INR-kontroll den 27 februari är värdet 3,0. Vid ordinarie INR-kontroll på vårdcentralen den 27 mars, dvs 8 dagar efter Flagyl sattes in, är INR >8 och APT-tid 73,3. Efter att Flagylbehandlingen avslutats återgår INR-värdet till det normala.

Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att det föreligger ett samband mellan reaktion och läkemedel. I det svenska biverkningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 10 interaktioner mellan warfarin och metronidazol, varav 8 lett till INR-ökning.

Kvinna 69 år med ITP och trombocytopeni av SimvastatinPatienten överflyttades i maj 2003 från en privatmottagning till vårdcen-tralen. Hon behandlades då för primär hyperkolesterolemi med Lipitor

10 mg, dock ej känt sedan hur länge. I augusti 2004 avslutade hon själv Lipitorbehandlingen, då hon upplevde biverkningar i form av sömnbesvär och huvudvärk. Hon var i kontakt med vårdcentralen och samma månad på-börjar man behandling med Simvastatin 10 mg och i maj 2005 ökades dosen till 20 mg. I februari 2006 börjar hon få spontana petekier och blåmärken. Inkommer akut till USÖ med en ITP (idiopatisk trombocytopen purpura) och med trombocytkoncentration (TPK) 11 och vårdas inneliggande under tiden 23-27 februari 2006. Hon behandlas med Deltison i högdos (100 mg dagligen) och svarar bra på denna behandling. Under vårdtiden sätter man ut: Tenormin, Optinate Septimum och Simvastatin.

Under våren 2009 förs en diskussion kring hjärtinfarkt och risker. Hon har en stark ärftlighet genom sin far. Totalkolesterol är 7,7. Efter diskussion med Hematologen påbörjas den 11 maj 2009 en försiktig behandling med Sim-vastatin 10 mg dagligen. Hon har då ett TPK-värde på 232. TPK följs med provtagning varannan vecka, värdet sjunker då successivt och den 1 juli är det 125, varvid Simvastatinbehandlingen avslutas. TPK-värdet återgår efter 1½ månad till det normala (207). Avstår från att prova annan statin.

I augusti 2010 utreds patienten för ansträngningsutlöst angina. Hon har ste-nos och genomgår PCI med stentinsättning. Kardiologen vågar inte sätta in någon statin, utan väljer Ezetrol. Patienten får ingen effekt på blodfetterna med Ezetrol. Efter diskussion med patienten beslutar vi att prova Crestor (rosuvastatin) 10 mg. Patienten svarar med bra sänkning av blodfetterna, men TPK-värdet minskar från 212 till 142 efter 1½ månads behandling med Crestor. Patienten avbryter behandlingen.

Fallet är bedömt av Läkemedelsverkets biverkningsenhet. De anser att det föreligger ett samband mellan simvastatin och ITP samt trombocytopeni. I det svenska biverkningsregistret SWEDIS finns sedan tidigare 1 rapport med ITP och 8 rapporter med trombocytopeni av simvastatin. Läkemedelsverket har inte bedömt sambandet mellan rosuvastatin och trombocytopeni.

Biverkningsrapporter skickas till:Läkemedelsverket, Enheten för farmakovigilans, Biverkningsgruppen, Box 26, 751 03 UppsalaDet räcker att skicka en kopia av journalanteckning.

Läkemedelskommittén tar även fortsättningsvis gärna emot lärorika patient-fall för publicering i Rapport om läkemedel. Detta är ett sätt att sprida infor-mation kring biverkningsproblem. Skicka en kopia av Läkemedelsverkets bedömning samt en kort beskrivning av patientfallet. För besväret tackar vi med en biobiljett.

Biverkningsrapporter finns publicerade på www.orebroll.se/lakemedel

De biverkningsrapporter som tidigare har publicerats i Rapport om lä-kemedel finns nu sammanställda och utlagda på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel under Publikationer/dokument - Biverkningsrapporter.

Ny europeisk biverkningslagstiftning

I juli trädde nya EU-lagar om farmakovigilans*) i kraft. I nästa nummer av Rapport om läkemedel ges en sammanfattning av de delar som berör hälso- och sjukvården.

*) Farmakovigilans är en process för att vetenskapligt följa läkemedels säkerhet och vid behov ta till adekvata åtgärder för att reducera riskerna och därmed öka nyttan av läkemedel.

Foto

: Ann

ika

Gel

in

Page 4: Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro läns... · Nr 183 SEPTEMBER – 2012 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 25 SEPTEMBER – 2012 INNEHÅLL

28 SEPTEMBER – 2012RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Ny medarbetare!

Helén Merkell är apotekare och vikarierar för Sara Fors, som är mammaledig.

En del av er har kanske sett Helén i sommar när hon varit på ALLVA och AVA och arbetat med klinisk farmaci.

Helén har tidigare arbetat på Apoteket Farmaci, där hon bland annat varit GMP-ansvarig (Good Manufacturing Practice), vilket innebär att hon varit ansvarig för tillverkningskvaliteten för de läkemedel som bereds.

Vi är mycket glada över att ha fått Helén som medarbetare på kommit-tén och tror att den specifika kompetens som Helén besitter kommer att vara till stor nytta i arbetet.

Utdrag ur Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) beslut (www.tlv.se)

Generiskt Atorvastatin 10 mg ingår i läkemedelsförmånen från 1 juni 2012

Det finns nu generiska preparat innehållande atorvastatin i styrkan 10 mg som ingår i läkemedelsförmånen enligt beslut av TLV.

BakgrundTLV gjorde år 2009 en genomgång av subventionen av alla läkemedel mot blodfettrubbningar. Originalläkemedlet Lipitor i styrkan 10 mg uteslöts då ur läkemedelsförmånen. TLV:s motiv till detta var att de som använde Lipitor i styrkan 10 mg skulle kunna få lika bra behandlingseffekt med generiskt simvastatin i styrkan 40 mg och det till avsevärt lägre kostnad.

Flera företag marknadsför generiska preparat innehållande atorvastatin 10 mg och har ansökt hos TLV om att få omfattas av läkemedelsförmånen. TLV har då satt ett högsta pris för att få ingå i läkemedelsförmånen. Prista-ket har satts utifrån det högsta priset på generiska preparat innehållande simvastatin 40 mg och som ingår i läkemedelsförmånen.

Atorvastatin och Donepezil är rekommenderade preparatEfter att Läkemedelskommittén tidigare i år gav ut sina nya rekommen-dationer har generika till preparaten Lipitor och Aricept kommit ut på marknaden.

Läkemedelskommittén har nu uppdaterat Rekommenderade läkemedel på hemsidan www.orebroll.se/lakemedel enligt följande:

lAtorvastatin rekommenderas i stället för Lipitor

lDonepezil rekommenderas i stället för Aricept

Läkemedelsverket har för Lipitor och Aricept beslutat om att utbytbarhet med generika kan ske. På apoteken kan därmed byte ske till ”periodens vara” som fastställs av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV. Varje månad utser TLV vilka varor som för tillfället är billigast och som apoteken ska byta till. Inom varje utbytesgrupp utses tre varor som är billigast. En av dem är periodens vara och expedieras av apoteken i första hand. De övriga endast i undantagsfall, exempelvis vid leveransproblem av periodens vara.

Tryptizol och Trilafon avregistrerasTryptizol och Trilafon kommer att avregistreras den 30 november 2012. Företaget MSD anger att orsaken är sortimentrationalisering och produk-tionssvårigheter. Båda läkemedlen beräknas ta slut på apoteken i september. Patienter som behandlas med dessa läkemedel behöver så snart som möjligt få recept på ett alternativt läkemedel.

Tryptizol kan ersättas med SarotenSaroten finns som tabletter i styrkorna 10 mg och 25 mg. Vid byte till Saro-ten (amitriptylin) kan dosjustering bli nödvändig på grund av att mängden aktiv substans skiljer sig från Tryptizol. Det har observerats att styrkan i ena fallet avser amitriptylinhydroklorid (Tryptizol) och i det andra fallet ami-triptylinbas (Saroten). Saroten innehåller därmed ca 13 procent mer aktiv substans amitriptylin än Tryptizol. Preparaten är inte utbytbara på apotek.

Trilafon (perfenazin) finns inte i något annat godkänt läkemedel i SverigeTrilafon (perfenazin) är ett lågdoserat neuroleptikum ur fentiazingruppen. Trilafon finns som tabletter och som Trilafon dekanoat injektionsvätska. För patienter där det är svårt att hitta en likvärdig behandling med ett annat godkänt läkemedel finns möjlighet att ansöka om licens för ett peroralt per-fenazinpreparat som finns godkänt i vissa andra EU-länder. MSD håller på att undersöka om det finns något likvärdigt preparat till Trilafon dekanoat, men har i dagsläget inget svar.

Medicinsk kommentar av öl Michael Andresen, Allmänpsykiatriska kliniken ÖrebroI de flesta fall kommer man nog sannolikast att ersätta Trilafon depot med Cisordinol depot; men ett beslut att byta läkemedlet är ett individuellt beslut för varje patient. Det rekommenderas starkt att blanda in en psykiater i denna fråga; alla preparat fungerar inte lika bra för alla patienter och en tidig uppföljning förbättrar chanserna att ett återfall i psykos kan undvikas.Dessutom gäller för alla depotberedningar att man alltid måste testa substansen först i en oral form för att undvika överraskningar med överkäns-lighetsreaktioner mm; i ett sådant (om än sällsynt) fall är man tacksam om substansen försvinner ur kroppen snabbt, vilket ju depotberedningar inte gör. Hela artikeln av öl Michael Andresen finns på Läkemedelskommitténs hemsida, www.orebroll.se/lakemedel.

Foto

: Mar

ia B

ergm

an

Page 5: Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro läns... · Nr 183 SEPTEMBER – 2012 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 25 SEPTEMBER – 2012 INNEHÅLL

29 SEPTEMBER – 2012RAPPORT OM LÄKEMEDEL

>> Läkemedelsinformation på våra villkor LIVV <<

Tema: ”HND-patienten” i fokus – Patienten med hjärtkärl-, njur- och diabetessjukdom

Tid: Onsdagen den 10 oktober 2012 kl 13.15–16.30 i Wilandersalen, M-huset USÖ Lunch serveras från kl 12.30 Program: Program och anmälningsblankett till utbildningsdagen bifogas detta nummer av Rapport om läkemedel.

Du kan även anmäla dig via mail: [email protected] Anmälan senast den 28 september. Glöm inte att ange om lunch önskas. Bekräftelse på anmälan skickas ej ut

Välkomna! Läkemedelskommittén

Mellansvenskt läkemedelsforum 6-7 februari 2013 i ÖrebroLäkemedelskommittéerna i Uppsala/Örebroregionen anordnar för femte gången ”Mellansvenskt läkemedelsforum” - gemensamma utbildningsda-gar för läkare i regionen.

Läkemedelsforum ger möjlighet att träffa kollegor och lyssna till korta föredrag som besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården med aktuell evidensbaserad kunskap. Läkemedelsforum är ej företagssponsrat.

Programmets huvudrubriker är:lMage-tarm (Protonpumpshämmare – effekter och biverkningar, PPI-profylax, IBS)

lTandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV (Varför har inte alla godkända läkemedel läkemedelsförmån?)

lÄldre och läkemedel (Hjärtsvikt, Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, Långvarig smärta hos äldre)

lPsykiatri (Ångest, Depression)

lDiabetes (Aktuella rekommendationer, Nya diabetesläkemedel)

lInfektion (Nyheter vid behandling av UVI, Importerade infektioner hos flyk- tingar m fl, Behandling av HIV – interaktioner mm)

Anmäl dig på www.orebroll.se/lakemedelsforum senast den 12 december! Där hittar du även ytterligare information om utbildningsdagarna.

Tid: Onsdagen den 6 februari 2013 kl 9.00 till torsdag kl 15.15Plats: ÖrebroPris: 1 500 kronor. (1000 kr för en dag.) I avgiften ingår kaffe, luncher samt middag.

Läkemedelskommittén bjuder länets AT-läkare på anmälningsavgiften. AT-läkare anmäler sig till Agneta Nilsson, tel 019-602 35 12, [email protected]

Detaljerat program bifogas till länets läkare med nästa nummer av Rapport om läkemedel.

Välkomna!

Page 6: Nr 183 SEPTEMBER – 2012 Fler ser mer – läkemedelsgenom ... › Files-sv › Örebro läns... · Nr 183 SEPTEMBER – 2012 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 25 SEPTEMBER – 2012 INNEHÅLL

30 SEPTEMBER – 2012RAPPORT OM LÄKEMEDEL

Text: Åsa Carlsson, AT-läkare USÖ och Matz Larsson, Tobakspreventiva enheten (TPE), USÖ

Rökstopp ger stora hälsovinster

Enligt WHO är tobak en av de riskfaktorer som bidrar till mest sjukdoms-dödlighet både i hög- och låginkomstländer. Tobaksbruk har större inverkan på sjukdom och hälsa än t ex ett högt kolesterolvärde. Detta motiverar att tobaksprevention borde vara ett högt prioriterat arbete.

Förskrivningsmönstret av tobakspreventiva läkemedel skiftar mycket inom länet. Förskrivningen från vårdcentraler under 2011 framgår av nedanståen-de diagram. I vårt län satsas endast en tiondel så mycket pengar på tobaks-preventiva läkemedel jämfört med kostnaderna för statiner.

Det finns goda skäl att öka sjukvårdens insatser för tobakspreventionFråga patienten om rökvanor och önskan om att sluta röka. En erfarenhet är att frågan – ”Har du använt tobak i någon form?” fungerar bra som screening om tobaksvanor. Se även artikel i Läkartidningen 14 mars 2012, M. Larsson, Läkare första länken i rökavvänjningskedjan.

Vareniklin (Champix) och bupropion (Zyban) är rekommenderade läkeme-del tillsammans med rådgivning och olika stöd. Olika former av stöd vid rökavvänjning beskrivs i Rekommenderade läkemedel, sid 159-162 samt på Tobakspreventiva enhetens hemsida http://intra.orebroll.se/tpe

Kostnadsandel för receptför-skrivna tobakspreventiva läke-medel (Zyban och Champix) av total läkemedelskostnad per vårdcentral under 2011. Dia-grammet visar även motsva-rande andel för primärvården totalt samt för alla förskrivare i Örebro län (röda staplar). Bric

kebac

ken V

C

Laxå

VC

Frövi

VC

Lillån

VC

Leke

berg V

C

Österp

rakt

iken

Storå

VC

Kumla VC

Olaus P

etri

VC

Hallsb

erg V

C

Karla

VC

Nora V

C

Karolin

a VC

Bricke

gården

VC

Mika

eli V

C

Prim

ärvå

rd

Baggän

gen V

C

Tybble

VC

Odensb

acke

n VC

Vivalla

VC

Kopparber

g VC

Skeb

äck V

C

Haga V

C

Asker

sund

VC

Lindes

berg V

C

Pilgår

den V

C

Örebro

län

Adolfsber

g VC

Varber

ga VC

Hällef

ors VC

Pålsb

oda VC

Felli

ngsb

ro V

C

LäsarundersökningLäkemedelskommittén gjorde senast en läsarundersökningen våren 2009. I vår strävan att bli ännu bättre är det mycket värdefullt att få ta del av era synpunkter för att ge oss vägledning i det fortsatta arbetet.

Vi önskar nu få din hjälp med att i första hand utvärdera kommitténs skriftliga information, dvs tidningen Rapport om läkemedel, boken Rekommenderade läkemedel och hemsidan.

Vi är tacksamma om du vill besvara enkäten senast den 5 oktober.

Enkäten skickas till Läkemedelskommittén, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro.

Alternativt kan enkäten besvaras elektroniskt - se länk på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel.

Maria Palmetun EkbäckOrdförande Läkemedelskommittén

1,00%

0,90%

0,80%

0,70%

0,60%

0,50%

0,40%

0,30%

0,20%

0,10%

0,00%

Kostnadsandel för tobakspreventiva läkemedel

Augusti 2012

Vi behöver din hjälp med att i första hand utvärdera Läkemedelskommitténs skriftliga

information – Rekommenderade läkemedel, Rapport om läkemedel och hemsidan.

I vår strävan att bli ännu bättre är det viktigt för oss att veta vad du tycker. Vi hoppas därför att du vill

fylla i denna enkät angående skriftlig information från Läkemedelskommittén.

Syftet med tidningen ”Rapport om läkemedel” är att ge kontinuerlig läkemedelsinformation som ett

komplement till våra rekommendationer i ”Rekommenderade läkemedel”. Tidningen ska kunna följa

nytillkomna läkemedel och nya rön om gamla läkemedel, föra fram frågor till debatt, motivera

kommitténs läkemedelsval. Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel är också en

kanal för kommitténs skriftliga information.

Maria Palmetun EkbäckOrdförande i Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting

A. Vem är Du? Läkare i öppenvård Läkare i slutenvård Läkare under utbildning (AT/ST)

Sjuksköterska i öppenvård

Sjuksköterska i slutenvård

Annan profession: …………………………………………………………..

B. Känner Du till att det finns en läkemedelskommitté i Örebro läns landsting?

Ja Nej

C. Vilken kontakt har Du haft med läkemedelskommittén?

Deltagit i utbildningsdag (Läkemedelsinformation på våra villkor, LIVV)

Medlem i Läkemedelskommittén eller dess expertgrupper

Haft personlig kontakt med Läkemedelskommittén i något ärende

Ingen kontaktKommentarer: ………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

D. Läkemedelskommitténs ”Rekommenderade läkemedel”

ges ut vartannat år som tryckt bok. Vid större förändringar görs

däremellan uppdateringar på hemsidan.

Önskar Du i fortsättningen en tryckt bok?

Ja Nej

Önskar Du få tillgång till ”Rekommenderade läkemedel” via en app till

mobil eller läsplatta? Ja

NejKommentarer: ………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………Sid 1/2