New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport...

55
Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall Kunskapsöversikt Rapport 2012:17

Transcript of New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport...

Page 1: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

Kemisk exponering och haumllsorisker vid hantering av elavfall

Kunskapsoumlversikt

Rapport 201217

1

Kunskapsoumlversikt Kemisk exponering och haumllsorisker vid hantering av elavfall

Anneli Julander fil dr

Institutet foumlr miljoumlmedicin Karolinska Institutet

Per Gustavsson professor

Institutet foumlr miljoumlmedicin Karolinska Institutet

Kristina Jakobsson docent och oumlverlaumlkare

Arbets- och Miljoumlmedicin Lunds universitet

ISSN 1650-3171

Rapport 201217

2

Foumlrord Arbetsmiljoumlverket har faringtt i uppdrag av regeringen att informera och sprida kunskap om omraringden av betydelse foumlr arbetsmiljoumln Under kommande aringr publiceras daumlrfoumlr ett flertal kunskapsoumlversikter daumlr vaumllrenommerade forskare sammanfattat kunskapslaumlget inom ett antal teman Manuskripten granskas av externa bedoumlmare och behandlas vid respektive laumlrosaumlte Den vetenskapliga granskningen av denna rapport har utfoumlrts av Haringkan Westberg verksamhetschef och adjungerad professor vid Arbets- och miljoumlmedicinska kliniken paring Universitetssjukhuset i Oumlrebro Den slutliga utformningen ansvarar dock foumlrfattarna sjaumllva foumlr

Rapporterna finns kostnadsfritt tillgaumlngliga paring Arbetsmiljoumlverkets webbplats Daumlr finns aumlven material fraringn seminarieserien som Arbetsmiljoumlverket arrangerar i samband med rapporternas publicering

Projektledare foumlr kunskapsoumlversikterna vid Arbetsmiljoumlverket har varit Ulrika Thomsson Myrvang Vi vill aumlven tacka oumlvriga kollegor vid Arbetsmiljoumlverket som varit behjaumllpliga i arbetet med rapporterna

De aringsikter som uttrycks i denna rapport aumlr foumlrfattarnas egna och speglar inte noumldvaumlndigtvis Arbetsmiljoumlverkets uppfattning

Magnus Falk fil dr

3

Inneharingll

Inledning 4

1 Sammanfattning 5

2 Summary in English 7

3 Ordfoumlrklaringar 9

4 Bakgrund 10

5 Lagstiftning 12

6 Hur svensk aringtervinning organiseras 14

7 Beskrivning av hanteringen 15

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall 20

9 Kunskapslaumlge 21 91 BFR 21

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt 23

Kaumlnsliga grupper 24

Kunskapsluckor 24

92 Metaller 24

921 Bly 24

922 Kvicksilver 26

923 Kadmium 28

924 Krom 30

925 Kobolt 31

926 Nickel 33

927 Andra metaller 34

93 Damm 35

10 Framtida utveckling 38

11 Utrednings- och forskningsbehov 39

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder 41

13 Referenser 42

14 Tabeller 46

4

Inledning Aringtervinningen av elektriska och elektroniska produkter har vuxit globalt de senaste 10ndash15 aringren och aumlr nu en mycket stor industri Det aumlr mer loumlnsamt att aringtervinna vaumlrdefulla metaller som guld koppar och aluminium ur befintliga produkter aumln att bryta dem som malm I Sverige har aringtervinningen oumlkat med 50 procent sedan 2004 Insamling av lysroumlr och laringgenergilampor ligger ganska konstant runt 2 000 ton per aringr

Det aumlr angelaumlget att goumlra en sammanstaumlllning av samtliga data som finns tillgaumlngliga foumlr att faring en helhetsbild av vilka risker som finns inom denna typ av bransch Enligt uppgifter fraringn El-kretsen (naumlringslivets servicebolag foumlr insamling och aringtervinning av elektroniska produkter) har de ca 30 anslutna demonteringsfoumlretag som utfoumlr arbetet och dessa behandlar ungefaumlr 90 procent av allt material Foumlretag som aringtervinner elavfall och inte aumlr anslutna till El-kretsen finns men antalet aumlr inte kaumlnt Inga uppgifter finns samlade om hur maringnga anstaumlllda som arbetar inom branschen

Exponeringssituationen aumlr komplex och innefattar flera olika toxiska metaller bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung bullrande och dammig arbetsmiljouml

Kunskapsoumlversikten redovisar foumlljande omraringden

Beskrivning av elavfallsbranschen och hur den fungerar idag i Sverige

Kunskapslaumlget avseende kemisk exponering och haumllsorisker

Foumlrvaumlntad utveckling och framtida risker inom branschen

Utrednings- och forskningsbehov

5

1 Sammanfattning Globalt genereras ca 20-50 miljoner ton elavfall varje aringr Avfallet beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr fraumlmst daumlrfoumlr att flertalet elektriska och elektroniska produkter har en vaumlldigt kort livslaumlngd i den industrialiserade delen av vaumlrlden i genomsnitt ca 1-2 aringr Elavfall utgoumlr en paringtaglig miljoumlfara om inte avfallet hanteras korrekt eftersom det inneharingller en rad skadliga aumlmnen som till exempel bromerade flamskyddsmedel bly kvicksilver och kadmium Inom EU har man daumlrfoumlr infoumlrt ett direktiv (RoHS) som reglerar vilka aumlmnen som inte faringr ingaring i elektriska och elektroniska produkter Direktivet boumlrjade gaumllla 2003 men det kommer att ta laringng tid innan samtliga produkter som tillverkades innan 2003 har hanterats som elavfall Inom EU finns ytterligare ett direktiv (WEEE) som reglerar hur elavfall ska omhaumlndertas Elavfall kan ocksaring vara en mycket vaumlrdefull resurs eftersom det aumlr miljoumlvaumlnligare och billigare att aringtervinna till exempel metaller fraringn kretskort aumln att bryta dem ur malm

I Sverige boumlrjade man systematiskt samla in elavfall 2001 Branschen har oumlkat kraftigt fraringn insamlade maumlngder paring 4 kg per person och aringr till 16 kg per person och aringr i dagslaumlget Det har under tiden ocksaring byggts upp ett system av insamlingscentraler i hela landet Hos saumlrskilda foumlrbehandlare foumlrbereds elavfallet foumlr materialaringtervinning genom manuell demontering och avlaumlgsnande av miljoumlfarliga och vaumlrdefulla komponenter

Foumlrbehandling innefattar demontering sortering och eventuell storleksreducering genom krossning Daumlrefter vidarebehandlas de olika fraktionerna foumlr foumlraumldling eller destruering genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vid vissa anlaumlggningar sker endast foumlrbehandling medan andra ocksaring aringtervinner metaller genom smaumlltning

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och sedan identifiera och avlaumlgsna dem Plast och metall separeras Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen (framfoumlr allt bromerad plast) tonerkassetter och PCB-inneharingllande kondensatorer Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort Platta skaumlrmar av LCD-typ vars tunna lysroumlr inneharingller kvicksilver aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder I dag tar maringnga foumlrbehandlare endast bort skaumlrmen fraringn stativet och skickar den vidare till en automatiserad aringtervinning daumlr kvicksilvret tas om hand i slutna system

Trots att branschen har funnits i Sverige i oumlver ett decennium saknas det uppgifter om hur maringnga som arbetar med insamling transport och foumlrbehandling av elavfall Uppskattningsvis roumlr det sig om ca 5 000-6 000 personer De flesta ca 4 000 personer arbetar paring kommunala aringtervinningscentraler daumlr man ocksaring samlar in elektronik Omkring 1 000 personer beraumlknas arbeta med foumlrbehandling och ca 200-400 personer med transport av elavfall De vetenskapliga studier av arbetsmiljoumln som har genomfoumlrts har fokuserat paring foumlrbehandling av elavfall Inga studier finns som gaumlller personal som arbetar paring insamlingsplatser eller med transport av elavfall

Denna kunskapssammanfattning bygger paring det faringtal vetenskapliga studier som har kunnat identifieras genom litteratursoumlkning samt maumltrapporter och intervjuer med olika aktoumlrer inom branschen Stationaumlra och personburna luftmaumltningar och biologisk monitorering har

6

visat att anstaumlllda vid foumlrbehandlings- och aringtervinningsanlaumlggningar kan exponeras foumlr saringdana halter av bly kadmium och kvicksilver att periodiska medicinska kontroller aumlr motiverade Olaumlmplig hantering av lysroumlr har lett till kvicksilverhalter i luften som oumlverstiger det hygieniska graumlnsvaumlrdet och till att anstaumllldas blod- och urinhalter naringtt saringdana nivaringer att de inte laumlngre faringr sysselsaumlttas med de arbetsuppgifter de hittills haft Upptag av polybromerade difenyletrar sker Exponering foumlr krom kobolt och nickel kan medfoumlra risk foumlr hudbesvaumlr Dessutom aumlr dammhalterna generellt houmlga i denna typ av arbetsmiljouml med uppmaumltta halter kring eller oumlver halva graumlnsvaumlrdet

Det saknas studier av haumllsoeffekter inom branschen Erfarenheter fraringn patientutredningar vid arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och anekdotiska rapporter fraringn branschen gaumlller fraumlmst irritativa besvaumlr i oumlgon andningsvaumlgar och hud Det kan daumlrfoumlr finnas behov av vaumll genomfoumlrda gruppundersoumlkningar foumlr att studera foumlrekomst av saringdana besvaumlr Utifraringn de vaumll kaumlnda reproduktionstoxiska effekterna vid tungmetallexponering kan fertila och gravida kvinnor utgoumlra en grupp som aumlr saumlrskilt kaumlnslig foumlr yrkesmaumlssig exponering Med tanke paring att exponeringen foumlr kadmium redan i den svenska allmaumlnbefolkningen aumlr saringdan att det finns en mycket liten marginal till de nivaringer daumlr effekter paring benbildning iakttas kan yrkesmaumlssig kadmiumexponering utgoumlra ett saumlrskilt problem

Avslutningsvis om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas Det aumlr ocksaring vaumll motiverat att goumlra luftprovtagning foumlr att kontrollera efterlevnaden av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr exponering finns

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 2: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

1

Kunskapsoumlversikt Kemisk exponering och haumllsorisker vid hantering av elavfall

Anneli Julander fil dr

Institutet foumlr miljoumlmedicin Karolinska Institutet

Per Gustavsson professor

Institutet foumlr miljoumlmedicin Karolinska Institutet

Kristina Jakobsson docent och oumlverlaumlkare

Arbets- och Miljoumlmedicin Lunds universitet

ISSN 1650-3171

Rapport 201217

2

Foumlrord Arbetsmiljoumlverket har faringtt i uppdrag av regeringen att informera och sprida kunskap om omraringden av betydelse foumlr arbetsmiljoumln Under kommande aringr publiceras daumlrfoumlr ett flertal kunskapsoumlversikter daumlr vaumllrenommerade forskare sammanfattat kunskapslaumlget inom ett antal teman Manuskripten granskas av externa bedoumlmare och behandlas vid respektive laumlrosaumlte Den vetenskapliga granskningen av denna rapport har utfoumlrts av Haringkan Westberg verksamhetschef och adjungerad professor vid Arbets- och miljoumlmedicinska kliniken paring Universitetssjukhuset i Oumlrebro Den slutliga utformningen ansvarar dock foumlrfattarna sjaumllva foumlr

Rapporterna finns kostnadsfritt tillgaumlngliga paring Arbetsmiljoumlverkets webbplats Daumlr finns aumlven material fraringn seminarieserien som Arbetsmiljoumlverket arrangerar i samband med rapporternas publicering

Projektledare foumlr kunskapsoumlversikterna vid Arbetsmiljoumlverket har varit Ulrika Thomsson Myrvang Vi vill aumlven tacka oumlvriga kollegor vid Arbetsmiljoumlverket som varit behjaumllpliga i arbetet med rapporterna

De aringsikter som uttrycks i denna rapport aumlr foumlrfattarnas egna och speglar inte noumldvaumlndigtvis Arbetsmiljoumlverkets uppfattning

Magnus Falk fil dr

3

Inneharingll

Inledning 4

1 Sammanfattning 5

2 Summary in English 7

3 Ordfoumlrklaringar 9

4 Bakgrund 10

5 Lagstiftning 12

6 Hur svensk aringtervinning organiseras 14

7 Beskrivning av hanteringen 15

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall 20

9 Kunskapslaumlge 21 91 BFR 21

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt 23

Kaumlnsliga grupper 24

Kunskapsluckor 24

92 Metaller 24

921 Bly 24

922 Kvicksilver 26

923 Kadmium 28

924 Krom 30

925 Kobolt 31

926 Nickel 33

927 Andra metaller 34

93 Damm 35

10 Framtida utveckling 38

11 Utrednings- och forskningsbehov 39

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder 41

13 Referenser 42

14 Tabeller 46

4

Inledning Aringtervinningen av elektriska och elektroniska produkter har vuxit globalt de senaste 10ndash15 aringren och aumlr nu en mycket stor industri Det aumlr mer loumlnsamt att aringtervinna vaumlrdefulla metaller som guld koppar och aluminium ur befintliga produkter aumln att bryta dem som malm I Sverige har aringtervinningen oumlkat med 50 procent sedan 2004 Insamling av lysroumlr och laringgenergilampor ligger ganska konstant runt 2 000 ton per aringr

Det aumlr angelaumlget att goumlra en sammanstaumlllning av samtliga data som finns tillgaumlngliga foumlr att faring en helhetsbild av vilka risker som finns inom denna typ av bransch Enligt uppgifter fraringn El-kretsen (naumlringslivets servicebolag foumlr insamling och aringtervinning av elektroniska produkter) har de ca 30 anslutna demonteringsfoumlretag som utfoumlr arbetet och dessa behandlar ungefaumlr 90 procent av allt material Foumlretag som aringtervinner elavfall och inte aumlr anslutna till El-kretsen finns men antalet aumlr inte kaumlnt Inga uppgifter finns samlade om hur maringnga anstaumlllda som arbetar inom branschen

Exponeringssituationen aumlr komplex och innefattar flera olika toxiska metaller bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung bullrande och dammig arbetsmiljouml

Kunskapsoumlversikten redovisar foumlljande omraringden

Beskrivning av elavfallsbranschen och hur den fungerar idag i Sverige

Kunskapslaumlget avseende kemisk exponering och haumllsorisker

Foumlrvaumlntad utveckling och framtida risker inom branschen

Utrednings- och forskningsbehov

5

1 Sammanfattning Globalt genereras ca 20-50 miljoner ton elavfall varje aringr Avfallet beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr fraumlmst daumlrfoumlr att flertalet elektriska och elektroniska produkter har en vaumlldigt kort livslaumlngd i den industrialiserade delen av vaumlrlden i genomsnitt ca 1-2 aringr Elavfall utgoumlr en paringtaglig miljoumlfara om inte avfallet hanteras korrekt eftersom det inneharingller en rad skadliga aumlmnen som till exempel bromerade flamskyddsmedel bly kvicksilver och kadmium Inom EU har man daumlrfoumlr infoumlrt ett direktiv (RoHS) som reglerar vilka aumlmnen som inte faringr ingaring i elektriska och elektroniska produkter Direktivet boumlrjade gaumllla 2003 men det kommer att ta laringng tid innan samtliga produkter som tillverkades innan 2003 har hanterats som elavfall Inom EU finns ytterligare ett direktiv (WEEE) som reglerar hur elavfall ska omhaumlndertas Elavfall kan ocksaring vara en mycket vaumlrdefull resurs eftersom det aumlr miljoumlvaumlnligare och billigare att aringtervinna till exempel metaller fraringn kretskort aumln att bryta dem ur malm

I Sverige boumlrjade man systematiskt samla in elavfall 2001 Branschen har oumlkat kraftigt fraringn insamlade maumlngder paring 4 kg per person och aringr till 16 kg per person och aringr i dagslaumlget Det har under tiden ocksaring byggts upp ett system av insamlingscentraler i hela landet Hos saumlrskilda foumlrbehandlare foumlrbereds elavfallet foumlr materialaringtervinning genom manuell demontering och avlaumlgsnande av miljoumlfarliga och vaumlrdefulla komponenter

Foumlrbehandling innefattar demontering sortering och eventuell storleksreducering genom krossning Daumlrefter vidarebehandlas de olika fraktionerna foumlr foumlraumldling eller destruering genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vid vissa anlaumlggningar sker endast foumlrbehandling medan andra ocksaring aringtervinner metaller genom smaumlltning

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och sedan identifiera och avlaumlgsna dem Plast och metall separeras Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen (framfoumlr allt bromerad plast) tonerkassetter och PCB-inneharingllande kondensatorer Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort Platta skaumlrmar av LCD-typ vars tunna lysroumlr inneharingller kvicksilver aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder I dag tar maringnga foumlrbehandlare endast bort skaumlrmen fraringn stativet och skickar den vidare till en automatiserad aringtervinning daumlr kvicksilvret tas om hand i slutna system

Trots att branschen har funnits i Sverige i oumlver ett decennium saknas det uppgifter om hur maringnga som arbetar med insamling transport och foumlrbehandling av elavfall Uppskattningsvis roumlr det sig om ca 5 000-6 000 personer De flesta ca 4 000 personer arbetar paring kommunala aringtervinningscentraler daumlr man ocksaring samlar in elektronik Omkring 1 000 personer beraumlknas arbeta med foumlrbehandling och ca 200-400 personer med transport av elavfall De vetenskapliga studier av arbetsmiljoumln som har genomfoumlrts har fokuserat paring foumlrbehandling av elavfall Inga studier finns som gaumlller personal som arbetar paring insamlingsplatser eller med transport av elavfall

Denna kunskapssammanfattning bygger paring det faringtal vetenskapliga studier som har kunnat identifieras genom litteratursoumlkning samt maumltrapporter och intervjuer med olika aktoumlrer inom branschen Stationaumlra och personburna luftmaumltningar och biologisk monitorering har

6

visat att anstaumlllda vid foumlrbehandlings- och aringtervinningsanlaumlggningar kan exponeras foumlr saringdana halter av bly kadmium och kvicksilver att periodiska medicinska kontroller aumlr motiverade Olaumlmplig hantering av lysroumlr har lett till kvicksilverhalter i luften som oumlverstiger det hygieniska graumlnsvaumlrdet och till att anstaumllldas blod- och urinhalter naringtt saringdana nivaringer att de inte laumlngre faringr sysselsaumlttas med de arbetsuppgifter de hittills haft Upptag av polybromerade difenyletrar sker Exponering foumlr krom kobolt och nickel kan medfoumlra risk foumlr hudbesvaumlr Dessutom aumlr dammhalterna generellt houmlga i denna typ av arbetsmiljouml med uppmaumltta halter kring eller oumlver halva graumlnsvaumlrdet

Det saknas studier av haumllsoeffekter inom branschen Erfarenheter fraringn patientutredningar vid arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och anekdotiska rapporter fraringn branschen gaumlller fraumlmst irritativa besvaumlr i oumlgon andningsvaumlgar och hud Det kan daumlrfoumlr finnas behov av vaumll genomfoumlrda gruppundersoumlkningar foumlr att studera foumlrekomst av saringdana besvaumlr Utifraringn de vaumll kaumlnda reproduktionstoxiska effekterna vid tungmetallexponering kan fertila och gravida kvinnor utgoumlra en grupp som aumlr saumlrskilt kaumlnslig foumlr yrkesmaumlssig exponering Med tanke paring att exponeringen foumlr kadmium redan i den svenska allmaumlnbefolkningen aumlr saringdan att det finns en mycket liten marginal till de nivaringer daumlr effekter paring benbildning iakttas kan yrkesmaumlssig kadmiumexponering utgoumlra ett saumlrskilt problem

Avslutningsvis om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas Det aumlr ocksaring vaumll motiverat att goumlra luftprovtagning foumlr att kontrollera efterlevnaden av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr exponering finns

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 3: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

2

Foumlrord Arbetsmiljoumlverket har faringtt i uppdrag av regeringen att informera och sprida kunskap om omraringden av betydelse foumlr arbetsmiljoumln Under kommande aringr publiceras daumlrfoumlr ett flertal kunskapsoumlversikter daumlr vaumllrenommerade forskare sammanfattat kunskapslaumlget inom ett antal teman Manuskripten granskas av externa bedoumlmare och behandlas vid respektive laumlrosaumlte Den vetenskapliga granskningen av denna rapport har utfoumlrts av Haringkan Westberg verksamhetschef och adjungerad professor vid Arbets- och miljoumlmedicinska kliniken paring Universitetssjukhuset i Oumlrebro Den slutliga utformningen ansvarar dock foumlrfattarna sjaumllva foumlr

Rapporterna finns kostnadsfritt tillgaumlngliga paring Arbetsmiljoumlverkets webbplats Daumlr finns aumlven material fraringn seminarieserien som Arbetsmiljoumlverket arrangerar i samband med rapporternas publicering

Projektledare foumlr kunskapsoumlversikterna vid Arbetsmiljoumlverket har varit Ulrika Thomsson Myrvang Vi vill aumlven tacka oumlvriga kollegor vid Arbetsmiljoumlverket som varit behjaumllpliga i arbetet med rapporterna

De aringsikter som uttrycks i denna rapport aumlr foumlrfattarnas egna och speglar inte noumldvaumlndigtvis Arbetsmiljoumlverkets uppfattning

Magnus Falk fil dr

3

Inneharingll

Inledning 4

1 Sammanfattning 5

2 Summary in English 7

3 Ordfoumlrklaringar 9

4 Bakgrund 10

5 Lagstiftning 12

6 Hur svensk aringtervinning organiseras 14

7 Beskrivning av hanteringen 15

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall 20

9 Kunskapslaumlge 21 91 BFR 21

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt 23

Kaumlnsliga grupper 24

Kunskapsluckor 24

92 Metaller 24

921 Bly 24

922 Kvicksilver 26

923 Kadmium 28

924 Krom 30

925 Kobolt 31

926 Nickel 33

927 Andra metaller 34

93 Damm 35

10 Framtida utveckling 38

11 Utrednings- och forskningsbehov 39

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder 41

13 Referenser 42

14 Tabeller 46

4

Inledning Aringtervinningen av elektriska och elektroniska produkter har vuxit globalt de senaste 10ndash15 aringren och aumlr nu en mycket stor industri Det aumlr mer loumlnsamt att aringtervinna vaumlrdefulla metaller som guld koppar och aluminium ur befintliga produkter aumln att bryta dem som malm I Sverige har aringtervinningen oumlkat med 50 procent sedan 2004 Insamling av lysroumlr och laringgenergilampor ligger ganska konstant runt 2 000 ton per aringr

Det aumlr angelaumlget att goumlra en sammanstaumlllning av samtliga data som finns tillgaumlngliga foumlr att faring en helhetsbild av vilka risker som finns inom denna typ av bransch Enligt uppgifter fraringn El-kretsen (naumlringslivets servicebolag foumlr insamling och aringtervinning av elektroniska produkter) har de ca 30 anslutna demonteringsfoumlretag som utfoumlr arbetet och dessa behandlar ungefaumlr 90 procent av allt material Foumlretag som aringtervinner elavfall och inte aumlr anslutna till El-kretsen finns men antalet aumlr inte kaumlnt Inga uppgifter finns samlade om hur maringnga anstaumlllda som arbetar inom branschen

Exponeringssituationen aumlr komplex och innefattar flera olika toxiska metaller bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung bullrande och dammig arbetsmiljouml

Kunskapsoumlversikten redovisar foumlljande omraringden

Beskrivning av elavfallsbranschen och hur den fungerar idag i Sverige

Kunskapslaumlget avseende kemisk exponering och haumllsorisker

Foumlrvaumlntad utveckling och framtida risker inom branschen

Utrednings- och forskningsbehov

5

1 Sammanfattning Globalt genereras ca 20-50 miljoner ton elavfall varje aringr Avfallet beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr fraumlmst daumlrfoumlr att flertalet elektriska och elektroniska produkter har en vaumlldigt kort livslaumlngd i den industrialiserade delen av vaumlrlden i genomsnitt ca 1-2 aringr Elavfall utgoumlr en paringtaglig miljoumlfara om inte avfallet hanteras korrekt eftersom det inneharingller en rad skadliga aumlmnen som till exempel bromerade flamskyddsmedel bly kvicksilver och kadmium Inom EU har man daumlrfoumlr infoumlrt ett direktiv (RoHS) som reglerar vilka aumlmnen som inte faringr ingaring i elektriska och elektroniska produkter Direktivet boumlrjade gaumllla 2003 men det kommer att ta laringng tid innan samtliga produkter som tillverkades innan 2003 har hanterats som elavfall Inom EU finns ytterligare ett direktiv (WEEE) som reglerar hur elavfall ska omhaumlndertas Elavfall kan ocksaring vara en mycket vaumlrdefull resurs eftersom det aumlr miljoumlvaumlnligare och billigare att aringtervinna till exempel metaller fraringn kretskort aumln att bryta dem ur malm

I Sverige boumlrjade man systematiskt samla in elavfall 2001 Branschen har oumlkat kraftigt fraringn insamlade maumlngder paring 4 kg per person och aringr till 16 kg per person och aringr i dagslaumlget Det har under tiden ocksaring byggts upp ett system av insamlingscentraler i hela landet Hos saumlrskilda foumlrbehandlare foumlrbereds elavfallet foumlr materialaringtervinning genom manuell demontering och avlaumlgsnande av miljoumlfarliga och vaumlrdefulla komponenter

Foumlrbehandling innefattar demontering sortering och eventuell storleksreducering genom krossning Daumlrefter vidarebehandlas de olika fraktionerna foumlr foumlraumldling eller destruering genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vid vissa anlaumlggningar sker endast foumlrbehandling medan andra ocksaring aringtervinner metaller genom smaumlltning

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och sedan identifiera och avlaumlgsna dem Plast och metall separeras Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen (framfoumlr allt bromerad plast) tonerkassetter och PCB-inneharingllande kondensatorer Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort Platta skaumlrmar av LCD-typ vars tunna lysroumlr inneharingller kvicksilver aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder I dag tar maringnga foumlrbehandlare endast bort skaumlrmen fraringn stativet och skickar den vidare till en automatiserad aringtervinning daumlr kvicksilvret tas om hand i slutna system

Trots att branschen har funnits i Sverige i oumlver ett decennium saknas det uppgifter om hur maringnga som arbetar med insamling transport och foumlrbehandling av elavfall Uppskattningsvis roumlr det sig om ca 5 000-6 000 personer De flesta ca 4 000 personer arbetar paring kommunala aringtervinningscentraler daumlr man ocksaring samlar in elektronik Omkring 1 000 personer beraumlknas arbeta med foumlrbehandling och ca 200-400 personer med transport av elavfall De vetenskapliga studier av arbetsmiljoumln som har genomfoumlrts har fokuserat paring foumlrbehandling av elavfall Inga studier finns som gaumlller personal som arbetar paring insamlingsplatser eller med transport av elavfall

Denna kunskapssammanfattning bygger paring det faringtal vetenskapliga studier som har kunnat identifieras genom litteratursoumlkning samt maumltrapporter och intervjuer med olika aktoumlrer inom branschen Stationaumlra och personburna luftmaumltningar och biologisk monitorering har

6

visat att anstaumlllda vid foumlrbehandlings- och aringtervinningsanlaumlggningar kan exponeras foumlr saringdana halter av bly kadmium och kvicksilver att periodiska medicinska kontroller aumlr motiverade Olaumlmplig hantering av lysroumlr har lett till kvicksilverhalter i luften som oumlverstiger det hygieniska graumlnsvaumlrdet och till att anstaumllldas blod- och urinhalter naringtt saringdana nivaringer att de inte laumlngre faringr sysselsaumlttas med de arbetsuppgifter de hittills haft Upptag av polybromerade difenyletrar sker Exponering foumlr krom kobolt och nickel kan medfoumlra risk foumlr hudbesvaumlr Dessutom aumlr dammhalterna generellt houmlga i denna typ av arbetsmiljouml med uppmaumltta halter kring eller oumlver halva graumlnsvaumlrdet

Det saknas studier av haumllsoeffekter inom branschen Erfarenheter fraringn patientutredningar vid arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och anekdotiska rapporter fraringn branschen gaumlller fraumlmst irritativa besvaumlr i oumlgon andningsvaumlgar och hud Det kan daumlrfoumlr finnas behov av vaumll genomfoumlrda gruppundersoumlkningar foumlr att studera foumlrekomst av saringdana besvaumlr Utifraringn de vaumll kaumlnda reproduktionstoxiska effekterna vid tungmetallexponering kan fertila och gravida kvinnor utgoumlra en grupp som aumlr saumlrskilt kaumlnslig foumlr yrkesmaumlssig exponering Med tanke paring att exponeringen foumlr kadmium redan i den svenska allmaumlnbefolkningen aumlr saringdan att det finns en mycket liten marginal till de nivaringer daumlr effekter paring benbildning iakttas kan yrkesmaumlssig kadmiumexponering utgoumlra ett saumlrskilt problem

Avslutningsvis om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas Det aumlr ocksaring vaumll motiverat att goumlra luftprovtagning foumlr att kontrollera efterlevnaden av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr exponering finns

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 4: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

3

Inneharingll

Inledning 4

1 Sammanfattning 5

2 Summary in English 7

3 Ordfoumlrklaringar 9

4 Bakgrund 10

5 Lagstiftning 12

6 Hur svensk aringtervinning organiseras 14

7 Beskrivning av hanteringen 15

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall 20

9 Kunskapslaumlge 21 91 BFR 21

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt 23

Kaumlnsliga grupper 24

Kunskapsluckor 24

92 Metaller 24

921 Bly 24

922 Kvicksilver 26

923 Kadmium 28

924 Krom 30

925 Kobolt 31

926 Nickel 33

927 Andra metaller 34

93 Damm 35

10 Framtida utveckling 38

11 Utrednings- och forskningsbehov 39

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder 41

13 Referenser 42

14 Tabeller 46

4

Inledning Aringtervinningen av elektriska och elektroniska produkter har vuxit globalt de senaste 10ndash15 aringren och aumlr nu en mycket stor industri Det aumlr mer loumlnsamt att aringtervinna vaumlrdefulla metaller som guld koppar och aluminium ur befintliga produkter aumln att bryta dem som malm I Sverige har aringtervinningen oumlkat med 50 procent sedan 2004 Insamling av lysroumlr och laringgenergilampor ligger ganska konstant runt 2 000 ton per aringr

Det aumlr angelaumlget att goumlra en sammanstaumlllning av samtliga data som finns tillgaumlngliga foumlr att faring en helhetsbild av vilka risker som finns inom denna typ av bransch Enligt uppgifter fraringn El-kretsen (naumlringslivets servicebolag foumlr insamling och aringtervinning av elektroniska produkter) har de ca 30 anslutna demonteringsfoumlretag som utfoumlr arbetet och dessa behandlar ungefaumlr 90 procent av allt material Foumlretag som aringtervinner elavfall och inte aumlr anslutna till El-kretsen finns men antalet aumlr inte kaumlnt Inga uppgifter finns samlade om hur maringnga anstaumlllda som arbetar inom branschen

Exponeringssituationen aumlr komplex och innefattar flera olika toxiska metaller bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung bullrande och dammig arbetsmiljouml

Kunskapsoumlversikten redovisar foumlljande omraringden

Beskrivning av elavfallsbranschen och hur den fungerar idag i Sverige

Kunskapslaumlget avseende kemisk exponering och haumllsorisker

Foumlrvaumlntad utveckling och framtida risker inom branschen

Utrednings- och forskningsbehov

5

1 Sammanfattning Globalt genereras ca 20-50 miljoner ton elavfall varje aringr Avfallet beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr fraumlmst daumlrfoumlr att flertalet elektriska och elektroniska produkter har en vaumlldigt kort livslaumlngd i den industrialiserade delen av vaumlrlden i genomsnitt ca 1-2 aringr Elavfall utgoumlr en paringtaglig miljoumlfara om inte avfallet hanteras korrekt eftersom det inneharingller en rad skadliga aumlmnen som till exempel bromerade flamskyddsmedel bly kvicksilver och kadmium Inom EU har man daumlrfoumlr infoumlrt ett direktiv (RoHS) som reglerar vilka aumlmnen som inte faringr ingaring i elektriska och elektroniska produkter Direktivet boumlrjade gaumllla 2003 men det kommer att ta laringng tid innan samtliga produkter som tillverkades innan 2003 har hanterats som elavfall Inom EU finns ytterligare ett direktiv (WEEE) som reglerar hur elavfall ska omhaumlndertas Elavfall kan ocksaring vara en mycket vaumlrdefull resurs eftersom det aumlr miljoumlvaumlnligare och billigare att aringtervinna till exempel metaller fraringn kretskort aumln att bryta dem ur malm

I Sverige boumlrjade man systematiskt samla in elavfall 2001 Branschen har oumlkat kraftigt fraringn insamlade maumlngder paring 4 kg per person och aringr till 16 kg per person och aringr i dagslaumlget Det har under tiden ocksaring byggts upp ett system av insamlingscentraler i hela landet Hos saumlrskilda foumlrbehandlare foumlrbereds elavfallet foumlr materialaringtervinning genom manuell demontering och avlaumlgsnande av miljoumlfarliga och vaumlrdefulla komponenter

Foumlrbehandling innefattar demontering sortering och eventuell storleksreducering genom krossning Daumlrefter vidarebehandlas de olika fraktionerna foumlr foumlraumldling eller destruering genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vid vissa anlaumlggningar sker endast foumlrbehandling medan andra ocksaring aringtervinner metaller genom smaumlltning

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och sedan identifiera och avlaumlgsna dem Plast och metall separeras Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen (framfoumlr allt bromerad plast) tonerkassetter och PCB-inneharingllande kondensatorer Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort Platta skaumlrmar av LCD-typ vars tunna lysroumlr inneharingller kvicksilver aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder I dag tar maringnga foumlrbehandlare endast bort skaumlrmen fraringn stativet och skickar den vidare till en automatiserad aringtervinning daumlr kvicksilvret tas om hand i slutna system

Trots att branschen har funnits i Sverige i oumlver ett decennium saknas det uppgifter om hur maringnga som arbetar med insamling transport och foumlrbehandling av elavfall Uppskattningsvis roumlr det sig om ca 5 000-6 000 personer De flesta ca 4 000 personer arbetar paring kommunala aringtervinningscentraler daumlr man ocksaring samlar in elektronik Omkring 1 000 personer beraumlknas arbeta med foumlrbehandling och ca 200-400 personer med transport av elavfall De vetenskapliga studier av arbetsmiljoumln som har genomfoumlrts har fokuserat paring foumlrbehandling av elavfall Inga studier finns som gaumlller personal som arbetar paring insamlingsplatser eller med transport av elavfall

Denna kunskapssammanfattning bygger paring det faringtal vetenskapliga studier som har kunnat identifieras genom litteratursoumlkning samt maumltrapporter och intervjuer med olika aktoumlrer inom branschen Stationaumlra och personburna luftmaumltningar och biologisk monitorering har

6

visat att anstaumlllda vid foumlrbehandlings- och aringtervinningsanlaumlggningar kan exponeras foumlr saringdana halter av bly kadmium och kvicksilver att periodiska medicinska kontroller aumlr motiverade Olaumlmplig hantering av lysroumlr har lett till kvicksilverhalter i luften som oumlverstiger det hygieniska graumlnsvaumlrdet och till att anstaumllldas blod- och urinhalter naringtt saringdana nivaringer att de inte laumlngre faringr sysselsaumlttas med de arbetsuppgifter de hittills haft Upptag av polybromerade difenyletrar sker Exponering foumlr krom kobolt och nickel kan medfoumlra risk foumlr hudbesvaumlr Dessutom aumlr dammhalterna generellt houmlga i denna typ av arbetsmiljouml med uppmaumltta halter kring eller oumlver halva graumlnsvaumlrdet

Det saknas studier av haumllsoeffekter inom branschen Erfarenheter fraringn patientutredningar vid arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och anekdotiska rapporter fraringn branschen gaumlller fraumlmst irritativa besvaumlr i oumlgon andningsvaumlgar och hud Det kan daumlrfoumlr finnas behov av vaumll genomfoumlrda gruppundersoumlkningar foumlr att studera foumlrekomst av saringdana besvaumlr Utifraringn de vaumll kaumlnda reproduktionstoxiska effekterna vid tungmetallexponering kan fertila och gravida kvinnor utgoumlra en grupp som aumlr saumlrskilt kaumlnslig foumlr yrkesmaumlssig exponering Med tanke paring att exponeringen foumlr kadmium redan i den svenska allmaumlnbefolkningen aumlr saringdan att det finns en mycket liten marginal till de nivaringer daumlr effekter paring benbildning iakttas kan yrkesmaumlssig kadmiumexponering utgoumlra ett saumlrskilt problem

Avslutningsvis om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas Det aumlr ocksaring vaumll motiverat att goumlra luftprovtagning foumlr att kontrollera efterlevnaden av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr exponering finns

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 5: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

4

Inledning Aringtervinningen av elektriska och elektroniska produkter har vuxit globalt de senaste 10ndash15 aringren och aumlr nu en mycket stor industri Det aumlr mer loumlnsamt att aringtervinna vaumlrdefulla metaller som guld koppar och aluminium ur befintliga produkter aumln att bryta dem som malm I Sverige har aringtervinningen oumlkat med 50 procent sedan 2004 Insamling av lysroumlr och laringgenergilampor ligger ganska konstant runt 2 000 ton per aringr

Det aumlr angelaumlget att goumlra en sammanstaumlllning av samtliga data som finns tillgaumlngliga foumlr att faring en helhetsbild av vilka risker som finns inom denna typ av bransch Enligt uppgifter fraringn El-kretsen (naumlringslivets servicebolag foumlr insamling och aringtervinning av elektroniska produkter) har de ca 30 anslutna demonteringsfoumlretag som utfoumlr arbetet och dessa behandlar ungefaumlr 90 procent av allt material Foumlretag som aringtervinner elavfall och inte aumlr anslutna till El-kretsen finns men antalet aumlr inte kaumlnt Inga uppgifter finns samlade om hur maringnga anstaumlllda som arbetar inom branschen

Exponeringssituationen aumlr komplex och innefattar flera olika toxiska metaller bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung bullrande och dammig arbetsmiljouml

Kunskapsoumlversikten redovisar foumlljande omraringden

Beskrivning av elavfallsbranschen och hur den fungerar idag i Sverige

Kunskapslaumlget avseende kemisk exponering och haumllsorisker

Foumlrvaumlntad utveckling och framtida risker inom branschen

Utrednings- och forskningsbehov

5

1 Sammanfattning Globalt genereras ca 20-50 miljoner ton elavfall varje aringr Avfallet beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr fraumlmst daumlrfoumlr att flertalet elektriska och elektroniska produkter har en vaumlldigt kort livslaumlngd i den industrialiserade delen av vaumlrlden i genomsnitt ca 1-2 aringr Elavfall utgoumlr en paringtaglig miljoumlfara om inte avfallet hanteras korrekt eftersom det inneharingller en rad skadliga aumlmnen som till exempel bromerade flamskyddsmedel bly kvicksilver och kadmium Inom EU har man daumlrfoumlr infoumlrt ett direktiv (RoHS) som reglerar vilka aumlmnen som inte faringr ingaring i elektriska och elektroniska produkter Direktivet boumlrjade gaumllla 2003 men det kommer att ta laringng tid innan samtliga produkter som tillverkades innan 2003 har hanterats som elavfall Inom EU finns ytterligare ett direktiv (WEEE) som reglerar hur elavfall ska omhaumlndertas Elavfall kan ocksaring vara en mycket vaumlrdefull resurs eftersom det aumlr miljoumlvaumlnligare och billigare att aringtervinna till exempel metaller fraringn kretskort aumln att bryta dem ur malm

I Sverige boumlrjade man systematiskt samla in elavfall 2001 Branschen har oumlkat kraftigt fraringn insamlade maumlngder paring 4 kg per person och aringr till 16 kg per person och aringr i dagslaumlget Det har under tiden ocksaring byggts upp ett system av insamlingscentraler i hela landet Hos saumlrskilda foumlrbehandlare foumlrbereds elavfallet foumlr materialaringtervinning genom manuell demontering och avlaumlgsnande av miljoumlfarliga och vaumlrdefulla komponenter

Foumlrbehandling innefattar demontering sortering och eventuell storleksreducering genom krossning Daumlrefter vidarebehandlas de olika fraktionerna foumlr foumlraumldling eller destruering genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vid vissa anlaumlggningar sker endast foumlrbehandling medan andra ocksaring aringtervinner metaller genom smaumlltning

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och sedan identifiera och avlaumlgsna dem Plast och metall separeras Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen (framfoumlr allt bromerad plast) tonerkassetter och PCB-inneharingllande kondensatorer Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort Platta skaumlrmar av LCD-typ vars tunna lysroumlr inneharingller kvicksilver aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder I dag tar maringnga foumlrbehandlare endast bort skaumlrmen fraringn stativet och skickar den vidare till en automatiserad aringtervinning daumlr kvicksilvret tas om hand i slutna system

Trots att branschen har funnits i Sverige i oumlver ett decennium saknas det uppgifter om hur maringnga som arbetar med insamling transport och foumlrbehandling av elavfall Uppskattningsvis roumlr det sig om ca 5 000-6 000 personer De flesta ca 4 000 personer arbetar paring kommunala aringtervinningscentraler daumlr man ocksaring samlar in elektronik Omkring 1 000 personer beraumlknas arbeta med foumlrbehandling och ca 200-400 personer med transport av elavfall De vetenskapliga studier av arbetsmiljoumln som har genomfoumlrts har fokuserat paring foumlrbehandling av elavfall Inga studier finns som gaumlller personal som arbetar paring insamlingsplatser eller med transport av elavfall

Denna kunskapssammanfattning bygger paring det faringtal vetenskapliga studier som har kunnat identifieras genom litteratursoumlkning samt maumltrapporter och intervjuer med olika aktoumlrer inom branschen Stationaumlra och personburna luftmaumltningar och biologisk monitorering har

6

visat att anstaumlllda vid foumlrbehandlings- och aringtervinningsanlaumlggningar kan exponeras foumlr saringdana halter av bly kadmium och kvicksilver att periodiska medicinska kontroller aumlr motiverade Olaumlmplig hantering av lysroumlr har lett till kvicksilverhalter i luften som oumlverstiger det hygieniska graumlnsvaumlrdet och till att anstaumllldas blod- och urinhalter naringtt saringdana nivaringer att de inte laumlngre faringr sysselsaumlttas med de arbetsuppgifter de hittills haft Upptag av polybromerade difenyletrar sker Exponering foumlr krom kobolt och nickel kan medfoumlra risk foumlr hudbesvaumlr Dessutom aumlr dammhalterna generellt houmlga i denna typ av arbetsmiljouml med uppmaumltta halter kring eller oumlver halva graumlnsvaumlrdet

Det saknas studier av haumllsoeffekter inom branschen Erfarenheter fraringn patientutredningar vid arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och anekdotiska rapporter fraringn branschen gaumlller fraumlmst irritativa besvaumlr i oumlgon andningsvaumlgar och hud Det kan daumlrfoumlr finnas behov av vaumll genomfoumlrda gruppundersoumlkningar foumlr att studera foumlrekomst av saringdana besvaumlr Utifraringn de vaumll kaumlnda reproduktionstoxiska effekterna vid tungmetallexponering kan fertila och gravida kvinnor utgoumlra en grupp som aumlr saumlrskilt kaumlnslig foumlr yrkesmaumlssig exponering Med tanke paring att exponeringen foumlr kadmium redan i den svenska allmaumlnbefolkningen aumlr saringdan att det finns en mycket liten marginal till de nivaringer daumlr effekter paring benbildning iakttas kan yrkesmaumlssig kadmiumexponering utgoumlra ett saumlrskilt problem

Avslutningsvis om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas Det aumlr ocksaring vaumll motiverat att goumlra luftprovtagning foumlr att kontrollera efterlevnaden av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr exponering finns

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 6: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

5

1 Sammanfattning Globalt genereras ca 20-50 miljoner ton elavfall varje aringr Avfallet beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr fraumlmst daumlrfoumlr att flertalet elektriska och elektroniska produkter har en vaumlldigt kort livslaumlngd i den industrialiserade delen av vaumlrlden i genomsnitt ca 1-2 aringr Elavfall utgoumlr en paringtaglig miljoumlfara om inte avfallet hanteras korrekt eftersom det inneharingller en rad skadliga aumlmnen som till exempel bromerade flamskyddsmedel bly kvicksilver och kadmium Inom EU har man daumlrfoumlr infoumlrt ett direktiv (RoHS) som reglerar vilka aumlmnen som inte faringr ingaring i elektriska och elektroniska produkter Direktivet boumlrjade gaumllla 2003 men det kommer att ta laringng tid innan samtliga produkter som tillverkades innan 2003 har hanterats som elavfall Inom EU finns ytterligare ett direktiv (WEEE) som reglerar hur elavfall ska omhaumlndertas Elavfall kan ocksaring vara en mycket vaumlrdefull resurs eftersom det aumlr miljoumlvaumlnligare och billigare att aringtervinna till exempel metaller fraringn kretskort aumln att bryta dem ur malm

I Sverige boumlrjade man systematiskt samla in elavfall 2001 Branschen har oumlkat kraftigt fraringn insamlade maumlngder paring 4 kg per person och aringr till 16 kg per person och aringr i dagslaumlget Det har under tiden ocksaring byggts upp ett system av insamlingscentraler i hela landet Hos saumlrskilda foumlrbehandlare foumlrbereds elavfallet foumlr materialaringtervinning genom manuell demontering och avlaumlgsnande av miljoumlfarliga och vaumlrdefulla komponenter

Foumlrbehandling innefattar demontering sortering och eventuell storleksreducering genom krossning Daumlrefter vidarebehandlas de olika fraktionerna foumlr foumlraumldling eller destruering genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vid vissa anlaumlggningar sker endast foumlrbehandling medan andra ocksaring aringtervinner metaller genom smaumlltning

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och sedan identifiera och avlaumlgsna dem Plast och metall separeras Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen (framfoumlr allt bromerad plast) tonerkassetter och PCB-inneharingllande kondensatorer Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort Platta skaumlrmar av LCD-typ vars tunna lysroumlr inneharingller kvicksilver aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder I dag tar maringnga foumlrbehandlare endast bort skaumlrmen fraringn stativet och skickar den vidare till en automatiserad aringtervinning daumlr kvicksilvret tas om hand i slutna system

Trots att branschen har funnits i Sverige i oumlver ett decennium saknas det uppgifter om hur maringnga som arbetar med insamling transport och foumlrbehandling av elavfall Uppskattningsvis roumlr det sig om ca 5 000-6 000 personer De flesta ca 4 000 personer arbetar paring kommunala aringtervinningscentraler daumlr man ocksaring samlar in elektronik Omkring 1 000 personer beraumlknas arbeta med foumlrbehandling och ca 200-400 personer med transport av elavfall De vetenskapliga studier av arbetsmiljoumln som har genomfoumlrts har fokuserat paring foumlrbehandling av elavfall Inga studier finns som gaumlller personal som arbetar paring insamlingsplatser eller med transport av elavfall

Denna kunskapssammanfattning bygger paring det faringtal vetenskapliga studier som har kunnat identifieras genom litteratursoumlkning samt maumltrapporter och intervjuer med olika aktoumlrer inom branschen Stationaumlra och personburna luftmaumltningar och biologisk monitorering har

6

visat att anstaumlllda vid foumlrbehandlings- och aringtervinningsanlaumlggningar kan exponeras foumlr saringdana halter av bly kadmium och kvicksilver att periodiska medicinska kontroller aumlr motiverade Olaumlmplig hantering av lysroumlr har lett till kvicksilverhalter i luften som oumlverstiger det hygieniska graumlnsvaumlrdet och till att anstaumllldas blod- och urinhalter naringtt saringdana nivaringer att de inte laumlngre faringr sysselsaumlttas med de arbetsuppgifter de hittills haft Upptag av polybromerade difenyletrar sker Exponering foumlr krom kobolt och nickel kan medfoumlra risk foumlr hudbesvaumlr Dessutom aumlr dammhalterna generellt houmlga i denna typ av arbetsmiljouml med uppmaumltta halter kring eller oumlver halva graumlnsvaumlrdet

Det saknas studier av haumllsoeffekter inom branschen Erfarenheter fraringn patientutredningar vid arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och anekdotiska rapporter fraringn branschen gaumlller fraumlmst irritativa besvaumlr i oumlgon andningsvaumlgar och hud Det kan daumlrfoumlr finnas behov av vaumll genomfoumlrda gruppundersoumlkningar foumlr att studera foumlrekomst av saringdana besvaumlr Utifraringn de vaumll kaumlnda reproduktionstoxiska effekterna vid tungmetallexponering kan fertila och gravida kvinnor utgoumlra en grupp som aumlr saumlrskilt kaumlnslig foumlr yrkesmaumlssig exponering Med tanke paring att exponeringen foumlr kadmium redan i den svenska allmaumlnbefolkningen aumlr saringdan att det finns en mycket liten marginal till de nivaringer daumlr effekter paring benbildning iakttas kan yrkesmaumlssig kadmiumexponering utgoumlra ett saumlrskilt problem

Avslutningsvis om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas Det aumlr ocksaring vaumll motiverat att goumlra luftprovtagning foumlr att kontrollera efterlevnaden av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr exponering finns

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 7: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

6

visat att anstaumlllda vid foumlrbehandlings- och aringtervinningsanlaumlggningar kan exponeras foumlr saringdana halter av bly kadmium och kvicksilver att periodiska medicinska kontroller aumlr motiverade Olaumlmplig hantering av lysroumlr har lett till kvicksilverhalter i luften som oumlverstiger det hygieniska graumlnsvaumlrdet och till att anstaumllldas blod- och urinhalter naringtt saringdana nivaringer att de inte laumlngre faringr sysselsaumlttas med de arbetsuppgifter de hittills haft Upptag av polybromerade difenyletrar sker Exponering foumlr krom kobolt och nickel kan medfoumlra risk foumlr hudbesvaumlr Dessutom aumlr dammhalterna generellt houmlga i denna typ av arbetsmiljouml med uppmaumltta halter kring eller oumlver halva graumlnsvaumlrdet

Det saknas studier av haumllsoeffekter inom branschen Erfarenheter fraringn patientutredningar vid arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och anekdotiska rapporter fraringn branschen gaumlller fraumlmst irritativa besvaumlr i oumlgon andningsvaumlgar och hud Det kan daumlrfoumlr finnas behov av vaumll genomfoumlrda gruppundersoumlkningar foumlr att studera foumlrekomst av saringdana besvaumlr Utifraringn de vaumll kaumlnda reproduktionstoxiska effekterna vid tungmetallexponering kan fertila och gravida kvinnor utgoumlra en grupp som aumlr saumlrskilt kaumlnslig foumlr yrkesmaumlssig exponering Med tanke paring att exponeringen foumlr kadmium redan i den svenska allmaumlnbefolkningen aumlr saringdan att det finns en mycket liten marginal till de nivaringer daumlr effekter paring benbildning iakttas kan yrkesmaumlssig kadmiumexponering utgoumlra ett saumlrskilt problem

Avslutningsvis om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas Det aumlr ocksaring vaumll motiverat att goumlra luftprovtagning foumlr att kontrollera efterlevnaden av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr exponering finns

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 8: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

7

2 Summary in English Worldwide approximately 20-50 million tonnes of electric and electronic waste (EEE-waste) is generated every year The waste load is estimated to increase annually by 3-5 per cent mainly because most electrical and electronic products have a very short turnover in the industrialised world 1-2 years on average EEE-waste contains a multitude of harmful substances eg brominated flame retardants lead mercury and cadmium and may thus be an environmental issue if the waste is not properly handled The EU has therefore adopted a directive (RoHS) that regulates which substances cannot be used in electrical and electronic products The Directive came into force in 2003 but it will still take a long time before all products manufactured prior to 2003 are phased out The EU also has a directive which governs the disposal of EEE-waste (WEEE) EEE-waste can also be a very valuable resource because it is more energy efficient results in a lower carbon footprint and helps preserve resources like copper gold platinum and palladium

In Sweden large-scale collection of EEE-waste started in 2001 The recycling industry has grown significantly based on initially 4 kg waste per person and year to 16 kg per person and year at present A country-wide system of primary EEE-waste collection centres has been established as well as recycling facilities for manual dismantling and removal of components

The hazardous components include circuit boards batteries monitors mercury-containing equipment plastics with flame-retardants toner cartridges and PCB-containing capacitors

The recycling stage includes manual disassembling sorting and size reduction by crushing Cathode ray tubes CRT from TVs and computer visual display units VDUs are either crushed at the recycling facility or sent for disposal elsewhere LCD screens with thin mercury-containing fluorescent lamps are especially difficult to remove without breaking Today many recyclers only remove the screen from the frame and send the screen for mercury recovery in closed systems Thereafter the various fractions are processed further or are disposed of by incineration or landfill

There is no official information about the number of workers in Sweden involved in the collection transport and recycling of EEE-waste The largest part of this workforce approximately 4 000 workers is found at municipal collection centres Around 1 000 persons work at the recycling plants and approximately 200 - 400 persons are involved in the transportation of EEE-waste Thus the total workforce is estimated to be 5 000ndash6 000 persons

Scientific studies carried out in the work environment have focused on the dismantling of electronic waste Studies are currently unavailable for staff working at collection sites or with transport of electrical waste

This report is based on a few scientific studies that have been identified through a literature search and on measurement reports and discussions with various stakeholders in the industry The reports and scientific studies have focused on exposure during recycling of EEE-waste Reports from the primary collection sites and transportation have not been found

Generally high dust levels were found at recycling plants Stationary and personal air measurements and biological monitoring show that workers at recycling plants are exposed

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 9: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

8

to lead cadmium and mercury and to polybrominated diphenyl ethers Handling of fluorescent lamps can lead to high mercury exposure Exposure to chromium cobalt and nickel may lead to dermal sensitization

No studies of health effects in the EEE-waste industry were retrieved Anecdotal reports from occupational medicine physicians and from the industry itself concern irritation in the eyes respiratory system and skin which may warrant further investigations Based on the well-known reproductive toxicity effects of heavy metal exposure it is evident that fertile and pregnant women are a group of workers of concern Given that the present-day exposure levels of cadmium in the Swedish general population provide no margin of safety to exposure levels where effects on bone formation have been observed additional occupational exposure to cadmium is of concern

Finally if the Swedish safety and health legislation concerning risk assessment and medical surveillance on exposure to lead and cadmium is followed the exposure conditions for these substances will be clarified Likewise it is justifiable to do air sampling to verify compliance of various exposure limits for operations where it is already clear that a potential risk for exposure exists

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 10: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

9

3 Ordfoumlrklaringar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists

B2B Business to business

BFR Bromerade flamskyddsmedel

BMDL Benchmark dose level (lower than 95 confidence interval)

BTBPE Bistribromofenoxyetan

Cd Kadmium

CFC Klorfluorkarboner

Co Kobolt

Cr Krom

CNS Centrala nervsystemet

CRT Katodstraringleroumlr (cathode ray tube)

DBDPE Dekabromodifenyletan

DekaBDE Dekabromdifenyleter

ECHA European Chemicals Agency

EEE Electric and Electronic Equipment

FNI Fastighetsnaumlra insamling

HBCDD Hexabromocyklododekan

HCFC Klorfluorkolvaumlten

Hg Kvicksilver

HGV Hygieniskt graumlnsvaumlrde

IARC International Agency for Research on Cancer

IQ Intelligenskvot

In Indium

IOM Institute of Occupational Medicine

ITO Indiumtennoxid

Ni Nickel

LCD Liquid crystal display

LED Light emitting diod

OktaBDE Oktabromodenyleter

OSHA Occupational Safety Hygiene Association

Pb Bly

PBDEs Polybromerade difenyletrar

PCBs Polyklorerade bifenyler

PCDDs Polyklorerade dibensodioxiner

PCDFs Polyklorerade dibensofuraner

PentaBDE Pentabromodifenyleter

REACH Regulation on Exposure Assessment of Chemicals

RESP Respirabelt damm

RoHS Regulation on Hazardous Substances

TBBPA Tetrabromobisfenol A

TOT Totaldamm

WEEE Waste Electric and Electronic Equipment

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 11: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

10

4 Bakgrund Globalt uppskattas att 20-50 miljoner ton elektronikskrot genereras varje aringr och beraumlknas oumlka med 3-5 procent per aringr I vaumlstvaumlrlden har maringnga elektroniska produkter kort livslaumlngd i snitt 1-2 aringr foumlr flertalet smaringelektronikprodukter1

Avfall fraringn kasserade produkter utgoumlr ett globalt miljoumlproblem eftersom det inneharingller olika komponenter som aumlr miljoumlfarliga (tabell 1) Men avfallet kan ocksaring utgoumlra en vaumlrdefull raringvaruresurs om det omhaumlndertas paring ett korrekt saumltt Daumlrfoumlr har aringtervinning av elavfall under det senaste decenniet blivit ett globalt koncept foumlr haringllbar utveckling Det aumlr nu mer kostnadseffektivt att samla in metallskrot och smaumllta ur metaller aumln att bryta malm ur berggrunden Elektronikaringtervinning har saringledes blivit en loumlnsam bransch som aumlr under snabb expansion Totalt beraumlknas dock endast 10 procent av det globala avfallet garing till aringtervinning i aringtervinningsanlaumlggningar2 som aumlr paringlitliga saringvaumll tekniskt som ur haumllsosynpunkt

Tabell 1 Vanliga produkter och dess komponenter i elektronik som inneharingller farliga aumlmnen

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Tjocka TV- och datorskaumlrmar

Katodstraringleroumlr (CRT) Bly antimon tallium indiumtennoxid och kadmium i glaset barium i bildroumlret

Platta skaumlrmar tex laptops mobiltelefoner och TV

Flytande kristallskaumlrmar (LCD)

Flytande kristaller indiumtennoxid som tunnfilmsbelaumlggning och kvicksilver i smala lysroumlr som bakgrundsbelysning

I alla produkter Kretskort Bly och antimon i loumldningar Kadmium och beryllium i kontakter kvicksilver och beryllium i relaumler

TBBPA (flamskydd) i plasten

I portabla elektronikprodukter

Batterier Bly nickel kadmium kvicksilver

SkrivareKopiatorer Tonerkassetter Toner inklusive carbon black

Kylskaringp frysar luftkonditionerings-

anlaumlggningar

Kylsystem CFC HCFC (freoner)

I olika typer av elektroniska kretsar

Kapacitatorer PCB

Kopiatorer Glas i kopiatorer Tallium

Houmlljen kablar kretskort etc

Plaster och polymerer PVC och teflon som polymerer

BFR kadmium bly och tenn (organiska foumlreningar) ftalater som additiv

Lampor platta skaumlrmar Lysroumlr och laringgenergilampor

Kvicksilver

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 12: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

11

Tabell 1 Fortsaumlttning

Produkt Komponent Farligt aumlmne

Lampor Light emitting diodes (LED)

Galliumarsenid

Lampor Halogenlampor Tallium

Solfaringngare Solceller Galliumarsenid Indiumtennoxid

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 13: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

12

5 Lagstiftning Lagen om producentansvar foumlr elprodukter som infoumlrdes i Sverige 2001 omfattar alla foumlretag som importerar eller producerar elektronik foumlr den svenska marknaden Producentansvaret medfoumlr inte bara skyldighet att organisera aringtervinningen utan ocksaring skyldighet att aringrligen rapportera saringlda maumlngder insamlade maumlngder och behandlade eller aringtervunna maumlngder till Naturvaringrdsverket Lagen blev startskottet foumlr en systematisk elektronikaringtervinning och insamlade maumlngder har oumlkat fraringn 4 kg per person och aringr 2001 till 16 kg elavfall per person och aringr 2011

Inom EU finns tvaring centrala direktiv som paringverkar elektronikhanteringen av elektrisk och elektronisk utrustning RoHS-direktivet3 som traumldde i kraft 2003 reglerar vilka aumlmnen som inte faringr foumlrekomma i elektrisk och elektronisk utrustning Anvaumlndning av kvicksilver kadmium bly 6-vaumlrt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE foumlrbjoumlds i 10 olika produktgrupper (tabell 2) med vissa undantag Direktivet har omarbetats och kallas foumlr RoHS 24 och det boumlrjar gaumllla 2013 Den stoumlrsta foumlraumlndringen aumlr att man har utoumlkat antalet produkter och produktgrupper som ingaringr i direktivet dock har inga fler farliga aumlmnen lagts till listan oumlver foumlrbjudna aumlmnen

Tabell 2 Lista oumlver produktgrupper i RoHS-direktivet

1 Stora husharingllsapparater

2 Smaring husharingllsapparater

3 IT- och kommunikationsutrustning

4 Konsumentutrustning

5 Belysningsutrustning

6 Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag foumlr storskaliga fasta industriverktyg)

7 Leksaker samt fritids ndash och sportutrustning

8 Medicintekniska produkter (med undantag foumlr alla implantat och infekterade produkter)

9 Oumlvervaknings- och kontrollinstrument 10 Automater

11 Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av naringgon av ovanstaringende

kategorier

WEEE-direktivet5 (Waste Electrical and Electronic Equipment) traumldde i kraft aringr 2005 Syftet med detta direktiv aumlr att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framstaumlllas paring ett saringdant saumltt att avfall foumlrebyggs Naumlr avfall aumlndaring uppkommer ska det samlas in och aringteranvaumlndas eller aringtervinnas paring ett miljoumlriktigt saumltt Tillverkare och importoumlrer ska betala foumlr kommande aringtervinning av produkterna samt aumlven se till att aringtersamling och miljoumlriktig aringtervinning utfoumlrs Direktivet har nyligen omarbetats Den nya versionen6 har fraumlmst aumlndrat paring maringl som ska maumltas foumlr insamling och de tio slutna kategorigrupperna har formulerats om till sex oumlppna kategorier med exempel paring vad som kan ingaring De nya kategorinamnen ska baumlttre avspegla hur insamlingen verkligen garingr till7

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 14: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

13

Tabell 3 De nya kategorigrupperna i WEEE 201219EU

1 Temperaturfoumlraumlndringsinstrument

2 Skaumlrmar monitorer och utrustning som inneharingller skaumlrmar

3 Lampor

4 Stor el-utrustning

5 Liten el-utrustning

6 Liten IT-utrustning

Inom WEEE finns ett maringl paring maumlngd insamlat material paring 4 kg per person och aringr Detta insamlingsmaringl kommer att gaumllla till och med den 31 december 2015 I augusti 2015 ska EU- kommissionen ha tagit fram en gemensam metod foumlr beraumlkning av vikten paring EEE-produkter och en metod foumlr att beraumlkna maumlngden WEEE som genereras uttryckt i vikt i varje medlemsstat Det troligaste saumlttet att beraumlkna det nya insamlingsmaringlet kommer vara 65 procent insamlat material av foumlrsaumlljningen med tvaring aringrs foumlrdroumljning

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 15: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

14

6 Hur svensk aringtervinning organiseras I Sverige saumlljs ungefaumlr 23 kg elektriska och elektroniska produkter per person och aringr8 Den maumlngd elprodukter som aringrligen kasseras aumlr okaumlnd men kan delvis beraumlknas genom floumldesberaumlkningar av aringtervunnet gods

I Sverige finns tvaring stoumlrre kollektiva insamlingssystem El-Kretsen AB har ca 1 500 producenter som medlemmar och ansvarar foumlr ett rikstaumlckande insamlingssystem med ungefaumlr 1 000 insamlingsplatser foumlr baringde privatpersoner och verksamheter Paring kommunernas aringtervinningscentraler finns det saring kallade rdquoelreturrdquo-systemet med standardiserade uppsamlingskaumlrl Detta system tar om hand ca 90 procent av allt elavfall i Sverige

Elektronikaringtervinning i Sverige Ekonomisk Foumlrening (EAringF) har ett fyrtiotal medlemmar fraumlmst kedjor som saumlljer elektriska produkter samt ett antal mindre foumlretag Deras insamling bygger paring att kunder laumlmnar gamla produkter i retur i affaumlren naumlr de koumlper en ny produkt EAringF har avtal med ett foumlrbehandlingsbolag som tar hand om allt deras avfall

Det finns ocksaring legal insamling av elavfall i Sverige utanfoumlr de tvaring kollektiva insamlingssystemen saring kallad business to business- (B2B) insamling samt fastighetsnaumlra insamling (FNI) med direktavtal med transportoumlrer och aringtervinningsfoumlretagfoumlrbehandlare Detta roumlr vanligtvis foumlretag fastighetsbolag etc Den insamlade maumlngden rapporteras inte alltid till Naturvaringrdsverkets EE-register

Foumlrbehandlare kan vaumllja att rapportera direkt till Naturvaringrdsverket eller till den insamlare som de aumlr anknutna till Det finns daumlrfoumlr ett moumlrkertal i Naturvaringrdsverkets siffror som fraumlmst gaumlller B2B och FNI Hela den legala aringtervinningen borde dock vara moumljlig att kvantifiera8

En annan del i det dolda floumldet av elavfall aumlr stoumllder vilket anses vara vanligt foumlrkommande i Europa9 Fraringn svenska kommuner som ansvarar foumlr AringVC rapporteras inte systematiska stoumllder i stor omfattning men det foumlrekommer ofta att personer foumlrsoumlker stjaumlla enstaka produkter

Den stoumlrsta delen av det dolda floumldet aumlr sannolikt illegal export Detta aumlr problematiskt paring maringnga saumltt saumlrskilt som elavfallet daring oftast hamnar i laumlnder daumlr aringtervinning av avfallet sker under okontrollerade former med stora risker foumlr maumlnniska och miljouml2 10 Enligt en rapport fraringn Naturvaringrdsverket9 har det under perioden (2007-2009) stoppats 17 transporter fraringn Sverige varav fyra roumlrde elavfall och tvaring fall av kylskaringp

Den rapporterade insamlingen har legat relativt konstant paring ca 16 kg per person de senaste tre aringren11 (El-Kretsen AB aringrsrapporter) Det dolda floumldet uppskattas ligga paring ungefaumlr 1-2 kg per person och aringr8

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 16: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall

15

7 Beskrivning av hanteringen Paring aringtervinningscentraler och insamlingsplatser samlas elavfall i burar eller plastbackar (figur 1) Lysroumlr och laringgenergilampor ska laumlmnas separat i plastbackar med lock Personal paring dessa arbetsplatser hanterar endast i begraumlnsad omfattning elektronikavfall till exempel vid felsortering Allt material ska staring vaumlderskyddat foumlr att minska laumlckage till omgivningen Detta aumlr speciellt viktigt daring det gaumlller lysroumlr

Figur 1 Transport av elektronikavfall packade i burar (Foto Lennart Lundgren 2009)

Transporten av elavfall skoumlts av olika transportfoumlretag El-Kretsen uppges ha samarbete med ett 30-tal olika transportbolag I princip ska inte transportpersonalen behoumlva komma i direktkontakt med elavfallet Man lastar in och ur burar med hjaumllp av truckar och detta skoumlter oftast AringVC eller foumlrbehandlarens personal Det haumlnder naringgon garingng att en back med lysroumlr garingr soumlnder under transporten och daring kan det finnas pulver i lastbilen Dock ska personalen hos foumlrbehandlaren av lysroumlr vara vaumll foumlrberedd foumlr en saringdan situation och kunna hantera den korrekt (personlig kommunikation med Martin Seeger El-Kretsen) I vanliga fall borstas bilarna ur av chauffoumlren vid behov

Foumlrbehandling har tidigare alltid innefattat demontering sortering och eventuellt ocksaring storleksreducering genom krossning Daumlrefter har de olika fraktionerna vidarebehandlats foumlr foumlraumldling eller destruerats genom foumlrbraumlnning alternativt deponering Vissa foumlrbehandlare har aumlven anlaumlggningar foumlr aringtervinning av plast glas och metaller Ibland finns dessa paring samma staumllle som daumlr demontering och sortering sker

Paring foumlrbehandlingsanlaumlggningen vaumlgs allt inkommet material in och lagras ibland utomhus med eller utan tak ibland inomhus Materialet sorteras sedan upp i olika fraktioner t ex TV dator eller smaringelektronik (Figur 2) Sortering kan ske saringvaumll utomhus som inomhus ibland i samma lokal som vid sjaumllva demonteringen

16

Figur 2 Upplagring av diverse smaringelektronik i vaumlntan paring transport in i foumlrbehandlingslokalen (Foto Lizbet Skare 2009)

Demonteringen aumlr en manuell process med syfte att plocka isaumlr produkterna utan att skada de olika komponenterna och identifiera och avlaumlgsna dem (figur 3) Plast och metall separeras om moumljligt Till det miljoumlfarliga avfallet houmlr tex kretskort batterier skaumlrmar kvicksilverhaltig utrustning plasthoumlljen tonerkassetter och kondensatorer som inneharingller PCB Foumlr maringnga aringtervinnare aumlr det svaringrt att skilja mellan plast med och plast utan BFR Komponenter som inneharingller ett houmlgt metallvaumlrde (koppar guld platina palladium) tas undan foumlr materialfoumlrsaumlljning Mycket av restmaterialet har tidigare krossats eller tuggats soumlnder och garingtt till foumlrbraumlnning Produktgruppen diverseelektronik staringr foumlr oumlver haumllften av den totala vikten som aringtervinns Haumlr ingaringr TV-apparater mobiler mikrovaringgsugnar dammsugare leksaker verktyg och mycket mer

Foumlrbehandling hos de stoumlrre aktoumlrerna har foumlraumlndrats under de allra senaste aringren Vaumlrdefulla och miljoumlskadliga komponenter tas naturligtvis fortfarande bort manuellt Men stoumlrre delen av det miljoumlsanerade materialet krossas eller tuggas nu (2012) paring plats hos foumlrbehandlarna Detta genererar en mycket dammig arbetsmiljouml och man foumlrsoumlker att ha saring faring personer som moumljligt som vistas i denna miljouml Hos vissa foumlrbehandlare kan aumlven plast och metall sorteras bort fraringn den mixade fraktionen innan denna garingr vidare till aringtervinning (personlig kommunikation med Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions)

17

Figur 3 Demontering av datorskaumlrm (Foto Anneli Julander 2007)

Bildroumlr fraringn tjocka TV- och datorskaumlrmar kan antingen krossas hos foumlrbehandlaren vilket tidigare var vanligast eller skickas foumlr destruktion paring annan ort En stor aktoumlr som tar emot skaumlrmar aumlr SAKAB AB Skaumlrmarna lastas med hjaumllp av traktorhjullastare in i en kross som maler ned skaumlrmarna till smaringbitar en magnet skiljer av metaller och det krossade glaset garingr vidare till en grovskrubbning I detta steg tas pulver och belaumlggningar bort fraringn glaset Bitar av glas som fortfarande aumlr stoumlrre aumln 6 cm garingr en vaumlnda till i krossen Efter skrubbning kommer ett tvaumlttsteg som saumlkrar att alla farliga komponenter foumlrsvinner fraringn glaset Glas och metall kan aringtervinnas medan de skadliga aumlmnena laumlggs paring deponi12 Enligt El-Kretsen hanteras fortfarande stora maumlngder CRT-skaumlrmar fraringn TV-apparater (40 vikt procent av diverseelektroniken) Daumlremot har flertalet datorer som kasseras numera platta skaumlrmar (personlig kommunikation med Tommy Seeger El-Kretsen)

Skaumlrmar av LCD-typ aumlr svaringra att demontera utan att de garingr soumlnder Tidigare har man foumlrsoumlkt att lossa skaumlrmen fraringn stativet och foumlrsiktigt oumlppna houmlljet och ta bort de olika komponenterna inklusive de vaumlldigt tunna lysroumlren (1 mm diameter) som inneharingller kvicksilver Detta var en process som var vansklig daring lysroumlren ofta gick soumlnder i processen eller var trasiga redan innan den anstaumlllde boumlrjade arbeta med skaumlrmen vilket kunde ge upphov till en exponering foumlr kvicksilver

Efter ett foumlrsoumlk hos en foumlrbehandlare med att krossa LCD i en mixad fraktion dvs tillsammans med annat material och krossa en fraktion med enbart LCD uppmaumltte man lufthalter paring oumlver det hygieniska graumlnsvaumlrdet foumlr kvicksilver (30 microgm3) vid egna maumltningar Detta ledde till att man valde att endast ta loss skaumlrmen fraringn stativet och ta bort det yttersta

18

houmlljet Sedan laumlggs resterande del foumlrsiktigt i en back eller bur foumlr vidare transport till aringtervinning i ett slutet system Denna process garingr dock inte att utfoumlra paring platta skaumlrmar som aumlr mindre aumln 7 tum varfoumlr dessa fortfarande garingr till krossning med annat material

Aringtervinning av LCD sker genom att skaumlrmen eller enbart modulen med kvicksilver laumlggs in i en maskin som krossar materialet och genom en torr process (upphettning) eller en varingt process (skrubbning) avlaumlgsnar kvicksilvret fraringn oumlvriga delar Hela systemet aumlr slutet och har undertryck foumlr att foumlrhindra att maumlnniskor exponeras foumlr kvicksilvret (personlig kommunikation med Johan Felix CIT Chalmers Mikael Lekbeck SIMS Recycling Solutions) Platta skaumlrmar med nyare teknik (LED eller plasma) aumlr aumlnnu inte vanligt foumlrekommande Dock kommer det att bli en utmaning att snabbt kunna saumlrskilja dessa typer av skaumlrmar fraringn LCD-skaumlrmar Plasthoumlljen mals eller trycks ihop foumlr aringtervinning av plasten

Batterier fraringn mobiltelefoner och annan rdquosmaringelektronikrdquo leksaker och verktyg avlaumlgsnas Enligt batteridirektivet (200666EG) ska 65 procent av batterier som inneharingller bly aringtervinnas 75 procent av batterier med kadmium och 50 procent av oumlvriga batterier Batterier som inneharingller kvicksilver ska tas om hand saring att 98 procent av kvicksilver-inneharingllet samlas in Vanliga batterier samlas in och sorteras semiautomatiskt foumlr att skilja ut vilka batterier som inneharingller skadliga aumlmnen De flesta batterityper garingr att materialaringtervinna genom nedsmaumlltning och destillation

Figur 4 Slutprodukt efter krossning av material (Foto Lizbet Skare 2008)

Foumlr naumlrvarande (2012) finns ett tiotal anlaumlggningar i landet som hanterar stora vitvaror saringsom diskmaskiner tvaumlttmaskiner och spisar Vissa delar exempelvis kondensatorer demonteras innan vitvaran tuggas soumlnder i fragmenteringsanlaumlggningen foumlr separation av metaller

19

Kyl och frys hanteras vid fem anlaumlggningar i landet Gamla kylskaringp och frysar inneharingller freoner (CFC HCFC) som maringste omhaumlndertas i slutna system Kompressorn demonteras och systemet toumlms paring olja Daumlrefter separeras metaller och plaster och tuggas soumlnder i en fragmenteringsanlaumlggning varefter fraktionerna garingr till materialaringtervinning

De stora volymerna av lysroumlr och laringgenergilampor hanteras via Elkretsens insamlingssystem I dagslaumlget finns en enda aringterbehandlare i landet Ibland haumlnder det att lampor kommer till ordinarie foumlrbehandlare I dessa fall samlas lamporna in och skickas vidare till raumltt instans I processen separeras glas metall plast och lyspulver Fraringn lyspulvret aringtervinns sedan kvicksilver och saumlllsynta jordartsmetaller Mindre lysroumlr och laringgenergilampor krossas direkt i en torr process daumlr manuell hantering ocksaring foumlrekommer Laringnga lysroumlr storlekssorteras och behandlas sedan i en saring kallad aumlndkapningsmaskin daumlr lyspulvret avlaumlgsnas i ett slutet system13 Manuell hantering foumlrekommer under processens garingng saumlrskilt vid storleks-sorteringen och det aumlr svaringrt att uppraumlttharinglla slutna system Ett annat problem aumlr att ljuskaumlllor ofta aumlr trasiga redan naumlr de kommer till anlaumlggningen Paring foumlretaget utvecklas en ny metod foumlr separering och omhaumlndertagande av kvicksilver genom oxidation i en automatiserad och sluten process14

Ett gemensamt problem i aringtervinningsanlaumlggningar aumlr en bullrig arbetsmiljouml med monotona och tunga arbetsmoment Stora volymer av avfall transporteras mellan arbetsstationerna oftast med hjaumllp av truckar eller loumlpande band Ju stoumlrre foumlretag desto mer automatiserad aumlr processen Ofta staringr portarna till lokalen oumlppna eftersom truckarna ska kunna koumlra in och ut ur lokalen Detta medfoumlr att eventuell processventilation kan bli mindre effektiv och oumlka exponering foumlr damm och flyktiga aumlmnen Dessutom blir temperaturen svaringr att haringlla jaumlmn i lokalen

20

8 Antal sysselsatta i branschen anmaumllda arbetsskador och arbetsolycksfall Det aumlr inte kaumlnt hur maringnga som yrkesmaumlssigt arbetar med aringtervinning av elavfall Uppgifter fraringn El-Kretsen anger att det finns ca 700-800 personer som hanterar elavfall inom foumlrbehandling troligen ca 200 som transporterar elavfall och cirka 3 000 personer som arbetar vid AringVC och andra insamlingsplatser Totalt arbetar ca 4 000 personer med elavfall i El-Kretsens regi El-Kretsen har lite oumlver 90 procent av allt elavfall i Sverige saring uppskattningsvis kan det roumlra sig om ytterligare 1 000-2 000 personer som hanterar elavfall i Sverige

Enligt SCBs yrkesregister fanns knappt 9 000 renharingllnings- och avfallsarbetare (SSYK kod 91150 daumlr de som arbetar med aringtervinning av elavfall delvis ingaringr) Av dessa aumlr omkring 25 procent anstaumlllda inom kommunala foumlrvaltningar eller bolag15 Andelen kvinnor aumlr liten mindre aumln 10 procent Majoriteten av de anstaumlllda aumlr laringgutbildade I vissa foumlretag inom aringtervinningsbranschen finns periodvis en betydande andel som aumlr inhyrda fraringn bemanningsfoumlretag medan fraumlmst kommunala verksamheter foumlrutom den egna personalen aumlven kan sysselsaumltta personer som arbetstraumlnar eller paring annat saumltt har en anpassad arbetssituation

Renharingllnings- och avfallsarbetare tillhoumlr de yrkesgrupper som har allra houmlgst foumlrekomst av anmaumllda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar16 Risk foumlr stick- och skaumlrskador och fall ergonomiskt paringfrestande arbetsstaumlllningar samt exponering foumlr buller och dieselavgaser aumlr vaumllkaumlnda arbetsmiljoumlproblem inom branschen17 Det har inte varit moumljligt att utifraringn nationell arbetsskadestatistik saumlrskilja personer som arbetar med elavfall Vi har inte heller funnit naringgra publicerade rapporter fraringn saringdana arbetsplatser Denna rapport behandlar inte dessa foumlrharingllanden utan fokuserar paring potentiella haumllsorisker relaterade till exponering foumlr kemiska aumlmnen

21

9 Kunskapslaumlge En litteraturgenomgaringng har gjorts med utgaringngspunkt fraringn soumlkningar i databaser (pubmed medlineovid scopus och google scholar) Denna genomgaringng gav ungefaumlr 1 500 traumlffar foumlr soumlkorden rdquooccupational exposure e-wasterdquo och rdquohealth effects e-wasterdquo varav merparten inte var relevanta foumlr studien Daring artiklar som behandlar omraringdet i Asien och Afrika inte aumlr relevanta foumlr hur aringtervinning sker i Sverige har dessa uteslutits Daring kvarstod ett 20-tal artiklar som vi har garingtt igenom Via kontakter med forskare har ytterligare naringgra rapporter aringterfunnits

Bromerade flamskyddsmedel aumlr det omraringde som studerats mest Vi har inte hittat naringgra publicerade vetenskapliga artiklar om metaller och foumlrbehandling men det finns en rapport paring finska18 och tvaring artiklar fraringn en svensk studie som skickats in foumlr publicering19-20 Vidare finns en svensk rapport om kvicksilverexponering vid lysroumlrshantering21

91 BFR

Bromerade flamskyddsmedel anvaumlnds i elektriska och elektroniska produkter foumlr att foumlrhindra och foumlrdroumlja ett brandfoumlrlopp Det finns flera olika typer av BFR som anvaumlnds i EEE-produkter Vissa aumlr enskilda aumlmnen som tex TBBPA (tetrabromobisfenol A) HBCDD (Hexabromocyklododekan) och andra utgoumlrs av en grupp aumlmnen med liknande molekylstruktur tex PBDE (polybromerade difenyletrar) som bestaringr av 209 olika varianter (kongener) I verkligheten foumlrekommer dock inte alla varianterna

PBDE har kommersiellt tillverkats i tre olika blandningar Penta- Okta- och DekaBDE det vill saumlga tekniska produkter med huvudsakligen fem aringtta eller tio bromatomer i molekylen Ofta indelas PBDE i tvaring grupper laringgbromerade (1-6 bromatomer) och houmlgbromerade (7-10 bromatomer) kongener Indelningen baserar sig paring att de har olika kemiska egenskaper De laringgbromerade difenyletrarna har laringng halveringstid (aringr) och ackumuleras i levande organismer Houmlgbromerade PBDE har kortare halveringstid i blod DekaBDE saring kort tid som tvaring veckor men kan brytas ned till laringgbromerade PBDE

I maringnga produkter har BFR endast blandats in i plastmaterialet Naumlr produkten sedan anvaumlnds eller aringtervinns kan aumlmnena diffundera ut ur plasten och bli tillgaumlngliga foumlr upptag genom inandning Det finns aumlven BFR som tillsaumltts EEE-produkter genom att kemiskt reagera med plastmaterialet Dessa aumlmnen kan inte laumlcka ur produkten vid anvaumlndning Men vid foumlrbehandling av elavfall daumlr material soumlnderdelas i mindre partiklar kan houmlga halter foumlrekomma i luften bundet till partiklar och paring saring saumltt tas upp via andningsvaumlgarna

Allmaumlnbefolkningens exponering foumlr BFR saumlrskilt PBDE sker via foumlda och genom inhalation av damm fraringn inomhusmiljoumln Jaumlmfoumlrt med foumlrharingllandena i Nordamerika daumlr anvaumlndningen av PBDE varit mycket stoumlrre aumln i Europa har svenskar betydligt laumlgre halter av saringvaumll laringgbromerade som houmlgbromerade PBDE22

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Resultaten fraringn relevanta studier redovisas i tabell 4a (biomarkoumlrer) och 4b (lufthalter)

Biomonitorering Yrkesexponering foumlr bromerade flamskyddsmedel boumlrjade studeras i Sverige i slutet av 1990-talet och gaumlllde daring framfoumlrallt PBDE Den foumlrsta studien23 omfattade

22

19 demonterare paring ett foumlrbehandlingsfoumlretag i Sverige Lokalvaringrdare paring sjukhus och kontorsarbetare utgjorde kontrollgrupper De som demonterade elavfall hade klart houmlgre halter av vissa PBDE i serum aumln kontrollgrupperna

En annan studie24 omfattade datortekniker som hanterade baringde haringrd- och mjukvara vid nyinstallationer och reparationer Datorteknikerna hade laumlgre PBDE-halter i blodet aumln demonterarna men houmlgre aumln lokalvaringrdare och kontorsarbetare Efter att dessa studier publicerats kom flera studier som tittade paring just foumlrbehandling och demontering baringde i Sverige och i Norge25-27 Dessa studier bekraumlftade att personal som arbetar med foumlrbehandling av elavfall aumlr houmlgre exponerade foumlr BFR aumln kontrollgrupper Detta gaumlllde framfoumlrallt de houmlgre bromerade PBDE speciellt kongenen BDE-183 Denna kongen aumlr en bestaringndsdel i en kommersiell OktaBDE-blandning som har anvaumlnts mycket foumlr flamskydd av elektronikprodukter Vidare visades att efter dammreducerande aringtgaumlrder paring arbetsplatsen sjoumlnk halterna betydligt bland demonterare27

En av studierna26 undersoumlkte aumlven exponering vid olika arbetsuppgifter inom foumlrbehandlingen av elavfall Demonteringen av elavfallet gav upphov till de houmlgsta halterna av BFR i blodet hos arbetstagarna Sortering av elavfall gav ocksaring upphov till houmlga halter medan andra arbetsmoment som inte innebar direkt hantering elavfallet gav upphov till de laumlgsta halterna av BFR i blodet (tabell 4a)

De houmlgsta rapporterade halterna som uppmaumltts vid yrkesmaumlssig exponering i Europa och USA aumlr ocksaring relaterade till elektroniska produkter naumlmligen tillverkning av gummi foumlr produktion av elkablar28 I dagslaumlget har aumlnnu houmlgre halter rapporterats fraringn Kina daumlr aringtervinning av elavfall sker i okontrollerade former29

Lufthalter Det finns flera studier30-35 som har studerat lufthalter av bromerade flamskyddsmedel Dock har maringnga olika metoder anvaumlnts vid provtagning vilket goumlr det svaringrt att direkt jaumlmfoumlra resultat mellan studierna Eftersom det aumlr en stor skillnad i aringngtryck mellan olika PBDE och andra BFRer maringste metoden foumlr luftprovtagning anpassas till den variant av flamskyddsmedel som ska studeras Om enbart filter anvaumlnds aumlr det stor risk att laringgbromerade PBDE underskattas eftersom dessa oftast aringterfinns i aringngfasen medan houmlgbromerade PBDE ofta aumlr bundna till stora partiklar som fastnar paring filter I vetenskapliga studier har man daumlrfoumlr oftast anvaumlnt sig av baringde filter och naringgon form av absorbent

I tabell 4b redovisas resultat fraringn litteraturgenomgaringngen Det aumlr uppenbart att foumlrbehandling av elavfall ger upphov till houmlga halter av BFR i luften Houmlgst halter i prover har tagits naumlra krossar En studie32 visade halter av DekaBDE vid manuell demontering av elavfall som var lika houmlga som de som tidigare hade rapporterats vid krossning av elavfall30 33 Denna studie aumlr den enda som har studerat hur partikelstorleken paringverkar halten av PBDE i luften Relativt houmlga halter av BFR fanns i den respirabla dammfraktionen som naringr laumlngst ned i lungorna

En av de senaste studierna som utfoumlrts paring luftprover av BFR inom aringtervinning av elavfall kommer ifraringn Finland35 Denna visar att det skett ett skifte i vilka typer av bromerade flamskyddsmedel som anvaumlnds i elektronik efter begraumlnsningen av vissa PBDE i RoHS- direktivet Houmlga halter av de tvaring rdquonyardquo ersaumlttningsprodukterna BTBPE och DBDPE rapporteras nu (tabell 4b)

23

Hygieniskt graumlnsvaumlrde I Sverige finns inget hygienisk graumlnsvaumlrde foumlr naringgot av de bromerade flamskyddsmedlen vare sig uttryckt som lufthalt eller som halt i kroppsvaumltska Detta beror till stor del paring att det inte finns naringgra studier paring haumllsoeffekter att relatera lufthalter till

I maj 2012 rekommenderade dock SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits EU-kommissionen)36 ett graumlnsvaumlrde foumlr den kommersiella mixen av OktaBDE paring 02 mgm3 Daring 50 procent av mixen utgoumlrs av OktaBDE foumlljer att koncentrationen av kongener med aringtta brom ej skall oumlverstiga 01 mgm3

Haumllsoeffekter med tonvikt paring dos-effekt

Maumlnniskor och natur utsaumltts foumlr en cocktail av potentiellt hormonstoumlrande kemikalier varje dag i laringga kumulativa doser37 Hormonstoumlrande kemikalier finns i en maumlngd olika tillaumlmpningar saringsom bekaumlmpningsmedel flamskyddsmedel i olika produkter tillsatser till plaster och mycket mer Dessa kemikalier naringr omgivningen vid tillverkning avsiktlig anvaumlndning och naumlr de oavsiktligt frigoumlrs fraringn produkter och aringterfinns som foumlroreningar i livsmedel Att studera haumllsorisker av hormonstoumlrande kemikalier aumlr en utmaning eftersom deras effekter beror baringde paring exponeringsnivaring och paring tidpunkt foumlr exponering Hormonstoumlrande aumlmnen fungerar som hormoner inte som toxiska aumlmnen och kan daumlrfoumlr redan i laringga doser paringverka viktiga processer i kroppen Medan effekter vid exponering i vuxen aringlder aumlr oumlvergaringende anses bestaringende effekter kunna uppkomma om exponering sker under kaumlnsliga tidpunkter i fosterutvecklingen eller under puberteten

Det finns klara belaumlgg fraringn djurexperimentella studier att PBDE och flera andra BRF har hormonstoumlrande effekter och paringverkar det endokrina systemet immunsystemet och aumlven har negativa effekter paring kognitiv utveckling38 Experimentellt har dessa aumlmnen studerats ett i taget eller i blandningar med ett faringtal aumlmnen I epidemiologiska humanstudier aumlr situationen helt annorlunda med samtidig exponering foumlr maringnga olika potentiellt hormonstoumlrande aumlmnen vilket goumlr det svaringrt att saumlrskilja effekter av enskilda aumlmnen Den epidemiologiska forskningen om PBDE och andra BFR aumlr aumlnnu i sin linda och har fokus paring saringvaumll kvinnlig som manlig reproduktion samt kognitiva och beteendemaumlssiga stoumlrningar hos barn Effekter har iakttagits vid halter som aringterfinns i den allmaumlnna befolkningen i Nordamerika Under de allra senaste aringren har man ocksaring boumlrjat studera tillstaringnd som manifesteras i vuxen aringlder saringsom fetma diabetes och demenssjukdomar daumlr den underliggande sjukdomsprocessen kan ha startat redan i mycket tidig aringlder Inom EU har EFSA (European Food and Safety Administration) gjort riskbedoumlmningar och tagit fram den kritiska effekten foumlr PBDE HBCDD och TBBPA Foumlr PBDE och HBCDD aumlr utvecklingsneurologiska effekter mest kritiska medan det foumlr TBBPA fraumlmst gaumlller paringverkan paring skoumlldkoumlrtelhormoner 39-41 EFSA goumlr bedoumlmningen att det i dagslaumlget inte finns risk foumlr negativa haumllsoeffekter till foumlljd av intag av foumlda foumlrorenad med BDE-47 BDE-153 och BDE-209 men att foumlr BDE-99 finns det en potentiell risk foumlr haumllsoeffekter framfoumlrallt foumlr barn i aringldern 1-3 aringr Foumlr HBCDD och TBBPA ansaringg EFSA att det inte finns naringgon risk foumlr haumllsan vid aktuella halter i foumldoaumlmnen

Det finns i nulaumlget inga belaumlgg foumlr att exponering foumlr olika PBDE-kongener vid de halter som uppmaumltts i svensk aringtervinningsindustri skulle vara skadliga foumlr vuxna Studier av haumllsoeffekter vid yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra BFR saknas

24

Kaumlnsliga grupper

Tillfoumlrlitliga dos-responsdata foumlr att utvaumlrdera risker vid exponering under fostertid saknas aumlnnu Det aumlr dock klart visat att baringde laringg- och houmlgbromerade PBDE oumlverfoumlrs fraringn mor till barn under graviditet och amning42 Kunskapen om toxiciteten hos bromerade flamskyddsmedel aumlr begraumlnsad Eftersom det finns likheter med andra miljoumlgifter talar daumlrfoumlr foumlrsiktighetsprincipen foumlr att yrkesmaumlssig exponering foumlr PBDE och andra hormonstoumlrande BFR boumlr minimeras saumlrskilt foumlr kvinnor i fertil aringlder

Kunskapsluckor

Forskning om haumllsoeffekter av bromerade flamskyddsmedel och andra persistenta eller semipersistenta organohalogenerade foumlreningar har tidigare fraumlmst skett genom djurexperimentella studier Under de senaste aringren daring moumljligheterna till kemiska analyser i stoumlrre skala har utvecklats har epidemiologiska studier i allmaumlnbefolkningen blivit moumljliga att genomfoumlra Fokus ligger paring aumlmnenas hormonstoumlrande egenskaper daumlr exponering under fostertid och tidiga barnaaringr misstaumlnks kunna leda till effekter som visar sig saringvaumll tidigt i livet som i ett laringngt livsloppsperspektiv Inom naringgra aringr kommer sannolikt kunskapslaumlget att ha klarnat betydligt Studier av haumllsoeffekter i yrkesexponerade grupper saknas

92 Metaller

Inom den vetenskapliga litteraturen finns inga publicerade artiklar om metallexponering vid aringtervinningen av elavfall Daumlrfoumlr har vi i denna kunskapssammanstaumlllning utgaringtt fraringn en svensk studie19-20 och en finsk studie18 (vilka baringda kommer att publiceras vetenskapligt inom en snar framtid) daring vi valt ut vilka metaller som utgoumlr ett potentiellt problem inom branschen Resultaten fraringn tillgaumlngliga luft- blod- och urinprover finns sammanfattade i tabell 5a (biologiska prover) och 5b (luftprover) Betraumlffande urinhalterna fraringn den svenska studien aumlr dessa justerade foumlr specifik vikt (medelvaumlrde 1020 gml)

921 Bly

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Blyexponering foumlrekommer i vissa arbetsmiljoumler tex i blysmaumlltverk i maumlssings- och bronsgjuterier i glasbruk vid batteritillverkning och vid bearbetning av foumlremaringl maringlade med blymoumlnja43 Exponering foumlr bly i den allmaumlnna miljoumln sker framfoumlr allt via foumlda samt i

i mindre utstraumlckning fraringn tex omgivande luft vatten och tobak Sedan bly foumlrsvann som tillsats i motorbensin har befolkningens blyexponering minskat markant I svensk allmaumlnbefolkning laringg nivaringerna paring bly i blod hos maumln under foumlrsta halvan av 2000-talet omkring 02 μmolL och hos kvinnor omkring 015 μmolL43 Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr laumlgre aumln 08 umolL tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader Kontrollerna ska fortsaumltta saring laumlnge som naringgon blyexponering kvarstaringr

Analyser av baringde damm blod och urinprover har visat att foumlrbehandling av elavfall aumlr en kaumllla till blyexponering De data som finns tillgaumlngliga fraringn Sverige19-20 och Finland18 talar sitt tydliga spraringk (Tabell 5a och 5b) I den finska studien undersoumlktes 24 individer foumlrdelade paring fyra foumlretag I den svenska studien undersoumlktes 63 individer paring tre foumlretag Blyvaumlrdet i blod foumlljdes upp efter 6 maringnader Koncentrationen hade inte sjunkit vilket tyder paring en konstant exponering

25

Lufthalter I den svenska studien var medelvaumlrdet bly i inhalerbart damm 14 microgm3 (spridning 001-130 microgm3) Vid maumltningar 2007-2008 oumlversteg enstaka maumltningar graumlnsvaumlrdet Lufthalterna var systematiskt houmlgre i hallar daumlr man krossar material I den finska studien laringg blyhalten i luft paring medelvaumlrden mellan 03 ndash 30 microgm3 med toppvaumlrden upp till 97 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet

Biomonitorering I den svenska studien var halter i urin och blod statistiskt signifikant houmlgre i den exponerade gruppen jaumlmfoumlrt med studiens kontrollgrupp Foumlr bly i blod observerades bland foumlrbehandlarna ett medianvaumlrde paring 02 micromolL med spridning mellan 005-11 micromolL I kontrollgruppen var medianvaumlrdet 007 micromolL med spridning mellan 002 och 012 micromolL

Vid 6 procent av maumltningarna laringg bly i blod vid eller oumlver de nivaringer daring medicinska kontroller kraumlvs (08 micromolL) och 4 procent av maumltningarna laringg paring 10 micromolL Dessa halter uppmaumlttes hos maumln men det fanns ocksaring kvinnor paring arbetsplatserna som utfoumlrde samma arbetsuppgifter Det innebaumlr att kontroll av blodblyhalter ska goumlras paring samtliga anstaumlllda

I den finska studien laringg halterna av bly i blod lite houmlgre aumln i den svenska studien i genomsnitt (01-07 micromolL) bland anstaumlllda paring de fyra foumlretag som undersoumlkts Aumlven haumlr verkade bly i blod ligga paring en mer eller mindre konstant nivaring i den upprepade maumltningen efter ett aringr

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 01 mgm3 (100 microgm3) inhalerbart damm 005 mgm3 (50 microgm3) respirabelt damm44 Det finlaumlndska vaumlrdet aumlr 01 mgm3 (100 microgm3)18

Medicinsk kontroll Det finns ett tydligt regelverk foumlr regelbundna medicinska kontroller vid blyexponerat arbete45 I korthet gaumlller att den som vid naringgon kontroll har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 20 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 12 μmolL (foumlr kvinnor under 50 aringr) ska staumlngas av tills halten bly i blodet sjunkit till under 18 respektive 10 μmolL Detsamma gaumlller den som har en blyhalt i blodet houmlgre aumln 18 μmolL (foumlr kvinnor som fyllt 50 aringr och foumlr alla maumln) eller houmlgre aumln 10 (foumlr kvinnor under 50 aringr) vid tre paring varandra foumlljande kontroller Foumlr kvinnor under 50 aringr gaumlller saumlrskilt att saring laumlnge blodblyhalterna vid kontrollerna aumlr houmlgst 08 μmolL blod tillaringts kontroller med foumlrlaumlngt intervall sex maringnader saring laumlnge som blyexponering kvarstaringr

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Den yrkesmaumlssiga blyexponeringen sker fraumlmst genom inandning aumlven om bly ocksaring kan upptas via mag-tarmkanalen tex genom kontaminering av livsmedel snus och cigaretter Stora partiklar deponeras houmlgt upp i luftvaumlgarna svaumlljs ned och absorberas fraringn mag-tarmkanalen hos vuxna till ca 15-20 procent Av smaring partiklar (partikelstorlek lt1 μm) deponeras grovt sett 40 procent i den alveolaumlra delen av lungan och absorberas daumlr Efter upptag aringterfinns bly i blodet naumlstan allt i de roumlda blodkropparna Halveringstiden foumlr bly i blod aumlr 3-4 maringnader Bly som inte utsoumlndras lagras i skelettet vilket medfoumlr att det aumlven efter avslutad yttre exponering kan finnas en rdquoinrerdquo exponering under laringng tid Halveringstiden foumlr bly i skelett aumlr aringtskilliga aringr

Vid yrkesmaumlssig exponering kan stora variationer i blodblyhalt foumlrekomma vid samma luftblyhalt paring grund av individuella faktorer saringsom tidigare blyexponering olika stor bakgrundsexponering och skillnader i blymetabolism Hur arbetsfoumlrharingllanden och arbetssaumltt

26

paringverkar hand-mun-transport av bly betyder mycket Flera studier indikerar dock att en luftblyhalt paring ca 10 μgm3 skulle kunna motsvaras av en blodblyhalt omkring 1 μmolL43

De toxiska effekterna av houmlg exponering foumlr bly aumlr kaumlnda sedan mycket laringng tid tillbaka43 Vid akuta foumlrgiftningar paringverkas baringde centrala och perifera nervsystemet blodbildningen haumlmmas njurarna kan skadas och den drabbade kan faring svaringra magsmaumlrtor saring kallad blykolik Vid exponering under laringng tid vid nivaringer som inte ger akuta effekter finns risk foumlr paringverkan paring perifera nervsystemet hjaumlrta-kaumlrl njurar samt endokrina och immunologiska effekter Daumlrfoumlr omfattas de som yrkesmaumlssigt exponeras foumlr bly av ett kontrollsystem med biologisk oumlvervakning (medicinsk kontroll) och regler som innebaumlr att de inte faringr fortsaumltta arbetet vid foumlr houmlga blodblyhalter Saumlkerhetsmarginalerna aumlr dock smaring och redan vid halter vid eller strax under avstaumlngningsgraumlnser har man paring gruppnivaring paringvisat tidiga tecken paring negativa haumllsoeffekter bland vuxna blyarbetare43

KAumlNSLIGA GRUPPER

Vaumlxande foster och smaring barn aumlr mycket kaumlnsliga foumlr bly och daumlrfoumlr finns saumlrregler foumlr kvinnor under 50 aringrs aringlder som inte faringr blyexponeras i arbetet paring samma saumltt som maumln och aumlldre kvinnor Bly oumlverfoumlrs via placenta och passerar till broumlstmjoumllk Blyhalten i blod hos nyfoumldda barn aumlr kopplad till halten hos modern men naringgot laumlgre Har kvinnan blyhalt i blodet paring 08 μmolL under graviditeten oumlverskrider detta tydligt de blodhalter daumlr man sett skadliga effekter paring barn

Det finns ett mycket stort antal studier av blyeffekter paring barn fraringn olika delar av vaumlrlden Det aumlr klart visat paring gruppnivaring att subtila men aumlndaring maumltbara effekter paring CNS finns vid blyhalter lt024 micromolL Det roumlr sig om effekter paring motorik och kognition som maumlts vid avancerade neuropsykologiska och neuromotoriska tester Det finns ocksaring studier daumlr man sett en oumlkad risk foumlr beteendestoumlrningar under barn- och ungdomsaringr vid halter i detta dosomraringde Paringverkan paring IQ har observerats vid halter saring laringga som 014 micromolL och dos-responsanalyser har inte kunnat paringvisa ett troumlskelvaumlrde En benchmark dos-analys gav ett vaumlrde paring 009 micromolL (95 procentkonfidensintervall (BMDL) paring 0057 micromolL) foumlr foumlrlust av 1 IQ-poaumlng46

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns alltfoumlr liten kunskap om blyexponering vid elektronikaringtervinning Bly kommer fraumlmst fraringn tjocka skaumlrmar framfoumlr allt gamla CRT-skaumlrmar Daring maumltningarna i de aktuella studierna genomfoumlrdes hanterades dessa skaumlrmar genom krossning I dagslaumlget (2012) foumlrekommer inte denna metod lika ofta eftersom branschen blivit medveten om problematiken Daumlrfoumlr aumlr det inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut idag hos foumlrbehandlarna dock aumlr det troligt att lufthalter och daumlrmed aumlven blodhalter av bly kan ha boumlrjat sjunka Det aumlr heller inte kaumlnt hur blyexponeringen ser ut hos de foumlretag som nu hanterar de gamla CRT-skaumlrmarna Inga studier paring blyexponering finns i Sverige vid foumlretag som i en halvautomatiserad process sorterar och aringtervinner batterier I den finska studien saringgs blyhalter hos batteriaringtervinnare i samma nivaring som vid foumlrbehandling av CRT-glas

922 Kvicksilver

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Lufthalter Kvicksilver finns i olika typer av relaumler LCD-skaumlrmar och batterier (tabell 2) I den finska studien18 maumltte man inte kvicksilver och i den svenska studien20 har inte raumltt provtagningsmetod foumlr kvicksilver i luft anvaumlnts Vid maumltning av kvicksilver ska aringngfasen

27

samlas in paring ett adsorbentroumlr med ett foumlrfilter foumlr partikelbundet kvicksilver Trots att ingen gasfas samlades in vid luftprovtagningen i den svenska studien kunde halter av kvicksilver maumltas i luftproverna I snitt laringg dessa halter paring 001 microgm3 i totaldamm och 002 microgm3 i inhalerbart damm Dessa halter aumlr dock troligen kraftigt underskattade I detta sammanhang aumlr det ocksaring viktigt att paringpeka att ingen hantering av lysroumlr eller laringgenergilampor skedde vid de foumlrbehandlingsanlaumlggningar som ingick i studien

Vid en anlaumlggning daumlr huvuddelen av lysroumlr som insamlats i Sverige sorterades med saringvaumll manuell som maskinell hantering infoumlr vidare transport till en aumlndkapningsanlaumlggning uppmaumlttes lufthalter (47-175 microgm3) oumlverstigande graumlnsvaumlrdet (30 microgm3) i arbetslokalen21

Biomonitorering Kvicksilver i blod och urin maumlttes i den svenska19 och den finska studien18 I Sverige fanns en statistisk signifikant skillnad i urinhalter mellan demonterare (65 nmolL) och kontroller (40 nmolL) dock aumlr halterna laringga i foumlrharingllande till vad som uppmaumltts hos personal som aringtervinner lysroumlr

Vid en anlaumlggning daumlr stora maumlngder lysroumlr sorterades manuellt hade en stor del av de anstaumlllda saring houmlga halter av kvicksilver i blod (59-297 nmolL) att de fick staumlngas av fraringn arbetet21 Foumlrst efter sanering av lokalen och strikt anvaumlndande av personlig skyddsutrustning var blod- och urinhalterna under kontroll Anlaumlggningen staumlngde 2008 och aringtervinningen av lysroumlr och laringgenergilamport oumlverfoumlrdes till annan aktoumlr Aumlven haumlr foumlrekom initiala problem att uppraumlttharinglla godtagbara halter men under den fortsatta driften har de rutinmaumlssiga kontrollerna visat blodurin-halter som aumlr acceptabla (personlig kommunikation med Kristina Jakobsson)

I den finska18 studien laringg kvicksilver i urin paring detektionsgraumlnsen (5 nmolL) vid tre av de fyra foumlretagen som demonterar elavfall I ett av foumlretagen som aumlven hanterar batteriaringtervinning var dock halterna mycket houmlgre 125 nmolL (median) 2008 och 35 nmolL (median) 2009 Huruvida lyskaumlllor hanterades vid foumlretaget i Finland aumlr inte kaumlnt

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Oorganiskt Hg 003 mgm3 (30microgm3)44

Biologiskt graumlnsvaumlrde foumlr kvicksilver saknas i Sverige I USA har Occupational Safety and Health Administration (OSHA)47 kommit fram till ett biologiskt exponeringsindex foumlr total maumlngd oorganiskt kvicksilver som aumlr 15 microgL (100 nmolL) i blod och 35microgg kreatinin American Conference of Governmental Industrial Hygienists (ACGIH) har rekommenderat ett vaumlrde paring 80 nmolL i urin48

Lufthalter paring 003 mgm3 (30 microgm3) anses motsvara en Hg-halt i blod paring ca 70 nmolL och en Hg-halt i urin paring ca 20 microgg kreatinin vid kontinuerlig exponering49

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Kvicksilver aumlr en metall med vaumllkaumlnda toxiska effekter Kvicksilver i oorganisk form tas laumltt upp i kroppen genom inandning samt i liten utstraumlckning aumlven genom hud och mag-tarmkanal Hos vuxna aumlr njurarna det kaumlnsligaste organet och de tidigaste tecknen paring njurparingverkan aumlr laumlckage av proteiner till urinen Vid houmlgre exponeringsnivaringer paringverkas centrala nervsystemet med oro aumlngslan och skakningar saumlrskilt i haumlnderna Aumlven det perifera nervsystemet kan paringverkas med kaumlnselstoumlrningar Saringdana kliniskt maumlrkbara effekter har iakttagits vid lufthalter paring naringgra mgm3 Subkliniska effekter med laumltt njurparingverkan i form av laumlckage av smaring proteiner har iakttagits vid kvicksilvernivaringer i blod kring

28

100 nmolL och i urin paring 25-50 microgg kreatinin (200-400 nmolL) Man har aumlven i naringgra studier iakttagit subtila effekter paring centrala nervsystemet vid motsvarande halter

Oorganiskt kvicksilver foumlrsvinner snabbt ur kroppen naumlr exponeringen upphoumlr halveringstiden aumlr omkring en vecka i blod och 3-4 veckor i urin och de skadliga effekterna garingr daring tillbaka Vid mycket kraftig och laringngvarig exponering kan dock effekter paring det centrala nervsystemet bli bestaringende50

KAumlNSLIGA GRUPPER

Medan metylkvicksilver och naringgra andra former av organiskt kvicksilver har vaumllkaumlnda reproduktionstoxiska effekter med det vaumlxande fostrets nervsystem som saumlrskilt kaumlnsligt maringlorgan finns det inte belaumlgg foumlr att oorganiskt kvicksilver vid de dosnivaringer som kan vara aktuella i svenskt arbetsliv skadar foster Foumlrsiktighetsprincipen torde dock tala foumlr en saumlrskild haumlnsyn till kvinnor i fertil aringlder vid yrkesmaumlssig exponering foumlr kvicksilver

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns inga studier som har studerat kvicksilverexponering vid foumlrbehandling av elavfall eller vid insamlingscentraler och hos transportoumlrer av boxar foumlr lysroumlr etc Inte heller aumlr exponeringssituationen vid hantering av lysroumlr och laringgenergilampor helt klarlagd Den finska studien visar paring att kvicksilver kan vara ett problem vid aringtervinning av batterier dock vet vi inte om det aumlven foumlrekom hantering av lysroumlr vid denna anlaumlggning

Det finns ett stort behov av fler undersoumlkningar av exponeringssituationen eftersom kvicksilver aumlr en starkt toxisk metall

923 Kadmium

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Exponering foumlr kadmium i svensk arbetsmiljouml foumlrekommer naumlstan uteslutande vid batteritillverkning Hantering och aringteranvaumlndning av kadmiumhaltigt metallskrot kan ocksaring medfoumlra en viss men svaringrkontrollerbar exponering Kadmiumhaltiga silverlod anvaumlnds antagligen fortfarande men i mindre utstraumlckning

Den huvudsakliga kaumlllan till kadmiumexponering i allmaumlnbefolkningen aumlr kost saumlrskilt fullkornsprodukter och groumlnsaker dvs i andra avseenden nyttig mat Tobaksroumlkning aumlr ocksaring en viktig kaumllla

Lufthalter Kadmium foumlrekommer i flertalet elektriska och elektroniska produkter (tabell 2) varav de viktmaumlssigt vanligaste produkterna aumlr CRT-glas och batterier Lufthalterna i de svenska och finska studierna var generellt laringga jaumlmfoumlrt med det hygieniska graumlnsvaumlrdet i den svenska studien ca 2 procent och i den finska studien ca 10 procent

Biomonitorering Den rutinmaumlssiga exponeringskontrollen baseras sedan laumlnge paring bestaumlmning av koncentrationen av kadmium i blod och urin Kadmiumhalten i blod reflekterar huvudsakligen aktuell exponering medan kadmiumhalten i urin fraumlmst aumlr relaterat till kroppsboumlrdan

I de tvaring studier som finns tillgaumlngliga laringg kadmiumkoncentrationen i blod och urin i samma storleksordning (3-10 nmolL i blod och 25-5 nmolL i urin) I den svenska studien hade de som demonterar elavfall houmlgre halter av kadmium i blod (62 mot 27 nmolL) och urin (36

29

mot 27 nmolL) aumln kontrollerna Denna skillnad var statistiskt signifikant aumlven daring haumlnsyn tagits till roumlkvanor I normalbefolkningen i Sverige brukar halter i blod hos icke- roumlkare ligga i intervallet 1-45 nmolL och hos roumlkare paring 9-10 nmolL i blodet45

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) totaldamm 0005 mgm3 (5 microgm3) respirabelt damm44

Medicinsk kontroll Krav paring utredning vid kadmiumhalt i blod gt50 nmolL Avstaumlngning vid kadmiumhalt i blod gt75 nmolL45 Vid urinhalter som aumlr houmlgre aumln 2 micromolmol kreatinin boumlr orsak till exponering utredas och om halten aumlr houmlgre aumln 5 micromolmol kreatinin boumlr omplacering oumlvervaumlgas enligt anvisningarna till foumlreskriften om medicinska kontroller

Foumlr att konvertera urinhalter av kadmium fraringn nmolL till micromolmol kreatinin anvaumlnds en medelhalt paring kreatinin i 1 liter urin som aumlr 10 mmolmol Genom att dividera halterna med 10 mmolmol faringr man en halt paring kadmium som aumlr justerat foumlr kreatinin med enheten micromolmol kreatinin

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Exponering foumlr kadmium i arbetsmiljoumln sker huvudsakligen via andningsvaumlgarna aumlven om visst gastrointestinalt upptag ocksaring kan foumlrekomma Vid inandning aumlr upptaget av kadmium mellan 10 och 50 procent huvudsakligen beroende paring partikelstorlek (respirabla partiklar lt 5 μm) och loumlslighet Absorptionen fraringn magtarmkanalen aumlr betydligt laumlgre i storleksordningen naringgra faring procent Upptaget oumlkar vid jaumlrnbrist vilket foumlrklarar att kvinnor ofta har houmlgre kadmiumhalter i blodet aumln maumln

Det aumlr vaumllkaumlnt att houmlg exponering foumlr kadmium skadar benbildningen med oumlkad risk foumlr benskoumlrhet och frakturer Nya studier fraringn Sverige och Kina har tydligt visat att exponering foumlr kadmium aumlven vid nivaringer som observeras i den allmaumlnna europeiska befolkningen aumlr foumlrknippade med negativa effekter paring skelettet med minskad bentaumlthet och oumlkad risk foumlr osteoporos och benskoumlrhetsfrakturer Daring exponeringen minskar aumlr effekterna reversibla endast i begraumlnsad omfattning Benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer aumlr vanliga i Sverige saumlrskilt bland kvinnor efter klimakteriet och anses utgoumlra ett klart folkhaumllsoproblem51

Mycket houmlg exponering foumlr kadmium kan ge upphov till akuta njurskador Daumlr aumlr ocksaring vaumllkaumlnt att patienter med kronisk njursvikt har houmlgre halter av Cd och Pb i njurvaumlvnaden aumln friska personer Detta skulle dock kunna bero paring saring kallad omvaumlnd kausalitet dvs att sjaumllva sjukdomen eller dess behandling kan paringverka metallretention Ett stort antal tvaumlrsnitts-studier har visat att aumlven vid laringga nivaringer av kadmium i urinen finns en samvariation mellan metallhalt och laumlckage av smaring proteiner vilket aumlr ett tidigt tecken paring tubulaumlr skada i njurarna Men ocksaring detta skulle teoretiskt kunna vara ett resultat av omvaumlnd kausalitet dvs att kadmium laumlcker ut om man har en laumltt njurskada Det finns dock en helt aktuell prospektiv fall-kontrollstudie bland svenska patienter med allvarlig njursvikt daumlr man haft tillgaringng till biobanksblod som insamlats i samband med haumllsokontroller laringngt innan sjukdomen debuterade Det foumlrefaller som om foumlrhoumljda halter av bly och kanske aumlven kadmium vid relativt laringga nivaringer utgoumlr en riskfaktor foumlr framtida njursvikt51

Sammanfattningsvis finns det saumlrskilt foumlr kvinnor inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhets-frakturer bland svenska kvinnor som genomgaringtt klimakteriet har visats vid nivaringer kring

30

U-Cd 050 μmolmol kreatinin52-53 Riskoumlkning foumlr njurparingverkan har observerats vid naringgot laumlgre nivaringer54 EFSA har dock beraumlknat en naringgot houmlgre nivaring 1 μmolmol kreatinin foumlr tidiga tecken paring tubulaumlr njurskada55

Med en omvandlingsfaktor paring drygt 2 mellan blod- och kreatininjusterade urinhalter56 skulle B-Cd 50 nmolL motsvara U-Cd 12 μmolmol kreatinin Detta kan vara en oumlverskattning med houmlgst en faktor 5 (personlig kommunikation med Thomas Lundh) De kadmiumhalter som aumlr aringtgaumlrdsgraumlnser vid lagstadgade medicinska kontroller har saringledes inte naringgon som helst marginal till de halter daumlr man vid laringngtidsexponering ser ben- och njureffekter Eftersom skadliga effekter av kadmium kan paringvisas redan i den allmaumlnna befolkningen boumlr den yrkesmaumlssiga exponeringen haringllas saring laringg som moumljlig

IARC har klassificerat kadmiumfoumlreningar som human carcinogen grupp I baserat paring tillraumlckliga bevis i studier av saringvaumll maumlnniskor som djur57 Senare epidemiologiska studier stoumldjer dock inte denna staringndpunkt aumlven om experimentella data indikerar att kadmium kan vara carcinogent

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det finns ndash saumlrskilt foumlr kvinnor ndash inte naringgra stora saumlkerhetsmarginaler mellan den exponering foumlr kadmium som sker via foumldan och de halter daumlr negativa haumllsoeffekter av betydelse kan upptraumlda En riskoumlkning foumlr benskoumlrhet och benskoumlrhetsfrakturer har visats vid nivaringer kring U-Cd 050 μmolmol kreatinin En eventuell riskoumlkning foumlr njurparingverkan observeras vid liknande nivaringer En tillkommande yrkesmaumlssig exponering minskar saumlkerhetsmarginalerna ytterligare och boumlr daumlrfoumlr haringllas saring laringg som moumljligt

KUNSKAPSLUCKOR

Det finns brister i kunskapsbasen om kadmiumexponering inom aringtervinning av elavfall och batterier De foumlrsta studierna visar paring en skillnad mellan demonterare och kontroller Branschen domineras av maumln men det finns aumlven kvinnor som har samma arbetsuppgifter som maumlnnen Dock finns naumlstan inga exponeringsdata foumlr kvinnor

924 Krom

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr krom har fraumlmst foumlrekommit inom ytbehandlingsindustrier cementhantering och vid laumldertillverkning Krom i cement var tidigare ett stort problem men efter lagstiftning (se nedan) har problematiken naumlstan helt foumlrsvunnit Vid yrkesmaumlssig exponering kan krom i olika former finnas med olika toxikologiska egenskaper Krom kan foumlrekomma i metallisk form eller som 3-vaumlrt eller 6-vaumlrt krom Det aumlr inte naumlrmare studerat vilka former som de anstaumlllda inom elavfallsbranschen exponeras foumlr men det aumlr troligt att krom i dessa miljoumler huvudsakligen foumlreligger i metallisk form och i jonform som kromatering paring metall

Lufthalter De lufthalter av krom som foumlrekommer vid aringtervinning av elavfall aumlr taumlmligen laringga i jaumlmfoumlrelse med gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden Halterna i luft ligger runt 01-20 microgm3 (medelvaumlrden) i Sverige och Finland med det houmlgsta medelvaumlrdet fraringn batteriaringtervinning

Biomonitorering Halterna uppmaumltta i blod och urin laringg paring 003 micromolL respektive 001 micromolL hos demonterarna i den svenska studien I den finska studien var ocksaring halterna

31

laringga och maringnga halter laringg under detektionsgraumlnsen som var 001 micromolL Ett observandum aumlr att det foumlrelaringg en skillnad i halt mellan demonterare och kontroller aumlven foumlr totalkrom maumltt i blod och plasma i den svenska studien

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 0005 mgm3 (5microgm3) totaldamm foumlr 6-vaumlrt krom 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm foumlr 2- och 3-vaumlrt krom44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

6-vaumlrt krom aumlr cancerframkallande57 och kan aumlven orsaka astma genom sensibilisering av luftvaumlgarna58 Houmlggradig exponering kan leda till fraumltskador med haringl i naumlsskiljevaumlggen vid halter kring 11 microgm3 totaldamm kronisk lungsjukdom vid halter paring 2-20 microgm3 totalkrom och njurskador vid halter kring 4-6 microgm3 totalkrom 3-vaumlrt krom och metalliskt krom aumlr inte klassat som cancerframkallande51 men exponering foumlr 3-vaumlrt krom kan ge luftvaumlgsirritation58

Krom aumlr fortfarande en av de vanligaste orsakerna till hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem i befolkningen I Europa beraumlknas 6 procent av eksempatienter och 1-2 procent av den vuxna befolkningen vara allergiska mot krom I dagslaumlget aumlr det sannolikt vanligare med kromallergi hos kvinnor aumln hos maumln En moumljlig foumlrklaring till detta aumlr krom i laumlder59 och att krom i cement har begraumlnsats vilket resulterat i minskning av kromallergi hos maumln Enligt EUs kemikalielagstiftning (REACH) faringr halten 6-vaumlrt krom inte faringr oumlverstiga 3 mgkg (2 ppm) i cement och cementblandningar Ett foumlrslag om begraumlnsning av 6-vaumlrt krom till 3 mgkg (3 ppm) i laumlderprodukter som kommer i kontakt med huden behandlas nu av EUs kemikaliemyndighet ECHA Detta foumlrharingllande boumlr uppmaumlrksammas vid foumlrbehandling av elavfall eftersom maringnga anstaumlllda anvaumlnder handskar och underarms-skydd av laumlder foumlr att foumlrhindra stick och skaumlrskador Hudirritation och saringr i huden har rapporterats vid medelhalter paring 15 microgm3 vid exponering foumlr luftburet 6-vaumlrt krom58

KAumlNSLIGA GRUPPER

I naringgra fall har det rapporterats foumlrsaumlmring av befintlig astma hos individer som potentiellt skulle kunna kopplas till exponering foumlr 6-vaumlrt krom Det finns dock flera moumljliga orsaker tex starkt dammande arbetsmoment Personer med astma ocheller kontaktallergi mot krom boumlr vara foumlrsiktiga i denna typ av arbetsmiljouml och eventuellt anvaumlnda raumltt sorts skyddsutrustning Vilken typ av andningsskydd som kraumlvs varierar beroende paring exponeringen Handskar och andra skydd foumlr huden ska inte vara gjorda av kromgarvat laumlder

KUNSKAPSLUCKOR

Det aumlr angelaumlget att undersoumlka kromexponeringen naumlrmare foumlr att faststaumllla vilken form av krom som foumlreligger i den aktuella miljoumln

925 Kobolt

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr kobolt foumlrekommer bland annat inom haringrdmetallindustrin hos dentaltekniker elektronikarbetare metallarbetare och byggnadsarbetare Det finns aumlven exponering hos grupper som arbetar med tillverkning av porslin och keramik60-62

Lufthalter Koboltexponeringen inom den svenska elavfallsbranschen20 aumlr jaumlmfoumlrelsevis laringggradig i jaumlmfoumlrelse med det svenska hygieniska graumlnsvaumlrdet och naringdde som houmlgst upp till

32

10 procent I Finland18 har man inom batteriaringtervinning funnit houmlga halter av kobolt i luften (68 microgm3 och 13 microgm3)

Biomonitorering I den svenska studien var exponeringen foumlr kobolt inom aringtervinningen av elavfall laringg och inga skillnader fanns mellan demonterare och kontroller19 Halterna i blod foumlr de tvaring grupperna laringg paring 14 nmolL och 10 nmolL och foumlr urin paring 42 och 41 nmolL I Finland18 visade siffrorna paring att houmlg exponering foumlrekommer speciellt vid aringtervinning av batterier daumlr halterna i urin laringg paring 46-88 nmolL Jaumlmfoumlrt med halter i befolkningen som inte aumlr utsatt foumlr kobolt via yrkeslivet saring laringg demonterarna i den svenska studien i den nedre delen av intervallet foumlr normalbefolkningen (2-30 nmolL) medan de finska batteriaringtervinnarna laringg klart oumlver detta vaumlrde63

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 002 mgm3 (20 microgm3) inhalerbart damm41

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Luftburen exponering foumlr kobolt ger irritation av slemhinnorna i de oumlvre och nedre luftvaumlgarna yrkesastma och interstitiell lungfibros av haringrdmetalldamm61 IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassificerat kobolt till grupp 2B moumljligen carcinogent foumlr maumlnniska Upptag av kobolt anses ske fraumlmst via lungorna (30 procent) och magtarmkanalen (5-20 procent) Den primaumlra elimineringen sker via utsoumlndring i urinen (80-90 procent av absorberad dos)62-63

Luftburen exponering foumlr kobolt kan ge lungsjukdom baringde i form av sk haringrdmetallunga och astma Flera studier finns i litteraturen som pekar paring att astma kan orsakas av koboltexponering vid halter under 005 mgm3 Irritativa besvaumlr foumlr oumlgon naumlsa och hals kan foumlrekomma vid saring laringga halter som 3 microgm3 och vid halter paring 5-6 microgm3 har restriktiv lungsjukdom rapporterats63 Intag av kobolt som tillsats i oumll har orsakat ett utbrott av hjaumlrtmuskelsjukdom i USA rdquobeer-drinkers cardiomyopathyrdquo63

Kobolt aumlr starkt allergiframkallande vid hudkontakt och orsakar kontaktallergi och eksem Koboltallergi aumlr lika vanligt som kromallergi och foumlrekommer oftast tillsammans med nickel- eller kromallergi Dock har krom- och nickelallergi boumlrjat minska de senaste decennierna till foumlljd av regleringar inom EU (materialkrav) vilket inte aumlr fallet foumlr koboltallergi Kaumlllorna till koboltallergi aumlr i stor utstraumlckning aumlr okaumlnda60

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer med astma ocheller kontaktallergi mot kobolt aumlr extra kaumlnsliga foumlr exponering av kobolt En person med kontaktallergi mot kobolt skulle kunna faring problem inom denna typ av industri om halterna aumlr saring houmlga som i Finland inom aringtervinningen av batterier Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att dammreducerande aringtgaumlrder infoumlrs foumlr att minska exponeringen och att raumltt skyddsutrustning anvaumlnds

KUNSKAPSLUCKOR

Aumlven om en finsk studie har visat paring houmlga halter inom batteriaringtervinningen saring saknas kunskap helt fraringn den svenska sidan av batteriaringtervinning Detta borde studeras naumlrmare Stora kunskapsluckor finns ocksaring generellt daring det gaumlller kaumlllor till hudexponering foumlr kobolt

33

926 Nickel

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Yrkesmaumlssig exponering foumlr nickel foumlrkommer fraumlmst foumlr personer som arbetar med ytbehandling inom nickelraffinaderier metallarbetare laringssmeder mm I elektronikprodukter foumlrekommer nickel huvudsakligen i legering med andra metaller eller som ytbelaumlggning i foumlrnicklade produkter

Lufthalter Nickelhalterna som uppmaumltts i den svenska studien inom foumlrbehandling aumlr foumlrharingllandevis laringga i relation till det hygieniska graumlnsvaumlrdet med maxhalter paring 15 procent av graumlnsvaumlrdet Medelvaumlrdet var 04 microgm3 (totaldamm) och 09 microgm3 (inhalerbart damm)20 I den finska studien laringg halterna foumlrharingllandevis naumlra de svenska vaumlrdena 03-26 microgm3 i medelvaumlrden foumlr inhalerbart damm Halterna fraringn batteriaringtervinning var dock mycket houmlgre medel paring 48 microgm3

Biomonitorering Halterna nickel i blod och urin aumlr laringga hos arbetarna inom foumlrbehandling 002 micromolL och 003 micromolL19 I den finska studien laringg halterna i samma nivaring men naringgot houmlgre inom aringtervinning av batterier (014 micromolL)18 vilket delvis kan foumlrklaras av de houmlga lufthalterna

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 05 mgm3 (500 microgm3) totaldamm (nickel som metall) 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm (nickelfoumlreningar)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Inandning av vissa loumlsliga nickelfoumlreningar har gett upphov till cancer i naumlsan och lungan hos personer som arbetar inom nickelraffinaderier Daumlrfoumlr har dessa blivit klassificerade som humancancerogener Metalliskt nickel aumlr klassat som moumljligen cancerframkallande (grupp 2B) av IARC57 Inhalation av nickel kan ocksaring orsaka astma dock aumlr detta vaumlldigt ovanligt

Den vanligaste haumllsoeffekten av nickel aumlr hudallergi (kontaktallergi) som orsakar eksem 20-30 procent av kvinnliga eksempatienter aumlr allergiska mot nickel och cirka 17 procent av kvinnorna och 3 procent av maumlnnen i befolkningen 30-40 procent av personer med nickelallergi utvecklar handeksem55 Inom EU finns begraumlnsning av nickel enligt REACH maumlngden nickel som avges fraringn foumlremaringl som kommer i direkt och laringngvarig kontakt med huden faringr inte vara houmlgre aumln 05 microgcm2vecka Begreppet rdquolaringngvarig kontaktrdquo har inte aumlnnu definierats Fraringgan bereds nu i ECHA

KAumlNSLIGA GRUPPER

Personer som har kontaktallergi mot nickel aumlr en kaumlnslig grupp Fraringn foumlretagens sida boumlr exponeringen minskas och skyddsutrustning foumlr huden boumlr anvaumlndas

KUNSKAPSLUCKOR

Nickelexponering av huden aumlr daringligt kartlagd inom denna bransch Det finns inga studier om exponering foumlr nickel inom batteriaringtervinningen i Sverige vilket data fraringn Finland indikerar kan vara en arbetsmiljouml med houmlga halter av nickel i luften Det boumlr troligen daring aumlven finnas houmlga halter av nickel paring alla ytor paring grund av deposition som kan kontaminera huden paring arbetstagarna

34

927 Andra metaller

YRKESMAumlSSIG EXPONERING

Vid tillverkning av elektronik anvaumlnds ett antal andra metaller och jordartsmetaller saringsom beryllium aluminium gallium indium och tallium Den svaringrloumlsliga foumlreningen indiumtennoxid (ITO) anvaumlnds i LCD-skaumlrmar touchscreen-skaumlrmar och solceller

Lufthalter Vid foumlrbehandling av elavfall20 kan man paringvisa alla dessa metaller i luften Dock foumlrekommer de i mycket laringga halter laringngt under de hygieniska graumlnsvaumlrdena

Biomonitorering

I en svensk studie19 var halterna av indium (0001-006 microgL i urin och 0002-01 microgL i blod) Halterna var naringgot houmlgre bland personal som demonterar elavfall aumln bland kontorsanstaumlllda vid anlaumlggningarna Dock var de observerade halterna inte houmlgre aumln vad som tidigare observerats bland unga vuxna i Sverige64 Tallium och beryllium kunde ocksaring paringvisas bland demonterare och kontroller men ingen skillnad foumlrelaringg i halterna

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Indium i metallisk form anses ha laringg toxicitet medan vissa loumlsliga indiumsalter aumlr njurskadande

Ett faringtal studier av arbetstagare som aumlr exponerade vid tillverkning bearbetning och aringtervinning av indiumtennoxid (ITO) har visat foumlrhoumljda halter av indium i blod och urin (168 och 25 microgL) Ett flertal fall av allvarliga lungsjukdomar (pulmonary alveolar proteinosis samt lungfibros) inklusive doumldfall finns ocksaring rapporterade bland arbetare som tillverkat ITO eller varingtslipat material med ITO-film Serumhalter av indium bland dessa arbetare laringg i intervallet 51 - 290 microgL65

Talliumfoumlrgiftning upptraumlder redan vid doser paring naringgra tusendels gram och yttrar sig i syn- nerv- och tillvaumlxtrubbningar kraumlkningar skakningar psykiska stoumlrningar och haringravfall I houmlgre doser (05-1 g) aumlr tallium ett doumldligt gift

Beryllium aumlr extremt giftigt Akut exponering kan orsaka inflammation i lungvaumlvnaden och lunginflammation Kronisk yrkesmaumlssig exponering genom inandning kan leda till kronisk berylliumsjukdom (beryllios) med granulomatoumlsa foumlraumlndringar i lungorna och nedsatt lungfunktion Studier har visat att halter paring 04 microgm3 kan ge upphov till beryllios Beryllium aumlr aumlven klassificerat av IARC som carcinogen foumlr maumlnniska (grupp 1) Beryllium kan orsaka baringde allergiskt kontakteksem samt irriterande kontakteksem saringvaumll som kemiskt inducerade saringr och granulom66

Hygieniskt graumlnsvaumlrde Indium 01 mgm3 (100 microgm3) totaldamm beryllium 0002 mgm3

(2 microgm3) inget vaumlrde finns foumlr tallium44

35

93 Damm

Yrkesmaumlssig exponering

Undersoumlkningar av dammexponeringen vid de svenska foumlretagen visade taumlmligen houmlga dammhalter (medelexponering paring 2 mgm3 totaldamm 3 mgm3 inhalerbart damm) men inte i nivaringer oumlver gaumlllande hygieniska graumlnsvaumlrden vare sig foumlr oorganiskt eller organiskt damm I enstaka maumltningar oumlverskreds de hygieniska graumlnsvaumlrdena i den svenska maumltningen I den finska studien laringg dammhalterna i samma nivaring som den svenska studien (tabell 4b) och aumlven haumlr fanns halter som gick upp till 150 procent av det hygieniska graumlnsvaumlrdet (personlig kommunikation med Markku Linnainmaa)

Dammet som baringde bestaringr av oorganiska och organiska komponenter haumlrroumlr fraringn ett flertal kaumlllor dels genom hantering av sjaumllva elavfallet inklusive krossningaringtervinning av produkter dels genom uppvirvlat damm som inte direkt haumlrroumlr fraringn elavfallet som tex gatudamm som kontaminerat elavfallet under transport eller som haumlrroumlr direkt fraringn anlaumlggningen Processerna som genererar damm vid foumlrbehandling ger upphov till fraumlmst relativt stora partiklar ca 20 microm (figur 5) Det finns dock aumlven en fin fraktion som kan maumltas med direktvisande instrument Vid maumltning av partiklar i storleksintervallet 20-1 000 nm (002-1 microm) finns det ca 55 000 partiklarcm3 (opublicerade data Julander) Dessa partiklar aumlr saring pass smaring att de knappast ger upphov till en maumltbar massa med traditionell luftprovtagning (figur 5) men de kan aumlndaring ha en stor haumllsoparingverkan

Figur 5 Partiklar paring filter fraringn luftprovtagning vid foumlrbehandling av elavfall Bilden aumlr tagen med svepelektronmikroskopi (SEM) och visar den varierande partikelstorleken som finns i luften Foto Lennart Lundgren

36

Hygieniskt graumlnsvaumlrde 10 mgm3 oorganiskt damm (inhalerbart) 5 mgm3 organiskt damm (totaldamm)44

HAumlLSOEFFEKTER MED TONVIKT PAring DOS-EFFEKT

Haumllsoeffekter fraringn dammet kan uppstaring dels genom att dammet aumlr baumlrare av toxiska aumlmnen som tex BFR och olika metaller dels genom att dammet kan ha negativa haumllsoeffekter i sig Haumllsoeffekter av BFR och metaller har redovisats ovan

Undersoumlkningarna av dammexponeringen i branschen har visat att det foumlrekommer en (paring viktsbasis) houmlg andel stora partiklar (gt5-20 microm) Detta aumlr vad man kan foumlrvaumlnta sig naumlr dammet genereras genom en mekanisk process i detta fall krossning hantering Det finns ocksaring en finfraktion i dammet som viktsmaumlssigt utgoumlr en klart mindre andel (figur 6) men maumltt som antal partiklar kan de smaring partiklarna utgoumlra en stor andel av dammet

Storleken avgoumlr i houmlg grad hur laringngt ut i luftvaumlgarna partiklarna naringr Mycket stora partiklar (gt50 microm) fastnar till stor del redan i naumlsan Damm mindre aumln lt10 microm kan transporteras till de stora luftvaumlgarna (luftstrupe och stora bronker) Partiklar mindre aumln ca 5 microm naringr aumlnda ut i lungblaringsorna (alveolerna) Irritationsbesvaumlr i oumlvre luftvaumlgar och oumlgon kan alltsaring uppkomma genom exponering baringde foumlr stora och smaring partiklar

Figur 6 Haumlr visas hur de olika dammfraktionerna foumlrdelar sig vid granuleringen hos en foumlrbehandlare Den inhalerbara fraktionen dominerar viktmaumlssigt provet foumlljt av den torakala fraktionen Notera dock att aumlven om den respirabla fraktionen aumlr laringg saring finns den kvar som en bakgrundsexponering hela tiden aumlven daring det aumlr lunchrast (1200ndash1230)

Exponering foumlr partiklar har aumlven effekter paring hjaumlrt-kaumlrlsystemet Studier av exponering foumlr partiklar i allmaumln stadsmiljouml har visat paring samband med en oumlkad foumlrekomst av doumldsfall och hjaumlrtkaumlrlsjukdom Samband har paringvisats baringde mellan dag-till-dag-variationer i

37

luftfoumlroreningshalt och akuta insjuknanden Aumlven foumlr exponering under laringng tid foumlreligger foumlrhoumljd risk av hjaumlrt-kaumlrlparingverkan67

KAumlNSLIGA GRUPPER

Det aumlr vaumllkaumlnt att exponering foumlr damm kan orsaka irritation i oumlvre luftvaumlgar och oumlgonslemhinna Den individuella kaumlnsligheten varierar och i normalbefolkningen finns alltid en viss andel som drabbas och med oumlkande exponering drabbas en allt stoumlrre andel i gruppen Individer med astma har en oumlkad kaumlnslighet foumlr ospecifika irritanter saring kallad bronkiell hyperreaktivitet68

KUNSKAPSLUCKOR

Systematiska studier av symtom bland personal inom aringtervinningen av elavfall saknas helt I samband med projektet rdquokarakterisering av metallexponering inom aringtervinningen av elavfallrdquo19-20 framkom klagomaringl paring flera olika typer av besvaumlr Det var vanligt med klagomaringl paring irritation i naumlsa och oumlgon i samband med dammande arbetsmoment och det var ocksaring vanligt med klagomaringl paring torr hud

Sammanfattningsvis saknas systematiska studier av foumlrekomsten av haumllsobesvaumlr bland personal i elektronikaringtervinning helt Det aumlr sannolikt att de anekdotiska beraumlttelser om oumlkad frekvens av irritationssymtom i oumlgonluftvaumlgar som finns kan foumlrklaras genom den yrkesmaumlssiga dammexponeringen Astmatiker hade ocksaring oumlkade besvaumlr i samband med dammande arbetsmoment Dammet fungerar ocksaring som baumlrare av BFR och toxiska metaller och det aumlr angelaumlget att minska dammexponeringen i denna miljouml

Det saknas aumlven studier paring hur exponering foumlr ultrafina partiklar ser ut i denna typ av miljouml Naringgra faring inledande maumltningar visar paring att det kan foumlrekomma relativt houmlga halter av dessa partiklar (55 000 partiklarcm3) Daumlrfoumlr boumlr undersoumlkningar av denna art utfoumlras

38

10 Framtida utveckling Under de naumlrmsta tio aringren aumlr det troligt att branschen finns kvar relativt ofoumlraumlndrad i Sverige Men troligen kommer under denna period mer automatiserade processer att tas fram foumlr demontering av produkter Detta drivs fraumlmst av ekonomiska skaumll men aumlven arbetsmiljoumln foumlr de anstaumlllda kommer paring laumlngre sikt att gynnas av detta En saringdan process aumlr dock dyr och kraumlver att foumlrbehandlarna har en stabil marknadsandel av elavfallet foumlr att loumlna sig

I Sverige finns i dagslaumlget tre stora aktoumlrer som aumlven finns paring den internationella marknaden och det aumlr troligt att dessa kommer vara ledande i utvecklingen mot mer maskinella processer Redan idag finns saringdana processer foumlr tex batterisortering En foumlrdel med en mer automatiserad process som ocksaring registrerar produkttyp aumlr att man kan faring fram mycket bra statistik Detta kan komma att bli viktigt foumlr producenterna som betalar foumlr aringtervinningen daring ett system skulle kunna utarbetas foumlr att endast betala foumlr de egna produkterna I dagslaumlget finns producenter som inte betalar alls foumlr aringtervinning

Med en helt automatiserad foumlrbehandling kommer sannolikt de stoumlrsta haumllsoriskerna foumlr arbetstagarna att finnas vid insamling och transport Detta gaumlller framfoumlrallt kvicksilver-inneharingllande produkter som maringste hanteras varsamt saring att kvicksilvret inte kan laumlcka ut vid insamling och transport Detta aumlr ett potentiellt arbetsmiljoumlproblem som maringste studeras i detalj

Ett annat alternativ kan ocksaring vaumlxa fram i takt med att EUs ekodirektiv68 slaringr igenom allt kraftigare Direktivet staumlller krav paring att produkter och komponenter i stoumlrre utstraumlckning ska kunna garing till aringteranvaumlndning Aringterbruk av produkter kommer saumlkert att vaumlxa men fraringgan aumlr var detta kommer att ske och om aringterbrukaringtervinning inte i staumlllet flyttas fraringn vaumlstvaumlrlden till Afrika och Asien

39

11 Utrednings- och forskningsbehov Genomgaringng av litteraturen som finns tillgaumlnglig har visat att det fortfarande finns maringnga kunskapsluckor daring det gaumlller exponering foumlr haumllsoskadliga kemikalier inom aringtervinningen av elavfall Elektronikbranschen foumlraumlndras snabbt vad gaumlller produkter och inneharingll i dessa Det aumlr daumlrfoumlr angelaumlget att fortloumlpande goumlra undersoumlkningar inom elavfallsbranschen

Daring det gaumlller bromerade flamskyddsmedel ser vi fraringn ett arbets- och miljoumlmedicinskt perspektiv inte ett stort behov av att kartlaumlgga exponeringsfoumlrharingllanden hos varje enskild foumlrbehandlare Studier har tydligt visat att om det sker en dammreducering i lokaler som foumlrbehandlar elavfall minskar halterna i luften och i blodet hos de anstaumlllda (figur 7)27 Det aumlr dock angelaumlget att inom ramen foumlr forskningsprojekt foumllja exponering foumlr flamskyddsmedel och andra tillsatser (saringvaumll rdquogamlardquo som rdquonyardquo)

Figur 7 Fyra vanliga PBDE-varianter som visar hur medianhalten (pmolg lw) av respektive aumlmne har foumlraumlndrats i serum hos elektronikdemonterare efter att dammreducerande aringtgaumlrder har infoumlrts paring ett foumlretag27 Minskning aumlr statistiskt signifikant foumlr 183 och 209 som anses vara markoumlrer foumlr exponering via elektronik

Om det foumlreslagna SCOEL-vaumlrdet foumlr OktaBDE-blandningen blir ett lagstadgat hygieniskt graumlnsvaumlrde ska samtliga verksamheter maumlta halten av detta aumlmne i luften och rapportera till Arbetsmiljoumlverket Vid en saringdan typ av provtagning maringste expertis som finns inom arbets- och miljoumlmedicinska kliniker och paring universiteten i Sverige anlitas foumlr att utfoumlra provtag-ningen raumltt Det boumlr aumlven finnas laboratorier som aumlr internationellt certifierade foumlr att goumlra dessa analyser

Foumlr metallexponering inom aringtervinningen av elavfall aumlr bilden lite mer komplex Aumlven om allmaumln dammreducering aumlven haumlr kommer att vara effektiv foumlr att minimera exponeringen

40

foumlr metaller finns fortfarande stora luckor i kunskapsbasen Blyexponering aumlr inte tillraumlckligt utredd eftersom stora foumlraumlndringar i hantering av CRT-glas har gjorts sedan maumltningarna gjordes i Sverige Dessutom tyder data fraringn Finland paring att inom aringtervinningen av batterier kan fortfarande houmlga halter av bly foumlrkomma hos arbetstagarna

Batteriaringtervinning verkar aumlven vara problematisk paring grund av kobolt- och nickelexponering med houmlga halter i luften De anstaumlllda hade aumlven houmlga halter av nickel i urinen I Sverige finns inga data fraringn denna typ av aringtervinning Vad det gaumlller hudexponering fraringn dessa mycket allergiframkallande aumlmnen finns inga data alls i litteraturen foumlr denna bransch

Kvicksilverproblematiken aumlr inte heller fullstaumlndigt utredd Aumlven om det aumlr moumljligt att exponering fraringn LCD-skaumlrmar kommer att minska drastiskt de naumlrmast aringren tack vare ny teknik som aumlr automatiserad finns problemet kvar vid transporten av skaumlrmar Daring det gaumlller lyskaumlllor ligger aumlven haumlr en stor osaumlkerhet kring hur exponeringen ser ut foumlr personal som arbetar paring insamlingsplatser och transportbolag Aumlven vid foumlrbehandlingen och aringtervinningen av lyskaumlllor aumlr det troligt att exponeringen kan komma att vara houmlg i ytterligare naringgra aringr till dess att de automatiserade processerna fungerar fullt ut

Indiumtennoxid (ITO) aumlr ocksaring ett potentiellt mycket allvarligt problem daring svaringra lungsjukdomar kan uppstaring hos yrkesmaumlssigt exponerade arbetare Aumlven om halterna just nu ligger laringgt inom branschen kan teknikutvecklingen med platta skaumlrmar och rdquotouchscreensrdquo leda till att oumlkad exponering foumlr ITO i lokaler foumlr foumlrbehandling Problemet kan foumlrvaumlntas bli stoumlrst hos foumlretag som specialiserat sig paring att ta hand om icke-demonterade LCD-skaumlrmar

Dammhalterna aumlr generellt houmlga i branschen och foumlretagen behoumlver arbeta systematiskt med dammreducerande aringtgaumlrder Studier som fokuserar paring haumllsoeffekter av damm saknas helt fraringn omraringdet Ett saumlrskilt observandum aumlr att exponeringsstudier med fokus paring ultrafina partiklar helt saknas Exponeringen kan misstaumlnkas vara betydande

41

12 Slutsatser och foumlrslag till aringtgaumlrder Om svensk arbetsmiljoumllagstiftning gaumlllande riskbedoumlmning och medicinska kontroller vid exponering foumlr bly och kadmium foumlljs paring de enskilda arbetsplatserna kommer exponeringsfoumlrharingllanden foumlr dessa aumlmnen att klarlaumlggas

Det aumlr dessutom motiverat att goumlra systematiska luftprovtagningar inom ramen foumlr branschundersoumlkningar Aumlven luftprovtagning behoumlvs foumlr att kontrollera efterlevnad av olika hygieniska graumlnsvaumlrden vid arbetsmoment daumlr det redan nu aumlr uppenbart att risk foumlr foumlrhoumljd exponering finns fraumlmst damm och blyhalter Naringgot som skulle underlaumltta saringdan provtagning vore om man fraringn Arbetsmiljoumlverkets sida kunde aumlndra de hygieniska graumlnsvaumlrdena till att vara baserade paring samma typ av provtagare foumlretraumldelsevis foumlr inhalerbart damm I dagslaumlget maringste foumlretagen maumlta med tvaring eller tre olika provtagare foumlr att kontrollera lufthalter av metaller och damm Detta medfoumlr extra och onoumldiga kostnader

Aumlven om det inte finns hygieniska graumlnsvaumlrden foumlr ultrafina partiklar aumlr det ytterst angelaumlget att maumltningar av denna fraktion genomfoumlrs

Dammreducering aumlr den viktigaste aringtgaumlrden foumlr samtliga foumlrbehandlare och aringtervinnare eftersom dammet inte enbart aumlr irriterande i sig sjaumllvt utan aumlven baumlrare av olika kemiska aumlmnen som BFR och metaller Genom att minska tillgaumlngligt damm i andningszonen hos de anstaumlllda kommer halter av baringde BFR och metaller att minska Att saring sker kan laumltt kontrolleras med biologisk provtagning Daring ska dock foumlrst ny luftprovtagning ha genomfoumlrts foumlr att kontrollera att halten av damm verkligen har minskat Dessutom maringste haumlnsyn tas till kinetiken av det aumlmne som maumlts (minst tre halveringstider boumlr ha garingtt innan ny maumltning sker)

Vissa foumlrbehandlare utfoumlr redan idag kontroller av lufthalter i kombination med biologisk monitorering i enlighet med arbetsmiljoumllagstiftningen Dock finns flera foumlrbehandlare som inte goumlr detta vilket maringste foumlrbaumlttras

Aringtgaumlrder foumlr foumlrbaumlttrad ergonomi (fysisk belastning) aumlr mycket houmlgt prioriterat inom denna bransch Tunga lyft foumlrekommer dagligen likasaring olika typer av vridmoment samt baringde repetitivt och statiskt belastande arbete vid loumlpande band Bullerproblematiken kan ocksaring vara betydande

42

13 Referenser 1 Naturvaringrdsverket (2011) Recycling and disposal of electronic waste Rapport 6417 ISBN

978-91-620-6417-4

2 Watson et al (2010) Toxic transformers ndash a review of the hazards of brominated and chlorinated substances in electrical and electronic equipment Greenpeace Research Laboratories Technical Note 01010

3 Direktiv 200295EC Europeiska unionens officiella tidning L3719 1322003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

4 Direktiv 201165EC Europeiska unionens officiella tidning L17488 172011 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment

5 Direktiv 200296EC Europeiska unionens officiella tidning L3724 1322003 on waste electrical and electronic equipment

6 Direktiv 201219EC Europeiska unionens officiella tidning L19738 2472012 on waste electrical and electronic equipment

7 Naturvaringrdsverkets hemsida EE-registret nedladdad 2012-09-01 httpeebnaturvardsverketseProducentansvarforEENyheter

8 Hemstoumlm et al (2012) Kartlaumlggning av floumlden och upplagrade maumlngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010 Svenska MiljoumlEmmissionsData (SMED) Rapport nr 105 2012

9 Naturvaringrdesverket (2010) Transporter av avfall oumlver graumlnserna Rapport nr 6347 ISBN 978-91-620- 6347-4

10 Samarasekera (2005) Electrical recycling exposes workers to toxic chemicals The Lancet vol 366 1913-1914

11 Elkretsen AB aringrsrapporter nedladdade 2012-09-01 httpwwwelkretsensepress

12 SAKAB (2012) Aringtervinning av bildskaumlrmsglas Nedladdad 2012-09-01 httpwwwsakabsetemplatesPageaspxid=928

13 Stenberg R (2004) Utrustning foumlr automatisk maumltning av aumlndkapningsmaskin foumlr lysroumlr C-uppsats Blekinge Tekniska Houmlgskola Nedladdad 2012-08-26 httpwwwbthsefoucuppsatsnsfall829d47ab1ece8506c1256f3c00298dc0OpenDocument

14 Nordic recycling (2012) Recycling Nedladdad 2012-09-01 httpwwwnordicrecyclingsenr10-recycling

15 SCBs statistiksidor wwwscbse

16 Arbetsmiljoumlverket (2012) Arbetsskador 2011 Arbetsmiljoumlstatistik Rapport 20122

17 Busck O (2007) Marketization of refuse collection in Denmark social and environmental quality jeopardized Waste Management Research vol 25 384

18 Rosenberg C et al 2010 Kemialliset haittatekijaumlt saumlhkouml- ja elektroniikkaromun kierraumltyksessauml - altistuminen ja torjunta Loppuraportti Tyoumlsuojelurahastolle Tyoumlterveyslaitos ja Itauml-Suomen yliopisto Helsinki 2010 (50 s) (tillgaumlnglig paring Finska) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwtsrficdocument_libraryget_filefolderId=13109ampname=DLFE-1911pdf

19 Julander et al (2012a) Biomarkers of occupational metals exposure in recycling of e-waste Submitted 2012-12-05

20 Julander et al (2012b) Characterisation of airborne metal exposure within the recycling of e-waste Submitted 2012-11-29

21 Wannfors E (2009) Hur blev det saring haumlr - En haumlndelse- och riskanalys av kvicksilverexponering i ett sorteringsfoumlretag Rapport nedladdad fraringn arbets- och

43

miljoumlmedicin Uppsala 2012-09-01 httpwwwammuppsalasesitesdefaultfilesprojektarbeten_foretagslakarutbildningenProjektarbete2008_09Wannforspdf

22 Costa LG et al (2008) Polybrominated diphenyl ether (PBDE) flame retardants environmental contamination human body burden and potential adverse health effects Acta Biomed vol 79(3) 172-83

23 Sjoumldin et al (1999) Flame retardant exposure polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers Environ Health Perspect vol 107(8) 643-648

24 Jakobsson et al (2002) Exposure to polybrominated diphenyl ethers and tetrabromobisphenol A among computer technicians Chemosphere vol 46 709-716

25 Thomsen et al (2001) Brominated flame retardants in plasma samples from three different occupational groups in Norway J Environ Monitor vol 3 366-370

26 Julander er al (2005a) Polybrominated diphenyl ethers - plasma levels and thyroid status of workers at an electronic recycling facility Int Arch Occup Enivron Health vol 78 584-592

27 Thuresson et al (2006) Polybrominated diphenyl ether exposure to electronics recycling workers ndash a follow up study Chemosphere vol 64 1155-1161

28 Thuresson et al(2005) Occupational Exposure to Commercial Decabromodiphenyl Ether in Workers Manufacturing or Handling Flame-Retarded Rubber Environ Sci Thecnol vol 391980-1986

29 Frazzoli C et al (2010) Diagnostic health risk assessment of electronic waste on the general population in developing countries scenarios Environ Impact Assessment Rev vol 30 388-399

30 Sjoumldin et al (2001) Flame Retardants in Indoor Air at an Electronics Recycling Plant and at Other Work Environments Environ Sci Technol vol 35 448-454)

31 Pettersson- Julander et al (2004) Personal air sampling and analysis of polybrominated diphenyl ethers and other bromine containing compounds at an electronic recycling facility in Sweden J Environ Monit vol 6 874-880

32 Julander et al (2005b) Distribution of brominated flame retardants in different dust fractions in air from an electronics recycling facility Sci Total Environ vol 350 151-160

33 Charles et al (2005) Source Ambient Air Monitoring of Polybrominated Diphenyl Ethers California Air Resource Board (CARB) Nedladdad 2012-08-25 httpwwwarbcagovtoxicspbde20final20report202005pdf

34 Maumlkinen et al (2009) Respiratory and Dermal Exposure to Organophosphorus Flame Retardants and Tetrabromobisphenol A at Five Work Environments Environ Sci Technol vol 43 941ndash947

35 Rosenberg et al (2011) Exposure to Flame Retardants in Electronics Recycling Sites Ann Occup Hyg vol 55(6) 658ndash665

36 SCOEL (2012) Recommendation from the Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Diphenyl ether Octabromoderivative (commercial mixture) SCOEL SUM 48 March 2012 Nedladdad 2012-09-01 httpwwwgooglecomurlsa=tamprct=jampq=scoel20pbdeampsource=webampcd=1ampved=0CCYQFjAAampurl=http3A2F2Feceuropaeu2Fsocial2FBlobServlet3FdocId3D772126langId3Denampei=G15YUOW4JeWE4gSOpoH4CQampusg=AFQjCNGzeAjm7xckj6DqMxL7ybXrxMYMpg

37 Woodruff TJ Bridging epidemiology and model organisms to increase understanding of endocrine disrupting chemicals and human health effects J Steroid Biochem Mol Biol 2011 Oct127(1-2)108-17 Epub 2010 Nov 26

44

38 Dingemans MM van den Berg M Westerink RH Neurotoxicity of brominated flame retardants (in)direct effects of parent and hydroxylated polybrominated diphenyl ethers on the (developing) nervous system Environ Health Perspect 2011 Jul119(7)900-7 Epub 2011 Jan 18

39 EFSA EFSA (2011a) Scientific Opinion on Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs) in FOOD EFSA Journal 20119(5)2156 [274pp]

40 EFSA (2011b) Scientific Opinion on Tetrabromobisphenol A (TBBPA) and its derivatives in food EFSA Journal 20119(12)2477[61pp]

41 EFSA (2011c) Scientific Opinion on Hexabromocyclododecanes (HBCDDs) in Food EFSA Journal 20119(7)2296[118pp]

42 Jakobsson K et al (2012) Polybrominated diphenyl ethers in maternal serum umbilical cord blood colostrum and mature breast milk Environ Internat In press

43 Arbete och haumllsa (2005) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 26 Rapport 200516 ISBN 91-7045-776-x

44 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2011) Hygieniska graumlnsvaumlrden AFS 201118 ISBN 978-91-7930-559-8

45 Arbetsmiljoumlverkets foumlrfattningssamling (2005) Medicinska kontroller AFS 20056 ISBN 91-7930-453-2

46 Public health impact of long-term low-level mixed element exposure in susceptible population strata Project no FOOd-CT-2006-016253 Final report Nedladdat 2012-08-25 httpwwwmedluselabmedlundammforskninghaelsorisker_av_metallerphime

47 Occupational Health and Safety Administration (2012) nedladdat 2012-08-25 httpwwwoshagovindexhtml

48 American Conference of Governmental Industrial Hygienists (2011) TLVs and BEIs ISBN978-1-607260-28-8

49 Saumlllsten G et al (1990) Mercury in the Swedish chloralkali industry--an evaluation of the exposure and preventive measures over 40 years Ann Occup Hyg Vol 34205-214

50 Satoh H (2000) Occupational and Environmental toxicology of mercury and its compounds Review Industrial Health vol 138153

51 Arbete och Haumllsa (2003) Vetenskapligt Underlag foumlr Hygieniska Graumlnsvaumlrden 24 Rapport 200315 ISBN 91-7045-696-8

52 Engstroumlm A et al (2011) Long-term cadmium exposure and the association with bone mineral density and fractures in a population-based study among women JBone Miner Res Vol 26486-95

53 Engstroumlm A et al (2012) Associations between serum retinol long-term cadmium exposure and bone among women J Nutr In press

54 Suwazono Y (2006) Benchmark dose for cadmium-induced renal effects in humans Environ Health Perspect Vol 114 1072-1076

55 EFSA (2009) Scientific opinion of the panel on contaminants in the food chain on a request from the European Commission on cadmium in food EFSA J 980 1-139

56 Shimbo S et al (2000) Correlation between urine and blood concentrations and dietary intake of cadmium and lead among women in the general population of Japan Int Arch Occup Environ Health vol 73 163-170

57 IARC (2012) Monographs Vol 100C ISBN 978-92-832-1320-8

58 Arbete och Haumllsa (2000) Scientific Basis for Swedish Occupational Standards XXI Rapport 20002 ISBN 91-7045-582-1

45

59 Meding et al (2012) Handeksem Kunskapsoumlversikt rapport nr 20128 Arbetsmiljoumlverket ISBN 1650-3171

60 Lideacuten och Julander (2012a) Cobalt Kapitel 45 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_45 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

61 Linnainmaa och Suuronen (2012) Grinders and Brazers of Hard Metal and Stellite Kapitel 159 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_159 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

62 Barceloux DG (1999) Cobalt Clinical Toxicology vol 37(2)201-216

63 Arbete och haumllsa (2005) Cobolt and Cobalt Compounds Criteria Documents for Swedish Occupational Standards Rapport 200512 ISBN 91-7045-768-9

64 Baacuteraacuteny E et al (2002) Trace element levels in whole blood and serum in Swedish adolescents Sci Total Environ Vol 286 (1-3) 129-41

65 NTP (2009) Chemical information profile for indium tin oxide [CAS no 50926-11-9] National Toxicology Program National Institute of Environmental Health Sciences USA nedladdat 2012-10-20 httpntpniehsnihgovntpnomssupport_docsito060309pdf

66 Lideacuten och Julander (2012b) Some other metals Kapitel 47 i Kanervarsquos Occupational Dermatology Eds T Rustemeyer P Elsner SM John amp HI Maibach DOI 101007978-3-642-02035-3_47 Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2012

67 Brook RD (2008) Cardiovascular effects of air pollution Clin Sci (Lond) Vol 115(6) 175-87

68 Bardana EJ Jr(2008) Occupational asthma J Allergy Clin Immunol Vol 121(2 Suppl) S408-11

69 Direktiv 2009125EC Europeiska Unionens officiella tidning L28510 31102009 on establishing a framework for the setting of ecodesign requirements for energy-related products (recast)

46

14

Tab

eller

Tab

ell

4a P

olyb

rom

erad

e di

fen

ylet

rar

i bi

olog

iskt

mat

eria

l (p

mol

g f

ett)

fraring

n p

erso

ner

som

arb

etar

med

dem

onte

rin

g av

ela

vfal

l oc

h ti

llve

rkn

ing

anvauml

ndn

ing

av d

ator

er o

ch k

rets

kort

Tab

elle

n auml

r fr

aringn f

emst

udi

er i

Sve

rige

och

Nor

ge

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

etsu

pp

gif

t Aring

rtal

Ty

p a

v p

rov

47

1

53

1

83

2

09

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

19)

1997

S

eru

m

59

70

11

50

23

Ser

vic

elo

kal

D

ato

rtek

nik

er (

n=

19)

1999

S

eru

m

27

41

13

16

24

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

11)

2000

S

eru

m

73

79

44

20

27

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re (

n=

5)

2000

P

lasm

a 8

2 2

6 0

6

25

Ser

vic

elo

kal

K

rets

ko

rtst

illv

erk

are

(n=

5)

2000

P

lasm

a 3

3 1

5 N

D

25

Lab

ora

tori

um

K

on

tro

ller

(n

=5)

20

00

Pla

sma

31

08

ND

25

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=11

) s

tart

20

01-2

002

Blo

d

28

17

lt0

19

26

Fouml

rbeh

and

lare

O

exp

on

erad

e (n

=18

) e

fter

sem

este

r 20

01-2

002

Blo

d

41

23

13

26

Fouml

rbeh

and

lare

D

emo

nte

rin

g (

n=

39)

2001

-200

2 B

lod

3

7 1

7 1

2

26

Fouml

rbeh

and

lare

A

nd

ra a

rbet

smo

men

t (n

=12

) 20

01-2

002

Blo

d

28

14

042

26

Fouml

rbeh

and

lare

S

ort

erin

g (

n=

3)

2001

-200

2 B

lod

5

7 1

7 lt

019

26

47

Tab

ell

4b L

uft

halt

er a

v B

FR

fraring

n d

emon

teri

ng

av e

lavf

all

i S

veri

ge F

inla

nd

och

US

A S

amtl

iga

halt

er p

rese

nte

ras

som

ng

m3

T

yp

av

aring

terv

inn

ing

A

rbe

tsu

pp

gif

t Aring

rta

l P

rov

typ

47

15

3

1

83

20

9

sum

BD

E

BT

BP

E

DB

DP

E

TB

BP

A

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

25

mm

fil

ter

gla

sfib

er

2 s

t P

UF

dia

met

er

och

tjo

ckle

k 1

5

mm

3l

min

8h

12

3

9

19

36

2

0

30

30

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

kro

ssen

20

2

1

14

1

5 8

4

87

15

0

20

0

14

0

15

0

13

0

15

0 3

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

11

) 2

00

1-2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

51

4

9

4

30

2

2 0

2

3

1

A

nd

ra

arb

etsm

om

ent

(n=

3)

20

01-

20

02

35

1

2

8

1

8

8

00

5

31

O

exp

on

era

de

(n=

3)

20

01-

20

02

05

0

07

00

2 1

7

0

08

00

1

31

Fouml

rbeh

and

lin

g

Sta

tio

nauml

r v

id

dem

on

teri

ng

2

00

2 N

IOS

H

mo

ifie

rad

37

mm

sl

ute

n m

ed X

AD

u

nd

er f

ilte

r fouml

r l

aumltt

a B

DE

2

lm

in 8

h

10

1

3

46

1

5

89

0

07

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

Res

pir

ab

elt

da

mm

SK

C 2

Al-

cycl

on

25

mm

fi

lter

kas

sett

1

9l

min

8h

03

0

2

09

3

0

0

8

lt0

02

3

2

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

20

02

IOM

pro

vta

gar

e

25

mm

fil

ter

2

0l

min

8h

13

1

6

59

1

92

1

07

0

68

3

2

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

Per

son

lig

t I

OM

p

rov

tag

are

25

mm

fil

ter

gla

ss f

iber

2

lm

in

1

05

0 3

4

48

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Pro

vty

p

4

7

1

53

18

3

2

09

su

mB

DE

B

TB

PE

D

BD

PE

T

BB

PA

K

aumlll

a

S

tati

on

aumlr

vid

d

emo

nte

rin

g

S

tati

on

aumlrt

O

VS

(f

ilte

r X

AD

och

P

UF

) 2

lm

in

1

00

34

Fouml

rbeh

an

dli

ng

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 1

2

00

4 K

va

rtsf

ilte

r 4

7

mm

och

XA

D

laringg

flouml

des

pu

mp

sn

itt

12

L

min

8h

18

2

1

8

0

66

2

4

34

31

6

53

4

3

3

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 2

2

00

4 0

6

06

1

3

11

6

1

56

8

0

80

33

S

tati

on

aumlr

vid

k

ross

da

g 3

2

00

4 2

9

26

8

9

78

3

7

36

83

3

69

8

3

3

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Per

son

bu

rna

O

VS

(O

SH

A

ver

sati

le

sam

ple

r)

gla

sfib

erfi

lter

2

XA

D l

ager

2

5l

min

ng

m

3

30

5 3

7 7

6 1

62

35

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9

1

09

14

2

11

0 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

23

20

nd

3

60

43

0 3

5

d

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9

1

18

0 4

4

79

34

5 3

5

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

31

11

22

30

35

d

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9

3

5 2

3

12

44

35

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8

3

6 2

4

10

13

35

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9

2

1 1

9

35

8

7

35

49

Tab

ell

5a M

etal

ler

i bi

olog

iska

pro

ver

fraringn

tvaring

stu

dier

i S

veri

ge o

ch F

inla

nd

sam

tlig

a vauml

rden

aumlr

med

ian

vaumlrd

en

Met

allh

alte

rna

hos

arbe

tsta

gare

paring

kon

tore

t garing

r at

t jauml

mst

aumllla

med

ej

yrke

sexp

oner

ad a

llm

aumlnbe

folk

nin

gs b

lod-

och

uri

nha

lter

av

met

alle

r

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Blo

d

01

5 7

0

62

0

03

14

0

02

19

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 B

lod

0

06

8 6

0

27

0

02

10

0

00

4 1

9

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Blo

d

01

5 n

a

70

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

10

na

9

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 B

lod

0

70

na

7

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 B

lod

0

60

na

3

n

a

na

n

a

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

6

n

a

na

n

a

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

4

5

na

n

a

na

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 B

lod

0

1

na

1

n

a

na

n

a

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 B

lod

0

1

na

3

5

na

n

a

na

1

8

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

teri

ng

(n

=5

3)

20

07-

20

08

Uri

n

00

07

65

3

6

00

1 4

2

00

3 1

9

K

on

tor

(n=

10

) 2

00

7-2

00

8 U

rin

0

00

3 4

0

27

00

04

41

0

03

19

Fouml

rbeh

and

lin

g A

D

emo

nte

rin

g

(n=

6)

20

08

Uri

n

00

02

nd

2

5

00

1 5

5

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

00

7 5

2

5

00

1 3

5

00

3 1

8

50

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

T

yp

av

p

rov

P

b

(microm

ol

L)

Hg

(n

mo

lL

) C

d

(nm

ol

L)

Cr

(microm

ol

L)

Co

(n

mo

lL

) N

i (micro

mo

lL

) K

aumlll

a

Fouml

rbeh

and

lin

g B

D

emo

nte

rare

(n

=7

) 2

00

8 U

rin

0

00

3 n

d

3

00

1 5

0

00

4 1

8

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

9 U

rin

0

04

4 5

5

0

01

90

0

08

18

Fouml

rbeh

and

lin

g C

D

emo

nte

rare

(n

=5

) 2

00

8 U

rin

0

00

8 n

d

4

00

1 3

0

06

18

D

emo

nte

rare

(n

=4

) 2

00

9 U

rin

0

00

45

5

4

00

1 5

5

00

35

18

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 U

rin

0

01

4 1

25

2

5

nd

8

8 0

14

18

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 U

rin

0

01

4 3

5 3

0

01

46

00

65

18

U

rin

halt

ern

a aumlr

ju

ster

ade

till

spe

cifi

k vi

kt 1

020

gm

l

F

oumlr

att

ko

nv

erte

ra d

essa

hal

ter

till

microm

ol

mo

l k

reat

inin

sk

a h

alte

rna

div

ider

as m

ed e

n m

edel

hal

t fouml

r k

reat

inin

i 1

lit

er u

rin

Den

na

hal

t aumlr

10

mm

ol

mo

l k

reat

inin

Det

ta g

er a

tt 3

6 n

mo

lL

mo

tsv

arar

03

6 micro

mo

lm

ol

kre

atin

in

51

Tab

ell

5b M

etal

ler

i lu

ftpr

over

fraring

n t

varing s

tudi

er i

Sve

rige

och

Fin

lan

d S

amtl

iga

prov

er k

omm

er f

raringn

per

son

bure

n p

rovt

agn

ing

och

halt

ern

a re

dovi

sas

som

ar

tim

etri

ska

med

elvauml

rden

Ty

p a

v

aringte

rvin

nin

g

Arb

ets

up

pg

ift

Aringrt

al

Ty

p a

v p

rov

P

b

(microg

m3)

Hg

(microg

m3)

Cd

(micro

gm

3)

Cr

(microg

m3)

Co

(micro

gm

3)

Ni

(microg

m3)

Da

mm

(m

gm

3)

Kauml

lla

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

65

) 2

00

7-2

00

8 T

ota

lda

mm

37

m

m ouml

pp

en

kas

sett

8

h

78

0

01

03

0

4

00

6 0

4

15

(0

2-

48

) 2

0

Fouml

rbeh

and

lin

g

Dem

on

tera

re

(n=

78

) 2

00

7-2

00

8 In

ha

lerb

art

IO

M

25

mm

8h

1

4 0

02

06

0

7

02

0

9

28

(0

4-1

2)

20

Fouml

rbeh

and

lin

g

A

Dem

on

tera

re

(n=

6)

20

08

Inh

ale

rba

rt I

OM

2

5 m

m 8

h

82

lt

LO

D

28

0

3

01

1

5

26

1

8

D

emo

nte

rare

(n

=6

) 2

00

9 3

1

ltL

OD

0

5

03

0

1

07

1

3

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

B

Dem

on

tera

re

(n=

7)

20

08

20

ltL

OD

0

7

05

0

07

20

3

1

18

D

emo

nte

rare

(n=

5)

20

09

30

ltL

OD

0

9

06

0

1

26

4

9

18

Fouml

rbeh

and

lin

g

C

Dem

on

tera

re

(n=

5)

20

08

03

lt

LO

D

ND

0

1

ND

0

3

05

1

8

D

emo

nte

rare

(n=

4)

20

09

07

lt

LO

D

01

0

3

ND

0

6

06

1

8

Aringte

rvin

nin

g D

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

8 4

7

ltL

OD

0

3

2

68

48

32

1

8

B

att

eriaring

terv

inn

ing

(n

=6

) 2

00

9 6

7

ltL

OD

0

1

08

1

3 1

6 2

6

18

Arbetsmiljoumlverket112 79 StockholmBesoumlksadress Lindhagensgatan 133Telefon 010ndash730 90 00 Fax 08ndash730 19 67E-post arbetsmiljoverketavse

wwwavse

ISSN 1650-3171

Den haumlr publikationen kan laddas ner paring

wwwavsepublikationerrapporter

Varingr vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljouml

Page 17: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 18: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 19: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 20: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 21: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 22: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 23: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 24: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 25: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 26: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 27: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 28: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 29: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 30: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 31: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 32: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 33: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 34: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 35: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 36: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 37: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 38: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 39: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 40: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 41: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 42: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 43: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 44: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 45: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 46: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 47: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 48: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 49: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 50: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 51: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 52: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall
Page 53: New Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall · 2015. 6. 24. · Rapport 2012:17. 1 Kunskapsöversikt Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall