- N:r 24. Stockholm 25 Juni 1 9 0 8 I 1:a A r g .

I Prenumerntionspris : I liedaktion : . I Iledf~litor o. ansvarig utgifvare: I Expedition Annonspris:

Mrs Carrie

'II Ar. .. kr. 4 50 Br ... kr. 2: 50 ... B 31 50111, ... . 1: 25 Ldsnummer 10 dre. '

Prellulneratioll sker shvill lanclsorte~i som i Stockholm R

Chapman Catt.' .. -

till Arnsterdarh,. och det ilr ockss5 hou,.sorn f rhns t bbr 118mnas, n8.r inan ser tillbaka pA .fiul?lif velsen +f dell

. stora sam~~innslufaing, ' som vi kalla :den internationella rostr,~ttsalliansem Det var soni ordforande i Nn- t iornal TVom an Suflrnge Assoc.intion,~ 1.1 vilken . plats mrs

.Catt intog efter Susnii R. Anthony, soin hou forst bprjade

.arbeta ph denna stornrtade plan,' livilken liade till mK1

.att fijrena kvinnor f r h a11a delar af jorden i en

hIiistersa~iluelsgtltnn 51, en tr. .

i ' e l e foner: Allm. 635.3. W s - 12285. -

.stor orgnnisation - .ett ini'1, soin.9r nktt - och so112 bar gifvit den krimliga riistrilttsr'6relsen i $in helhet .on kraftkiinsla och eri styrka, hfdkeli den i isolerad

niir~nastc postnnstnlt. ellcr bok- handel. . I Utgilni~ig~tid hvnrj~ torsd?g.

str8fvan inom de oliksl Iauderm aldrig sknlle vuin.iit. , Ar l!NE ~am~nankallncle mrs Chapinno Cutt en ili-

tcmsitionell koinmitt4 i Wnslington, clar den fiirsta -plancn utkustacles till ctt intcrnationellt forbund, hail- ket sk~ille i sig upptoga sbvtil den nya so111 den g m d a varldens kvinnor iill arbete fijr det ge~nensan~ma in&- let - clen kvinalign riistriittsfrfigms -1osning. Vid l~vin~~oliongressei i Berlin 1904. voro cle fiir).xreclande .arb ten n f ~ c l iga , och ' internaf ionebln ~~ostu~uttsulll:u~~se~a bildndes med clelegerade frhn tio olika lander. Mrs Chapinail Chtt valdes enhiilligt till ordfiil.ande, och de't

ELLEN KLEMAN. Mottugningstid

K1:J-2. -

fir l~eiilles eilwtiiende. org~nisationsfiS'r~nQga, .en.ergi och aldrig trlittade arbetskraft, so111 formbtt a t t - fara fram och utvecklsl 'alliansea till den omfattning och hety- delse den nu - har. Samina Ar, som rostrattsalliansen

~ ~ O C H I O I I ~ 1908, m r t ~ r i a a ~ t n . v ~ ~ & ~ .

s e t &r ulider inrs Carrie Chapman Catts orclf oran- bildades i Berlin, .l&mnade ims Catt s i t t ordfrrandesknp d, deskap, som den internationella rostriittsalliansen i nationalf6reningen. fiir att kunna &gna hela sin tid nu afhhllit sill tredje kongress, deima gbug forlagd ht sitt nya arbete.

och Annonskontor :

~ I ~ s t e r s ~ u e l W @ a n 61, bn tr-.

- . -

15 ore per mm. Enkel spaltbredd 60 mm.

Marginalannons under tcxteti 15 mm:s hojd per gllng 10: -. Rabatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 %,'

Post- och telegramadrcss : D A O K T, Stockldm.

~ ~ f ~ ~ ~ ~ ~ ) ; ~ ~ a ~ ~ l ~ ~ I ~ $ i , senast mllndag f . m.

Mrs Cliapinan Catt Hr fodd i New York och intar en bem.&rkt plats bfmd Forenta staternas mest fram- stAende kvinnor. Hon studerade en tid vid universi- tetet och gjorde sig bemarkt soln talarinna och. for- fattariuna. Redan tidigt ,vacktes hennes syn. ph den arhetande kvinnans i sa m%uga afseenden svha och un- danskjutna ~tiillning, och: hon kom mart nog t.ill den

. ~fvertygelsen- att eudast- genoin ernHende a£ politisk rostratt for kvinnorna skulle deras stallning kunna fbrbattras och goras rattvisare. Det var db hon tog fatt pl denna uppgift, som hop aldrig upphort at-t ar- beti ifbr. , D@ drojde icke lange r .fdrr iin pationalf6reningen for kvinnljg r6st.ratt tog benne i dnspr&k shorn en af sina vhrdefullaste medhjalpare. PA grund af sin s811- synta organi~ationsformhga valdes hon till ordforande

. i den . _., n,ationella . organisationskommitt6n, och hon tog ledningen inom densamma. Nar miss Anthony hr 1900

drog sig tillbaka frhn ordformdeskapet i nutionelfor- eniugen, var det, sisoin redan ngmndt och p$ miss Anthonys- egen lifligt uttryckta irnskan, sorn mrs Catt in tog henu es plats, 11011 blef nastan eilhalligt vald.

Nilstan i alla An~erikas F6ren.ta stater 11ar mrs Catt h5.llit .foredrag. I en klar,. logisk och koncen- trerad form lagger hon frnm siua Asikter, bemilter p& ett traffande satt framstillda motskal och lyck~s dt.a att vinna &hen den mist skeptiske motstdudare ofver pH sin sida. Hennes fina, kvinnliga vardighet och ut- sokta takt gora he i~ i~e sarskildt skickad att inta.ga en ledande stallning, och lion ar lika uppskatlad af man som kvinnor. De soin haft lyckan att besiikaahenne i hennes 'f6rtjusande hem kunna intyga, att det offent- liga lifvet ph intet satt tyckes inenligt Lverkat' p% de speciellt kvinnliga egenskaper,, sorn vi iiro vana att for- binda 'med begreppet en god husrnoder och hemhets harskarinna. E. I<-N.

Sveriges folksko1lararinnefo~"bund. n liten skara af Sveriges folkskollararihnor beslot pasken %r 1906 att bilda en egen saminanslut-

ning, skild frAn den stora, alla folkskolans arbetare . ' omfattande foreningen. Det var i elfte stunden innm

den kongl. proposition~n ' ang&ende forslag till lone- reglering for folkskolliirarek&ren skulle frambiiras' infor kamrarna af dkvarande ecklesiastikministern, d:r' Frid- tjuf Berg. Ett hundratal lararinnor frBn alla delar af laudet samlades i Kvinnoklubbens lokal i Stockholm. Styrelsen for Stockholins Folkskollararinnors Diskus- sionsklubb hade arrangerat motet.. Mhnga hade rest GO-70 mil for att fa nKrvara. Hvadan d% dessa an: strangningar midt i helgens frid? Jo, som ett dun- derslag hade till Sveriges folkskollararinnor kom- mit den underrtittelsen, att den halfsekelgainla likstd- lighetsprincipen lned af seende ph loneformbner f or landsbygdens l&rorek&r i regeringsftjrslaget var bruten. Detta foreslog ntiinligen en lon f$r larare och en annan, Iagre, f6r hrarinna. Men var d b detta egeutligen nPt- got ofverraskande? Aterfanns ej samma orittvisa pa

. snart sagdt alla oinr&den, dar man och kvinnor k&m- pade om brodct? Jo visserligen ; men uppfostron och undervisning vore dock etlt arbete af annan art iiri andra, ett arbete, hvartill sjallva naturen ju siirskildt kvalificeradt kvianan. Skulle hon nu ocksh d&r, ph sitt eget speciella omrAde, uuderviirderas, degraderas? Denna fr&ga hade med djup oro frainst&llts icke hlott inom lararinnornas egna led utan afven af socialt vakiia kviilnor p& andra arbetsomrbden. De akademiska kvinnorna hade i synnerhet lagt i dagen stort intresse f a r ' frhgan. ' SA hade docenten, jpris doktor Elsa '

Eschelsson i Uppsala, med uppoffring a£ shval tid' som penningmedel utarbetat en synneiligeu sak- rik och . logisk 'kritik a £ regeringsfdrslaget, hvilkeh

i broscbyrform tillstallts saintliga riksdagsman. Larar inneinotets forsta beslut blef ocksh att till heme a£- sanda ett tacks&gelsetelegram, p& hvilket foljande varm- hjartade och for situationeii betecknande svar med ornghende ingick: %Jag beder Eder till de p i motet i Stockholm forsamlad'e folkskoll&rariunorna framfora mitt rarma tack f 6r det mig tillsan da telegramme t. Det bisthnd jag kunnat lainna Eder i den p&gbe~ide striden har tyvHrr varjt ringa, men det har lanlnats med djupt firrsthende af denna Eder strid. Alln arbe- taiide kvimor s t&-i ta.cksalnhetsskuld till folkskollarar- . innorna for den energi och den mhlmedvete~het, med hvilken de sokt va.rna en gamma1 rattighet-, hvars for-

. . lust skulle blif va a£ d jupgQende betydelse for :alla ar- betande kvinnor. s

Att det 1Ag strid i luften' faller af sig sjalft. Likasb att nhgot mhste Wretagas. Och detta blef - bildaudet af Sveriges Folkskoll~rarinneforbund. 'Tanked pb nh- got skdaut ']lade redan fijrefunnits .inom lrir~rinnekkren och blifvit frainburen vid olika lillfallen a£ blaid andra Adele Welterl'ind i Jonkoping, Elnilin R.oseukvist aE Akershult i Gafle, Josefine Schiita i Goteborg,; Nanny Palmqvist i 13elsj11~bor~ ss.amt Lina Greu och Anna Hemming i Malmii. Darorn vittim protokollen fr&n lararinneinijten sii li~ngt bort i tideu som 1893, dB man' trabades i Jonkopiag son1 friSlren Adele -Wetter- linds giister. TTid motet 1906 sades ock : ))Hade vi IS93 bildat fijrbundet, .sA hade vi slikert ej nu behoft eamlns af den anledning .att ~ A s t mbete underaiirde-

. . . .. . rats! zr Meuingen med Sveriges Fo1~lrskollararin~~efi)rbui~d

yore ej - det heto11ad.e alla talarimorna - att soka stalla en inakt emot den stma larareforeningen utan fast h e r ' att gendm rutveckling och tillvaratagande a£ .

. ..

.. - . .. . - . - - - - .. .-

de kvinuliga fiirmiigorna diiri~~orn starka den. Detta skulle Bstadkommas forst och framst darigenom att 1iira.rinnoru bildade 'kvinnligw diskussiousklubbar p& hvarje orb, diir sbdant late sig gora,, ocb sPlunda tra- nade sjg i filreningsarbete, vidare darigenom att de flitigare iin fiirut deltoge i alla val inom foreningen ocli sjalfva villigt Atoge Big fortroendeuppdrag darinom. Man erkande ofiSrbehAllsamt .sin alltlirr stora tillbaka- dragenhet, d& det ggllt den renrt. f breningsverksamhe- ten, och trodde sig dari finna en a£ grunderna till deu ringaktning for livinnoarbetet, hvarom regeringsforsla- get bure vittnesbord. Genom en snmmanslutning, som omfattade hela landet och agde en krets eller klubb pB hvarje storre plats, skulle en enig samverkan vid for khren betydelsefulla tillflillen lattare &n dittills kunna bviigabringas. Och till sist, men icke samst, hoppades man, ntt de Brligen Bterkommande pk sall- skapligt satt ordnade niijtena iin bar, tin dar, skulle komma att skanka ett rikt personligt utbyte.

Vid foretaget val af styrelse blefvo froknarna Stiun H<ellgren, ordf ., Lina Gren, sekr., Cecilia Andersson, kassor, Naemi Uddenberg ocb. Anna Hemming, alla f r h Malmii, dartill utsedda. .

Sh gick kret 1906,. ocli lonefr&gan Bck den losning, soin froken Anna Rylander i ett fijregheude num- mer af nagny utforligt skildritt. Olikstallighetens princip var tills vidare pA alla h&ll fastslagen och p& somliga nastan hilnsynslirst.

Den lilla foreningen liar emellertid birjat sakta vasa. I sfidant arbete f8r man ofva sig i thlamodets skona dygd, inau fkr ej vanta skord fore skddeu. Dock hamPt g h det. I narvarande stund raknak den unga sammanslutningen omkring 300 medlemniar ute i Inn- det samt en Stockholmskrets. Denna krets bor ej for- viixlas' med den aldre sa~nmanslutningen bland Stock- hol~ns folliskolliirarini1or, som biix namnet Stockholms Fol kskollararinnors I>iskussionsklubb och raknar 'om- kring 250 rnedlenimar.

Forbundet hade fijrra sommaren sitt forsta mote i Jonkoping, hvarvid fr8ga1.1 . om en egen tidhing P R ~

den mest brannande. Fru Alma Wik fr%n Stockliolrn inledde med ett ltingre anf6rande, hvars korta Andemo.

ning var, dtt utan en rost i pressen kan'ingen rilrelse i tiden g& en lifskrsftig utveckling till mlites. .Bland de forslag, som framlades; var det om mojligheten att starts en tidning for alla arbetande kvinnor det, som Bdrog sig mesta uppm&rksahheten, s&so&varande det for den narmaste framtiden ur flera synpunkter lamp- ligaste. En kommittd fick i uppdrag att fora fr&gan vidare.

Den forsta., &r 1906 valda styrehen, sou betraktade sig sjalf blott som en interimstyrelse, afsade sig vid detta mote sitt uppdrag, hvilket den p& ett synnerligen' .

flirtja~stfullt satt utfort. Ny styrelse, med Verksthl- lande Vtskottet forlagt till Stockholm, valdes darefter for en tid aE tvA &r. Medlemmar daraf blefvo fr'iik- narna Anna Rylauder, ordf., och Rosalie Lindgren, sekr., . eamt fru Alma Wik, kassor, alla- i Stockholm, samt froknarna Stina Hellgren och Lina Gren i Malmo.. De tre forstnamnda utg6ra V. U. Den nya sty- relsens .forst& uppgift blef att fora tidningsfrhgan vi- dare. I den pk nykret 1908 framtradande ~Dagnyr, tidning for den svenska kvinnor.6relsen, utgifven a-f den kooperativa foreuingen med samma namn, fann man, hvad inan for narvarahde beh~fde, och b6rjade sB godt sig gora 1at.rekomrnendera den nya publika- tioneu, som i sitt vardiga, allvarliga och mAlmedvetna skick synes med kra.ft och skick .arnna fylla -sin- be- stiimmelse.

P i de t m6te Svenska folkskollararinnef~buildet afh&ller i Stockholm d . . 27 jurii detta Br komnier ocks& ~Dagny r under diskussion. .

. .

En annan fr%ga af st6rsta betydelse just nu, 'dB folkskola~i synes st8 i beredskap att fora sina liirjuijgar fram till realskoleexamen, iir den om ~lararinn'ornas fortutbildning~. Den 'stKr ocksA pii rnbtesprograinmet. ' Ty hagre Bn begaret efter det ekonomiska valstAndet, huru viktigt: det an &r far hvarje manniskas lyckokraf, stRr dock 110s Sveriges folkskollararinnor langtah .atL kunnii bli till ljus 'och valsignelse for den ungd6m,' hvars fostran blif vit dem anfartrodd, och tillstyrks och gaign for det iilskade fosterland, &t l-ivars tjanst de -

. . . - invigt sit% lif. . . . .

. . ALMA WIK. . . .

1 Andelsbevis i FBreningen Dagny erhallas 5 tidningens expedition. .

mot iterstallande af interimskvitto. . . ' 1 . . . .

' Fra.n rostrattskongressen. - . .

en forsta lnnde och

Amsterdam den 17 juni 1908. gressen ' - frAn vidt skilda land, se dar ' bl. a. den kongressdagen inbryter klar och strB arnerikanska prlisten, Rev Anna Shaw med sina strB- utan. 11 Agon generande vblrme. Luften laide Bgon och sitt vackra leende och Ungerns represen-

har i r harlig, liksom inmangd med vattenhgor. Strax tant, friiulein Rosika Schwimmer. Vi intrada 'i salen, ' fore den utsatta tiden kl. 9,30 p& morgoncn har man d& forhandlingarna skola liga rum. dfverst hreside- tillfalle att i Concertgehouws upplysningsbyrh utbyta rar Apollo di Belvedere, i klassisk ro skAdande ned halsningar med mAnga bekanta fr&n Kopenha~nnskon- p& nutidskvidnorna som 'vilja qedborgarratt och med-

D A G N Y

borgarplikt. De biista af oss under den synvinkcl,' 11vil- ken Miss Shaw i sin predikan pB sondagen Made rostriittsr6relsen - den som innehiilles i bibelordet r Ni iiro alla enr, cch som kommer kvinnorna att opponera mot familjeegoismens dogmer for att i sttillet lara dem iase, att det icke til. 1308, om allt ar viil bestalldt for cireni3 barn och &was krets, utan att de alla aro delar af ett stort helt och bora kaaaa saml~orighetens ansvar.

Kongressens pesident, hfrs Chapman Catt, i-ippnar forhandlingarna med nhgra korta ord. Daref ter j.'il de olika liindemas representanter sina plafser sig anvi- sade och upprop af de delegerade vidtager. El1 app- 1Bd foljer, dk hfrs Despard uppropas. Den vilrdnads- varda, h v i t h ~ r i ~ a damen, syster till general French, iir ju bland dem, s o n i fangelse fhtt umgalla sin egenskap ixf rostriittsk~inna. Kanske & m u lifligare klappa.des det., dB, representanten for de engelska nztc:n- nens League for Wbmeus Franchise uppropades. Det var en yngre man, dr Charles V. Drysdale. Ocb na- turligtvis blef det siirskilda viilkomstl~~lsningar till cle tvanne kvinnor, som. voro utsanda. af sina lands rege- ringar (pb deras bekostnad), fioken Gina Krog for Norge och Mrs Henry Dobson for Australien. ~ f v e n tre 'f Alnerikaa fi~renta stater hade utsett officiellare- preseatanter, ehuru blott en af dessa kvinnor Imft tillf d le komma till kongressen. I kortare anf oranden framforde froken Krog och Mrs Dobson sina resp. regeringars valgl~ngs6~skningax. Frkgan om alliansens stiillning till en bulgarisk kvinnofilrening (icke rost- rattsforening), sorn bngkade genom en represeutant nar- vnra vid koi~gressen, upptogs darefter. Beslut fattades att hiilsningstelegram skulle afsandas till de finska kvinnorni med t a c ~ for deras arbete v'id valkimpan- jeu och till de engelska rued anledning af demonstra- tidnerna i London den 13 och 21 juni.

' Mrs Chapnian Catt skoter sin funktion so111 ord- forande mad samma lugna nlyndighet - och opar- tiskhet - som alla beuddrade i Kopenharnn for iv$ Qr sedan. Om fihn begreppet ngrandk dame8 elimi- niras bort hvad . nf ytlig salongsbildiling och societets- lifssucc6ser plilgar inlaggas iliiri, sh skulle jag vilja siiga, att Carrie Chapman Catl i hogsta grad gor skal for 11en8;mningen ngrande dame,. , Hon besitter den storstilade forniimhet i sitt uppt.riidaode, ;om bottnar i hjartats och intelligensens bista bildning i forening med de lyckligaste uttrycksmedel som en gifmild na- tur kan gifva en manniska. Hennes uttrycksfulla, in- telligenta ansiktsdrag och stktljga fignr och hkllning kunna icke undgh att imponera, och, den ltlara viil- ljudande stamman, somi utan anstriingning klingar ut tifven ofver mycket stora lokaler, fullbordar det angenama 'intsycket.' Ur det foredrag goin hon p& mhdagens eftermiddagssammankomst 11011 ofver rost- rdttsrijrelsen i olika lander nieddelas pB aanat stalls i 'dagens nummer ett utdrag, som-torde vara af siirskildt intresse f or Dagnys lasarinnor. Mrs Catts f oredrag bjod pli vissa lika humoristisks so111 iraffande syu- punkter, som nar hon .konstaterade att a£ kvinnoriist-

riittens veclersakare bo~mnn en. ltinesisk ~naaclt~:ld~.~, ell amerikailsk kongressist, en zulugentlemau och BIr Asquith ined precis samlna orgumentering mot kvin. aorostriitten - en anmiirkning, s o u vack te in y cken muhterhet. Fbr ofrigt utfylldes storre dclen af pro- graminet for eftermiddagen af, en verkligen lika ori- ginell.som vacker ocln. gripand'e ko.nsertafdeluiug.

Pb d e n med de olika nationeruas flaggor, clrott- ning Wilhelniinas byst snmt blom~naude vaxter oclr palmer vackert dekorer+de musikestradeu b e f a h sig .en kor pB 380 personer, best%ende af, fiirutoln darner, sm8 gossar och flickor. ~Hvi lka kinder, hvilka locltar, hvilken h#rlig maaniskovAr. n Och de voro verkligen fortjusande, dessa n Hollandsh Kinderliederean, son1 med lif oclh lust sjijngos af sinAttingar, de miustn blott 12 %r. Demm glada barnmusik liksom forkroppsligstdes fiir mig i ell liten flickunge, som sthende allra framst i ledet m e d osviklig plikttrohet fiiljde hva j e rijrelse a£ taktpinnen, ibland nickancle takt lned hufvuclet, nne: dan ogouen strAlacle och groparna i kinderna blefvo djupare, dA hon sjong om bybarnens dam eller 0111

den sjuka docknn, som skulle gB till doktorn - - allt barndonlens solskensglitter 1Hg of rer den fortjusande, lilln varelseu. Och kunde val nA.gon forblifva obe- rord, nrr i den sthtliga kan'tat., soin afslutade pro- grammet pk clenua allenastaende konsert, gosskoren faller in ocll i toner lofvar ntt inanligt kfiinpn for kvinnori~ns fril~et och ratt.. Det var icke mojligt att hterl~~Llla"bifallet, applbderna diiuade soln ell hka , d& gossarna slutat strofen: ))Den st.rijd vols'trjjden,. die voor de eer der vrouwen wordt gestredeu., Rautateii slutade med ett uttalande af clet hollnildska folkets tro pS sin unga droltning x Wilbelmiila von' Nassauwe r . Det var en kvinnlig irornposit~r, M:me Catharjne van Rennen, som konlponerat inusiken till .sAviil ~Kiucler- liederenn soln kantaten, hvilken ackonipan jerades af 7:de jnfanteriregeinentets musikkt. M:me van Rehnen anforde sjalf med lif ocll sch\vung. Den stora lokalen, som 1ar ryinma 1,000 personer, var fylld-till sista plats. '

Sakert gingo alla hliorarn& diirifrkn i f6ststamning, i ordets basta bemarkelse.

PA tisdagem ~norgonsa~ni~in~~.tr~cle afgiif vos aE d:r jur. Anita Augspurg, Tyskland, Mrs Millicent Garrett Fawcett, England, Mrs Rachel Forster Avery, U. S. A,, d:r phil.. 1.iith.e Schirmacher, Tyskland, fr6ke.n Martha Kramers, Nederlanderna, rapporter om don verksnmhet;, de p& uppdrag af 1C~penh.arnnskongreesen utvecklat, i nhedaalanden)~ -- om man f%r uttrycka sig sii- for att sprida kiinnedoin om kvinnorostriittens id6 och vacka impulser till hojaade. af kvilinonms stlillniag. Till och med Egypten och Indien hade nhtts af ett litet boljeslag aE den internatioliella strb~nning, som eu g h g skall At kvinoorna meclf6ra den likst&llighet rned mamaen, . soin de efterstraf va. Frijken ICraxners lti111- nade dessutom en framstiillning af tidskri Eten Jus Suffragii utveckling ocll Mrs Stantoll Cott, Internatio- nella* r~str~ttsalliaasens skattmastare efter den uuga beghfvade Miss Cuncliffes dad, redogjorde for allian-

sens ekonorniska stallning. Harefter afgafs af Mrs Avery en iifversilct af rapporter, inlamnade frAn de lander, som anslutit sig till alliansen. E n ganska liflig prin- cipdiskussion firljde darefter med anledning af den bul- garisko. kvinnoflireningens onskan att ingd i alliansen. Beslut f'attades att Bulgarien skulle hafva rett att del- taga. De lander, som iiro representersde. vid kongres- sen, iiro : Amerikas Forenta stater, Bulgarien, Bohmen, Kanada, Danmark, Tyskland, England, Finland, Ungarn, Italieu, Nederlgnderna., Nya Zeeland.; Norge, Ryssland, bsterrike, Islaud, Sverige, Schweitz och Sfd-Afrika.

Tisdagens aftonsammantrade gallde ~Kvinnorost- ratten i prakt iken~. Talare voro Mrs Madge Doaohoe, Australien, froken Annie Furuhjelm, Finland, Mrs Alice M. Steele, Nya Zeeland, d:r Romania Penrose, Utah, Mrs Henry Dobson, Australien, och froken Gina Krog, Norge.

Rikliga tillfallen till sallskaplig sammanvaro gifvas. Pd m h d a g s afton en stor mottagning f6r samtliga kongressdeltagare. Tisdagen voro ett 100-tal inbjudna till teaparty af Burgomaster och fru von Leeuwen i deras hem. For den, sorn aldrig fijrut haft .tillfalle att se en holl'ndsk interiar, yar det synnerligen intresse- ~ a c k a n d e att iakttaga den for svenska ogon saregna

smakriktning, som praglade detta utomordentligt vackra hem med dess djupa, varmt mattade fargstamning. Samma dag en dngbitsfard pA Amstel. I dag, onsdag, gifver d:r Aletta Jacobs ett teaparty. Vid denna dags morgonsammantrade afhandlades bl. a. .den internatio- nella tidskriften Jus Suffragi och beslots att ofverlamna At en kominitt6 ordnandet af dess framtida existens- form. Ett stort. antal' motioner vacktes, daribland en f r h Sserige a£ froken Signe Bergman: att kongres- sen m%tte till regeringarna i de lander; dar kvinnorna annu icke erhhllit. rostrhtt, gora en hemstallan om ktgiir- ders traffande .for frAgans losning.

Frftn det engelska nationalf orbundet for , kvinnans rtjstratt fralnfordes inbjudan till internationell kongress i London niista hr i a.pril eller maj .ln&nad, hvilken inbjudan med tacksamhet antogs.

E n glad och hoppfull stamning hvilar ifver koa- gressdeltagarna, och allt synes visa att dagarna i Amster- da.m icke blott skola blifva: ett intressant och angenamt. minne for deltagarna utan verkiigen fora vhr sak ett steg aarmare mot dens, framtid, dh kvinnorna skola samlas .i arbete far a.ndra mB1 din. medborgarratt i det land, dar de l e f ~ a , arbeta och rerka.

. ANNA KLEMAN.

MassmOtet i Albert Hall 'den 13 juni. .

C3et i Dagny redan omtalade stora massmiitet i Albert Hall agde, sorn bestamdt var, rum den 13 juni under @ ikponerande stor lillslutnibg. Ur en korrespon-

densartikel till Svenska Dagbladet lamna vi nedanstaende liffulla skildring af den~onstrationst&get.

' Nere ifrAn Embankment, den breda avenyen utmed Temsen, hores massingsmusik och trumhvirflar. Liksom Trafalgar Square, ar dell stor& gata, soln frin detta leder ner till Embankment, fullpackad med folk, fonster och dorrar iiro likaledes folkfyllda, alldeles som om det gallde ett kungligt praktthg. Genom oppningen till E$bankment kan man se huru folkm,is'san stracker sig hufvud vid hufvud lAngt bort. - - - - - - - - - - -

Med en sprangkil beriden yolis i spetsen triinger, sling- mr tiget sig fram genom folkmassan. - I dag biira kvin- norna sjalfva sin8 standar. Det 5r ett elags teckon pB okad kraft. Ibland sveper den friska vinden fram med sHdan styrka, att standaren tvingas ned, men starka armar resa dem %ter med okuflig energi.

Dar i spetsen mnschera grdnade forkampar i den kvian- liga rostrattsrorelsen i England, fru Famcett, sorn i fem- tio hr arbetnt for denna sak, lady Frances Balfour, her- tigens a.f Argyll ~yster, lednre af det stora rostriittsforbun- det, froken Davies, som var en a£ dem, hvilka formkdde John Stewart Mill . att upptaga kvinnornas rijstrBttsfrHga i parlamentet. Dar folja de andra i fyrdubbla led, stadigt iuarscherande i tusenden och tusenden.

Sektion efter sektion passerar forbi, ~tandar ef ter stan- dar, musikkhr efter musikkbr. De friimsta ha triingt ge- nom torgets miinniskomassa och fiirsvinna ur rAr syn in i Pall Mall. De foljas a£ sektioner frhn de olika stiiderna och distrikten i England. Efter dem komma afdelningar af kvinnliga medicine doktorer, a£ kvinnliga universitets- liirare i rod-hvit-blA khpor och doktorshattar, a£ skoll5ra.r-

innor, af hhrdslitna arbeterskor och arbetarhustrur £rho Lancashire, Bermondsey etc., flera med smAbarn i sina armar, af alla slags kvinnliga yrken och politiska samma.ri- slutningar, a£- artister, forfattarinnor, . journalister, steno- Brafer, a3 liberala, socialistiska och .konservativa kvinno- forbund, - - - - - -- - - - -. - -- -

Standnr efter standar, afdelning efter afdelning. MAnga af standaren aro konstnarligt. utforda af artisternas rost- rattsliga, de vackraste standar, Eom nAgonsin hAllits hogt i en folkprocessioli. - - - - - - - - - -

Det ar samma foreteelse utmed hela den .lA.nga pro- cessionsvagen till Albert Hall' sorn hat.; gator. och torg aro fyllda rned AskAdare. Det ar en mhnghundrafaldt storre publik an for ett Br sedan och en annan publik. De rostriittskrafvande kvinnorna af det fredliga slaget ha tagit fasta p8 premiarministerns lijfte och utmaning och $ha, att det star en miiktig kraft och ett maktigt behof brtkom rorelsen. Deras svar kunde icke ha blifvit in- trycksfullare eller verkningsfullarb, nar det skulle hiillas inom granserna for det lagligt tillhtna. 8% mycket har andrat gig ph ett fir i rorelsens yttre styrka. - - - -

Trumhvirflarna gh, n~usiken spelar, standaren saja f& vinden, kvinnorna marschera, energiska, allvarliga, seger- vi~sa. Folkmassan ser pA i tystnad. Forst tvA. timmar efter fortruppen, passeras eftertruppen sorn utgores af en lHng rnd ekipager, droskor och vagnar, innehhllande de br8ckligs och trottn deltagarne. ' Det iir kvinnornas. dag, deras stora uppmnrsch, dnt storsta kvinnotAget. h e r tiotusen iiro de, sorn mars~aerat forbi i ordnade led for att visa att nu ar det allvar. I Albert Hall, dar de samlas och d8r 12,000 fB plats, fira de en segervisshetens fest och deras ledare forsiikra dem att det stora milet. nu Hr inom synhkll.

Det forsta- halfaret.

93 et ar under en tid af vaknande lifaktighet in0111 C, nationen, som veckotidni~~gen Dagny genomlefvat forsta haIfket 'a£ sin tillvaro. FrBgor oclz .kraf,, poli- tiska och sociala, hvilka lange varit undanskjutna, liafva nu tradt fram med oafvislig styrka. Och huru mycket

sorn kterstkr att onska, sB har utan tvifvel solida- ritetsksnslan manniskor emellan vuxit sig starkare. Insikten om samhijriglieten menail individen och. Sam- ballet har blifvi't lclarare och gifvit upphof till kanslaa af nya , forplikteker och afvenledes nya kraf.

Det ar alldeles gifvet, att den s. k. kvinnororelsen i narvarande stund framtriider lned stor kraft. Dels genom ' den 'utveckling, som. rorelsen nu n&tt med sina irihnga kraftcentra i form af rostratts- och andra kviu- noforeningar land@ ruudt, dels duigenom att sk mhnga frhgor, som 'direkt eller indirekt berbra kvinnorn'as ill- tressen, blif vi t framf orda - shorn skyddslagstif tning, aflonings- bch befordriLgsfriigor for p& olilca omrkden arbetande kvinnor, iiktenskapslagstiftning In. m., samt naturligtvis forst och sist - kvinnorostratten. Gifvet- vis , &r ett organ, hvari kvinnorna kunua framstalla sina synpunkter ett led med i kvinnornas strafvanden. dnnu hafva vi ett stycke kvar, tills vi nAtt fram .till den punkt, dB det icke langre tvistns om, liuruvida begreppet medborgare uteslutitnde ar maskulinum, och tills r6relsens slutmiil~,- att gora sig sjiilf Bfverflodigt - tir hunnet, dB, verkligen alla konsekvenser af den sanningen, att kvinnan icke blo tt iir gen.us feminillu9~z u tan Bfven mlinniska inghtt i dlmanna medvetande t,

. Under det nu g%ngna halfhret ha inom riksforsam- lingen mhiiga for kvinnorna betydelsefulla frhgor forts fram, sorn med n6dviindighet kriift sin belysning i Dagnys spalter. Med tillfredsst&llelse kunua vi konsta- tera - s A d genom kommentarier i skilda tidningar sok genom offentliga och enskilda uttalanden - att de Bsikter, so111 framforts i Dagny, ofta blifvit beaktade iifven utanfor kvinaov&rldeu. Men &nnu en annan uppgift vill Dagny fylla, den, att vara ett enande band emel1a.n kvinnorna. Plilrten att hga ett sQ att siigtt inc1ividuel.lt sa.mvete bar lm~~ge sthtt klar. Men det

behofves annu nhgot mera i vBra da.gar - ett socidt samvete. Det itr en liten del af det.ta sociala samvete, sorn Dagny i sin ringa m&n vill soka viicka i shvida kretsar sorn majligt. ~ n n u kan man liora kvinnor aff arda stora a,llm.anna frhgor, a£ hvilkas losning mhnga af deras medsystrars va1 och ve ar i hog grad beroende, med en hanvisning till ' det i och far sig gladjande faktum, att de sjhlfva hafva det bra - darfor onska de inga forandringar- i bestsende fo'rmer. Det ar dock en plikt for kvinnorna att hjalpa hvarandri, i all syi- neihet s& 1ang.e dessa omturliga grausmurar finnas kvar, iom i stor utstrackning gora man och kvinnor till konkurrenter i stallet for arbetskamrater. w Ni skola forst&, att vi hafva icke blott vkr klass att kiimpa for, utan ocksii vArt kens, yttrade vid ett .mote en ung,' intelligent arbeterski,, dB en manlig talare kritiserat det f6rhBllande, ' att arbeterskorna samarbetade med andra samhallsklassers kvinnor i rii~t~attsro~elsen. , . Det iir i sjalfva verket sk, att kvinnorna trots allt'

sorn skiljer ha geme'nsamma intressen och bar& samla sig i gemensamma strafvanden.

Dagny har kallat sig den svenska kvin~orbrelsens . organ. &!ten for $t kunna, som iinskligt ar, bibrii~ga olika kategorier af kvinnor &ad f0rstAelse for hvarandras f6rhBllanden och onskemkl, vacka solidaritetskanslaa och*verldigen blifva ett enande band mellan kvinimrna, &%te Dagny spridas inom alla kretsar. Det iir under fast tro pB Dagnys uppgift och med den vissa forhoppnih- gen, a t t denna tro delas af mhga , som vi bedja v&ra lasarinuor att hvar .pk sin ort arbeta for Dagnys spridl ning. Ett nytt kvartal g%r mart in. Det behofs ju blott, att hvar och en anskaffar en ny preaumerant, och lriskkretsen B; fordubblad.

FrBn 1 juli och till bets slut iir prenumerations- afgiften blott kr. 2: 50, ett allenastaende billigt pris f6r en veckobidning-med s& rikhaltigt innehAl1. Vi hoppas, att med det nya halfhet skall Dagny spridas i annu mycket vidare kretsar, och vi vAga utbedja oss v&ra redan varaude prenumeranters intresserade medverkan for detta &ndam$l.

M E D A R B E T A R E I - D A G N Y . Bland de framstAende kvinnliga penuor, sorn stallt sig till tidningens forfogaude, milrkae bl. a.:

Gertrud Adelborg, Signe Bergman, Hilma Borelius, EnziZia Broorni, Fri,gga Cadberg, Lotten Dahlgrn, EZZen Hagen, Kemtim Hesselgren, Ann-Ma~gret Hol~ng~m, Kerstin Hhrd a f SegwsIad, Anna Hojer, l'y9.a Kleert, XigricILeijon- Iqfvucl, GwZi Linder, Anna Lindhagez, Ellen Landberg, f, Nyblonz, Ag-da MomteZius, Anna M. Roos, Anna R ylandw, HiZda Sachs, HiZma Soderberg, &a Tmow, Lydia Wahlstriirn, Ama Whitlock.

Litteraf ur. Anma Mavia Roos : Framtidens religion

och framtidens kvinna. Stockholm. Wahlstrom och Widstrand, 190s.

utryinme, som

da ornfattning gor fbrf. sjalf en ursiikt Diir f ijrklaras ocksi det vidatrackta

Iiirnnats At ett clirekt gendrifvande a£ en 'anmn. fiirfattares, Ellen Key, satser.

I bokens bhda huf vudafdehingar finnes bade negativt och positivt, . och clet negativa, kritikea, har ' i bAda en front mot den dskhdaing, fijr hvilken Ellen Key #r en typisk representant, och en mot aldre, w ortodoxas uppfattuingar pB ifrhgavarande omriden.

Att en kritik af Ellen ICey icke kan *vara systema- tisk, stiger sig sjalft. Anna Maria IZoos 11ar fram- dragit vissa. punkter i El1,en Keys ~lifstros och skick- ligt och traffa~lcle visat, huru de are godtyclzliga postu- lat, stuu$om ett #credo quia absurclum s& godt soin 11 &got s men &nnu oftare 2 klingande men menil1gsl8sa paradoxerr. Ellen Keys rforrn:~ga att pb ett briljai t satt saga en meningsloshet~ belyses i flera typiskg och viktiga fall. Som Alma Maria Roos' positiva intresse utgor drifkraf ten i hennes poleniik , - hon har i mot- sats till den f~jrlattariunn, hon Britiserar, icke en skyrnt a£ odium theologicu~n - upptnr hon ibland utan att uppehhlla sig vid tankens och uttryckets brister ur for- mellt logisk synpunkt till bemotande och beriktigancle clen formodade 1nening.cn i shdaua me~~ingslijsheter.

ICritiken af olika kyrkliga riktningar och siirskildt kyrkans obenagenhet att erkannn ~karismatiska per- sonlighetera skulle ha gjort ett solidare intryck, om forf. utelainnat en del l~iinvisningar till recensioner och tidningspol.el~~ilc, af llvilka l&m~eii i clet h3r med- delade sainmauhanget icke kan drdga nAgra sakra slutsatser.

Dell positiva framstiill~~ingen af kristendomen.~ varde, af ~ d e t gudomliga fram%t)), har sidor a£ eukel, stilla, personlig viir~ne, soin B.t denna afclelning ge ett stort behag.

Rorande det religilisu. vardet af och metoden for den religionspsykologiska f orskning, af 1.lrilke~ f orf. vantar sig s% ~nycket, knn 111an hysa delade ineningar.

Den af ffijf. anforda fysiologisl<t-psykologiska be- visningen fijr iratt ~s ja len 1 . m mojligheter att fungera oberoencle af hjaiman}), hnna r , lindrigast sngdt, stora luckor. En ren lapsus cnlami iir v&l det nngifr~a sif- fertalet for mangclen af de seasationer, som under en sekund kunna upptagas af amii~~niskosjalen, dA den fuugerar genonn hjarnan~ . Men hvarfor talar forf. blott on1 )) sensnti.oner fi i al.lni%nhet, d& likval uppf att- ningssnabblleten s% l~ogst betydligt varierar for de olika sianena?

Bokens andra afdelning, 3 Framtidens kvima*, k s%i*cleles filngslande. En lugn entusiasm vibrerar un-

der clen visa ini~ttfullhete~ i formen. Forf. talar i m h g a tonfall : clet liittn sk.&~n tets, den lugua snl.kasmens, den djupa kanslans. Men ett tonfall sa.knas alldeles, det skarpa, ja, oclrsR deu starka indignatiouens. Fraru- stiillniagen har alltigenoni en pragel af jammikt och behag. Fordomen framsthr , for fijrf. snarare i . sin lojlighet 811 i sin ondska och affardas ofta ined en lekande anrnarkniiig. . .

Icxitiken af .dein, som mena, att erotiken ar allt i kvinnans lif, BY angendlnt lugn och mbttfull. Har, liksom i nkgra andm fall, kan man ,med afseeude pA det alliniinna sakf6rhPlllandet, p i ~genornsnittet 9, till hvars nivS forf. tydligen har en viss svhighet att- siinka . sig, onska,. att forf. eftertryckligare franihlillit vissa punkter, som hon blott flyktigt sn~1dda.t vid. Den kardinalpunkt, att kvinnans sociala stallning allt intill v8r tid i regeln varit den, att anseende, form6 genhet, verksamh etsuppgif ter kommit h enne till. del eadast genoln forhbllaadet till en man, framhc5;lles af Anna Maria Roos blott. i forbig8en.de. Man behofver icke sjalf vara materialist for att inse det betydelse; fulla far rerotikenss olika plats i genoms~~ittskvinnans och i ge~omsnittsillan1zens. lif i den olilrheten, att for mannen har vtigen till r erotik~ gAtt genom ekonomiskt v~lstAnd, for kvinnan har intill nu -. och t.ill stor del ar det sB fortfararde -- vagen till ekonomiskt viilstAncl git t genoln ~erotikr. Naturligtvis ar forf. i sin goda rBtt att framh.klla eller utel&mna hvad h.on sjalf vill. Men d& hon i alla fall berart denne punkt, onskade man, att hon sagt, libgot om J~vilken radiknl omhvti.lf~l.iag kvinnoriSrelsen har afser, och som redan h&ll.er pB att filrsiggh i fliljd af forandrad lagstiftning, kvinnororelse och. ekonomisk utveckling i allmii.nhet.

Med afseende p i kvinnornas intellektuella intressen och verksamhet for ideella syften franidrager forf. i annat sammanhang, huru )) 8nda tili allra senaste tiden har for kvinnau den vittra &ran varit hagst betydligt. malortsblandad~. Och h.011 inrymmer en stor bety- delse A t det f6rh&llande, att wen man vet, att n&r hsn vinner beromxnelse, vinner hau ph samma g&ng makt of vei: k v i n n o n ~ s ~ , under det akvianan har haft en motsatt visshet: h a d hoa v.unne i s. k. ara, ~nAste 110~7 forlora i mannens hyllning. .

Genteniot clern, s o ~ n befara, att kvinnornas okacle medborgerliga rattigbeter skola fiirdrifva den erotiska liiinslau ur deras lif, staller Anna M. Roos sin Gfver- tygelse, att dema valler fram ur djupare grunder an de, som rubbns ?f fdrandringar i yttre sysselsattning och lagliga r&ttigheter. F6rE:s egen psykologi as nog riktjg. Daremot idealiserar hon nog i detta sarnman- hang cle gam~~~alkonservativas betraktelsesatt. Det Br nappeligen afruktan att kvinnans fbrmhga att skanka. k&rlek, henries behof af att inottaga kkarlek skulle. miuskas, ifall hon finge del i de allmnuna angelagen:

heternas, som kommer , flertalet att smed mer eller mindre oblida. ogon se den s. k. kvinaoriSrelsens. Forf:s optimism tar llar ofverhand. Eljest ser hon ju ocksh' krassheten i den gamla uppfattningen af kvin- nan, citerar exempel darpi och tilkgger: d e t ar egent-ligen lattare att diskutera rned folk, sorn tala s% oppet, an med dem, som bedyra, att de satta kvinnan s% oandligt hogt, sh att de inte tro, att hon duger till nhgontiug. B

Det lika ologiska som oadla i, vissa mans satt att resonera om ~kvinnans utifrhn sill egen fornedrade sinnlighets, sina egna r&a och lAga bega.rs synpunkt, talar forf. om med det lugn, so111 den har, hvilken st%r ut att se det fula, emedan hans inre blick allt- jamt bevarar intrycket af ski)nhetssyner. Den kuriosa vaxlingen i Asikterna om kvinnans siunlighet och hen- nes intellektuella beg8Sniug -- de, som anse sinnlig- heten vara till hinder for det intellektuella och and- liga, ha ofta forklarat kvinnan mera sinnlig och eo ips0 mindre intellektuell an mannen, medan de, som for- " knippa geni och sinnlighet, sagt henne vara mindre sinnlig och eo ips0 mindre genialisk - refereras a£ forf. rned eu lugn bonhomie. Med afseegde p& deras mening, sorn ~ i l j a tillefkanna kvinnan en r moralisk ofverlagsenhets, under forbehtill att fii frhnkauna heme. intellektuell beggfning och originalitet, Br fiirf. 8, kvin- nornas vagnar hvarken tacksaln eller forargad, endast skeptisk och kiitisk. ,

Men om- forf. sHlunda bestrider det gaugse sattet att falla generella omdomen om vardet af manlig och kvinnlig intelligens, manlig och kvinnljg karaktar, s& skiljer hon nastan tluau- skarpare an de har vid lag sgammaltroeudes p& arten af man- ligt och kvinnligt. Mycket af hvad h.on sager ar originellt och fint och virl funnet. S& t. ex. det, sorn yttras om manliga forfattares satt att skildra kvinnor, dar forf. rent af kommer rned den katterska tanken, att t. ex. en Turgenjeffs kvinnotyper, ehuru de wfor aft vara g joda af e H man aro fortraffliga - dock i sjalfva verket, om det galler aG saga n&got forsthende om en kvinna, nhgot sorn ej sagts Btskilligsl huadra ganger forut,- st% tillbaka f or mAnga kvinaliga f or- fattares verk, ja, for icke fa af de amissromaner ,, som man brukar ofverlagset rycka y% axlczrna At, . Ny och djarf k forklaringen a£ sdet nastan totala forsvin- nandet a£ forntida skaldinnors litteriira kvarlhteaskapw : det vczr exernpelvis i Grekland mannen, sorn samlade antologier, och . de anslogos mest At rnanliga diktare, emedan de hos dem '&terfunuo -mest a£ sig sjalfva. Anna M. Roos antar f. 6.) att kvinnorna ha en hety- dande del i folkdiktningen, i tillkomsten nf de dilcter, sorn utan namn ghtt till efterviirlden.

Under rubrik: ))Okiinda diktarinnor w lases stt forut i tidskriften Dagny offentliggjordt, ka.pite1 oln spansk diktuing. Flirf. har gjort en litterar undersokning af nAgra spanska anonyma diktsamlingar, i hvilka 11011 af yttre och inre skal kumat kesta~mna en he1 miingd sAsom I~kriiraude f r h kviualiga forfattare. Rapitlet

aflsutas rned en &lskoard gliring Ht en professor, som anghende vissa a£ honom undersokta folkliga dikter p i ett egendomligt satt motiverat sin Asikt, satt de aro skrifna a£ man. FiTrf. citerar honom och samznm- fattar: d3lunda - om i en dikt rojer sig en viss svaghet for manneu, blandad rned en viss benagenhet for a.tt retas med dem - dB kau omojligt en kvinna ha n6got att gora med den! Skall man inte vara en mycket hoglard professor for at-t skrifva n%gonting s%dant 3 n

I de frtin spanskan ofversatta dikterna stores man a£ of versiittningens metriska ~Ardslijshet; Fullt frist rytmer utau Eaststiilldt schema kunna verka sorn musik, men nar verseu soni har &r byggd efter ett visst schema, verka de talrika brytningmna i tonfallet ovill- korligen sorn missljud, gora helt enkelt intryck aC be svarande f'ormfel.

Man skulle aastan kunna tycka, att benbmingen s framtidens kvinnas &r vilseledande. Forf. kritiserar olika slags dogmer anglende kvinnan och hennes moj- ligheter och forklarar p% sitt satt de forhlllandeu, sow gett nnledning till dogmbildningen, men h o ~ Br pris- vardt sparsam ph f~rtnodmiden och forespeglingar. Hvad hon onskar och hnppas af. ~framtidens kvinnas sager hon klarast och fylligast genom skildringen af en historisk och 1itt.erar personlighet, en srenassans- furstinnas, Margareta af Navarra. Erfarenhetsbeviset vederltigger bat tre go hppoteser filrdornarna rned af - eeende pti forhhllandet mellan skvinnlighetr och in- tellektuell utveckling. Valet af person har val be- stamts dela sf forf:s sympati och frandskap rned just den har skildrades religiosi och konstnarliga intressen, frisiathet och kansloglod, dels daraf, att Margareta af Navarrn just exemplifierar forks sats, att den man- liga kritiken varit trog att uppskatta kvinnlig konst- narsbeghfaing. . Forst nyligen har Margareta- af Ns- Trarra funnit sin up ptackare och lofprisare, som offent- liggjort flirut- bortglomda arbeten af henne, noga' stu- derat henue och i foljd daraf gett heme en vida hagre rangplats soh diktare, an litteraturhistorien f8rut in- rymde ht hedne. . .

Denna Margareta af Navarra Br en intressant be- kantskap, b%de kulturhistoriskt och psykologiskt. Man filr folja henlie i de olika faserna sf hennes yttre lif 'och inre utveckliag : i Alengon, dtrr hon tar sig a£ ,den fattiga viifvarebefolkningk i den lilla stad, sorn rned krokiga gator klaager uppfor kullen vid borgeus fob , i Navarra, d5ir hon Ihter bygga, om de b%da fgstnings- lika huf vudstadsslotten till r ljusa, glads renassansslott med terrasser och breda trappor, blomsterurnor och oppna galleriers, i kretsen af skalder och koustnarer vid brodern Frans 1:s hof och p% diplomatiska be- skickningar. Man f%r se .heme som stiftarinna a£ College de France, laroanstalt for deu sfria forsknin- gens i motsats till det ))trAaga, medeltidsfanatiska. Sorbonnes , och som beskyddarinna for de forfoljda protestanterna. Och i referat 'och citat af hennes for- fatt~rskap stiilles man ansikte mot ansikte med henne

0

b a d ~ i li.eli~.ies kiirlckssngiis frdjd ~ e l l kvul ocli i hen- han fitcrfitt sin sjiilsfrid ocli sldr it I.yyppp ntt vhnn ell .

lies panteistiskto-mystiskt ftlrgade ieligiositet. god malcn, lcorn~ner hter den kvinaa hnn flytt i ham v5g. 1 detta kapitel, som Rr en lculturskildring p5 samma Hennes starkn och ~jalfviska kBrlelc kBnner ingen hgnsyn,

gthg som en studie ofver ~ a r i a r e t a af Navnrra, har och Soren har inte h a f t att hiilla stand rmot Gfverrnnk- fiirf. i farbighende gjort en psykologisk ai~algs af ten,.. Lhgsamt men s&kert, glider han ut pA det slut- kejsar Karl V:s portratt, s o m hor till det mest konst- tnnde planet, och i fartviflan ~ f t e r sitt lifs nederlag gri- narliga i bolten. per hail efter glaset. Och nu gAr clet allt mer och mer

H1~ara BORELIUS- ' utfor, tills hnn i egnn och anclrns 6gon'iir fullstiincligt

B e m d t Zie: Mot ~fvermakten. Stockholm, Albert Bonniers forlag.

Norska biicker ha nog inte snmma AtgAng i Sverige nu' soln fore 1905, men dat finns en clel farfattare, hvilkns pol~ularitet knappnst lidigt nngot afbrilck genom de poli- t.islta striderna., och till dem hiir Rerndt Lie. I<nnslce vnnn han narmnst den svenskn publiken genom sin yt- terst intigande bok rSyster Judith)), men han bar allt- j#mt lyckats bibehslla den lilsande alln~Knhetens gunst. I3ans senast of vcreat~n bolr ))Mot of \-ermnkten, hnr ocksd foruteiittningar at.t intressern. Kansbe inte den stompubliken - cliirtill Kr dess 5mne nlltfor trist .- men den publik, son1 uppskattar en fin miinnisko- och tids~kilclring. Histo- rien som tilldrar sjg. i midtea a£ 1800-talet,, hand1ii.r om en 2 hogfjKllsprffst~), men inte af den Sickska typen. Soren R.omer iir ingen idealfigar u tan en ganslm vnnlig man- niska, en ung nitiilskande och trosvsrm teolog, som kom- nzer till sitt ilmbete diiruppe i Nordlzlndet, fast besluten att stA en clust mot varldslighet och materialism, men motes nf starka. frestelser, dels f r h en oupp fostrad sinn- lig lrvinna, dels frHn de dolda djupen i sin egen natur. Drifven till fortviflaa ijfverger han .den plats, dtir marken gungar uncler hails fotter, och soker sig bort till etl 8nnu aflagsnnre herdegg11 uppe i den knrgaste natur och de ensammaste, mest nrimitiva forh9llaaden. Men den fara

anclligt. bankrutt och inte ser sig nHgon annan vag ut ur eliindet an en frivillig clod.

Det 5r som sag& en tnycket sorglig historia, en sfidan dar' gripande lidnndeshistorin, .so111 knappnst lian utspelas s:°l blodig annat $11 i en s jd , son1 en ging vigt pig till idealet, och dlirfor kiinner hvnrje forriideri daremot son1 clen mest briinnancle slranl. Det ilr just i koatrasten nlellnn Sorea ,

Romer, som gor det oncla med ett blodmde och fricllost samvete, och Thorborg Steenbeck, som utnn spHr till skrup- ler foljer sin starka naturs ingifvelser, hufrudintres.set i Irarakt5rsteckni1lgen snmlar sig. Thorborg Mr f ullt lion- selrvent tecknacl, ett styc1;e reniissanskvinna nzecl hett blod och okuflig vil.jn. Soren ilr kanske litet ~personlig i borjnn af boken, n1:m hacle tiinkt eig, att hnns hmgi- anska kristendom skulle 11dt hetydligt svKrure att finne sig tillriittn mecl Kmbetsbrodernas op%.sterlighet; ocS mecl andnn i den viirlddiga omgifaingen, $a hvacl. sonl Fralil- stiilles.. Men clen sis ta tragiska 1coilfl.i kten inellan h m s naturljga iiclelhet ocb 13a.m liiogsalnt skeende eftergift foi den ofvermiiktig:.~ y ttre frestelscn gor: ett in tryck af Blrthet. .

Beriittelseas sorglign innehall mo.tvii.ges lyckligt nf rent ypperliga detnljskilclringar. Julkalaset Storslet t. ex. iir tecknadt pb ett siitt, som kommer oss att tiinlca pA interiorer i Jonas Lies romaner. Och h8r finns godt om praktiga natnrbeakrifningnr och val tecknnde bifigurer.

han velat undgh uppsijker honom iifven hiir. Just dH F. E.

V b a kvartals- ooh halfiirsprenumeranter, hvilka *onska atf DAGNY utan afbrott skali komma dem tiiihanda, uppma&s att igod

I tid fore den 7:sta juli fornya prenumerationen. Denna sker 6 narmaste postanstalt, -- -- I- -- I= I- -- pris kr. 2,50 for halfir, kr. 1,.25 for kvartal. -- -- -- .-- -- -- --

a Utdrag ur. Mrs Chapman Catt's foredrag i Amsterdam den 15 juni 1908..

y-anmark och -Sverigo gifve, nnledning till refl ektioncr. f6rts. 1 stiillet hnr if regeringen, utan n8gon pAtryckning ~39 &- De clan~ka rostriittskvinnornn hnfra hstaclkommit fr&n kvinnornas sidn, cn proposition om ko~n~nunnl rost- en liflig agitation och hnfva bild:tt en ny rostriittsorgn- riitt for kvinnor, understodd ,zf cle konservativa l~nrticrnn, nisation, son1 nu riiknnr S,000 n~edlen-~mar. Auslutnn viickt~. 118, clcnan proposition gd.tt igcnom, iigde cn an- org~niszltioncr ha ooksA tilltagit i medlelnsnatal och verk- clrn, oforutscclcl hiindelse rum.. Rostr~~t ts l~\r in~~ornn och samhet. NAgon parlnineatarisk kampnnj har dock icke konungen utbytte hiilsningnr. Kvinnorna tackacle hono111

3% D A U N Y .

for haas Atgiircler till c1cl.m forclel, och konuagc.11 ljrck- 6nslw.de kvinnorna till deras nya riittigheter och tillkiiimn- gaf sin sympnti for clet steg soin den lagstiftande for- sa,mlingen tagit. De danska kvinnorna 5x0 ntt lyckonska ofver sin konuags frir~inthet och sin regerings framsynt- heto. De haEva blifvit besparade dc m.issriikningar oc11 inotgbngar, son1 vaaligen beledsaga hvarje allvarlig kam- panj for den lcvinnliga rostrtitten. En latt seger har vunnits, men en ny f&pliktelse hvilar nu pi2 dein. De m&ste gora en energisk anstriinguing for att Bfvertyga de kvinnor, sorn icke aro ssuffragister)) att anvanda den riittighet, son1 gifvits dem. Intensivt arbete erfordrae.

O Kvinnorna nldste uppfostras ntt forstii kornmunala ange- liigenheter och att nyttja, sin rijstratt for att stodja det basta i xdministrationen och dstadkomina biittre lagar och forhAllanden. Det iir nu endnst geriom ett sidant exem- pel, som de lrunna stodja utriderna i andra liinder. och hoppas vinna politisk rostratt sjiilfva. De behofva ickc 15ngre fran3fora argument for lrvinnorostriitten ; de mSste i pralitiken bevisn kvinnorostr#ttens fijrdelar. DH vi 1110-

tas niista gAng, sA slrola vi frAg,z de danska rostxiittskvin- norn: Hvnd 1x1 11i. gjort?

Alldeles olika iir den svenskn erfarenheten. Allt, hvnd cle dnnska kvinnoran hafva gjort, ha de gjort och nlyc- ket mera. Under loppet nf tvA Ar har medlenimarnes antal i riistr~ttsorganisationen fordubblats, och de 53 rost- foreningarne son1 rnpporterndes i Kopenhamn 1121 blif vi t

127. En petition uiidertecknad med 142,128 nnmn har ofverllmnats A t riksdagen; deputationer haEva uppvalctat regeringen och fAtt sina, o n s k e d l franistallda. Men den

svenskn . regeringer-rge har sagt till de kviualiga rostratts- '

viinnerna precist detsinima som Forenade Staternas le- claude man Rr 1868 sacle till anzerikanska kvinnor : sViintn tills alla miin erhhllit rostriitt, dii Kr clet tids nog att tnga edra ansprAk i of vervagandes. Enskilda motioner hafva dock ined stor anslutning framforts i svenska rilis- dagen. Utan tvif vel ha de svenska rostratt.skvinnoknn, undantngandes de engelska, srbe tat mera outtriittligt Kn nsgot annat lands. Derns arbete har karakteriserats af intelligens, thlimod, viirdighet, mod och alclrig svikande bestiinidhet.. Stride11 har varit storartad, och vi gifva cle svenska forkiimparne vilr foreiikrnn att fortsetta sAdnna striifvnnden nzdste medfora det resultat, som ~okes. Under tiden ljira de .svcnska kvinnorna politik; de stiirkas och uppfostrns af etriclen, och, dB de erhbllit rostriitt, komrna

de att till fullo uppskatt.a rattigheten och ansvaret. I Dmmark gcnomEordes partiel rostratt, emedan regeringen var villig; i Sverige har full rostratt unclanskjutits, e'nze- dan regeringen var ovillig. Det ar icke osannolikt, ntt de svenska lcvinnorna skola ernH full rostriitt fiire de danska, och eftersoin den politiska rostratten medfor mera inflytande, nuktoritet och inojligheter, kan under-niista 10-%rs period kvinnorostratten i Sverige komwa att forete stirre resultat iin i Dnnmork. B&da landed ilro intelli- genta, och gb oaflhtligt framAt. Det siitt, 13% hvilket de problem, som innefattas i den kvinnliga rostrattens iiige, losns i desse tvA lKnder, slrola gifva suffragisterna viktiga liirdon~nr. Ernellertid medgifva vi garna, att skandina- verna gil i syetsen i fr&ga om verkliga landvinningar)).

Bland Edra bekanta finnas sakert mdnga, som annu ej prenumererat pd DAGNK Upplys dem om tidningens tillvaro, striifvan och m i l och sok form8 dem att understodja

1 desamma genom prenumeration. . .

NO ther. belrostnacl - medlen. diirtill ut.g& us en fond afsedd for - - - - stocljande af studier a£ sociala frRgor i utlandet. :

:R.cgc.r*i~~ gsreprescn t LLIL~CI* v.@ kongresscr~ i Ams tcrilanl. Froken Gina Icrog, Nyl~endes redaktor, hade genonl kungl. beslut bemyadigats att representera -Norge vid den nu hhllna internationella rost~~iittslrongressen i Amsterdam. I samma egensbap - sKsonl regeringarepr'esentmt for sitt land - deltog Mrs Henry Dobson frAn Amsterdam .i kongressen.

Tre af de danska delegeracle resa tifven pb statens

Intcrac~tionellil ku~i&resscu far kvinnms riistriitt har heslutnt ntt instifta en internationell flagga som rijrelsens emblem. Bland medlemmarna £or att beetamnia flaggans utseende invaldee froken Agnes Branting fr%n Stockholm.

Likaledes beslots val af en kommitte for u tnrbetande a£ internationella staclgar och invaldes som medlem af denna froken Anna Whitlock.

AR NI EN VAN AF DAGNY och onskar framg8ng i t densamma, gor d8 hvad

Ni kan for en dkad spridning genom att uppmana vanner och bekanta att prenumerera. Betank att en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.

ORGL AR . f r h lnndets fCirn8u1sta fabriker saljss mot er-

liiggande af h % af priset strnx och och sedan 12 % i hvarje foljnnde 'kvartal under 2 ier snnlt

PI ANINON mot 4 % strax och 8 % i hvarje kvartal

under 3 Ar. Kataloger och narmnro upplys-

ningar erb5llas mot 20 tire i frim.

P. 0. ~KERLUND. Stromsbro.

Extra fina Dorrskyltar, Stamplar

och Sigill erhBllas alltid billigast frAn

GUSTAV H A K A N S S O N Stockholm. Box 173.

Masfersamuelsgatan 54.

FRAGFOR o m SVAR. 1'.

Hvar kan man prenumerera pH Dagny? I landets alla postmetalter och boklAdor kan men best;alla huru m h g a ex. som helst.

Skall man alltid prenumerera H dessa stZillen? Rodens tamska

Sliijd- reh Hushillssholan, Hudiksvall.

Husmoderskurs. Skolkokslararinne- kurs. Slojdlararinnekurs.

JA CO BSONS, 2 Hamngatan, midt fbr ~e f i e l i i park.

Tapisseri-handarbeten. Dam- 0. presentartiklar.

Ja, ifall man onskar enda~ t 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid ggra det.

Hvad kostar Dagny i posfanstalter och boklAdor? I

Dagnys postprennmerations- och boklbdspris lir kr. 4: 50 f6r I!,, 2: 60 for '1, och 1: 26 f6r I/, Br

Hvilka villkor erhllla prenumerantsamlare A Dagny? Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhhller en provision af kr. 1: - for hvarje lielbrs-, 50 Ore f6r hvarje halfhrs- och 20 ore for hvarjo kvartdsprenumerant.

Huru skaN man fiirfa~a fdr denna nrovisions er-

Kontor : Vasagatan 38. meclt'tires Fil. Dr. P. HAkanssons Salubrin at' alln, som forsokt det mot wlrosknf, 6111111s fijtter, shbY tryck, ~~~uskelfiirstriickui~lgsr, in- soktstyng, l~udsjukdo~t~ar eller SOIU liirt att v8rclerb det so111 tonlottalcdol.

OBS.! Glom icke aLt inecltnga det flnskornn ~nedfoljande ornsla- get! Salubrin kan nu mtjjligcn koln~na ntt behtif\ms for nfgot iinda111H1, hvsrfiir Ni icke fornt bolliift nuviindn doty och clH knn det vara nodigt genomse beskrif- ningen, om Ni skall kunnu begagns Salubrin pA lindnmhlsenligt satt.

OBS.! Mot snviindnnde af god- tyckliga efternpningar varnns. Sn- lubrin till11nndnhAlles i Pnrfym-, Speceri- och F&rg~ff%rer. Parti- lager hos Geijer & C:o, Sthln~.

Begngna dennn sparbank fbr in- stlttniag h sparbanksrtikning. Kan ~nvandasiif ven f6r hnshiUlsr#kning. Intill 500 kr. kunna i regel utfhs utan uppstigning.

Oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm. tel. 917. Rikstel. 73.

Inlhingsriinta f. n. 5'1, proc.

Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g&r man tillvaga pi% ett a£ f6ljande siitt:

1) Antingen: Gcnom insiindandet af prenumerationsafgiften med sfdrag af provisionen bestlller man. det behtifliga antalet ex. (hur m h g a som helst, men,alltid minst 5) direkt frAn Dagnye exp., Stockholm, som under samla-ens adress i ett och samma paket sjinder alla bestillda ex. Samlarcn har dh att ombes6rja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.

Vejbystrands S j u k h e m vid Skelderviken

'BarkRkra station, Vastkustbanan) 'or ben- och korteltwberkulos, 3achitis och allm. svaghet, mot- ,ager barn pch vuxna, dngafgift 3-6,50 kr. Oppet Aret om, central ~ppvarmning, hiirligt lage i bnrr- ~kog vid hafvet. Lakare: Dr Ernst iindnhl vid Kronpr. Victorias iustsnnatorium, Barkhkra.

2) Ellw: Man prenumererar El narmaste postkontor (ej an- norstildes) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto % samtliga er- lagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, dB vi omgBende pr postangisning stinder samlaren den stadgnde provisionen

Hvar, och fill hvilkef aris kan man nummervis I6sa - --

DAgny ? -- I stiidernas tidningskontor och cigarraffarer samt 110s Gag-

- ngs kommission'drer i landsorten. Pris 10 ore pr numxer. De nu s& moderna Exlibrls (Bokagaremarken)

ntlorns konstniirligt och till liigstn pris nf Cnrl..Nilssons Ljnstrycksn~~stult, Stock- ht lm 0. Proher och prislistr~ mot 10 ores porto. Agentcr niltagas.

K e m i s k TvUt. A,-9. NyU BIB BUfld,

- Stockholm. -

Alla skrifvelser r6rande expeditionen adresseras:

STOCKHOLM.

PGkskfan for huslig ekonomi i Uppsala LArarinnekwrs i matlagning och handarbete (fullstSndi

ararinnekurs i huslig ekonomi) borjnr den 1 sept. Anmillan till i~ riide goras fore den 1 juli.

Husmoderskwrs med nndervisning i matlngning, s61nnad oc' r&lsolBra och nilrmast afsedd fdr flickor ~ned liogre skolbildnin lorjar den 1 sept. Anniiilan fore den 1 aug. .

Specialkwrs (hogre husmoderskurs) i finare n~atlngning, kl%t iomnad och barnavhd bdrjar den 22 aug: Anrnllnn fdre den 1 an

Praktisk yrkeskurs fcr utbildnil~g a£ kokerskor och hush:' erskor borjar den 22 aug. Anrn%lan foro den 1 aag.

Anscjkan tlll de L&rarinnekurser (endast for skolkbk), so ~or i a i inn. 1909. ins%ndas fore den 1 nov.

I sokas! pP alla platser i landet och' erhPlla fordelaktiga vill kor. Tillskrif I

Dagnys Expedition, Stockholm C. I Glom ej

,tt f r h bokl8clnn hem- knffn M. L. Gagners

broschyr om Barn ocb Biograffore-

stallningar 25 6re. FrRgnn iir ilk-

Jell och broschyren be- li tansviird.

11111111111111111111II

EN UTMARKT BOK. - 3 : ~ UPPLAGAN. " !Cry&t prog~:a~i~ gratis och franlro pb bcgiirnn.

In spek tor : P~~ofesso~~ 0. Ha?nmat.stm. Fiirest$ndaiainna: I4.oken Ida ATol.9.b.y. I VARA BARNS I A

Lediga platser For vesande till AF PROF. Sevsd Ribbins I LUND F' '7 Omarbetad och tllllikt. Ti11 Soi~imarlektyr anbc- illcs siirsliil~lt:

Hermelin : Frln svenska bygder

h kr. 2: 50 och Wide :

amraterna p% Forsbro

nor lHmpliqt arbete annonseras tordelaktigast i Dagny, hvil ken, 3om tidning for svenska kvinno- riirelsen, torde erhblls den mest vidstriickta spridning landet rundt.

PrGfvad af f6rtildrar i tusental och tackssnt befunnen god. Bar ej saknas i ndgot hem, ndgot folkbibliotek. S#ljs i boklddor samt A Lars Hiikerbergs forlag, Stockholm, B kr. 2: 75. Ger gagn for sitt pris mingdubbeltl

1111111111111111lIIIII

rekoinmenderns det. skandinnvisl pensionatet Villa Elsie i San Rcn: (Norditalien). Pensionatet forest: af en dansk dam. 20 rum oc trridghrd med utsikt 6fver Medc hafvet. Moderats prisor.

kr. 2: 25, 'nllt i.. bok- idornl~ pB LARS HORER- ERGS forlag, Stockholm.

0 0 pagar min . . --=----- - -

Stora ~tforsaljning af tusentals promenad-~rikter, Kappor, 0fver o. Underkjolar, Blusar, Siden-Jackor, Morgor rockar. W!F 26,000 metervaror, Drak tyger, Kladningstygqr, svarta o. kulorta, i ylk

f ramstiiende , aptitretande och nervstarkande

KERAFTMEDEL. FBs pb alla Apotek.

Enorma prisnedsattningar! :: :: :: Allt miste borl . DC Sillsynt tillfiille till' fordelaktigt i'nkop .'11I

a8 F. W. CAMPANIUS 'a3 Westerlhggatan I K v i n n l i g a - . . jurldiska byrdhn

- Vallixigatan '1 2. - . A. T. 188 86.

Boutredningar, Inkasseringnr, ~Zrlikningar, Ritteghgar, EgendonisfBrsllj~~ingar, I Aff~rsBfverl~telser. Uegala. l~andlingars uppsittande, Juridiaka uppdrag af alla slag. I A

- fir kapitaliStell sakkildt fruntimmer, har det linge varit e j bnskningsnril att kunna ofverlamna vilrden 2

na vardepapper och skatseln af sina affarer Ht nigon person elk ~stitution, som med absolut sakerhet forenade punktlighet och nog railnhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pri: illighet. En slidan institution ar ltockholms Enskilda ~ a n k s ~otariatafdelnin-

(Liffa Nyga fan 2 7, expeditiotzstid 10-4), >m under garanti af Stockholms Er~skilda Bank Htager sig vird oc irvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.

Exempel 1. Om en person hos Notai-iatafdelningen deponer: bligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupongf ch tillliandahHller deponenten influtna medel. Vidare efterser Nc lriatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponente god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam ar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.

Exempel 2. On1 inteckningar deponeras hos Notariatafdelninger nderrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna 8 ir ckningarna skola till'afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sol ~flyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelningei :t inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade. Om en hos a elningen deponerad inteckning genom underliten fCrnyelse sku1 irfalla, ersatter Stockholms Enskllda Bank darigenom uppkomme cads.

Farvaringsafgift: 50 .ore for Hr per 1,000 kronor af depositic ens varde, dock ej undertvi kronor.

Fru Torine Torines I S .JUI<SK@~RSL<A 61lsl;nr v&.rcln ii~lclre herre eller tlam. Svar till

nGenclst n . S\loi~skaTelegrn.~~~byrft~~s Annonsnicleli~i~ig, Helsingborg.

utftir repa.r:~tioner !L crlla sorters S ! / U I C ~ S ~ ~ : ~ ~ Z C W . Full kompetens. Wye symaskiner pfi billign villkor ]3e,angnacle, for Sh~ii.1 faniiljebehof sorn handtverk, f r h 20 kr. 3 firs a n s \ ~ ~ r , dla . t illbeliirr. .Allm . tcl. 32S2. . 7 St. iYasbruksgat., Stockholm.

L EDlGA PL A TSER. Malnlbergets S,zmskola. 2 1Ararinneplatser ekola tillsiittas:

en meel unclervisningsskylclighct (realsliolnns kurs) i matematik och natnrliirn; 1011 1,400, mecl fysik 1,500 ; e n mecl uiiclel:\;isnilige skyldighet (realsbols~.rs kurs) i svenelrn och geogrnfi; 1611 1,300 il 1,400 beroellde ph kompelens. An. soliningar torcle f6re 20 juni sfin. clas till styrelsens orclforailde, pn- stor L. 3. En~e , Mnlmberget.

l'iir Ijlif'vnncle ftil"est:"l~nda~;e for Pat.- tigvKr~ls~n Y t nl ter

5 0lct.-1 A p i l 1908. Teoretisk unclervisning i fnttig-

uKrrl, hblsovhrd, sjiikv?ird, barnn- ~ R r d , OCII lion tol.sg~ro~~~:\.l. Prnktisk ntbildning vie1 olikn stacls- och lancls- anst alter. Begr%nsad t mtal ~nnnl. ocli Iivinnl. elever i' Alder 21-35 fir mottagas. A I I S O ~ R I ~ insiincles fare 15 juli till

S Y C I I S ~ R F;~ttigvKrclsfiirb~~a~lot, Sto~klr d r r r .

Vid Elemestarlilro~erket f i r flickor i Falun

finlles ldats ledig inst. hosttermin f6r llirnrinnn mecl I jiinstgiirings- sliyldiglict liufvuclsnkligen i histoyia och 1 yskn, iifven pS lidgstn stncliet.

13cgy11nelsclon 1,500 kr. Anstikni~igsliandlingnr insiinc.lns

fiire c h i 1 juli till forestdndarin- nan, frtikcn Gcrdn Mnrtin, l;:\!un.

'Fredrika-Bremer-Forbundef= Drottninggattin 54: Rikstol. 27 62. F'tirbnrldots hyrn Dppen '11-4. Allrn. tol. 48 16.

Fred~ika- B r ~ r n e r - f 6r6undefs ~jukskbhrske byr& Tunnelgo tan 2 5. Rikstel. 6q 98. Allm. tel. 52 11.

. . .

I (Rnlssvtcnc~le f4 dim nn,?~om? i?~/ordn i . _ _ . _ . ---- - Dagny jiir I~nlJun prisct ellcr 71l2 6rc pr m ~ . ) . . . . . . . . . . ---- --

--- - - -- - -

A12IER:\RDIC S R ~ T E R S I ~ A vl"- f o r . . 2 ~nhn. 6nekns gcnast K hiecl. nfcl. aE Lnsaretlet i Fnlnn. rnecl Flern. hrs vnnn ocli gocln be-

tgg onsl;nr plats liiirstiides f r h 15 Juli. eller 1 Angusti.

lpullt Iiun1,ig i boklcir~ng, bok- I slut, svensl; ko1-1-os~~ol1clens,i11:1skin- skril'ning ni. nl. Svar till nlher- qisk od.1 PHlitlign, ndresu B h n ~ Oberga I3okh5lle1~iskoln, S3egeriligs- g:~tnn 41.

VID REN~SLOJDEB I MMAO fi.nnes plats ledig fijr en bil.

.lad clam, helst lnecl teknisk uncler- bygg~ind ellor f:illenl~et i den rikt- ningen. Reflekte~ancle torde inom Ejorton c h g r hiinviindb sig till

Pof.esttEqz(la~.i~zqzaqt. Dagens nummer innehlller:

M XSliINIICII.I.FY1SItSI<.-\, flillt kornyatent ntt fLi1.n [ran& k w

~~csl~ontlens, $tilies for t,rii,\-nru Iioii tor i ISorr.lniltlssl ntl. S w r I I I C C ~ betyga- xl's1;riFicr "k uppgift ?L hltler k. lone- nnspr:\lt cmotses 1 ill rllndtylo- grnplwa under ndrcss S. Cumi~lii t\nnonsl~yrh, Stlil~n, f . V. 13.

. Ung Tyska som ~ i s t a t s 2 5s i Franlirike, 611- sknr l~lats i fin fnmilj tilt gRfrnn t.illliniida, heist c'liir f r : l l l~k~ t;ila~. l.iina rcfere~iscr. S ~ I : nt1)etlcs till B L. 1'). a, 'l'iclninpskont., 8 OLser- vntoriegnl nn.

i ~ ~ ~ l i l i i t ~ t -i- Albert. 1X;rll -ilea -1.3 jwii. . . - . . , - . . .

ct - fiil-sti . - - - i~i!rfi?et. - . _ _ _ __ , . ._ - .

I : I 0 s : i s I I ' ~ r ~ n t i d ~ s kvi 1r.w Af .Hihi Bovelirk - . ' ' / Plats pa Iandet A IX ES no31 I s611 l m n l m -

J,r\ND, goclt hem, fAr uncler- i-isningsvan, seminariel~ild:td, mu- $kalislt lii,rarimm plats. Elever tu%nne flickor 14 fir, en gosse 11 kr. Lonevillkor mellml 4 h 500 pr lash. N yn hack.-lEyr,Sn, Brunke- bergsg. 3 B, Sthlm.

i goclt hem stilier bnrnfr6kei1, 23 Ar, enliel,. bildacl, belinglip, barn- kMr, \,an vie1 barns tillsyn, doltagm giiraa mecl huslign best yr, stininad. Ynckra belyd. Nya 1nnclr.-ByrBn, l3,runl;el~ergsg. 3 13, Sthlm. Allm. 150 67. B. 21 28.

reh hum era ti on Dagny sker nlrmaste postanstalt (Tid. = ningstaxa n:r 5) eller bokhandel. -z--- --

-- --